Högskoleprovet, vad fick ni?

[CPL]

1,9

2,0

[ÅttiseX]

Skrivit det en gång, 2:an på gymnasiet. Fick 1.6, ska göra det en gång till nån gång för att få bättre poäng än mamma, som hade 1.7 när det begav sig..

[toppace]

1,9 fick jag för två år sedan, det är tydligt att bakfullhet hade förbättrat resultatet.

[Doc]

Låter inte som en forskaregenskap att ha alla rätt på högskoleprovet.

Duktiga forskare är ofta mer nichade och kan väldigt lite utanför sin specialistkompetens.

Jag skulle tro att de egenskaper man måste ha för att få höga poäng på provet är ganska nödvändiga för att få en lyckad forskarkarriär. Det handlar ju om att kunna läsa, tolka och fatta snabbt (och så måste man ha läst en massa tidigare i livet för att inte tappa för mycket på orden). Det blir lite svårt att skaffa sig en specialistkompetens om man inte kan det. Sen är det en jäkla skillnad på att få 2.0 och att få alla rätt.

 

Ok, nu skall jag medge att jag aldrig gjjort provet och vet väldigt lite om vad det innebär men jag trodde att det fanns en stor del allmänbildning vad gäller historia och nutidsorientering i det. Det var mest den delen jag tror många "forskartyper" kan ha problem med.

 

Sen är det väl så att när jag tänker på forskartyper så tänker jag på fanatiska matematiker och fysiker som ofta är väldigt insnöade på deras specialområden och totalt okunniga i många andra områden. Med det vill jag inte säga att det inte finns forskare som skulle klara sig bra i tex Jeopardy. Det är också mäjligt att forskare inom andra vetenskapliga områden är mer breda än just forskare inom de fundamentala naturvetenskaperna.

[Doc]

Låter inte som en forskaregenskap att ha alla rätt på högskoleprovet.

Du menar väl inte att det är någon negativ korrelation mellan högt hsp-resultat och forskarpotential?

Antagligen inte, men den typiske fullpoängaren på hsp är inte en person jag skulle försvänta mig finnas i forskarelliten. Visst tenderar forskare att ha bra resultat men inte toppresultat på ett så brett prov, IMHO.

 

Duktiga forskare är ofta mer nichade och kan väldigt lite utanför sin specialistkompetens.

Jag tror inte det är särskilt många forskare som är maniskt inriktade på något redan i gymnasieåldern. Dessutom så är 2.0 inget som man direkt lägger en massa tid på att få, det är en bieffekt av att framför allt umgås mycket med text och att ha en någorlunda logisk förmåga. Så det är inte något som hindrar att man är väldigt nischad och har maxad poäng på högskoleprovet.

 

(jag skulle förresten tro att det inte finns någon statistisk skillnad mellan någon som fått 117/122 och någon som fått 122/122)

 

 

Är den typiske hsp-delatagaren i gymnasieåldern? Jag trodde man tog provet för att få en alternativ väg in senare i livet?

Jag har själv aldrig gjort provet och vet väldigt lite vad det exakt innebär men trodde att det innehöll en stor del av allmänbildningtest på tex historia och nutidsorientering och det var mest den delen jag inte såg någon korrelation med.

Sen håller jag inte med om att duktiga forskare (speciellt inom matematik/fysik) inte är nischade i gymnasieåldern. Många har redan då ett brinnande intresse för dessa ämnen. Med reservation för att min bekantskapskrets är ett för litet statistiskt underlag för att dra relevanta slutsatser, givetvis.

 

 

Jag minns att min gamla handledare tyckte att det visade på väldigt dåligt omdöme att ha 5'a (MVG förr i tiden) i alla ämnen då man då ägnade alldeles för mycket tid på ämnen som man inte var otresserade av

Fast höga betyg är ju en skitbra akademisk prediktor.

 

Återigen vill jag skilja på höga betyg och toppbetyg, alltså i stort 5.0 i snitt (MVG i allt). Enligt honom, och jag kan till viss del hålla med, är det lite märkligt med en person som satsar så mycket på att få maxbetyg i allt istället för att fokusera på att lära sig mycket i sina favoritämnen. Rimligtvis blir dina fysikkunskaper lidande om du råpluggar till varje franskatenta eller historietenta. För att bli en bra karriärist är det bra egenskaper, men för en riktig elitforskare à la Einstein är det fel egenskaper. Du slösar din tid på fel saker och har fel målsättning.

[Svinto]

Är den typiske hsp-delatagaren i gymnasieåldern? Jag trodde man tog provet för att få en alternativ väg in senare i livet?

