Trillske

Har man en demokrati ska de som är demokratiskt valda styra, har man ett Huemer-samhälle ska den med resurser styra. I inget av fallen är det samma sak som "mest lämplig". Jag tycker tillsvidare att demokrati är en vettig kompromiss.

Luskan, jag misstänker att du eventuellt även räknar in punkten vi linjäriserar kring. Givet att övrig funktion hanteras som vitt brus (u = 0) får vi ju då 0 + f(u0, y0)'. Men det är ju alltså de okända delarna i funktionen vi är intresserade av. Nu har vi då hastigt och lustigt en konstant stigande/sjunkande graf för delta ~ 3. Motivationen till detta ganska specifika utseende är ungefär att det "känns så". Jag har inget problem med diffusa resonemang och gissningar, men det är inte matematik eller vetenskap och bör inte behandlas som det. Exemplet behandlar huruvida socialism fungerar eller inte. Jag vet inte riktigt varför du anser att en produktivitetsfunktion av skattetryck är trivial snarare än komplex, så jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att få igång det spåret. Man skulle exempelvis kunna fundera kring vad som händer vid threshold of misery, det vill säga den punkt där något riktigt jävligt beteende plötsligt har större uppsida än nedsida. Om vi kan enas om produktivitet som ett positivt laddat ord kan vi sedan antagligen enas om att det inte klassas som produktivt att mörda sin granne för att komma åt herrns frukostflingor. Då har vi ett fall där någon utan skattetryck (och trygghetsnät) fick så pass starka incitament till överlevnad att han dödade en människa med knytnävarna - en prestation minst sagt, men knappast en önskvärd sådan. Själva exemplet är dock bara för att få igång tankarna kring varför vi inte vet hur funktionen ser ut, tanken är inte att det ska hålla för en debatt. Genomsnittet har inte tänkt igenom sina åsikter, de delar med sig av texter som den jag citerade. Vem av oss är utilitarist här egentligen? Vilka som är bäst lämpade att bestämma är inte samma fråga som vilka som ska bestämma (möjligt undantag någon specifik form av diktatur). Detta gäller helt oavsett om du vill ha en demokrati eller Huemer-världen. Att inte bygga kvantitativa resonemang kring rena gissningar är avsaknad av handling. Jag håller med andra ord inte med. De kanske inte är tillräckligt fina för dig, men de säger sig hur som helst vara liberala (och "tror på frihet" med dummast möjliga uttal, även ovanligt ofta den typen som inte skulle bli ett dugg fri på en fri marknad).

Hehe, hade missat att något sånt där gått igenom. Utan någon form av dator är det ju lite svårt att tex skriva det här inlägget. Konstigt att de inte frågar om det på telefon då. De brukar fråga om jag har TV-kort i datorn, men då säger jag att nejdu, jag pysslar inte med teve, det känns nämligen lite 90-tal, tycker du inte? Om jag pajar min wifi, slipper jag avgift då? Eller om jag helt kallt moddar grafikkortet (med hammare) tills det inte längre presterar film. Vidare borde det självklart vara så att vi här på 2000-talet inte borde betala TV-avgift, vi borde betala pirat-avgift för apparater avsedda för piratkopiering.

