Trillske

Ska köpa bitcoins åt mina föräldrar, men lyckas inte lägga deposit på bitstamp, de vill ha validation och segar hur mycket som helst. Hur är det med alternativ? Är MtGox jättedumt? Hade tänkt köpa redan i helgen, och gillar inte min klump i magen över att marknaden ligger och tickar innan jag köpt. Vet inte exakt hur rationellt det är, men har hur som haver en känsla av att det finns en liten (men tillräckligt stor) chans att det kan smälla till rejält. Alternativ? Jag vill arbeta utomlands redan nu, men vad gäller USA är det inte jätteenkelt. De flesta av oss behöver en hel del tur där. Jag har tex haft enorm tur med kontakter, men lite otur i turen med annat, och just nu räcker det för att försvåra saker och ting. Vad gäller el ska man veta att det alltså finns hyfsat med arbetslösa amerikaner i ingenjörsbranschen, samma gäller mekanik. Svenskar har väldigt hög status internationellt, men det jag menar är att man ska nog räkna med rejält arbete om man inte råkar ha väldig tur. Det är som alltid med USA, kommer man igång är det fint, är man på botten är det ingen som bryr sig om du ens har råd till mat. Då har du ändå problemet kvar med visum, men det går lite hand i hand om du inte vinner ett green card. Ska du in på H1B ska du ha en väldigt bra anledning att vara där, det vill säga företaget måste verkligen vilja ha dig dit. Och då är alltså H1B ett ovanligt enkelt och smidigt visum. Går man igenom en utbildning på Ivy League (kanske inte något random sommarprogram) är man ju inne så att säga, men det är ju inte så många som är i den sitsen. Vidare, ska du arbeta på ett amerikanskt företag är det inte mycket ledighet. Jag tolkar skillnaden i arbetsmoral typ som mellan Sverige och Norge och som ni kanske vet är Norge oerhört lata i jämförelse med Sverige. En Amerikan kan jobba 6-7 dagar i veckan, sova 5 timmar varje natt och inte gnälla om det. Vad gäller Norge? De har fruktansvärt mycket tydligare ingenjörsbrist än oss och fruktansvärt mycket högre löner än oss. Så.. ja. Att arbeta i norden är inte min stora dröm, men givet att jag ska arbeta i norden är ju Norge helt överlägset Sverige idag. Sverige skriker inte så mycket över nyexad kompetens, men Norge gör det.

Håller med, men det är ju givet att man kommer igång också, den aspekt många verkar missa i ekvationen. Det är ändå inte sådär överdrivet ovanligt med datakillar som missar räkmackan och det är ett tufft yrke för den som hamnar fel. Dessutom är det åtminstone idag ett obarmhärtigt yrke redan vid åldrar kring 40 år. Det är ju möjligt att det inte ser ut så när vi är 40, men svårt att veta. Har exempelvis listat ut att jag har en bekant som var färdig med datateknik på KTH redan kring 25 år och som aldrig riktigt kom igång ordentligt med rätt jobb. Har klarat sig okej men aldrig riktigt kommit igång, och har det förstås tufft nu 10-15 år senare. Att jag skriver "listat ut" är ju för att folk talar inte högt om det, de har ju någon polare med samma bakgrund och kanske rent av ungefär samma förutsättningar men som har 3x deras månadslön. Inte så kul att skylta med.

