Gå till innehåll

Kukbajs ska sluta med heroin och vinna krkrkrkr


Recommended Posts

Postad
Den 2026-05-08 kl 17:52, säger Opteron :

Posta lite fler händer!

Tycker det är fett svårt att välja ut händer ... Är inte så bra på att markera under tiden jag spelar heller (gör alltid en miljon saker samtidigt).

Postad (redigerade)

Uppdaterade ju aldrig i söndags. Blev inte så mycket spel i helgen ändå. Var fett trött på fredagskvällen, sen bara kände jag inte för det i lördags, men tvingade mig till att spela en (kass) session sedan sket jag i det. I söndags fick jag in 5h i alla fall. Sprungit i god mode lately.

godmodegiraff.thumb.png.a1b81ab4ed62c70267e9800f5e9233d8.png

giraffsvs.png.9d0108582cee9d253ac6cdc227e17be2.png

1978 kr i BR, så blir kanske lite /1 denna vecka tom!

Redigerad av kukbajs
  • Like 2
Postad

Asså är det någon som har konto på flugsvamp? Kan ni logga in? Skulle hjälpa min kille att fixa shit. Använder ju ett lösenrodsprogram för alla mina användarnamn och lösenord. Igår gick det att logga in som vanligt. Idag får jag felmeddelande om att det är fel användarnamn eller lösenord. Fattar fan ingenting. Har inte ändrat på någonting. Copy/pastar ju bara från keepass och kan se när jag senast ändrade min .kdbx-fil och det var evigheter sen.

Tiiiiiilt. Hur fan förklarar jag för honom att sidan har damp, exakt dagen efter han sätter in massa pengar. Får se om jag blir mördad nu ... 

Postad (redigerade)
9 minuter sedan, säger degenstein :

Flugsvamp löste sig eller?

 Nix. Support svarade att mitt konto har blivit hackat. Om jag skickade min PGP-nyckel skulle de hjälpa mig att återställa det, men jag har inte min PGP-nyckel sparad någontans och jag kan ju inte logga in och kopiera den. Jag angav i alla fall den senaste Bitcoin-adressen som jag gjorde en insättning till. Det bör ju vara tillräckligt som identifikation. Men om det har blivit hackat har väl pengarna försvunnit. :( Enda chansen vi klarar oss är nog om säljaren skickade direkt, så det inte längre går att avbryta ordern.

Så jävla oflyt. Och att det sker precis när det är mycket mer pengar där än i vanliga fall ... Hade ett väldigt säkert lösenord.

Redigerad av kukbajs
  • Sad 1
Postad
18 timmar sedan, säger kukbajs :

Tycker ni också att det känns sorgligt att man kommer att dö? Och att de runt om en kommer att dö …

Modig fråga. Jag håller med om att den tanken känns sorglig och oövervinnerlig, men vet av egen erfarenhet att det blir enklare med små delmål.
 

Förstå allt existentiellt är sannolikt omöjligt. Förstå små saker som gör livet lite, lite bättre är helt möjligt. Mitt förslag är att börja där.

Postad (redigerade)
3 timmar sedan, säger Markus8000 :

Modig fråga. Jag håller med om att den tanken känns sorglig och oövervinnerlig, men vet av egen erfarenhet att det blir enklare med små delmål.
 

Förstå allt existentiellt är sannolikt omöjligt. Förstå små saker som gör livet lite, lite bättre är helt möjligt. Mitt förslag är att börja där.

Jag brukar inte tänka på det såå ofta, men igår nästan kände jag det i kroppen. Vet inte exakt hur jag ska förklara det. Tänkte mycket på mina föräldrar och på min egna, oundkomliga bortgång.

I några år har jag nu kallat mig för kristen. Min utveckling har gått från ateist till agnostiker till positiv agnostiker till ... ja, kristen-ish. Kristendomens etiklära tycker jag är rimlig, men skapelsemyten och även vad som händer efter döden känns väldigt svagt. Buddhism/hinduism har ett mycket förnuftigare sätt att se på universum.

