Gå till innehåll

Wellbok - well...


heltok

Vad ska wellboken diskutera 2015?  

117 medlemmar har röstat

  1. 1. Vad ska wellboken diskutera 2015?

    • Bitcoin & Kryptovalutor
      32
    • Politik
      32
    • Filosofi
      26
    • Kost & Träning
      32
    • Personlig utveckling
      31
    • Brudar
      30
    • Teknik, vetenskap och nörderi
      38
    • Prylar
      18
    • TVserier, filmer, böcker
      28
    • Allt som är contrarian
      17


Recommended Posts

Hörru Heltok, köper du penningstabilitet och ett säkert och effektivt betalningsväsende eller menar du att pengar ska produceras i privat regi ala Jörg Guido Hülsmann?

 

definiera "penningstabilitet" och "säkert och effektivt betalningsväsende". antar vi kan enas om att det vi har idag inte uppfyller kriterierna på något av dem?

 

men nej, jag tycker inte vi ska låta politiker försöka "fixa" "stabilitet" åt oss. ingen koll på jörg, google ger massa tyska von miseslänkar vilket får mig att gissa att han är vettig. men jo, privat regi låter bra. har inget emot att se

1. idag

2. övergång till guldstandard

3. tillåta nya valutor

4. ...

5. profit

 

---

era tankar om ankdammen? http://anarkokapitalism.se/

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Frågan var helt enkelt om en universitetsutbildning är +ev rent ekonomiskt. Om marknadsvärdet på en examen förblir såpass högt att man kan förvänta sig att tjäna på investeringen.

Personligen sneglar jag på olika säljarjobb då jag antar att man kan implicera stora delar av den kunskap man erhållit via pokern. Dessutom känns det som ett utvecklande yrke samtidigt som det bör vara en nyttig erfarenhet oavsett vilken bransch man senare hamnar i.

Kan påpeka att jag inte tänkt utelämna studier helt utan tanken är komplettera med kurser som kan öka mitt värde på marknaden och andra diverse kurser jag finner intressanta/roliga.

 

 

Kör du på principen; rikast när man dör vinner?

 

En universitetsutbildning är förmodligen inte det bästa beslutet ekonomiskt, men det kan mycket väl vara ett bra beslut för ditt livsEV. Man träffar folk, lär sig saker och får jobba med nånting som man vill hålla på med.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Kör du på principen; rikast när man dör vinner?

 

En universitetsutbildning är förmodligen inte det bästa beslutet ekonomiskt, men det kan mycket väl vara ett bra beslut för ditt livsEV. Man träffar folk, lär sig saker och får jobba med nånting som man vill hålla på med.

 

Och detta får man inte göra inom arbetslivet?

 

Har jobbat två år. Har troligen träffat fler intressanta personer, knutit fler kontakter och fått lära mig mer än vad jag någonsin skulle gjort vid en universitetsutbildning. Och just det, jag får jobba med något jag vill hålla på med.

 

Examen är inom flera branscher väldigt överskattat även om man så vill göra karriär.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Och detta får man inte göra inom arbetslivet?

 

Har jobbat två år. Har troligen träffat fler intressanta personer, knutit fler kontakter och fått lära mig mer än vad jag någonsin skulle gjort vid en universitetsutbildning. Och just det, jag får jobba med något jag vill hålla på med.

 

Examen är inom flera branscher väldigt överskattat även om man så vill göra karriär.

 

my bad, uppfattade att det vägde mellan poker eller utbildning.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

bästa resonemanget som jag hört kring detta fenomen: http://www.econtalk.org/archives/2011/06/munger_on_excha.html

 

mycket bra :)

 

cliffs

idag: ok att ge bort njurar, inte ok att sälja njurar. ok att ge pengar till den som gav bort njuren i efterhand. ok att ha sex gratis. olagligt att köpa sex. ok att ha sex och sedan ge pengar. ok att berätta hemligheter om folk, inte ok att erbjuda att inte berätta hemligheten i utbyte mot pengar. ok att säga att man tänker berätta hemligheten, bli erbjuden pengar om man inte gör det och ta emot pengarna.

