Trillske

Som sagt, i takt med att marknader mättas blir andra intressanta. Facebook brings free internet access to Africa Det finns ingen världsdel som kommer förbli ointressant. Välgörenhet är fint, men det är inte välgörenhet som kommer driva det och detta är inte välgörenhet - det är etablering på en ny marknad. De nya marknaderna kommer på ett eller annat sätt använda nya former av "pengar". Om inte de gamla fiat-konstruktionerna klarar att snabbt pivotera (vilket är fullständigt orimligt att det ska hända, om det överhuvudtaget ska ses som tekniskt möjligt med så snabbrörlig konkurrens) blir det bitcoin eller någon av dess nuvarande eller framtida bröder och systrar som fixar transaktionerna. Utmaningen för krypto blir rimligen att vi rör oss mot otroligt många fler transaktioner per sekund än tidigare. Men lika orimligt som att fiat ska kunna pivotera, lika orimligt är det nog att tro att det inte kommer lösas med tiden. Jag springer en sträcka på 100 meter, sen är jag död. Det går fort som fan, jag blir lite rädd att flyga åt helvete och skada mig för jag har tydligen behållit/till och med ökat min explosivitet och snabbhet, men känner mig däremot obekväm tekniskt. Så när jag springer nu är det lite som att sitta på en häst som skenar. Eftersom jag tar ut mig på det sättet en 100 meters-löpare gör är det ju inte alls konstigt att jag är slut ett tag efteråt, allt annat vore ju ett misslyckande. Däremot lyckas jag inte göra om samma sak ens 10 minuter efteråt. Hur är din erfarenhet angående detta, når du någon förbättring? Jag får fortfarande samma grymma resultat på sådana där cyklingstester och liknande, som är menade att mäta syreupptagningsförmåga/blodtryck/kondition i allmänhet. Men just det där explosiva springandet får jag bara till en gång, vilket blir mest uppenbart när jag spelar fotboll och mer eller mindre är klar med matchen efter en rejäl rush och känner mig allmänt otränad. Det måste vara helt olika "typer" av kondition.

Det intressanta med detta är ju att det enligt min uppfattning inte ens korrigeras. Det har byggts massa modeller, det visar sig att verkligheten i vissa fall mer eller mindre agerar precis tvärt om och sen.... fortsätter man lära ut modellerna, men lägger en icke-obligatorisk extraföreläsning på att påpeka att modellerna är, hrm, "inte perfekta". De (bra) forskarna måste ju gråta hela vägen till jobbet när de måste undervisa detta. Är lite inne på att ekonomi- likt ingenjörsstudier handlar om att lära sig pussla ihop saker och lösa problem, inte om att lära sig dessa hittepå-modeller. Då hamnar vi vid det där att utbildningarna är jämförbara och att den ena bara råkar vara barnslig i jämförelse. Så jag kapar där.

Då jag håller helt med de av er som inte vill 5b och absolut inte vill 5b-syna har jag med spänning isället väntat på hur olika floppar spelar efteråt, vilket hade varit intressantare. Bara så ni alla vet hur besviken jag är på er.

Kanske mindre chockande när du berättar vilka som skrev den? På det temat vet jag inte om jag rekommenderat Stick of Truth, så jag gör det nu. Det börjar underhållande, men eskalerar snart till briljant.

Angående fattig-diskussionen, är det någon som vet hur man hjälper de där direkt svältande eller jämförs btc med någon slags icke existerande utopi? Snart har vi rimligen 90% med tillgång till krypto via mobiltelefon eller liknande, och därmed ett system de flesta kan vara med i. Som vi agerar idag bygger vi ju mer eller mindre in (/ut) den där extrema fattigdomen. Mm hindsight: besök inte CA först.

Kan någon förklara för mig varför ni definierar en statisk punkt som "har inte råd med mobiltelefon/internet"? Jag fattar det inte. Menar ni att utvecklingen skulle avstanna - i sådana fall varför? I mitt huvud känns det otroligt märkligt.

- vad ska vi förankra det där priset till? Jag uppfattar det som rätt godtyckligt. Isåfall blir det ju en väldigt märklig investering. I övrigt tycker jag det är en vettig grej för småsummor man inte är det minsta brydd att förlora.