Det är ju nyckeln till gräddfilen genom gymnasiet . Provet innehöll en nutidsorienteringsdel för ganska många år sen men den byttes ut pga att män och kvinnor presterade olika bra på just den delen.

[Hjort]

Antagligen inte, men den typiske fullpoängaren på hsp är inte en person jag skulle försvänta mig finnas i forskarelliten. Visst tenderar forskare att ha bra resultat men inte toppresultat på ett så brett prov, IMHO.

Det finns bara fyra styycken så man kan nog inte vänta sig att hitta dem någonstans. Om du menar någon som fått toppresultat (dvs 2.0) så är det inte alls jämförbart med raka femmor från gymnasiet. 2.0 är sjukt mycket lättare att uppnå (.8% av varje provomgång tar det), jag känner rätt många med 2.0 men bara två personer med raka maxbetyg.

 

Är den typiske hsp-delatagaren i gymnasieåldern? Jag trodde man tog provet för att få en alternativ väg in senare i livet?

Det var nog tänkt så från början, men det är ju väldigt irrationellt för någon som söker in till högskolan att inte använda sig av både prov och betyg eftersom provet aldrig kan minska ens chanser att komma in. Det hela är rätt pantat konstruerat egentligen.

 

Jag har själv aldrig gjort provet och vet väldigt lite vad det exakt innebär men trodde att det innehöll en stor del av allmänbildningtest på tex historia och nutidsorientering och det var mest den delen jag inte såg någon korrelation med.

Den delen är borttagen, det enda som liknar den är att 40/122 poäng kommer från att kunna svara på vad olika ord betyder. Resten är svensk+engelsk läsförståelse, enkel matte och tabelläsningsförmåga.

 

Sen håller jag inte med om att duktiga forskare (speciellt inom matematik/fysik) inte är nischade i gymnasieåldern.

Om forskare är definierarade som doktarander så utgör ju fysikerna och matematikerna en rätt liten del. Väldigt många är ju exempelvis läkare eller litteraturvetare. Du har säkert rätt i att forskarna inom de lite hårdare nördämnena tenderar att ha varit nischade längre.

 

Återigen vill jag skilja på höga betyg och toppbetyg, alltså i stort 5.0 i snitt (MVG i allt). Enligt honom, och jag kan till viss del hålla med, är det lite märkligt med en person som satsar så mycket på att få maxbetyg i allt istället för att fokusera på att lära sig mycket i sina favoritämnen. Rimligtvis blir dina fysikkunskaper lidande om du råpluggar till varje franskatenta eller historietenta. För att bli en bra karriärist är det bra egenskaper, men för en riktig elitforskare à la Einstein är det fel egenskaper. Du slösar din tid på fel saker och har fel målsättning.

Kan ligga något i det, men jag tror det är av en annan anledning. Här är min teori:

 

Maxbetyg är rätt jobbigt att få så normalt sett bör man vara rätt motiverad att få det för att det ska bli så. Det enda som det egentligen behövs till är att komma in på en del rejält konkurrensutsatta utbildningar såsom läkare. Drömmer man om att bli forskare inom partikelfysik så behöver du helt enkelt inte så skarpa betyg i andra ämnen eftersom konkurrensen inte är i närheten lika stor. Därmed skulle jag säga att det finns ett bias för 5.0:or att vilja bli andra saker än forskare.

 

Alltså, det är inte det att de kastar bort sin tid som är problemet utan att de helt enkelt inte tenderar att ha forskarkarriär i åtanke.

 

Så jag tror nog att om man jämför de 5.0:or som faktiskt tänkt sig att bli forskare med andra grupper som iniktat sig på samma sak så har 5.0-gruppen bland de starkaste förutsättningarna.

 

Einstein behöver vi ju inte dra in i det hela eftersom forskare av den kalibern utgör så väldigt liten del av forskarbefolkningen.

[parre]

Klart att hsp mäter nödvändiga forskaregenskaper. Jag själv har märkt att jag har lättare (tror jag) att få bra betyg på hemtentor och liknande för att jag uttrycker mig väl i skrift, har förmåga att hålla en röd tråd i min tankegång (till skillnad från mina pokerrelaterade texter) samt se logiska samband och dra slutsatser utifrån ett visst material. Nu ska sägas att jag läste sam på gymnasiet och har pluggat språk och statsvetenskap på universitetet, så det jag skriver gäller väl samhällsvetenskapliga utbildningar generellt...

 

HSP mäter ju just detta. Orden handlar dels om allmänbildning och att ha läst en hel del, men även mycket uteslutningsförmåga. Det är ju många ord man inte är särskilt säker på, men som man vet inte kan vara A eller B utan måste således vara C eller D. Istället för 25% chans har du nu 50% chans att klara det ordet, och med lite mer klurande kanske t.o.m. 100%...