Jag misstänker att du menar att förväntningarna är ställda för högt?Det är ju liksom inget nytt fenomen. När jag var ute och gjorde ett projekt pratade jag med VDn för ett mindre företag, i grunden maskintekniker, som jag minns började något i stil med "när man pluggade skulle ju alla bli VD för Volvo" och la till "det är ju häftigt hur vi alla trots det växer upp så snabbt när vi kommer ut i verkligheten". Jag ligger lite i gränslandet; jag ska göra mitt exjobb och måste göra några specifika tentor för att få en examen. Jag kommer ligga en bra bit över 300hp men det kommer såklart inte synas i lönekuvertet innan det blivit ytterligare examens. Jag tror en rimlig lön för en riktig position är kring 28000. Och tycker att det är en minst sagt rimlig lön. Har man turen att hitta ett riktigt passande förstajobb är det ju ärligt talat helt fantastiskt om man ens går BE ekonomiskt det första året, det ger så mycket mer än den direkta lönen. 35, 40, 55. Icke justerat för inflation. Det är ju baserat på hur livet ser ut just nu. Sen kanske man blir kär igen och allt driv skiter sig. Saken är den att jag har svårt att se framför mig att jag kommer arbeta utan skin in the game, jag passar mer för konsult-rollen, närheten till kund och att vara direkt ansvarig för vad jag levererar, så de där siffrorna kan ju hamna bra mycket högre men med varians. Men saken är den att siffrorna är ju baserade på att man snabbt får ett bra jobb på ett geografiskt läge där man trivs och kommer igång ordentligt, så där har man ju kapat en väldig massa trista scenarion. Så jag tycker gissningen är en rimlig medelväg. Äta vad jag vill. Kapital över att både spara och investera. Kunna fokusera arbetet till mina områden och mina projekt, och inte behöva bli "sqeezad" genom att göra -EV lån eller spendera hälsa på att dubbeljobba med saker jag inte utvecklas av osv. Lite mer livsfilosofiskt sagt: vad jag hoppas och förväntar mig av de närmsta 1-2 åren är att utbildning+min personlighet har gett mig en robust grund där jag har möjlighet att ta smarta val vad gäller hur jag spenderar min tid. Ekonomisk rikedom känns som det sedan avgörs lite mer av hur smart jag är med den möjligheten. Att jaga någon enstaka tusenlapp extra i månadslön känns lite främmande för mig.

Det knepigaste med ingenjör är (imo) inte tiden det tar, det är att det helt enkelt är ansträngande/svårt. Det är knivigare att göra något svårt 4 timmar om dagen än att göra något behagligt 8 timmar om dagen. Det jag sett postas här är väldigt systemtekniskt, vilket jag har all respekt för. Baserat både på egna erfarenheter och att lyssna på andras erfarenheter är el/system-teknik ganska långt upp i toppen över det tyngsta att lägga sin studietid på. Det finns rätt roliga memes med "before" bilder på klassiskt risiga eltekniska ingenjörer, där de ser ut som fotomodeller före utbildningen. Roliga för igenkänningsfaktorn såklart. Tex fordonssystem på LiTH, uppdelade i två kurser där en av dem bara är fullständigt orättvis och bisarr. Jag gissar att MPSYS på Chalmers kommer leverera något liknande och Heltok kommer sitta där och fundera på vad som händer med livet egentligen. Samt snus och barn. Vad gäller fruar har jag helt undvikit det där med fru senaste 4-5 åren, men att döma av mina vänner är det så att det är oerhört billigt med mindre attraktiva fruar. Kan rent av vara +EMV. Inte minst i ingenjörsvärlden där de har oerhört lätt att få jobb.

Har ni inga vettiga ställen på universitetet?! Alla universitetet med självrespekt ska ha minst en bra och billig lunch-buffé. Att betala under 60:- för lunchen bör inte ens ses som en kostnad, om man inte värderar sin tid till några kronor i timmen och sin hälsa som typ ekonomiskt betydelselös.