Jag själv tror det har med beslut (handlingsutrymme) i sig att göra, inte "bättre beslut åt sig själva". Det är så jag försökt leda folk och det har åtminstone hittills varit precis lika överlägset som jag trott på förhand. Människor är självspelande pianon. Om någon uteliggare inte kan språket är det såklart värdefullt att lära ut detta men i övrigt kan nog den mesta generell utbildning ifrågasättas. Det brukar sägas att civilingenjörer och inte minst I:are springer en mil om man ger dem en knuff och på mig stämmer detta. Däremot har jag börjat fundera på kausaliteten: man ger mig en knuff och låter mig springa, det gör man inte nödvändigtvis med en kandidat-ekonom lika ofta. Och mer eller mindre aldrig med en outbildad.

Effekterna av badkar fast starkare alltså. Då är det inte så konstigt om det blir trendigt med tanke på hur få människor, speciellt män, som förstått det där med badkar.

Fold A Piece Of Paper In Half 103 Times And It Will Be As Thick As The Universe Detta är nog inga konstigheter för de flesta i den här boken, däremot är det ändå svårt att föreställa sig. Även för oss som förstår är det antagligen bara en "override" på den naturliga instinkten. Jag blev plötsligt väldigt fundersam över varför det blivit så. Det verkar ju som väldigt få saker egentligen växer linjärt - så varför har vi så lätt att förstå linjär tillväxt? Den enda diffusa tesen jag själv får fram är att vi är väldigt mycket mer, extremt, självcentrerade och tunnelseende än vad man kanske tänker intuitivt och att detta perspektiv har varit bra för överlevnad. Om vi bara bryr oss om oss själva och ögonblicksbilder av omgivningen skulle desto fler fenomen kunna beskrivas linjärt. Exempel: det kan i vår självcentrerade bubbla vara bra att intuitivt förstå att om vi har 3 barn och får 1 barn till så har vi 4 barn, samt att ännu ett barn kommer ge oss 5 barn och inte 12. Detta skulle vara ganska hård kritik mot att någonsin försöka använda vardagslogik eller "sunt förnuft" som utgångspunkt vid generell modellering, ens vid lättsam diskussion på fikarasten.

Jajamen och början av augusti låter bra.

Kul med update, hör av sig om du vill hitta på nåt i stan någon dag.

Förutom att vi bombarderas av påhittad låtsatsvetenskap och väldigt mycket feministisk "feelgood" är det ändå ganska naturligt män inte riktigt förstår kvinnor/feminister och att kvinnor/feminister inte riktigt förstår män. På ett ganska fundamentalt plan föds kvinnor med ett inneboende värde, medan män föds mer eller mindre värdelösa eller i vart fall överflödiga (inte inför exempelvis lagen, men det handlar ju bara om mänskliga konstruktioner). Det utgör en ganska rejäl och grundläggande skillnad och detta är en utmaning för både män och kvinnor. Som man behöver man skapa det här värdet för att inte gå under, som kvinna bedöms man inte utefter prestation utan är mer en färdig produkt som därmed ska vara vacker, tillrättalagd och perfekt i största allmänhet. Det är inga konstigheter att en stor andel män (som misslyckas skapa ett värde och därmed förblir värdelösa) tycker livet är orättvist och det är ju heller inga konstigheter att det skapar existentiell ångest att födas in i en färdig förpackning och sedan konstant dömas för den. Eftersom denna balans (eller obalans eller vad man nu vill kalla den) är helt biologiskt naturlig är det självklart så att den där pseudovetenskapen kring patriarkatet har fått en och annan kausalitet om bakfoten, vilket inte heller är så märkligt eftersom det som sagt inte alls handlar om vetenskap utan snarare om feelgood. Sedan kan man exempelvis vilja skapa konstruktioner som förändrar den naturliga spelplanen. Det gör människor med mycket så det är ju inga konstigheter, och det är då det som är feminism. Problemet som jag ser det är att pysslar man med feminism utan att försöka förstå ovan, därmed utan att ens försöka förstå män först (vilket är bisarrt), slänger man bort sin tid och blir som bäst bara lite dummare under tiden. Om man nu inte mår just väldigt bra av feelgood-artiklarna då. Då finns ju en poäng med det.

På svs är folk så förbannat lös-veka. Har själv aldrig haft mer än marginellt positivt redline på eur-siter.

San Diego Hade missat denna, Taleb blev irriterad och debunkade snyggt och enkelt: den ena rör sig (vilket tex människor gör), den andra sitter helt stilla (vilket tex människor inte gör). Vet inte om jag hade tänkt på det själv men han har ju självklart rätt, vad gäller att påvisa tuggummituggandets vara eller icke vara är detta ett konststycke designat av mänsklighetens inkompetens.