Ja, slaktavfall drog ju konceptet mycket mer konkret än jag kan göra. Jag tycker inte att det är bra för kommunism heller. Det är bra för den som vill ha en fixt medborgarlön där alla tjänar precis lika mycket. Eller egentligen inte ens det, det vore bra för en sådan åsikt om fallstudien inte var påhittad och om den förankrades/generaliserades. Något annat. Visst har jag dock utilitaristiska åsikter: låt för enkelhetens skull säga att vi med någorlunda säkerhet vet att förbränning av fossila bränslen i dagens takt på 40 års sikt gör planeten obeboelig för människor. Vi reglerar detta - med så kallad tokboksvåld - och mänskligheten överlever. Jag tycker att det är bra. Rent av mycket bra. Den ultimata frihetskämpen tycker att lösningen är förskräckligt våld. Styrd av en grundläggande filosofisk tanke är det alltså sekundärt huruvida det går åt helvete för alla, primärt är att den som vill får åka bil. Ett annat övergripande exempel på utilitarism: en monopolsituation som gör att människor de facto förlorar sin frihet, inte på grundval av vilket bidrag människan kan ge, utan på grundval av att människan var på fel plats vid fel tid (exempelvis födseln). Jag är för att motarbete dessa scenarion, för jag gillar inte godtyckligt frihetsberövande i för stor utsträckning. För mig finns det ingen avgörande distinktion mellan direkt slavarbete (någon säger åt dig att vara slav, inte okej för den liberale) och indirekt slavarbete (var en slav eller så får du inte ta del av jordens resurser [d.v.s. dö], däremot okej för den liberale). Min "moral" reagerar i princip likvärdigt på dessa scenarion. Alltså utilitarism, eftersom jag är beredd att offra lite frihet för att höja aggregerad frihet, samt är mer intresserad av resultatet (måttet frihet). Däremot, vad är min övergripande strävan i mer eller mindre alla frågor? 100% frihet. En väldig övergripande åsikt dessutom: det kan röra variabler i en ekvation, företag i en marknad, människor i ett samhälle - varenda liten fixering är en tråkig kompromiss. Vad detta innebär är att om den liberale bestämt vill placera mig i ett utilitarism-fack, så får denne tyvärr också ge fan i att upphöja jakten på "frihet" som något utmärkande för dennes filosofi. Vidare ska inte detta missförstås som att jag tillskriver mig några andra generella åsikter. Jag anser att varje system är unikt och bör ha en unik lösning, så är det något som utmärker mig är det snarare avsaknaden av generella politiska åsikter. Vilket jag själv inte ser som ett problem. Jag diskuterar det där med den typen av människor längre, däremot har jag internet och därmed facebook, youtube etc. De vardagsakademiska liberalerna och ateisterna är överallt. Ibland, mycket mer sällan, ser jag något teistiskt påhitt också. Då är det nästan utan undantag något oerhört diffust, typ en bild på ett moln och ett "gud har givit mig ett så fantastiskt liv blabla". Konstiga och obekanta grejer ja, men i min mening inte speciellt störigt. Sen kan det bli lite galet med vissa inlägg under ramadan osv, men det där är ju inte sprunget ur teism, det är ju grupptillhörighet eller sekt eller blandning.

Nej, är problemuppställningen fel blir svaret med nästan nödvändighet fel. I fallet med att förutsätta linjära funktioner för att komma på att vi borde ha 0% skatt är det direkt destruktivt beteende*, även om jag kan sträcka mig till att när en ateist lägger ihop en (felaktigt antagen) 1+1 är det bara "jättekorkat". * Jag har inte gjort någon utredning själv iaf, så jag vet inte exakt hur det förhåller sig med p. Men poängen är mer att den godtyckliga linjäriseringen i vilket fall som helst ger oerhört lite information, inte i närheten av något att bygga ett case kring på andra sidan grafen. Däremot kan det ju lede till ett intresse av testa vad som händer när man sänker skattesatsen från 100%. Dessutom, angående exemplet (som säkerligen dessutom är påhittat, men ändå): jag gissar att vi kan enas om att de flesta socialister inte vill ha fixt medborgarlön och 100% skatt. Vi bör även kunna enas om att de inte vill ta bort staten och ha 0% skatt. Det innebär att socialister tvärt emot exemplets antagande tolkar skatt* som 0 < skatt* < 1. Det innebär att antagandet av funktionens utseende går från orimligt till obeskrivligt dumt och löser vi ett obeskrivligt dumt uppställt problem blir svaret i samma klass. (notera alltså att problemet är huruvida socialism fungerar eller inte) De lyfter dock inte upp det till diskussion, de skickar iväg en korrekt lösning av ett felaktigt uppställt problem och det enda de lyssnar på är huruvida det felaktigt uppställda problemet löstes på rätt sätt eller inte. Börjar man påpeka att felet ligger i problemuppställningen är friktionen så enorm att jag inte rör det med tång om jag inte får ett jättetråkigt liv i framtiden.