Angående asiater är det ju åtminstone trevligt att din generalisering agerar motpol till min (och mina vänners). Master-asiater är ju höjden av lathet, inklusive på tekniska utbildningar. Tvärt om får de ju panik när de kommer hit och förväntas plugga hela dagarna. Här har du två andra viktiga saker som har hänt: 1) Du har blivit äldre/du har levt längre. Nu blir jag sådär Sverige-dissig igen men jag har noterat att synen på ålder här är så fenomenalt konstig. Folk tror att 20-åringar har mer energi än 40-åringar trots att forskning visar raka motsatsen, folk tror att 20-åringar har lättare att lösa problem än 30-åringar trots att varje uns sunt förnuft utan omsvep borde tala om motsatsen. Men framförallt, teknologens riktigt stora behållning av en civilingenjörsutbildning: 2) Du har utvecklat din förmåga att lära. Jag skrev något inlägg om det här tror jag. Det är som att gå till gymmet: om du är ovan att träna är det direkt obehagligt på ett väldigt otrevligt sätt. Om du är van att träna är det direkt obehagligt på ett väldigt trevligt sätt. Likt allt annat utvecklas hjärnan av stress, men det betyder inte att det är intuitivt att gilla stressen, tvärt om. Status quo är att vi vill inte springa om det är ofarligt att sitta stilla, och vi vill inte belasta huvudet om vi slipper göra det. Någonting händer med vår relation till fysisk rörelse när vi börjar träna ordentligt, och på samma sätt händer något med vårat huvud när vi börjar utsätta det för rejäl stress. Några år av att flytta ribban framåt och plötsligt mår vi inte längre dåligt av att presenteras med saker vi inte ännu begriper. För 1.5 år lät det rätt mycket. Dyraste litteraturen jag köpt har förövrigt varit den litteratur jag använt minst. Tex amerikansk litteratur i beslutsteori (bra kurser, men litteraturen var ren dynga) samt lika efterbliven amerikansk litteratur i mekanik (antagligen en anledning att jag först nu äntligen tänkt tenta av mekaniken). Generellt är väl den mesta litteraturen rätt onödig, men svårt att veta sådant på förhand. Undantaget för mig har varit några pedagogiska varianter med väldigt bra koppling till studieplanen, samt enstaka (väldigt få) böcker intressanta för området. Exempelvis Modellbygge och Simulering av Lennart Ljung. Såklart avancerad men väldigt tydlig och ändå komprimerad. Kanske den enda bok jag inte tänker sälja. http://www.bokus.com/bok/9789144024431/modellbygge-och-simulering/ Men redan idag springer tex youtube ärevarv runt merparten litteratur. Att det dessutom gör det gratis säger väl ett och annat om att saker och ting kommer att hända.

Inte "snarare", båda gäller. Kakan blir mer och mer skevt fördelad, men också större och större. Taleb drog i Black Swan upp problemet med att citerade akademiska verk blir citerade för att de har blivit citerade. Det fastnade rätt bra hos mig för jag hade precis haft en handledare som var så sjukt tydlig med att alltid selektera efter antal citeringar, vara noga med att alla källor fått många citat osv. Och sådär är det ju med allt, och bara mer och mer. På youtube får du visningar för att du har fått visningar. Det är alltid en lika rolig påminnelse när något helt random, på alla vis värdelöst och intetsägande, har flera miljoner visningar. Det intressanta är ju att man själv klickat på samma länk, för det hade så många visningar. Däri ligger då frågorna som alla är oense om. När fördelningen av kakan är så extrem som den är, och om denna fördelning uppstår oerhört godtyckligt, vilken typ av belöning ska lotterivinnaren ha? Vänsterpartister brukar så vitt jag förstå ta en slags rättvise-perspektiv. Jag håller då med dem i att nej, det är antagligen inte "rättvist", men jag är å andra sidan lite allmänt osäker på vad rättvisa är och hur det ska hanteras som parameter för en ideologi. En approach jag tycker är lite lättare att greppa är vad nuvarande fördelning samt "löften" om framtida utfall har för konsekvenser på hur människor agerar. Personligen är jag övertygad om att fördelning av makt och pengar är helt på tok för godtycklig för att det skulle finnas någon vits i att se dem med pengar som mest lämpade att bära pengarna. Vidare gillar jag inte alls argument som att de rika är snälla som investerar. Det är naturligt, och det finns självklart oerhört många duktiga människor som inte hade samma flyt och hemskt gärna hade suttit där på toppen och investerat pengar. Själva tanken på att det skulle vara dem på toppen som för samhället framåt är för mig fullständigt främmande. Samhället för samhället framåt. Däremot, givet att vi bara helt enkelt kan förbättra våra chanser att vinna makt-lotteriet genom att göra bra grejer, så tror jag det kan vara tillräckligt incitament. Och så är det ju i allra högsta grad fortfarande. Den som går upp på morgonen, den som sliter i skolan och den som kompromissar med sin vardag för att bidra till näringslivet har oerhört mycket större chanser (om än fortfarande små) att få den där stora biten av kakan. Jag har med andra ord inte så stora problem med att fördelningen är lite skev. Men jag anser att det finns någon punkt där den är för skev, där för stor andel fantastiskt duktiga människor försvinner av slumpen och för stor stor del av jordens resurser är dåligt kopplade till saker som prestation. Även som "känslokall" metod köper jag inte upplägget alls. Vilket har allt med Sveriges uteliv att göra. Det är å ena sidan en konsekvens av konstig syn på alkohol, å andra sidan även precis det som gör det till någon slags normaltillstånd. Folk vet precis hur konstig relation vi har till alkohol när de tänker efter, men när det är så normalt att folk runt omkring lever så 1-2 dagar i veckan hjälper inte det. Stämmer såklart, men poängen här var att du tar ett glas vin som ett komplement till din kost. Genom lång tradition har det ju vuxit fram optimerade alternativ för olika rätter. Det är lite svårare att ordna med cannabis. När jag skrev "lämpligt serverad" cannabis tänkte jag att det skulle ju fungera med tex bakelser, antingen efterrätt eller aperitif. Men det blir lite malplacerat och då blir det ju plötsligt uppenbart en drog för rusets skull, det tror jag varken cannabis eller alkohol skulle komma undan med i högtidligare sammanhang. Kan inte hålla med riktigt, tror att om vi rycker en genomsnittlig människa på gatan är den nog ofta lite otrygg med folk som röker cannabis. Samt med att göra det själv. Det där är ju som alkohol, innan man har erfarenhet av hur kroppen reagerar är det ju möjligtvis spännande, men knappast "behagligt". Inte minst obehagligt i något sammanhang där du förväntas föra dig ordentligt. Tänk stackarn som sitter på en nobelmiddag och får sin första erfarenhet av cannabis i en sådan omgivning.. Ja men vi har ju förädlat produkten tills den passar in. Ett glas rött är ju utmärkt till en köttbit. Sen har du rätt i att vi även tar ett glas vatten som för att tydliggöra att vinet inte fyller någon törstsläckande funktion, men ändå.

