Trillske

Kanske har diskuterats här redan, men det intressanta med Uber är ju inte taxi, det är ju att de förflyttar saker JIT från <insert vad fan som helst>. Visst har vi en IT-ålder men det har ju inte tagit bort behovet av fysisk förlyttning och lär inte göra det än på några hundra år helller. Det är synd om oss i Sverige som aldrig får vara med i början "när det händer", men du får ju passa på att undersöka saken live i CA.

Högsäsong är det visserligen, men jag vet inte hur mycket du rört dig i USA men det vi kallar "lyx" kostar inte. Grejen är att det såklart krävs mycket pengar i USA, men det är inte som i Sverige att att du behöver vara speciellt megatät för att köra en sprillans sportbil, äta vad du vill, sitta i en stor fotölj och sippra drinkar när du går på bio osv. Service och kvalitetsstandarden är liksom satt i den nivån så man sparar inte alls lika mycket som här på att köra en ful bil, äta nudlar, etc. Sedan finns det såklart gott om undantag. I Vegas räcker såklart inte några tusen länge (för oss män) om vi inte ska sitta på hotellet hela dagen, och lite sådär (men inte lika extremt) kan det vara med andra ställen som också är centrum för kortvariga turister. Men mer standard är att maten är bättre och billigare än här, restaurangerna är lyxigare och billigare, krogarna detsamma - betalar du Sverigepriser för en öl i baren är du inne och festar med eliten och blir servad därefter. Det är inte minst sant vad gäller bilar. Går du efter en budget-bil, billagaste du kan hitta, från Avis kommer du ändå sitta i en riktigt bra (ny) bil och undra om det blev något fel med beställningen. Ska du hitta något skräp får du leta efter mindre skräphandlare och det är inte speciellt stora pengar du kommer sparar på det, inte det minsta lönt. Jag har exempelvis en vän som lyckades hitta någon skrot-dealer, med upplägget att hon fick låna en ny om den gick sönder. Hon betalade drygt 3000 i månaden för detta och fick byta bil som haverade två gånger. För 5000 i månaden kan du åka något sprillans. Sen små-kände jag en kille på avis i La Jolla och fick det ovanligt smidigt, jag kunde ringa och säga att jag kommer in med bilen imorn istället och kunde byta bil lite kors och tvärs (han gillade själv bilarna så han tyckte det var skoj) och fick bra priser. Men jag tror ändå att det i största allmänhet är väldigt smidigt. Du kan ju tex googla vart Avis finns och sedan även ringa och snacka med dem. Det enda jag ångrade lite var just att spika saker i förväg, och då lyckades jag ändå helt förträffligt med boendet. Men just det där att jag inte fattade hur enormt flexibelt det är där borta - bara man inte är rent fattig, då är det såklart ingen rolig miljö alls. I motsat sits har jag vänner som ångrat väldigt mycket att de inte spikade de första veckorna. Att vara helt lost när man landar är ju inte riktigt målet. Skulle rekommendera att spika planerna (bil, boende, etc) för absolut minst första veckan, kanske två första. Men 2-3 veckor in är du antagligen glad att du inte spikade allt i förväg. Kanske en månad om du är safe-typen, men se till att inte spika hela resan iaf. Angående framförhållning tror jag framförallt det kan beröra priser på boende. Jag vet att i SF kan priserna sticka rejält om man försöker boka på någon dags varsel på sommaren. Just ja, ska du gå på alcatraz i SF så boka nu. Kanske inte går ändå, men testar du på kort varsel går det absolut inte alls. Ring ställerna och fråga. Stället jag hyrde på i La Jolla hade inga sprillans mustanger, dodge etc, om man kikade på hemsidan och sådär. Fanns däremot i garaget en bit bort. Var bara ibland någon kunde stå på deras parkering också. Saken är den att de hade hållt lite extra på vissa bilar när folk lämnat där från andra orter. Så det verkar vara ganska fritt hur de lokala kontoren agerar. Det gör också att du får helt olika alternativ och prisbilder beroende på vem du råkar prata med, så skadar inte att snacka med många.