Jag försöker ändå att ha ett vetenskapligt tänk och anamma vetenskaplig metod när jag formulerar mina trosuppfattningar. Det är ju rätt mycket som vetenskapen inte uttalar sig om, så det finns definitivt utrymme för en gud och något sorts liv/existens efter döden. Jag pendlar rätt mycket angående eventuellt liv efter döden.

Jag borde känna mig lugn som kristen, men det gör jag inte. Jag kanske inte är kristen? Eller så tvivlar jag? Döden kommer antagligen att vara slutet för mitt ego, mina minnen och min personlighet etc. Hur gärna jag än vill tro något annat, så tror jag bara att det kommer bli svart i princip. Och det känns rätt sorgligt. Men jag antar att man får vända på det - det är helt sjukt och osannolikt att vi ens fått en chans att leva. Tycker likväl det är svårt att skaka av sig sorgligheten i att det kommer ta slut ...

Jag brukar säga att jag inte är rädd för döden, men det är nog en försvarsmekanism. Jag är fan fett rädd för döden.

Detta är väl dock inte en liten sak ... :P

Redigerad av kukbajs
Postad (redigerade)

Å andra sidan, om det inte fanns ett slut på livet, då skulle väl saker och ting förlora mening? Varför ska jag lära mig BB vs BTN just idag? Varför ska jag ringa morsan och säga att jag älskar henne idag? Jag kan ju lika gärna göra det om 300 år. Typ.

Redigerad av kukbajs
Postad

Svårt med svar, men en sak som jag kunnat konstatera efter någon nybörjarkurs i kyrkan är att troende helt klart kommit mycket längre än vad jag gjort i denna fråga.
 

Det är inte direkt logiskt men ingen vet ju så det är fritt fram för tolkning. Gillar i alla fall grundtanken på att man gör bra saker och därför får åka till himlen. I ett spelteoretiskt perspektiv är det alltså GTO att skippa flugsvamp.

  • Like 1
Postad

Jag är ingen större tänkare, men utöver dom givna sakerna som barn för ens eftermäle så kan man ju även försöka  socalisera med dina medmännniskor, runt dig, inte bara dina vänner, utan dina grannar också etc., skratta med dem, hjälp dem med något. Gör ett avtryck på tillvaron och miljön runtomkring dig. Små som stora händelser så när du är borta så lever du ändå vidare vidare i folks minnen och uppfattning om dig. "var en jävla trevlig granne det där". Att leva i nuet är så klyschigt men det är det enda sättet jag själv känner jag mår riktigt bra, när jag tar mig den tiden och friheten att blockera mig själv från att tänka framåt eller bakåt. Lägga bort telefonen och spela brädspel med barnen exempelvis, eller åka skrana i snön. Låter så otroligt lamt kan jag tro men miitt negativa mående numera är så oerhört kopplat till online presence så att säga, annat var det då jag var 13-14. Att ta mig online var liksom lika nödvändigt för min lycka som att andas. Quake4life osv. All min existensiella dread kommer från att tänka framåt. 

 

39 minuter sedan, säger Markus8000 :

Gillar i alla fall grundtanken på att man gör bra saker och därför får åka till himlen


utföra osjälviska saker för andra för att ta ett scenario, blir i slutändan att du gör saker för dig själv/självisk för att resultatet blev att det kändes bra, att du mådde liksom bra i själen eftteråt så det är ju en positiv freeroll i slutändan. Så nästa gång nån kompis ber om hjälp köra skit till tippen, ett rungande starkt "Ja!" åså hugger du in :)

 

Postad
13 timmar sedan, säger Pokergod1 :

Vi ska alla dö, när vi är döda vet vi nog inte att vi är döda eller har levt. 

Exakt. Det är samma sak som innan vi föddes. Jag tror inte att man kan beskriva döden som 'svart' som du skrev. Det mest sannolika är nog att döden inte är en upplevelse alls – inte ens 'svart', utan en total frånvaro av allt. Det här är lite dyster läsning, och för att hälla ännu mer bensin på brasan: någon kommer att säga ditt namn för absolut sista gången.