Angående fördelningsdiskussionen tänker jag ibland att det vore väl lika bra om allt sket sig och skiten startade om istället. Som att starta om datorn, rätt tråkigt med vips är det igång igen. Nu med lite mer utvecklade intellekt (nåja), ofantligt mycket bättre förutsättningar för fria marknader och en digital valuta skonad från både transaktionsavgifter och problematisk styrning. Sen kommer jag på att det blir ju bara samma grej igen. Det är ju Taleb-poängen: om alla människor presterade exakt lika bra skulle det ändå sluta med att 1% fick hela kakan, nämligen den procent som helt slumpmässigt fick den första biten. Om alla skrev lika bra akademiska avhandlingar skulle någon på samma vis få alla citeringar, om alla skrev lika roliga saker på facebook skulle någon få alla likes. Min enda själsliga räddning är att tänka att det här med tid och kausala händelser bara är den mänskliga hjärnans påhitt. Och då blev ju plötsligt allt annat meningslöst istället. Alkohol är för en icke missbrukare väldigt simpel och förutsägbar. Du tappar en gnutta omdöme och blir en gnutta långsammare i huvudet, i rätt sammanhang gör det inte det minsta. Kan ifrågasättas under ett FN-möte eftersom det sänder en lite konstig signal att inte undvika det av princip i sådana sammanhang, desto lämpligare för en nobelprismiddag. I små mängder helt enkelt en ganska bra drog. Samma skulle kunna gälla lämpligt producerad och serverad cannabis, men där är den stora skillnaden (i vår del av världen) att vi känner till alkohol, både som brukare och som observatör. Dessutom är ett glas vin inte malplacerat, det förstärker middagen. Angående Flashback-inlägget verkar det ju vara sprunget lite ur att Sveriges uteliv är helt skevt (jag tycker ibland att det blir direkt skämmigt att vara ute i Stockholm, det är ju mitt land/min nationalitet i högform). Något man självklart vet som svensk, men vidden blir väl helt uppenbar först när man bor i någon annan kultur (minus övriga nord-europa och Ryssland såklart). Saker som att man "måste bli tillräckligt full" innan man kan gå ut på krogen är ju helt bisarra. Vad som enligt mig visar att det rör sig om ett folk-missbruk är inte konsumtionen i sig, det är att svenskar har en svart-vit relation till alkohol. Antingen super man sig askalas på helgerna, eller så har man en "vit månad". Oförmågan att naturligt konsumera en drog med måtta är klassiskt för missbrukare, och det är precis så oerhört många fungerar här. Det är liksom kört, det är vid punkten att det inte går att bruka ansvarsfullt längre. Men eftersom det är så många runt omkting som ligger på samma point of no return i missbruket kanske man sällan tänker på det på det sättet. Att, som så många gör, helt plötsligt kapa alkohol och istället identifiera sig med "jag dricker inte alkohol"-gruppen har jag självklart inget problem med, men det är ofta sprunget ur ett missbruk av drogen. Det blir inte alltid helt tydligt här. Sen är det som sagt inte bara just Sverige det blivit såhär i. Vi är ju i gott dekadens-sällskap med Holland, Tyskland, Ryssland med flera.