 

Engelska läsförståelse var iofs ett skämt när jag skrev för en fem år sedan, men det kan vara för att jag har svårt att relatera till folk som inte vid den tiden var lika bra på engelska som jag. Kan väl höra till att jag bl.a. då hade läst alla Wheel of Time på engelska (ca 10 000 sidor) samt en hel del annan engelsk skönlitteratur, och det är ju många som inte kommer upp till så många sidor under hela sitt liv (tyvärr). Men engelska läsförståelse är viktigt då jättemycket av kurslitteraturen är just på engelska. Att snabbt kunna förstå samt kunna bedömma vilka delar som är oviktiga för frågorna kommer till pass senare i livet.

 

Svenska läs likaså, fast den var lite klurigare.

 

Statistikdelen var sjukligt enkel, handlade ju bara om att kunna läsa av ett diagram eller en tabell på korrekt sätt. Att jag bara fick 19/20 på den grämer jag mig fortfarande över.

 

Logik/mattedelen var nog min sämsta, men den är ju också jätteviktigt, då den handlar om grundläggande logiskt tänkande, vilket är viktigt i alla akademiska discipliner.

 

Betyg har jag aldrig ägnat någon större tanke, mest för att jag var så enormt lat och omotiverad i skolan. När jag läste upp mina betyg på komvux för några år sedan fattade jag dock inte hur mina gymnasiebetyg kunnat bli så kassa, var ju busenkelt att få MVG

[Hjort]

Klart att hsp mäter nödvändiga forskaregenskaper.

Jag menade att det mätte en hel del saker som inte behövs för att bli forskare och inte mäter en jäkla massa saker som faktiskt behövs för det (studiedisciplin exempelvis).

[heltok]

högstadiet 9an: 1.4(1 fel på mattedelen, 4 rätt på engelska delen)

gymnasiet 2an: 1.3(8fel på mattedelen, 11rätt på engelskadelen)

efter gymnasiet: 1.5(0fel på mattedelen, 14rätt på engelskadelen, dock 10rätt på läsdelen)

 

kontentan, jag har aldrig skrivit testet seriöst. sista gången så visste jag att mina betyg räckte till utbildningen jag skulle söka, så jag bara läste texterna för skojs skull etc.

[Vitae]

Olika områden och ämnen kräver olika egenskaper och kunskaper. Därför tycker jag det är dumt att försöka tolka ut vem som är t.ex. "forskarmaterial" ur högskoleprovet.

 

Ett vanligt exempel är att varken toppbetyg eller toppresultat på högskoleprovet säger särskilt mycket om du blir en bra läkare eftersom det kräver helt andra egenskaper än vad som mäts på högskoleprovet.

 

Dessutom kan man ha rätt dåliga betyg och dåligt resultat på högskoleprovet men ändå bli jätteduktig på det man sedan arbetar med. Det finns så mycket som spelar in och motivation känns som en viktigare egenskap än både betyg och högskoleprovsresultat.

 

Behöver jag säga att jag tycker högskoleprovet är rätt bajsigt?

 

Mina två ören...

[svint0]

Jag har aldrig gjort så dåligt ifrån mig på ett prov någonsin!

 

Fick 6 rätt på engelska delen (MVG i Eng A och Eng B)

 

Sen mattedelen, så tänkte jag i för svåra banor, jag hade kunnat lösa alla uppgifter kändes det som.. Fick 10 av 22.

Om tabellen från vårterminen stämmer, så har jag 0,6 i snitt!

 

Dock har jag 19,0 i snitt efter 2an på gymnasiet. Jag har alltid haft lätt för att minnas saker, har aldrig kämpat för betygen, så antar att det här är effekten av att jag inte gjorde så bra ifrån mig!

[Svinto]

Lämnar du ofta ett äpple på katedern när lektionen slutar?

[Sommar]

Alla verkar ju vara såna jävla ljushuvuden här inne, själv fick jag aldrig slita i gymnasiet, alltid haft mycket lätt för att lära och gick ut som etta i min klass (tror dock att jag var bland topp 3 av dom som pluggade minst).

 

Känns som man haft en jäkla tur när man ser hur andra suttit och slitit inför prov...

 

Gymnasiet kändes ändå som en enda lång transportsträcka som bestod till 80% av ointressanta ämnen som man aldrig använder sig av...