Finns inget statiskt "bättre än", men det betyder ju snarare motsatsen: för det mesta är en heuristik bättre eftersom du för det mesta antagligen inte vet vad du pysslar med. Bara mina egna erfarenheter. Jag stör mig i princip aldrig på främmande åsikter eller liknande, däremot stör jag mig på felaktiga lösningsgångar eftersom de generar (objektivt) fel svar. Då är det liksom inte en fråga om tycke och smak längre. Man kan ju notera ironin i att ateisten och liberalen levererar sin förenklade logik med stolthet, eftersom de tvärt emot många motståndare nu på ett enkelt sätt kan bevisa varför deras ståndpunkt är rimlig. Vad de istället, i verkligheten, har åstadkommit är att de gjort det enkelt att härleda varför deras åsikt är fel. Vilket såklart inte alltid är så lätt att göra. Jag anser att strävan är frihet och att regleringar är nödvändiga kompromisser. Vart det placerar mig? Egentligen typ ingenstans, vilket jag är rätt glad över. Facken är rätt godtyckliga och fack-indelningen innebär en fixt lösning för ett ~infinit antal komplexa system. Är det bara jag som tycker att det är onödigt dumt? Själv behöver jag iaf inte den typen av "tryggt ramverk". Med det sagt stör jag mig inte de minsta på dem som vill identifiera sig som vänsterpartist eller liberal eller något annat kul, heller. Det stör mig bara när de försöker övertyga andra med vetenskap som inte är vetenskaplig. Den är riktad till socialister, vilket är underhållningen. Inte nog med att man är pantad nog att rycka en trevlig punkt och låtsas att detta linjäriserar en funktion så komplex att ingen har en aning om hur komplex den här, man har dessutom satt 0 som trivial punkt att linjärisera kring. Det är sådan enorm avsaknad av hjärnceller att jag inte vet vad jag ska kalla det. Med det menar jag inte att det är något fel alls på att inte vara ingenjör, inte vara forskare eller allmänt bara skita fullständigt i matematik och vetenskap. Däremot bör man ju då hålla sig ifrån den typen av lösningar, snarare än att försöka stoltsera med det som "sitt område".

Bor man ensam blir det ju en serie per måltid, d.v.s. minst två avsnitt om dagen. Möjligtvis även ett avsnitt medan maten tillagas. Gäller att bygga upp några serier för att inte gula. Har däremot inte ägt en TV på 4-5 år, känns lite 90-tal. Har visserligen en projektor istället, men ingen TV-mottagning. (så nej, jag ljuger faktiskt inte när de ringer, inte för att någon tror mig för den sakens skull, får ett "ooooookej.. *blinkblink*")