Jag hyrde tex 2013 mustang för 350:-/dag (även för kortare period, tex två dagar). Sen är inte alla lika coola som mig, klart man vill att jag ska köra in bilen och sätta min fantastiska doft på den osv. Men poängen är alltså att det kan vara lite dumsnålt att skära på just bil - samt att bara köra en enda modell om du ska vara där två månader. Avis finns ju tex överallt, då kan man byta lite överallt. SF -> SD körs rimligen med sprillans sportbil, jeep för inåt landet/öken. Skönt att höra att du inte siktar in dig på centrala LA. Kanske du får kul också. Däremot ska du självklart stanna till i huntington beach. Finns såklart massvis med bra "blah blah beach", men huntington är väldigt speciellt för att det även är bra fart där. Laguna är tex helt fantastiskt, men det finns ju inget att göra. Korrekta förfarandet: övernatta i big sur, kör tidigt så du kan spendera spendera dagen i huntington (är några timmar dit), timea sedan solnedgången i laguna beach på väg till SD. Om du inte är så rädd om plånboken, bo minst en natt i La Jolla. Så man vet vad jag tjatar om liksom. Iaf om du har sällskap, pacific beach kanske är kuligare annars, en halvtimme i bilen så hinner du se La Jolla/Torres pines etc ändå. Just ja, och lägger du en dag på hike i SD så rekas mt. Woodson/potato chip starkt. Åker du ensam följ med grupper som kör stand up padeling, klättrar i berg eller allt annat som alla gör där eftersom de är normala i huvudet och därför gillar att ha kul. Fan vad avis jag blev nu.

Som gammal och vis kan jag berätta att det är helt och hållet förväntat och allt annat vore en avvikelse mot människans natur. Det finns en massa helt obefogade rädslor med bitcoin, bland annat har jag hört många vara rädda för att bitcoin ska få ett "dåligt rykte som etsar sig fast när alla är så negativa". Det är inte så människor fungerar i största allmänhet. Tvärt om ligger det i människans natur att faktiskt ändra åsikt om något bra när det inte längre känns ovant, det är bara lite icke intuitivt hur det går till: det tar för det första väldigt mycket längre tid än man kan föreställa sig, det händer för det andra för väldigt många människor ungefär sammtidigt, och - viktigast och inte alls intuitivt - det ligger i människans natur att rationalisera åsikter, därför kommer människan inte ens ihåg att denne någonsin varit negativ eller ens skeptiskt inställd. Det handlar inte om förnekelse eller att människan skäms eller liknande, det är en naturlig rationaliseringsprocess. Du kan ju alltid skriva ned på en lapp lite folk som är eller har varit jätteskeptiska mot bitcoin. Plocka upp lappen några år senare och observera hur personen förhåller sig till protokollet eller något liknande, och hur denne upplever sin tidigare inställning. Det kommer vara så upprörande att du förevigt kommer ha människans naturliga fallenhet för rationalisring av åsikter och godtyckligt historieberättande i ryggmärgen. Det kan ju även berätta en del om hur vi tolkar våra egna liv hittintills vs hur de egentligen har varit.

Du får gärna hojta till om/när du dyker på program och liknande som gör sakerna lite lättare att "lattja" med. Jag tyckte prognostisering var astråkigt tills jag hittade matlabs Ident, sedan tyckte jag plötsligt att det var kul att pyssla med det även utanför matlab. Förmodligen är supervisor samma grej, att jag inte har någon naturlig koppling till det. Jag vet inte om man ska kalla det "praktisk" vs "teoretisk" riktigt, men jag är helt klart lagd så att jag vill kunna fippla med grejer och se vad som händer, korrigera något, se vad som händer, etc. Då brukar jag fatta.