Psykologi och beteendevetenskap och den typen av ämnen går bra att kombinera med typ allt seriöst, då det är bra breddning för högre tjänster. Sen återkommer man ju som vanligt till att Sverige är efterblivna vad gäller att uppskatta bredd, men även här kommer det åtminstone vara ett plus. Precis hur mycket det stärker din profil för management-positioner är svårt att svara på, men bra är det iaf. Studiemässigt innebär såklart ingenjör att börja från scratch, men så blir det på IE också. Nu kan jag som sagt egentligen bara tala för LiTH och vet att det kan variera, men många gör misstaget att tro att IE på LiTH är mjukt. Det är snarare en riktig civilingenjörsbildning. Det finns möjligheter att designa en mjukare studieplan för sista två åren, det är egentligen den största skillnaden vad gäller tekniska krav. Maskinarna har visserligen stabilare grund i mekanik, elektro/fysik i signal/el, men skillnaden i praktiken om du väljer tyngre tekniska vägar blir ju att du får studera hårdare per hp nu när ni går samma kurser (dessutom har du gått djupare i statistik). Efter detta ligger du nog inte mer än 1 full termin (1 av 9, alltså) efter i teknik gentemot maskinare. Vilket får mig att återkomma till att man inte vill kallas ekonom. Det är verkligen helt olika typer av utbildningar, som lär ut helt olika saker. Återigen viss variation, Lund har mer ekonomi.

Då industriell ekonomi generellt bara får positiv kritik kommer här några nackdelar (gentemot andra kvalitetsutbildningar d.v.s.). Det är inga jätteproblem, men: - Studenter från industriell ekonomi är sämre tekniska problemlösare. Har gått många avancerade tekniska kurser med både maskinare och elektro/fysik och det gäller generaliserat att inte göra labbarna med en Iare om man inte vill göra dem själv. Väl ute i näringslivet är detta rimligen inte ett problem eftersom man då har riktat sig till sitt intresseområde - de som inte orkar klia sig för mycket i huvudet går mot mer management och liknande, de som gillar teknik fördjupar sig där. Men det är faktiskt enligt mig ett problem på studienivå. Det finns (generellt) inte samma driv att faktiskt fatta vad man löser, det viktigaste är betyget vilket man även kan få genom att tex snegla på en kompis rapport utan att lära sig så mycket. Då har jag ändå gått LiTH som ställer ovanligt höga krav just teknik. Har exempelvis hört att Lund inte har mer än 20hp krav på teknisk inriktning (). Ställt mot 60 på LiTH samt ökänd nivå på grundkurserna. - Det är en väldigt stark utbildning för de som vet vad det är. Men man ska komma ihåg att en majoritet människor har ingen eller väldigt lite högskoleutbildningen. För dessa är du ekonom tills du bevisat motsatsen. Givet att du antar ingenjörsrollen och därmed vill utveckla saker vill du inte vara i sitsen att din arbetsgivare eller kollegor tror att du är en ekonom, då väldigt få ekonomer utvecklar saker. Jag har på riktigt fått höra saker som "wow, vart har du lärt dig detta?" rörande exempelvis programmering. Jag är ingenjör och ska förväntas kunna detta. - Besläktat med ovan: management är (i min mening) i jämförelse med teknik långsamt, kognitivt understimulerade och i allmänhet väldigt mycket möten och pappersvändning och saker för sakers skull. Som industriell ekonom profilerar du dig väldigt starkt mot högre roller av den typen. Det är inte ovanligt att ingenjörer i 40/50-års åldern blir irriterade över att de ska dras över till management istället för att fortsätta utveckla saker. Jag fattade inte det där förut (ansvarsnivå och löner sticker ju i höjden), men idag förstår jag vad de menar. Det är kul att utveckla grejer. ^ Med flit lite skarpt, det är en kanonutbildning.

De ska alltså släppa lös en godtycklig decentraliserad platform de inte tar ansvar för, med enda skillnaden att de definierar just den tillåten? Hur ska de få igenom det idag, ens i kina? Åtminstone vid det här laget är det inte riktigt så att jag inte förstår, mer att du inte berättat vad det är för typ av teknisk lösning du/ni tänker dig/er.

Förstår fortfarande inte designen. På vilket sätt skulle de kunna designa en decentraliserad kryptovaluta de kan luta sig tillbaka och ändå ta fullständigt centralt ansvar för? Då springer de ju i sådana fall tekniska ärevarv runt aggregerad internet-elit. I annat fall är konstruktionen central och då kostar den precis som vanligt och har ingenting att göra med den här utvecklingen. Självklart kan de ju nu skapa en internetvariant av cash, men saken med cash är ju att det är dollar. Kan helt klart se exempelvis digitala cash hålla utvecklingen borta ett tag till, men känns ändå som en tidsfråga.