Nej, detta är visserligen ett beteende som kan generaliseras för specifika grupper med specifika religionstillhörigheter. Men generaliserar du teister hamnar du snarare vid saker som en tro på något transcendent "väsen". Nej, ateisten ställer kaxigt upp triviala ekvationer och kallar detta upplyst logik, när det tvärt om är de helt avgörande bristerna i ateistens resonemang som ska vara triviala att inse. Om vi är införstådda med att "bildad" här varken har en negativ eller positiv laddning är vi eniga. Problemet är att låtsas använda en vetenskaplig metod utan att vara vetenskaplig, eller göra någon direkt ologisk (men för syftet passande) förenkling av ett problem och sedan förklä lösningen som logik. Med detta menar jag inte att de gör detta med flit, tvärt om att de inte är nära att begripa vad de gör. Det är bättre att komma fram till något diffust eller inte komma fram till något alls än att härleda kvantitativa svar utifrån direkt felaktig problemuppställning. Du håller ju med om det här bara vi mentalt byter domän till typ finanssektorn istället. Jag är tvärt om ganska trygg i utgångspunkten att det alltid händer något "magiskt" längs vägen. Nu handlar det ju dock inte om magi, bara så komplexa system att det kan kännas så. Okej. Med andra ord, om vi når positiva effekter av att reglera en marknad lite (säg en enklare subvention) ska utgångspunkten vara att desto hårdare vi top down-designar marknaden desto bättre blir det. Eller med en annan kanske relevantare uppsättning ord, skulle vi ve och fasa lista ut att det är bra med 5% skatt snarare än 0% skatt ska utgångspunkten vara att vi bör öka skatten rejält eftersom det uppenbarligen är positivt att minska incitament hos befolkningen. Jag misstänker dock att du inte helt står kvar vid att du tycker att det är så enkelt, men vill passa på att påpeka att paragrafen ovan är ett typ-exempel på den metod de vardagsakademiska liberalerna levererar. Precis samma orimliga antaganden av linjäritet och ologiska "logiskt förklädda" kvantitativa slutsatser. Enda anledningen att det låter så orimligt här är att vi är övertygade om att incitament är något positivt, hade vi inte det att hålla oss i skulle vi lätt kunna bli lika förvirrade som alla som delat vidare den där texten jag citerade. Det är ju nämligen precis samma felaktiga problemuppställning och lösningsgång, därför landar svaret i någon random godtycklig punkt. Nej, för återigen pratar vi om genomsnittliga ateister, inte om Dawkins.

Nej, för jag tycker inte det. Det blir bara jävligt fel när de agerar vardagsakademiker. Men skulle jag döma alla efter deras sämsta kvaliteter skulle även jag bli bedömd efterbliven, och om inte annat skulle väl det göra mig dåligt lämpad för att bedöma efterblivenhet.

Ja, typ så. Allmänt utgångspunkten att eftersom att något stämmer för ett trivialt {X, A, B} så stämmer det även för {X+n, A+m, B+k}. Det är direkt hjärndött, ett steg under "jag begriper absolut ingenting alls men känner såhär". Jag har lite samma relation till "liberal vs socialist" som till "ateist vs teist": både ateisten och liberalen försöker briljera med logik och vetenskap och failar något oerhört på sitt eget område, gör rent av narr av både logik och vetenskap. Medan teistens och socialistens problem är att de snarare inte säger så mycket konkret alls om någonting alls. Man skulle här kunna invända att ateisten och liberalen "åtminstone försöker", men jag håller inte med: ovetenskaplig "vetenskap" är sämre än att inte göra något alls.

Svenska Spel bytte leverantör: 1) -> Svenska Spel fick en bättre deal 2) -> Swedbank fick en ny kund 3) -> Nordea förlorade en kund Swedbank håller längre i kundens pengar än Nordea gjorde: 1) -> Swedbanks lösning är mer lönsam än Nordeas i ett vakuum 2) -> Kunden hos Svenska Spel får en sämre tjänst Kunden får en sämre tjänst: -> Svenska Spel tappar kunder Kortsiktig summering, Vinnare: Swedbank, Svenska Spel Förlorare: Svenska Spels kunder, Nordea Långsiktig summering, Vinnare: - Förlorare: Svenska Spel, Svenska Spels kunder, Nordea Representanten får antagligen inte prata så mycket om detta. Men det kan då istället vara lite klent att inte åtminstone berätta att han eller hon inte får säga så mycket. Man kan vara tillräckligt transparent utan att bjuda på företagshemligheter. Roten ur variansen.Varning, tekniskt:

Jag tror Dexter kommer sluta på liknande vis som Chuck. Sistnämnda serie kom ganska precis undan med att sluta på det sättet, och det var alltså den typen av serie som kom undan med att spela Twisted Sisters 'We're not gonna take it' under TMNT-liknande fighting-scener mellan hemliga agenter och hemliga terrorister. Självklart är det bra att kika så mycket som möjligt och ta idéer av dem som lyckas, men det fetmarkerade är knappast rätt. På samma sätt som TQM (eller snarare: systemen som dokumenterades) aldrig var väldokumenterat är inte det där heller i närheten av väldokumenterat. Vet inte hur många år av forskning det tog innan folk började enas i spåret att det finns vissa ~generaliserbara skillnader mellan japaner och européer - det är ju självfallet dumt att det tar så lång tid att förstå att kultur var viktigt när man forskar om företagskultur. Men problemet är ju just att vägen till framgång vid första anblick kan se väldokumenterad ut. Shanghai, Singapore eller Finland är inte samma sak som Sverige. Även om Finland antagligen är ganska likt. ____________________________________ Här har ni ett exempel på vad jag menar när jag skriver att genomsnittlig liberal (samt ateist, typ samma anledning) är direkt blåst. Sedan kan ni självklart ha en poäng i att genomsnittlig socialdemokrat eller teist är lika blåst, men det lämnar vi. Läs nedanstående och se om ni kan identifiera varför det enda texten visar är att skribenten inte ens förstår vad den diskuterar.

EDIT: Tittade på Chalmers och tog ett exempel HP kontra betyg. För att komma in på maskinteknik behövde du antingen 1.4 på HP eller [bI BII] = [19,90 19,20]. Jag vet inte vad BI och BII står för men jag gissar att >19 är en hel del MVG? Nästan alla? _____________________________ Av någon anledning brukar snittresultatet (på HP) vara kring 0.8-0.9 snarare än kring 1.0 så skulle jag gissa är <=1.0 är en hyfsat uppskattning av snittet helt oavsett om vissa dräller, då jag antar att det går väldigt många som försöker på varje som av outgrundlig anledning inte försöker. Här har jag plockat fram ett relativt nytt nationellt prov i matematik C: http://www.matteakuten.se/kurser-matematik/matte-c/nationella-prov-formelblad.htm?file=48 Detta bör alltså innefatta hela kursens moment. Givet att studenten inte på något vis tex kom förbi även högstadiet utan att beröra matematik (då blir det förstås även trubbel med problemformulering och notation och liknande) är detta sisådär 2 dagars jobb för en student fokuserad på att lära sig lösa problem. 2 dagars studier för att klara hela kursen (G är där satt till 12 poäng, alltså några få enkla regler och en övergripande icke-matematisk förståelse för hur derivata beskriver förändringstakt och varför detta kan utnyttjas för att hitta max/min-punkter). Ändå är det vanligt att försöka slippa göra matte c i gymnasiet med motivering att det innebär för mycket friktion jämfört med andra kurser. Eftersom 2 dagars studier (även om de kanske blir långa) knappast är för mycket för en hel kurs består alltså friktionen av momentet problemlösning; att det inte går att memorera ett svar från facit, utan att eleven förväntas lösa ett problem. Tex, en biologitenta ber dig beskriva fotosyntesen. Det blir alltid samma svar. En matte-c tenta ber dig derivera ax^3+ bx^2+c. Det blir (nästan) alltid olika svar. Med detta givet skulle jag vidare påstå att högskoleprovet handlar mer om problemlösning än att memorera facit (undantaget då möjligen just ord-delen). Det är alltså inga konstigheter att folk verkar "orimligt dåliga" om du själv inte har några svårigheter med problemlösning. Angående normalfördelade betyg är de lite mer inne på det spåret i USA; om inte fördelningen i klassen påminner om normalfördelning kan läraren behöva ha en rätt bra förklaring till varför. Roligast blev detta i en kurs i digitalteknik: många tentor och sammanlagt mycket poäng, skicka in poängen i en databas och en normalfördelning avgör sedan betygen (man sätter alltså betygsgränserna så att det blir en rimlig bell curve med max densitet kring betyg C). Aktuell fördelning visades ibland på föreläsningarna.