Frågan är ju felställd, ingen procentsats som utgår ifrån samhället som helhet är rimlig. Det är lagom att fängsla alla som utför ett brott som ska straffas med fängelse. Innebär det att alla hamnar i fängelset är det en komplikationen med lagen, inte med det faktum att vi lyckats fängsla alla som genomfört brottet. Som exemplet med piratkopierad film visar behöver inte den komplikationen vara att lagen är orimlig, det kan också handla om att vi helt enkelt inte lyckas straffa brotten. Vid det här laget skakar vi på huvudet när någon stackare får pröjsa för något så självklart som piratkopiering - lagen har blivit helt skev tack vare att vi inte lyckats bestraffa dem som bryter mot den. Att brott förenklas medför att samhällets förmåga att upprätthålla gemensamma lagar försvagas. Draget tillräckligt långt att individer gör som de vill (oavsett hur andra lider av det) snarare än att individer kompromissar i ett samhälle under gemensamma ramar. I fallet silkroad är cannabis-handel bara en liten (och inte minst godtycklig) bieffekt av det som egentligen hänt: att olaglig handel hamnat helt utanför polisens radar.

Du behöver inte gråta för att någon du stör dig på ger dig information. Nej, jag är fullständigt, kroniskt, "no bullshit". Det du är rädd för här ovan har jag exempelvis gjort exakt 0.00 gånger och det kommer rimligen aldrig inträffa heller. Om inte det framgått är det kanske därför vi hamnar i skev fas ibland. Jag gillar inte att en portal för illegal handel blir så vansinnigt smidig för allmänheten. Inte det minsta. Att sno filmer blev just smidigt och ofarligt för ett antal år sedan, resultatet idag är att folk sällan ens tänker på att de bryter mot lagen när de snor en film. Incitamentet att följa lagen är alltså i princip helt borta där. Och fick istället korrigeras med konstiga avgifter. Jag undrar helt enkelt varför du inte tycker att det är en minst sagt icke önskvärd utveckling att de som bryter mot lagen inte åker fast. Vill du inte ha lagar?

Jag håller ju med om bitcoins som relativt fantastiskt, det har jag gjort sedan det kom upp på tapeten här. Men är det verkligen så roligt att det är så bra för den illegala handeln? Jag har exempelvis förståelse för dem som tycker att cannabis ska vara lagligt och jag har förståelse för om de, antingen för eget bruk eller helt enkelt bara av princip, tycker att det är bra att droghandeln kan springa ärevarv runt snuten. Men jag begriper inte riktigt hur man gillar vad det beror på: att illegal aktivitet i allmänhet helt enkelt kan härja friare. Det har ju egentligen varit på väg dit sedan "hackers"-tiden och det är eventuellt oundvikligt, men jag har svårt att hurra för det. Ja, men detta är ju att det kan uppstå lägen där det är lönt trots att staten ökar risken. Det FBI visar med DPR-situationen är att de ökar "risk" i risk/reward inte bara vad gäller faktiskt mord utan ökar risken med att helt enkelt tycka att mord är en potential utväg givit rätt scenario (själva scenariot är ju konstruerat). Det primära i historien är väl bara att de ville ha en ursäkt att komma åt en portal för illegal handel, men ett annat budskap med att provocera fram ett mordförsök på det sättet är att man straffar "mord"-alternativet i valfri beslutssituation. Åtminstone intuitivt bör det flytta punkten där mord blir intressant. Det är ju väldigt långt ifrån politiskt korrekta vatten att tala om, men jag kan helt enkelt tänka mig att det i grunden är naturligt för valfri människa att skydda sig på det sättet långt före till exempel det egna livet är hotat.