Haha, lycka till. Eller jag vet inte, jag kanske bara har plockat för lite riktat control systems bara. Men för mig har iaf allt supervisory förblivit ett mindfuck. Professorn har nog rätt på alla sätt och vis. Problemet, som jag uppfattar det, är att det är ganska få som faktiskt går hela vägen. Man måste inte bara prestera 5 år på universitet, sen ska du ha minst samma utvecklingstempo 5 år till. Känns det inte rätt är det ju en ren vägg, och då blir inte folk heta på den tekniska marknaden bara för att de råkar ha en examen men en massa tekniska poäng. Är väl självklart egentligen, men jag har funderat på hur en hel del inom elteknik har det besvärligt att komma igång i karriären och jag har själv kommit fram till att det är lite så det ligger till; de försöker inte riktigt och glider in i något mjukare istället (minus den skaran som är lite för konstig för att anställa också, såklart). Som du säger: "Har man teorin..". Absolut, men den tar en otrolig mängd arbete att nå. Jag älskar signalbehandling för att det känns som jag hittat grundbulten till "nästan allt" som utvecklas nu för tiden. Men jag har lite svårt att se mig själv någonsin nå punkten att jag "har teorin" där, även om det vore kul. Om jag levde om ett liv som lite mer genomnördig skulle jag (med facit hand) sitta och studera transformer i grundskolan.

Signalbehandling, digital signalbehandling och sedan lite mer digital signalbehandling och sedan ännu mer. Och lite mer signalbehandling. Att studera signalbehandling är väldigt otacksamt för det är så vansinnigt teoretiskt abstrakt innan en hög tröskel, även en bra bit in i avancerade kurser. Men plötsligt säger det "PLING" och du går ":shock:". Jag är inte alls så insatt som jag skulle vilja vara, men jag har åtminstone nåt ":shock:"-stadiet så pass att jag bland annat försöker hinna fördjupa mig i en gammal bra avancerad kurs i signalbehandling som jag inte tog på tillräckligt allvar när det begav sig - inser att jag har en trea i en av de mer intressanta kurser jag gått. På fritiden, alltså. Utan HP-belöning. Jag. _______________________________ Eftersom jag inte ställt några dumma frågor på länge kommer här en. Visual Basic Advance for dummies:

Mjeh, den har ju fortfarande inte 13-åringens förmåga, vi har ju fortfarande inte AI som arbetar som en människa alls. Den är ju snarare bara väldigt bra på att lura oss, vilket inte är överdrivet imponerande med tanke på att vi är tämligen hjärndöda när det kommer till förståelsen av vårat eget intellekt och därav andras. Klart jag håller med om utvecklingen och att det antagligen bara kommer eskalera, men just AI vs hjärnor är ju fortfarande rätt speciellt med tanke på att vi inte lyckas skapa hjärnor, bara saker som når liknande resultat inom vissa områden, på ett helt annat sätt. Förr eller senare kommer väl något banbrytande som förändrar hela den världen och då.... är vi vips i någon form av robotålder.

Ni får köra Sthlm någon gång som normala människor.

Eniga för en gångs skull. Vi har löst/håller på att lösa problemet med decentraliserat tillit, men externa miljöeffekter ser jag inte att vi har någon lösning på ännu. Det finns ju inget orimligt i att människan naturligt skulle förinta sin plats på jorden heller. Jag har påstått att EU vore funktionslöst (icke att förväxla med bara "dåligt") i en mänsklighet som uppfunnit Bitcoin. Men den får jag ta tillbaka. Då finns åtminstone en parameter som fortfarande inte är totalt meningslös (om det är bra lösning eller inte är en annan diskussion). Dock ser det annorlunda ut än upplägget idag; de centrala besluten tas förstås decentraliserat, det vill säga riktig demokrati. Om jag formulerade det där rimligt.