Vad har du (killer) pluggat btw, om du gjorde det? _____________ Eftersom HP är normerat är rimligen förklaringen till lägre poängkrav så enkel att vi har fler platser på Ind-ek nu än då (man kan dock notera att det börjar närma sig 1.7+ igen, det låg kring 1.4 för 5-6 år sedan då den där världen var aktuell för mig, för någon skola har det eventuellt till och med nåt dit redan eftersom det verkar öka lite typ varje år). Gymnasiebetyg och HP söker in via olika urvalsgrupper. Att 1.4 slår VG-snitt borde alltså bero på betygsinflation - får halva klassen merparten MVG har man inte råd med många VG. Sen kan man ju alltid fråga sig vart alla som skriver kring 0.9-1.0 på HP (d.v.s. majoriteten) egentligen befinner sig eftersom ingen någonsin har gjort det. Men det kanske är som det där att alla människor har 115+ IQ (möjligen 110 om de "inte orkade skriva klart testet"). ________________________ Detta är anledningen att jag inte kan sluta älska googles tillväxt trots makt-asymmetrin. Med några klick känner jag direkt en gemenskap men världens övriga invånare.

Folk som sitter och fiser på för många VGn och inte förbättrar med HP. 1.4 på HP motsvarar ett rätt högt betygssnitt när det kommer till antagningen (om inget förändrats). Det var då ungefär vid gränsen för Ind-ek, medan betygsvägen krävde väldigt mycket MVG.

Angående HP skrev jag 1.4 och hade under medel på orden* (vilket är kul och sjukt på ganska många olika sätt, inte minst att medel är retard-nivå, men även att jag varit bra på att skriva sedan barnsben - uppenbarligen har jag dock inte använt speciellt många ord). Sedan dess har de minskat betydelsen av ord-delen vad jag förstår, så du ska inte ha några problem att höja ändå. Personligen skulle jag gissa på att det funkar hyfsat att helt enkelt leta upp en massa ord-test och göra dem, stanna upp varje gång du inte riktigt begriper ett ord och försöka lista ut logiken i det. Ordförståelse ger ordförståelse. Läser du en bok är det lätt att du fattar sammanhanget tillräckligt ändå och på så vis hoppar över att du missförstår ett ord. Jag har läst ganska mycket böcker, visserligen ofta på engelska, men ändå, jag var uppenbart värdelös på ord-delen i HP. * Verkligen inte, men det är helt sjukt att den fortfarande höjer sin egen ribba vad gäller perfektion. Manus+skådespeleri i senaste avsnittet fick mig (nästan ordagrant) att tappa hakan. Serien är smockad av bra skådespeleri, men jag börjar fundera på om inte just Bryan Cranston står för en av de bästa insatser jag någonsin sett. Breaking bad för mig: Första säsongen - slås direkt av hur fantastiskt serien är filmad. Lite långsam och trevande, men den konstnärliga aspekten lyfter det över "sevärd". Resterande säsonger: konstant acceleration, utan att någonsin stanna upp, får enormt mycket betalt för att den vågade bygga ett rejält fundament. Precis i den ordningen varje serie borde utformas, men nästan ingen vågar producera. Nu är det liksom på nivån att alla skådespelarinsatser är fenomenala, alla säsonger och avsnitt har precis rätt timing, alla scener hela serien igenom är fantastiskt filmade, och inte minst allt hänger ihop i en perfekt röd tråd. Det ska knappt vara möjligt.

Jag anser mig klar som ingenjör för flera år sedan, enda anledningarna att jag slutför utbildningen är att få det på papper och att lura CSN på pengar. Egentligen borde jag lära lärarna om algebra. Om ni inte tittar på Parks and Recreation ska ni förresten plocka upp den vanan, hade missat det helt, hittat en ny vardagshjälte i Ron Swanson. Dexter: Breaking Bad:

Menade mitt konto, trodde det var uppenbart när vi båda är så fanatiska över korrekta definitioner samt precis lika duktiga på naturvetenskap båda två.