Lite mer positivt är att vi inte vet vad som händer med säkerhet. Övergången har beskrivits som fridfull av människor som haft nära-döden-upplevelser, och det har även gjorts experiment med tavlor som bara kan ses uppifrån. Många som berättar om detta har känt att de svävar och sett sig själva uppifrån. En del medium är också spännande att lyssna på, men inget av detta är vetenskapligt bevisat. Jag gillar tanken på himlen och att lämna utrymme för osäkerhet. Om man sedan gör det mest för att vara positiv kan jag inte svara på.

Postad
2 timmar sedan, säger Rhetoric :

Enda major drogen jag inte har testat! Mitt psyke klarar typ inte längre av sånt där. De senaste åren har jag bara hållit mig till dissociativa psykadelika. Det kanske också är lite som att dö? När man hålar brukar jag inte veta vem jag är eller vad jag är, men jag vet att jag existerar och det är på något sätt tillräckligt och brukar ge mig en euforisk känsla.

2 timmar sedan, säger killerwolf2 :

Jag är ingen större tänkare, men utöver dom givna sakerna som barn för ens eftermäle så kan man ju även försöka  socalisera med dina medmännniskor, runt dig, inte bara dina vänner, utan dina grannar också etc., skratta med dem, hjälp dem med något. Gör ett avtryck på tillvaron och miljön runtomkring dig. Små som stora händelser så när du är borta så lever du ändå vidare vidare i folks minnen och uppfattning om dig. "var en jävla trevlig granne det där". Att leva i nuet är så klyschigt men det är det enda sättet jag själv känner jag mår riktigt bra, när jag tar mig den tiden och friheten att blockera mig själv från att tänka framåt eller bakåt. Lägga bort telefonen och spela brädspel med barnen exempelvis, eller åka skrana i snön. Låter så otroligt lamt kan jag tro men miitt negativa mående numera är så oerhört kopplat till online presence så att säga, annat var det då jag var 13-14. Att ta mig online var liksom lika nödvändigt för min lycka som att andas. Quake4life osv. All min existensiella dread kommer från att tänka framåt. 

 


utföra osjälviska saker för andra för att ta ett scenario, blir i slutändan att du gör saker för dig själv/självisk för att resultatet blev att det kändes bra, att du mådde liksom bra i själen eftteråt så det är ju en positiv freeroll i slutändan. Så nästa gång nån kompis ber om hjälp köra skit till tippen, ett rungande starkt "Ja!" åså hugger du in :)

 

Jag gillar ändå hur du tänker kring att leva vidare i folks minnen. Ni kanske inte tror det, men jag är en väldigt omtänksam och lojal människa, i alla fall mot mina vänner. Jag har ju några vänner som är typ dubbelt så mycket yngre än jag, så där kommer jag väl kanske vara kvar ett tag. Det är nästan som att man dör typ två gånger. En gång när man faktiskt dör och den andra gången när alla som minns en har gått bort.

Jag är däremot dålig på att vara ”schysst” mot ”okända”, ex granne eller random människa på pendeln (ja, jag ställer mig i alla fall upp om det kommer någon äldre eller barn). Hamnar nog lätt i ”vi och de”-tänk. Det är jag och mina vänner mot världen, typ. I detta avseende vill jag bli bättre/utvecklas!

22 minuter sedan, säger Lobo :

Exakt. Det är samma sak som innan vi föddes. Jag tror inte att man kan beskriva döden som 'svart' som du skrev. Det mest sannolika är nog att döden inte är en upplevelse alls – inte ens 'svart', utan en total frånvaro av allt. Det här är lite dyster läsning, och för att hälla ännu mer bensin på brasan: någon kommer att säga ditt namn för absolut sista gången.

Lite mer positivt är att vi inte vet vad som händer med säkerhet. Övergången har beskrivits som fridfull av människor som haft nära-döden-upplevelser, och det har även gjorts experiment med tavlor som bara kan ses uppifrån. Många som berättar om detta har känt att de svävar och sett sig själva uppifrån. En del medium är också spännande att lyssna på, men inget av detta är vetenskapligt bevisat. Jag gillar tanken på himlen och att lämna utrymme för osäkerhet. Om man sedan gör det mest för att vara positiv kan jag inte svara på.

”Svart” var lite slarvigt formulerat, jag menade samma sak som du beskrev bättre än jag.

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...