Hamnade facebook dialog med en tjej angående det där med ordet feminist. Hon är nämligen inte ovettig, och mitt resonemang var att de får svälja stoltheten och byta namn. Om det nu är jämnställdist eller något helt nytt, vad de nu tycker är rimligt. Det finns en anledning att vi inte använder symbolen svastika längre, liksom. Man får backa från det principiella om man vill föra ut ett budskap (och annars sitter man ju bara och grinar i onödan). Och är man feminist idag är man ju generaliserad till en tomte. Öronen stängs och det är inte ett dugg konstigt, öronen ska stängas, vi måste generalisera idiotfacken. Gör vi inte det är vi dumma i huvudet. Om en feminist ser att någon annan hänger upp en svastika på väggen kommer det ju inte heller ställas några frågor angående vad de egentligen menade med den där svastikan. Motargument om att kvinnan inte är jämställd med mannen och att det därför ska vara ett feminint ord håller inte alls. Oklart om påståendet stämmer i verkligheten, men också irrelevant. Även om vi menar att påståendet stämmer så skulle det betyda att feminism handlar om att kvinnan ska ha hjälp upp till jämställdhet, sedan ska jämställdheten bevaras. Vad händer om mannen plötsligt hamnar längre ner i hierarkin, ska vi byta ord för jämställdhet då? Känns orimligt. Den självklara poängen i detta är att så länge vi kallar det feminism så säger vi att kvinnan är ett svagt kön som behöver hjälp av en stor rörelse för nå upp till den starka mannen som inte behöver någon rörelse - helt oberoende av vart i samhällsutvecklingen vi befinner oss. Detta är då ett system som helt omöjligen kan nå en balanserad konvergens. Det går inte. Det är omöjligt - det är naturligt omöjligt. Vi kan fippla med subventioner och grejer hit och dit, lägga hur mycket pengar som helst, men eftersom kvinnan ses som ett svagt kön konvergerar vi också till en punkt där kvinnan är svag. Periodvis kan vi rent av göra mannens liv till ett helvete genom via positiva som subventioner och dylikt - men vi kommer helt naturligt återfalla i en punkt där kvinnan är svag. Eftersom vi hela tiden arbetar under premissen att kvinnan är svag och behöver statlig behandling för att inte suga som fan.... eller vara dålig menar jag. För att enkelt förklara detta kan man se det som att antifragile evolution alltid kommer dominera konstruerade topdown-lösningar. Förutsätter vi att mannen är stark ställer det krav på att mannen är stark, vilket alltid kommer göra mannen stark. Subventionerar vi kvinnan blir hon svagare. På väldigt kort sikt kan subventionen göra kvinnans ställning starkare än mannens, men på lång sikt är strategin fullständigt dominerad. Når vi via feminism en "jämställd" lösning är den artificiell och kommer (inte kan, kommer) bytas ut mot en naturlig lösning. Tack, den var intressant. Fortfarande är det ju lite nål i höstack, men detta var ganska lovande och någon av nålarna som försöker sig på inbyggd anonymitet bör ju ta åtminstone en delmarknad i det scenariot att bitcoin inte lyckas med det.

Någon som är insatt i hela alt.-cirkusen för närvarande? Jag tycker det verkar stendött. Då menar jag inte pump and dump och övrig trading, utan faktisk användning och utveckling. Självklart finns det pengar att göra på handel om det är målet. Vi har ju dogecoin som har en viss framfart i det obrydda, oseriösa, slentrianmässiga; för skojs skull. Doge gör sig väldigt bra som en pytteliten symbolisk betalning avsändaren inte bryr sig ett smack om. Klart det kan finnas en tänkbar micro-betalnings-marknad här - slänga ut några symboliska ören till Youtube-favoriten. Om jag själv gissar är det lite för oseriöst utvecklat för att hålla en så stor marknad, men i det decentraliserade är det samtidigt så att något ingen tar på allvar ändå kan överleva eftersom det har obetydlig påverkar på individerna i systemet. Även om det individerna riskerar är direkt försumbart, kan helheten ändå vara gigantisk. Några alternativa tankar här?