Därav långa fängelsestraff, "kriminell"-stämplar och annat tokboks-definierat "våld" en stat pysslar med för att upprätthålla lagar där individuella fall inte håller moraliskt då de synas i ett vakuum. Att risk/reward skevas till rejält är nämligen inte något som kan hända naturligt, det är något som händer naturligt. Som medelklass-svensk med ett stabilt liv i ryggen krävs det lite ansträngning för att förstå det, men vi alla förstår det ju om vi just anstränger oss. Ursäkta kors-diskussionen, men det är ju alltså en bakgrund till min ståndpunkt att det inte finns någon specifik ensidigt riktad bevisbörda på att låta en stat upprätthålla nationella lagar. Det finns inget som säger att allt måste hålla moraliskt. Vad gäller exempelvis mord har vi ju beslutat att det är rakt igenom fel. Det betyder inte att vi inte, om vi anstränger oss, kan begripa att mord kan vara en fullständigt mänsklig och naturlig utväg givet rätt scenario. I fallet DPR räckte det med att hans drog-imperium var hotat. Hur vanligt det är kan jag omöjligt svara på, men det är lätt att förstå att det helt enkelt är mänskligt att vissa scenarion leder oss dit. Incitamenten vi inför via statlig väg är helt enkelt att förtrycka den naturliga tendensen till mord. Vi vet att givet rätt scenario är vi alla kriminella, men vi gör det så förbannat jävla -EV vi bara kan att överhuvudtaget tänka i de banorna (mord som lösning).

I USA kör polisbilar upp i arslet på dig för att få dig att köra för fort. Detta tycker jag är helt skadat eftersom det både är farligt med höga hastigheter och att inte hålla avstånd. Däremot har jag funderat lite kring principen att lura fram att kriminella handlingar utförs under uppsyn. Jag tycker det kan vara helt okej. Det är inte okej om någon far illa av det, det är inte okej att lura någon att tro att handlingen är laglig, och det finns en väldig massa andra scenarion som inte är okej. Angående detta, visst, FBI är på riktigt hal is. Däremot finns inget förmildrande på andra sidan myntet för den sakens skull: DPR tycker att mord är en rimlig väg för att upprätthålla sitt lilla imperium. Inte för att i panik rädda sin dotter från en våldtäktsman. Kort och gott mördare. Och FBIs resultat är alltså bra. Det är bra att känna till mördare. Vilket såklart inte ska förväxlas med huruvida tillvägagångssättet var bra.

Hur kunde man missat runner, runner? Är den lika dålig för pokerspelare?

Vet inte, det där är ju en ytterligare självklar utveckling som det tagit 3-4 år för mycket att dyka upp. Kul att Samsung fick tummen ur arslet iaf. Sen vet man ju aldrig hur bra det är i praktiken, med det är så självklart att det ska testas. Så, är den användbar?

Känner helt tvärt om, min förra smartphone var en Xperia Arc som jag haft i 2.5 år. På tiden den var ny var den lite "flashig", däremot något av en skräpprodukt när det kommer till faktiskt arbete. Apples telefoner var bättre för email (bättre att skriva på), men även de känns grymt oseriösa. Summa summarum sitter folk och spelar angry birds och knappar på facebook. Leksaker. Ledsen att säga det (tycker också det är lite bajs), men du har nog inte så mycket val, speciellt inte som ingenjör. Grejerna händer på nätet nu och utvecklingen ser inte ut att stanna. Mitt mål med en pryl som Note 3 är tvärt om att nätverksamheten ska ta mindre energi. Krävs en del itererande innan man har rätt prylar och rätt "nät-liv" så att det just inte ska förstöra livet utanför. För mig var Note 3 ett sådant steg. En produkt som löser ofantligt många av de energislukande problem nät-explosionen ger mig. Som vanligt ville man ju födas på 50-talet istället, men nu gjorde man inte det och då är det ju som det är. Ju äldre man är desto lättare är det att skippa skitsaker som LinkedIn, eftersom det är just en dålig tjänst. Men mitt tips är att släppa sådant tänk och istället så tidigt som möjligt försöka göra så att det tar så lite energi som möjligt att vara med. Som LinkedIn bevisar spelar det nämligen ingen roll att det är en dålig tjänst när den fick dit så mycket människor (via spam tex). Plötsligt har du en portal till internships och arbeten där, och inte minst andra vägen - arbetsgivare verkar bli mer och mer sugna på att "googla" fram kompetens. Huruvida det ska ske på nätet verkar inte vara frågan just nu, snarare verkar det bråkas friskt om att bli portalen. Linköping lanserade nyligen CareerGate, ytterligare ett ställe att knappa in sina meriter. Var så säker på att det kommer flera. Alltså. Mitt tips, som sagt: istället för att försöka hålla en barriär till den något omänskliga utvecklingen, lägg energin på att göra det så enkelt som möjligt att hänga med utan större ansträngning. Skapa ditt emailsystem som gör att du utan huvudbry kan hantera att få 50 mail om dagen. Knåpa ihop ett antal utförliga CV-dokument som gör varje ny portal-registrering helt smärtfri. Köp en Note 3 (eller motsvarigt ). Jag önskar själv att jag förenklade dessa saker för flera år sedan. Jag med! Men det är ju det som är grejen, smartphones är inte telefoner, det är datorer. Jag kommer utan tvekan hugga när jag hittar en liten, smidig och inte minst tålig telefon.