 

-euvolentary=verkligen frivilligt. arbeta på walmart inte euvolentary

-BATNA Best Alternative To Negotiated Agreement för stor skillnad mot överenskommelse inte euvolentary.

t ex sälja vatten i öknen för 1000dollar(stor disparitet med BATNA) = inte euvolentary

-folk har intuitivt aversion emot stor disparetet gentemot BATNA. t ex polisen griper folk som säljer is på festivaler, folk på festivalerna tycker detta är bra, trots att de därmed står utan is och gärna hade köpt is. detta pga av att folk önskar att de levde i en värld där man inte behövde betala för vissa typer av varor/tjänster. de har en illusion om att om att vi förbjuder det och så kanske vi hittar på något sätt som löser det utan "exploatering". att vi inte kommer hitta en lösning är mindre relevant, det viktiga var tanken.

 

folk tycker intuitivt att man ska förbjuda allt som folk inte hade gjort om de inte hade saknat bättre alternativ i deras(den som vill förbjuda dets) ögon. t ex donera organ, sälja sex etc. de är beredda att initiera våld emot det och de skiter i om alla inblandade tjänar på det eller om det bara drabbar de allra svagaste. det är principen som är viktigast.

 

roligt exempel: sossetjej i nepal behöver tvätta sina kläder. hittar en som tvättar kläder för hand men tvättarinnans timlön är så låg att hon inte kan med att betala så lite och får istället gå smutsig. fail på många nivåer. skönt att få tänka igenom problematiken kring detta inför min afrikaresa. som uppfostrad socialist är jag lite obekväm med att låta folk göra vissa typer av tjänster åt mig, i afrika kommer vi ha ett team med folk som gör allt åt oss.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Och detta får man inte göra inom arbetslivet?

 

Har jobbat två år. Har troligen träffat fler intressanta personer, knutit fler kontakter och fått lära mig mer än vad jag någonsin skulle gjort vid en universitetsutbildning. Och just det, jag får jobba med något jag vill hålla på med.

 

Examen är inom flera branscher väldigt överskattat även om man så vill göra karriär.

 

Grattis till att du har ett alldeles fantastiskt ovanligt jobb.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

definiera "penningstabilitet" och "säkert och effektivt betalningsväsende". antar vi kan enas om att det vi har idag inte uppfyller kriterierna på något av dem?

 

Definition 1: Fast penningvärde innebär att vi har prisstabilitet. Det betyder att man kan köpa ungefär samma matkasse för samma summa pengar i början som i slutet av året.

 

I nationalekonomiska termer är det viktigt att ha ett "nominellt ankare", dvs att man kopplar värdet av de pengar man trycker upp till utvecklingen av den allmänna prisnivån.

 

En fast växelkurs mot t.ex. guld eller mot en samling av andra valutor har inte fungerat i detta avseende. Man har tidigare också testat att trycka upp en bestämd ny mängd pengar varje år, men det är svårt att få detta att gå i takt med ekonomisk tillväxt.

 

Så här ser vår stabilitet ut sedan 1830-talet

PR0101_2010M12_DI_06_SV.gif

 

Notera att vi hade deflation under vissa perioder vilket naturligtvis leder till extrema skador på ekonomisk tillväxt och utveckling. Se t.ex. deflationskrisen 1920-22.

 

Definition 2: För att gardera oss mot deflation och ge oss ett visst handlingsutrymme att hantera yttre händelser är det därför lämpligt att lägga inflationsmålet på någon eller några procent.

 

Definition 3 Ett säkert och effektivt betalningsväsende är viktigt för ekonomisk tillväxt. Man ska t.ex. kunna lita på att de pengar jag får för min producerade vara eller tjänst kan köpa mig andra varor och tjänster på både kort och lång sikt samt att transaktionen sker omedelbart och utan ifrågasättande.

 

Om jag t.ex. knypplar en mössa, säljer den för 10 heltokspengar och sedan går till slaktaren och köper en biff ska inte slaktaren först behöva lägga en dag på att kolla hur prisstabilia heltokspengar är på marknaden och därefter besluta sig för om det är okej att genomföra affären eller inte. Det är inte okej att han säger "nej, jag vill hellre ha pokerpengar, du får gå till valutamarknaden och växla, jag kan göra det åt dig men då får du betala en växlingsavgift".

 

 

Definition 4 Prisstabilitet skall upprätthållas på ett effektivt sätt och inte påverka råvarupriser eller skada särskilda branscher.