Gäsp. Bankmonopol. Det och EU är nog de två största fallen av sken-makt i västvärlden just nu.

Till skillnad från the big bang theory vågar ju SV iaf säga saker gemene mannen inte begriper. Plus att det är rätt kul. Tror på en self fullfilling bubbla med start tidigt i September. Vi ska först ha en västerländsk sommar där alla vitmagar ligger vid stranden, sipprar drinkar och småpratar om det där med digitala coins. Tycker egentligen det är rätt oklart om huruvida bitcoin bör öka i bubblor eller ej. Volatilitet med viss överskjutning och återkommande korrektioner får man väl alltid räkna med, men just det där med 1-2 stora bubblor per år... jag vet inte. Vad gäller 2013 blir det ett konstigt underlag då båda de bubblorna var allt igenom märkliga. Även om vi inte skyller på botsen och övrig manipulering så har vi först 2x Mt. Mongolid, plus att december styrdes av Kina... som sedan plötsligt "bannade" bitcoin mitt uppe i sin spekulationsiver.

Då är det väl för fan inte hans fel om han fick fel formel. Men svensken är väl ingenjör?

Frågan är väl hur många mil per dag? kortare avstånd är ju cykel bra, men längre blir det lite jobbigt åtminstone halva året.

Åker ni kommunalt? Jag bodde hela två veckor i Sthlm innan jag gav upp och köpte bil. Nu var jag i Linköping. Hade lite ärenden och hade betalt parkering för ett dygn så tänkte, äh, kan väl spara lite pengar (fan så dum man är ibland). Sitta i lugn och ro och vila lite (helvete vad kort minnet är). I skrivande stund har jag en klump i magen av alla host-baciller jag har fått i ansiktet, har betalat 200:- (bil hade kostat ca 100:- tot), och kan inte skaka bort lukten av spyor. Om ni åker kommunalt, känner ni igen er?

Bara jag som tycker att det kan vara helt normalt? Jag har haft vissa perioder där jag naturligt sover 10-12 timmar per dygn och är i allmänt viloläge. Kanske uppemot 2 veckor i streck, även om det vanligtvis är lite kortare. Sen kan jag såklart vara märklig också, men jag tror det är ganska normalt för dem som tillåter det. Minus hjärtklappning och yrsel såklart, men det behöver ju inte vara av samma orsak, det kan ju till och med komma från att inte acceptera viloläget. Ska alltid finnas någon lat jävel som påstår att ingen klarar att jobba 8 timmar/dag effektivt också. Losers (lever livet fel; har fel jobb etc) som försöker dra ned alla andra till en gemensam nämnare. Det är förstås lätt att känna sympati med dem som är i medelåldern och har sprungit åt fel håll hela livet, men det är fortfarande losers snarare än gemensam nämnare. ___________ USD/Bitcoin kliver igenom 650 likt hannibals köksknivar kliver igenom smör.

Hur förhåller vi oss till skatter idag? Tänkte successivt övergå till kryptohandel för en del av vardagsinköpen, även om det antagligen blir en del giftcards eller liknande. Blir det en sån där enorm pärm med kvitton, om än digital, med ångest vid årsskiften? Mina spontana tankar kring detta är att jag blir lycklig så fort bitcoin ska lösa något problem. Jag är van att dessa saker ska lösas av folk som är väldigt mycket mera korkade än mig (trots att de livnär sig på "kompetensen"). Vad gäller bitcoin är det tvärt om: jag får ständigt imponeras av alla briljanta själar i detta community. Jag tror de löser detta åt mig också.