Jag förstår de ekonomiska incitamenten, men jag har svårt att se detta, åtminstone inte för ett stort icke-kaotiskt land. 1) Eftersom en stat ger ut valutan ställer det plötsligt krav på att staten tar hand om medborgaren, snarare än att medborgaren ansvarar för sitt eget slarv. Det måste redan vid lansering finnas trygghet mot scams, mot att klanta sig, omöjlighet att tekniken falerar, tydliga toppstyrda regelverk för varenda litet scenario, osv. Detta ska då utvecklas medans vi fortfarande bevarar de ekonomiska fördelarna och ett decentraliserat system. Staten ska äga valutans "trygghet" men inte valutan? På en teknisk nivå är det något åtminstone inte jag sett röken av. Det känns som en helt ny uppfinning i sådanna fall, någon slags hybrid. 2) Om å andra sidan ett korrumperat kaotiskt land ger ut valutan (snarare än Kina som inte är alls är korrumperat ) ser jag inte varför det skulle få sådan global respekt. Som jag ser detta i största allmänhet så är bitcoin något där just stater inte har någon speciell edge, eftersom stater per konstruktion är centraliserade och bitcoin per konstruktion är decentraliserat.

Tänker inte påstå att du har fel eftersom vi alla såklart är lite dumma i huvudet i detta. Men däremot påstår jag att om allmänheten är ointresserad av decentralisering är uppfinningen bitcoin helt värdelös. Vad menar du är det nya som inte har med decentralisering att göra? Till dig också då: va? Ska en stat skapa en decentraliserad valuta? Vad är poängen med det? Och om den inte är decentraliserad, vad har det med bitcoinprotokollet att göra? Får gärna förklara hur du tänker att den här lösningen ser ut, för jag kommer inte på några direkta upplägg som gör att en stat kan å ena sidan använda detta tekniska framsteg, å andra sidan göra det centraliserat (vilket är poängen med att en stat gör något alls?).

Ah, just ja. Men om vi nu säger att en stat/bank kommer på något sätt vad gäller att göra en centraliserad krypto relevant (som jag inte kommer på), och lyckas sluka marknaden med denna - det blir nya USD. Vart hamnar då bitcoin/alts? Om det försvinner - varför? Bitcoin handlar ju inte om digital valuta, utan om decentralisering. Fungerande decentralisering är ju själva uppfinningen/protokollet i sin helhet, det finns ju ingen spännande upptäckt i detta utanför det.

Baserat på vad? Altcoins har gått mega-weak, trots en enorm utveklarbas med sinnessjuka ekonomiska incitament samt återkommande euforiska rop om nya tider. Enligt min uppfattning är det inte så att avståndet till bitcoin minskat - det har ökat för i princip varje företag som ger sig in i krypto, för de ger sig in i bitcoin. Det verkar helt enkelt oerhört mycket svårare att få igång ett nätverk än att utveckla bra teknik. Det finns ju en akademisk myt att akta sig för också: det där med "second mover". Klassiskt har det rört sig om eventuellt first mover, eventuellt second, third, eventuellt går någon in som nummer sjuttioåtta och drar igång marknaden ännu mer efter nummer ett, fem, och fyrtio redan rönt stora framgångar en tid. I akademiska verk av rang brukar denna sjuttioåtta beskrivas som nummer två, och vi får den där fantastiska akademiska slutsatsen om att det ofta är bra att vara nummer två. Hör gärna argument för varför det skulle vara troligare med någon annan version av protokollet som den första acceptera kryptovalutan. Självklart är chansen högst närvarande, men jag uppfattar det som att den minskat, inte ökat. Speciellt på ett så kort perspekiv som något år.

BTC-Kompetensmässigt ja, men verkligen inte i övrigt. Min skepsism var till om det verkligen fungerade/icke scam/etc. Sen gillar jag inte att bli liknad med ett troll, men om man ska försöka bortse från det: Likt att vi fortfarande har folk som vill betala räkningar som man gjorde på 80-talet finns det ju dem som kan vilja betala detta som förut också. Detta verkar vara motstånd av den typen. Då handlar det inte om vad som är bra eller dåligt, snabbt eller långsamt, utan att man har gjort på ett visst sätt och så får det vara så.