 

Högskoleprovet ja, det gick ju sisådär första och enda gången jag gjort det (1.2, typ, är dock övertygad om att jag kan komma upp till iaf 1,8 utan problem) Matten och statistiken hade jag typ max på sen har jag alltid vart riktigt usel på engelska men de senaste året har den blivit betydligt bättre.

 

Ajdå, vart visst lite längre än vad jag tänkte mig men jag tror nog jag är sämst här inne iaf (eller ärligast )

[svint0]

Lämnar du ofta ett äpple på katedern när lektionen slutar?

 

Nej. Men jag lyssnar på lektionen och minns allt fröken säger;)

Sen när vi har prov, läser jag skiten en gång och svarar rätt!

[Waggho]

1,9

1,7

2,0

 

För mig var högskoleprovet oerhört viktigt, eftersom det var den bästa chansen jag hade att komma in på läkarprogrammet. Hoppet tändes förstås efter första försöket, det kunde trots allt gå att få 2,0. Stor besvikelse när jag tappar två tiondelar andra gången, men total lycka när den sitter nästa termin - tredje gången gillt!

 

Ett vanligt exempel är att varken toppbetyg eller toppresultat på högskoleprovet säger särskilt mycket om du blir en bra läkare eftersom det kräver helt andra egenskaper än vad som mäts på högskoleprovet.

 

Dessutom kan man ha rätt dåliga betyg och dåligt resultat på högskoleprovet men ändå bli jätteduktig på det man sedan arbetar med. Det finns så mycket som spelar in och motivation känns som en viktigare egenskap än både betyg och högskoleprovsresultat.

 

Behöver jag säga att jag tycker högskoleprovet är rätt bajsigt?

 

Det finns väldigt många som klagar över både betyg, högskoleprov och annat med motiveringen "det går att bli bra även om man var dålig på det och det och vice versa". Problemet är att ingen har ett bättre förslag. Det finns helt enkelt ingen metod man kan använda för att få ett perfekt urval av personer som passar bäst för en utbildning. Motivation känns som en viktig egenskap, tycker du. Men hur ska du pröva den? Tyder det inte på en väldigt hög motivation att lyckas få högsta betyg i alla ämnen? Jag vet inte hur man ska kunna pröva den på annat sätt. Intervjuer är ett ord som ofta kommer på tal, särskilt när det gäller läkarprogrammet, och när jag hör det kommer jag alltid att tänka på intervjun man hade med en psykolog när man mönstrade. Vad fick hon veta om mig som person? Hur skulle hon kunna avgöra om jag skulle bli ett bra befäl eller inte? Jag tror inte att intervjuer är lösningen, visserligen kan man säkert sålla bort de som passar allra sämst men det är enligt mig ett lika trubbigt verktyg som betyg eller högskoleprov och mycket dyrare.

[Trolldeg]

Jag hatar verkligen ordkunskapen. 21 rätt idag.

 

90 pinnar totalt.

[erik87]

skrev provet för första gången idag, 97/122 rätt vart det vilket verkar motsvara 1.7 så jag är rätt nöjd. Hade jag inte varit så förbannat dålig på ord (27/40 bara) så hade jag nog tagit åtminstone 1.8.

 

Hur som helst är jag nöjd med det och det räcker troligtvis för att komma in där jag vill plugga.

[Ugrath]

Fan att dom ska ha så jävla många ord. Idag gick allt annat bra men orden strula som vanligt. 24/40 på orden 97/122 totalt. Fick 1.0 första (förra) gången jag skrev så antar att det blir en förbättring i år.

[jackbalsam]

98, typ alla fel på orden. Varför är dom ens med?

 

1/3 av poängen och 1/13 av tiden är ju lite skevt.

[Ayahuasca]

89 rätt varav 29 fel var på orden. Gjorde det förra våren.

[RayIV]

Skulle gjort det för första gången idag men vaknade 1630. Bättre lycka till hösten.

[Teddybear]

Skulle gjort det för första gången idag men vaknade 1630. Bättre lycka till hösten.

Försovning med 8 timmar minst? Starkt jobbat, hur lyckas du?

[Waggho]

98, typ alla fel på orden. Varför är dom ens med?

1/3 av poängen och 1/13 av tiden är ju lite skevt.

Dom är med för att det anses viktigt att ha ett bra ordförråd när man ska plugga. Att de är så många beror dock på att man vill att även de lite äldre ska ha en god chans att få ett bra resultat... de ligger i regel efter på framför allt engelskadelen men före på ordkunskapen.

[RayIV]

Skulle gjort det för första gången idag men vaknade 1630. Bättre lycka till hösten.

Försovning med 8 timmar minst? Starkt jobbat, hur lyckas du?

Tack, yrkeshemlighet.