Vad är det för master du går? ________________________ Efter några dagars användning av Note 3 konstaterar jag att det är den första teknikprylen jag äger värdig vår generation. All heder till Apple som satte igång Smartphone-trenden, men i övrigt är jag glad att en pinsam teknikutveckling är förbi. ________________ Läste lite om hur piloter hade det på 70-talet. Man kan tycka lite synd om piloterna idag (om de är unga kan de ju dock få jobb på mcd, snåla lite så är de av med skulderna vid 50-sträcket).

Läste lite om Rasperry Pi och blev inte överdrivet imponerad. GPUn är fin för storleken, men vad missar jag? Du kan få köpa en FPGA-board av mig om du vill träna lite på logic design ________________________ http://www.extremetech.com/extreme/167844-3d-printed-toothbrush-perfectly-cleans-your-teeth-in-just-six-seconds Lovande. Tandborstarna vi har är väl en av alla de där sakerna de barn som föds om om 5-10 år kommer garva åt om de ser dem på film. Man får nog helt enkelt se till att sköta sig så de inte även garvar åt våra tänder.

Haha, ser ut som bitstamps hajar P-reglerar för närvarande, ajajaj.

Bra tips, men vart hittar man sådana? Kanske får man helt enkelt fånga tidsandan ytterligare, bli ännu bättre på att googla (osv) den typen av information. ___________________________ Amerika då, tröttnar de snart och köper bitcoins? Eller blir folk snarare rädda för att (i sammanhanget) minoriteten försöker paja deras statliga, demokratiskt drivna lösning, d.v.s. antifragile beroende av staten? Finns det någon vinning i att spekulera om sådant? Vad gäller sakfrågan är det självklart fånigt att ställa till en sån här scen. Men det jag hela tiden återkommer till är tanken: hur i helvete har man tänkt sig att det skulle gå på något annat sätt - hur skulle man kunna skyffla in en gigantisk världsdel under samma socialdemokratiska tak? Den gemensamma nämnaren i USA är att alla tillhör den mänskliga rasen, i övrigt är det rätt svårt att generalisera på internationell nivå.

Tur att du outade på FB iaf.