 

Det är inte okej att tvinga en ekonomi att binda upp absurda mängder av en ädelmetall som är viktig för t.ex. kemiska processer och elektronikindustri och därigenom höja priset på t.ex. bilar och datorer. Det skadar den ekonomiska effektiviteten (och gör dessutom mina älsklingsprodukter dyrare).

 

Det här är väl 4 intressanta definitioner att utgå från? Jag antar att du har invändningar mot minst 3 av dem :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Definition 1: Fast penningvärde innebär att vi har prisstabilitet. Det betyder att man kan köpa ungefär samma matkasse för samma summa pengar i början som i slutet av året.

 

I nationalekonomiska termer är det viktigt att ha ett "nominellt ankare", dvs att man kopplar värdet av de pengar man trycker upp till utvecklingen av den allmänna prisnivån.

 

En fast växelkurs mot t.ex. guld eller mot en samling av andra valutor har inte fungerat i detta avseende. Man har tidigare också testat att trycka upp en bestämd ny mängd pengar varje år, men det är svårt att få detta att gå i takt med ekonomisk tillväxt.

 

Så här ser vår stabilitet ut sedan 1830-talet

PR0101_2010M12_DI_06_SV.gif

 

var hade vi mest stabilitiet från 1830-1900 eller 1930-2000? om jag skulle reglera värme med en PID-regulator hade jag helt klart valt en PID-regulator som vars resultat såg ut som den tidigare perioden.

 

Notera att vi hade deflation under vissa perioder vilket naturligtvis leder till extrema skador på ekonomisk tillväxt och utveckling. Se t.ex. deflationskrisen 1920-22.

blev skadorna mindre tack vare försöken att minska deflationen?

 

Definition 2: För att gardera oss mot deflation och ge oss ett visst handlingsutrymme att hantera yttre händelser är det därför lämpligt att lägga inflationsmålet på någon eller några procent.

vem är oss? handlingsutrymmet är det något positivt? ingen risk att missallkokeringen av resurser fortsätter om vi har använder vårt stora handelsutrymme?

 

Definition 3 Ett säkert och effektivt betalningsväsende är viktigt för ekonomisk tillväxt. Man ska t.ex. kunna lita på att de pengar jag får för min producerade vara eller tjänst kan köpa mig andra varor och tjänster på både kort och lång sikt samt att transaktionen sker omedelbart och utan ifrågasättande.

har fiatvalutor historiskt varit bra på detta? var guldstandard mycket sämre på detta?

 

Om jag t.ex. knypplar en mössa, säljer den för 10 heltokspengar och sedan går till slaktaren och köper en biff ska inte slaktaren först behöva lägga en dag på att kolla hur prisstabilia heltokspengar är på marknaden och därefter besluta sig för om det är okej att genomföra affären eller inte. Det är inte okej att han säger "nej, jag vill hellre ha pokerpengar, du får gå till valutamarknaden och växla, jag kan göra det åt dig men då får du betala en växlingsavgift".

varför är detta inte ok?

 

Definition 4 Prisstabilitet skall upprätthållas på ett effektivt sätt och inte påverka råvarupriser eller skada särskilda branscher.

varför ska prisstabilitet upprätthållas? är det inte bra att saker varierar i pris så marknaden kan anpassa sig? om jag t ex har 1literolja-krona och 1gram-guld-krona och 1avsugning-runt-hörnet-krona, ska staten då gå in och köpa avsugningar för att hålla priset stabilt emot oljekronor? jag tycker inte staten ska sätta priser på något, det vill jag överlåta till marknaden.

 

Det är inte okej att tvinga en ekonomi att binda upp absurda mängder av en ädelmetall som är viktig för t.ex. kemiska processer och elektronikindustri och därigenom höja priset på t.ex. bilar och datorer

vi är eniga i den frågan, jag är emot valutamonopol. men om folk väljer att binda upp råvaror i något, t ex smycken, oljereserver etc är det upp till dem imo. inget jag vill initiera våld emot.

 

Det skadar den ekonomiska effektiviteten (och gör dessutom mina älsklingsprodukter dyrare).

skadas inte den ekonomiska effiktiviteten mycket mer om vi försöker reglera det hela?

 

Det här är väl 4 intressanta definitioner att utgå från? Jag antar att du har invändningar mot minst 3 av dem :)

var lite intressanta ideer, men jag saknar någon bra mall för att jämföra om något är bra eller dåligt eller om något är stabilt eller instabilt. underlättar om du säger din mall så vi kan se om initierandet av våld du argumenterar för uppnår positiva eller negativa resultat.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

var hade vi mest stabilitiet från 1830-1900 eller 1930-2000? om jag skulle reglera värme med en PID-regulator hade jag helt klart valt en PID-regulator som vars resultat såg ut som den tidigare perioden.