Vid någon punkt bör det ju bli raise mot 1k. Okvalificerad gissning är att det händer när det bryter upp mot 700. Intressant att ett sånt här halvår av svag marknad passerat utan att något annat protokoll/tillämpning gått in och utmanat. Till och med hemska centrala påhitt som äppelskrutt-pengar och JPM-skräp lyser med sin frånvaro. Kanske hade det dock varit ännu bättre om de försökt, hånats och misslyckats.

Alla (normalt funtade) människor har medfödd hybris, och det krävs enormt stora urval för statistiskt signifikanta resultat. Med andra ord är det du frågar inte det lättaste, och det fortsätter vara lika svårt när du spelat länge; motståndarna förändras ju. Så att någon plussat en mille i år betyder inte nödvändigtvis att personen fortfarande slår spelen. Vad man får göra är snarare att försöka bilda sig en uppfattning om exempelvis vad du gör rätt som motståndaren gör fel. Varför borde du långsiktigt vinna pengar av dem? Vad skiljer era sätt att spela?

Hon till vänster kanske skänker 176k till tiggare. .... i verkligheten tror hon förstås att hon gör ett bra jobb och förtjänar lönen. ________________________________ Mainstream central-media och dess idioti är sällan något att bry sig om, men den här sammanställningen av vad som är livsfarligt blev faktiskt rätt kul: http://staffanlandin.se/?p=1325 Kan vara bra att tänka på om ni planerar att bo i ett hem, gå på brolins krog eller titta på tv.

Just ja, angående det där med vetenskaps-skor, vardagsakademiker och lokala optimum. Detta är ju något jag tjatat om en del, den glada vardagsakademikern som ofelbart står i flinar i toppen av ett (dåligt) lokalt optimum. Alltid lite oklart om folk inte förstår vad jag menar eller inte bryr sig (båda är okej) men vetenskapens "framfart" med träningsskor är ett prima exempel att illustrera poängen med. Man har alltså skapat väldigt "avancerade" träningsskor. Ur vetenskapens perspektiv är det inte några större konstigheter att man här är långt ifrån rätt ute, vetenskapen ska bevisa och motbevisa, vad och i vilken ordning är inte det väsentliga. Vardagsakademikern lånar vetenskapens resultat, och där uppstår problemet, vardagsakademikern försöker ju optimera sin vardag. Man tar då denna "avancerade" träningssko och märker sedan att sulan inte var optimal, foten får för lite luft, du skadar lederna, etc. Så förbättringsprocessen börjar i denna givna omgivning. Sen spenderar de mer eller mindre en generation (d.v.s. sin livstid) på att optimera den här avancerade skon. Och hamnar efter enormt hårt arbete i ett lokalt optimum som är mycket sämre än strumplästen.

Mjah, jag menade ju att det är enkelt att hitta australiensare i CA. Speciellt surfar-typen. San Diego-födda är det näst härligaste folket jag någonsin mött. Min facebook-feed bärs mer eller mindre upp av en ensam australiensare och det är ingen slump alls. M.t.p. nationalismen får jag för mig att de portar alla som inte är as-sköna. Därför det är så glesbott.

Utan tvekan bästa folket i världen. Problemet med resonemanget är att det är ett vanligt folkslag i CA också. CA är enligt mig den ultimata kombinationen av Wow och ahhh. Vet inte hur det går till, men det florerar en helt makalös energi (tänk sf/silicon valley osv) och samtidigt är det otroligt laid back. Ingen dag är den andra lik, ändå blir det inte hetsigt eller stressigt. Sen är jag som ni vet subjektivt förälskad i CA och framförallt San Diego (går inte att förkorta i sverige). Men detsamma gällde också för mer eller mindre alla jag träffat som bott där åtminstone över en månad. Det är eufori som följs av depression när/om man lämnar. Edit: glömde i vanlig ordning nämna att LA, sett överlag, är ett skithål. Enda skitiga stället i regionen. Som två veckors-semester kan det vara lätt att missa CA speciella charm (gissar jag).