Vidare, att skriva är ett sätt för mig att slappna av en stund. Vissa drar igång CoD, jag skriver. Då på tal om varför det här inlägget blev så långt: Hamnat lite i kläm, så om inte folk får lite fart under fötterna måste helt enkelt jag få det och söka annat. Så jag innehar ett direkt världsomspännande intresse för exjobb, traineeplatser och jobb. Man kan få för sig att det borde göra det lättare, men ärligt talat är det lite förvirrande. Satt plötsligt och kollade på någon icke ingenjörs-meriterande annons i Tyskland som skulle ge typ 20k sek/månad. Tänkte att vad sjutton pysslar jag med egentligen och kom på att det var dags att städa upp garderoben och gardera sig lite bättre mot squeezar i framtiden (ni vet som när man ska på dröm-dejten och de enda rena kalsongerna går sönder [jämförelse mellan arbetsgivare och kalsonger helt ofrivillig]). Nej, de enda tillfällen jag behövt engelskt CV hittills har jag redan haft kontakt med dem jag skickat CVt till. Så när jag var i CA tryckte jag mest bara ihop punktat plus kontaktuppgifter, vi skulle ju ändå ses. Insåg för det första att det inte riktigt håller med ett hop-hafsat CV att börja skicka till folk jag inte snackat med, för det andra att jag inte vill att massa kontakter arkiverar ett hafsigt CV från mig, så bör skicka ut ett ordentligt uppdaterat. Ja och sen för det tredje insåg jag att man ska hålla miljoner dörrar öppna och sluta upp med att sitta utan plan B när omständigheter hindrar plan A. Antagligen en del i att växa upp. ... För det fjärde har jag kommit på att nej, det är inte så lätt - jag vet inte riktigt skillnaden på ett CV som slår i Sverige och ett som står sig i tex USA. Jag har viss erfarenhet hur det skiljer IRL, och även hur man kan göra något positivt av sin svenskhet, men jag har inte den blekaste hur pappers-processen går till i jämförelse. Ännu värre med länder som tex England där jag inte har den blekaste om mycket alls, mer än att de har fantastiska fiske-byar (St. Ives ). Kan ju å ena sidan ändå ha varit ett bra CV, och å andra sidan har jag ingen koll på ålder. Jag tolkar det nämligen som att det hänt ganska mycket bara de senaste 10 åren, obetalda trainee-platser som eventuellt-kanske-om-man-jobbar-som-fan-och-har-tur leder till ett lågnivå jobb verkar dra ihop en orimlig mängd ansökningar. Antagligen lite för att det är så lätt att få tummen ur och söka nu när folk kan fega och bara trycka på lite digitala knappar. Så selekterings-processerna blir mindre förlåtande och jag förstår det som att ingen orkar bry sig i speciellt många sekunder om det inte klaffar på en gång eller det finns en tidigare koppling till personen. Hursom, som jag ser det är det ändå så ovärderligt att finnas kvar i minnet hos dem man kanske hade kontakt med för något år sedan att bara det i sig är värt en CV-styling.

Mm jag har haft lite problem med det där, men insett att jag tänkt lite galet också. Jag får exempelvis lätt för mig att alla som söker samma tjänst har gått typ min utbildning och bakgrund. Egentligen är det ju så att arbetsgivaren inte vet riktigt vad jag lärt mig så att det bör påtalas, samt att man konkurrerar med folk som har helt annan bakgrund. Lätt att bli blind när man umgås för länge med folk som bara skiljer i gråskalor - någon går I, någon maskin, någon teknisk fysik. Alla på samma skola, de flesta samma årskurser. En till, kan man göra såhär? Det ska alltså vara en summering på 4-5 rader som berättar ungefär vad jag vill säga med resten av dokumentet. Som såklart får variera beroende på vart jag skickar CVt. Hur ser det ut att skriva CV Summary utan någon annan överskrift? Det var enda sättet jag får ihop det bra.

Ja, precis, det är ju en sak att skriva mycket här. Mycket text är bra om man vill fördjupa sig och här är det ju fritt fram att skita i det. Det är det ju förstås för arbetsgivare också, men det är mindre önskvärt. Tack! Det var jävlar vad detta har tagit tid. Har säkert lagt 3-4 timmar.

Det är nog både tids och observatörsberoende men jag tolkar "prydlig" samt "ej avskräckande" och det har jag nog inga problem att uppfylla. Nu har jag ett konkret exempel på en sån där fundering som dyker upp. Jag sitter och försöker skapa ett generellt, stort, CV jag sedan tänkt peta i inför aktuella ansökningar. Kom på att det var ju rätt onödigt att jag anonymiserade men strunt samma: Har inte tänkt stavning eller grammatik, tex att jag hittade ett Z. Inte heller typsnittet, detta ska jag gå in på senare. Snarare: Det är lätt att råka skriva för mycket, plottra ner hela grejen. Det är samtidigt svårt att förklara vad man egentligen pysslat med. Så, med upplägg enligt ovan: - Får man en okej bild över vad jag gjort? - Är det tillräckligt komprimerat? Samt, något jag alltid undrat över: - Är det lagom "skrytigt"? Resultatet var nämligen väldigt nyttigt för företaget. __________________ Om ni undrar över projektets dignitet så är det något som förhoppningsvis slussas ut i takt med erfarenhet, men just nu är det ganska relevant för mitt CV eftersom jag är ny i den här världen.