Är bara Macroman som inte förstått att slaktis skapade det här kontot för att han var uttråkad. _________________________ Om ni bara får välja en av dessa som universell regel (alltså förslagsvis den som är korrekt i flest scenarion, alternativt den regel som ger bäst totalt utslag om ni vill krångla till det): a) Du lär dig mest när du gör något rätt b) Du lär dig mest när du gör något fel Vilken väljer ni och varför?

Efter att ganska konsekvent ge intrycket av att vara ett "fuckup" är det där lite vågat. Kikade förövrigt igenom hets på i och det var faktiskt rätt kul satir, men det är ju samtidigt lite deprimerande att det träffar tillräckligt nära IRL för att fungera.

Nejdå, man får till och med en rätt fet formelsamling med sig. Nu har jag dock missuppfattats två gånger så ber om ursäkt och ska vara tydligare nästa gång. Angående uppgiften:

Vidare till nästa tenta. Känner mig som ett barn igen. Ett förvuxet barn. Detta var av oförklarlig anledning inte med i mitt första ingenjörs-program. Inte klassisk mekanik heller. Har kommit på att det är rätt konstigt. Hade ju då tex varit intressant att veta vart du kom fram till den nyheten. Från de länkar som postats här är det ett fullständigt orimligt hopp (eventuella Aftonbladet-rubriker till trots). Det står i inlägget du citerar.

Nej då, tyckte bara det var semi-relevant eftersom jag misstänker att token går mot sådana kurser.

För det första har alkohol en helt annan baksida, ganska snart efter peaken följer x*10 tidsenheter av eskalerande misär. Många vill inte ta den baksidan. För det andra är det ju ändå olika typer av droger. Det finns självklart cannabis som påminner en del om alkoholrus, men generellt skiljer det ju ganska mycket på vilket sätt drogen påverkar kroppen. Svårt att hitta alkohol som gör dig (behagligt) lugn, ännu svårare att hitta alkohol som gör dig bäng utan att du helt tappar motoriken. Kan ju iaf kompromissa med att "dämpa sinnen" kan få en bredare tolkning, jag menar ju inte att det inte finns någon uppsida. Detsamma gäller ju alkohol; det är inte för inte som festen kommer igång när folk får några öl i sig (och dör ut när det svänger), de dämpar en del funktioner och öppnar upp för lite spontanitet, ofta kreativ charm. Hursom, vad jag och tokboken eventuellt är oense om är hur cannabis försämrar förmågan att hantera vardagliga situationer. Jag vet inte vilka här som umgåtts med folk vars status quo är "hög". De skulle hamna långt ner på min lista om jag någonsin skulle leta anställda till ett jobb där man faktiskt förväntas göra något, genom bruket har de nämligen helt enkelt försämrat sig själva en påtaglig gnutta för de flesta tänkbara uppgifter. Vad jag inte förstår varför vi är oense om är att detta även är sammanlänkat med viljan att bruka cannabis. Om man inte är ute efter dess faktiska effekter, vad letar man egentligen efter?

För 8-9 månader sedan skrev jag en tenta där jag fick 21 poäng, där godkänt var 22 poäng. Detta var mitt i en vansinnig period med mycket projekt och mycket att ordna inför utlandsstudier och gud vet vad. Jag kan rimligen inte fått in mycket tentastudier, om något alls, med andra ord. Detta gjorde förstås att jag helt glömde hur oförlåtande upplägg det är på den här kursen. Här har du teorin: Bra. Nu ska du utan vidare huvudbry lösa denna lilla 2p-uppgiften: Den som kan sin modellering och sin statistik får gärna även notera att uppgiften kan uppfattas som ganska "trivial" (ni får dock självklart inte leverera svaret från höften, allt måste såklart härledas).