 

Sedan 1995 (egentligen några år innan, men målen är sätta från 95) infördes en fri och oberoende riskbank i Sverige. Det intressanta är alltså att jämföra perioden före och efter detta.

 

Angående din PID-regulator kan jag påpeka att riksbanken faktiskt nästan använder så grova metoder för att reglera inflationsmålet :) (eller iaf PD). Det viktiga är att inse att inflationsmålet INTE är 0 utan 2%. Vi vill alltså ha en kurva som ligger stabilt runt 2%.

 

varför ska prisstabilitet upprätthållas? är det inte bra att saker varierar i pris så marknaden kan anpassa sig?

 

Nej. Och det känns som de andra punkterna får vänta tills vi enats om att prisstabilitet är en bra sak.

 

Det är helt naturligt att enskilda varor stiger- eller sjunker i pris på grund av utbud och efterfrågan. Men det är inte det vi pratar om.

 

Varför är deflation skadligt?

 

Deflation innebär att människor förväntar sig att de pengar de tjänar idag är mer värda imorgon. Du älskar begreppet incitament och bör förstå att detta är en drivkraft för sparande. Om du dessutom läst styr- och regler (vilket din kännedom om PID antyder) vet du att vi har lägre fluktuationer kring en drivande inställning än kring en instabil jämviktspunkt. Utan ett inflationsmål får vi alltså större oförutsedda svängningar. Negativa svängningar gynnar dem som sparar pengar, då dessa blir mer värda, relativt vad man trodde de skulle bli om det inte blev deflation.

 

En kraftig deflation skapar arbetslöshet eftersom det relativa priset på arbete stiger. Lönenivåer hör dessutom till det mest trögrörliga som finns.

 

Det beror delvis på lagstiftning, men det har också med människors förväntningar att göra. Här hittar vi några av de klistereffekter (jmfr lönesättning och minilöner jmfr stickiness / shapiro stiglitz) som så effektfullt krossar Milton Friedmans dröm.

 

Visst kan vi tänka oss ett samhälle där man varje år förhandlar om en lönesänkning istället för en lönehöjning (vilket skulle bli följden av en valuta knuten till en knapp resurs i en växande ekonomi), men det skulle skada den ekonomiska tillväxten.

 

För att sammanfatta:

 

Fluktuationer är dåliga för tillväxten eftersom de skapar osäkerhet och felaktiga incitament. Prisstabilitet är något bra. Kan vi uppnå högre stabilitet genom ett drivande inflationsmål istället för 0-inflation är detta att föredra.

 

Deflation är mycket skadligare än inflation och ska till varje pris undvikas. Det är bättre att pendla mellan 0-4% inflation än att pendla mellan -2 till +2 %

 

Ett drivande mål minskar fluktuationerna. Ett drivande mål över 0-strecket kan lyfta hela kurvan över noll och därvidlag utrota perioder av deflation.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Sedan 1995 (egentligen några år innan, men målen är sätta från 95) infördes en fri och oberoende riskbank i Sverige. Det intressanta är alltså att jämföra perioden före och efter detta.

och tur är väl det, inflationen innan var inte att leka med. :(

 

 

Varför är deflation skadligt?

 

Deflation innebär att människor förväntar sig att de pengar de tjänar idag är mer värda imorgon. Du älskar begreppet incitament och bör förstå att detta är en drivkraft för sparande.

sparande är bra och det vill vi uppmuntra.

 

Om du dessutom läst styr- och regler (vilket din kännedom om PID antyder) vet du att vi har lägre fluktuationer kring en drivande inställning än kring en instabil jämviktspunkt. Utan ett inflationsmål får vi alltså större oförutsedda svängningar.

var ett tag sedan jag läste reglerteknik. minns inget om så var fallet, kan hända jag har fel, men är det verkligen så att fluktuationerna blir mindre om målet är 2% istället för 0%, 0.1% 1% etc? rent ituitivt vill jag tror att desto närmre 0 desto mindre fluktuationer, ser inte riktigt varför 2% skulle vara det optimala, känns mer godtyckligt "vi tar det vi har för tillfället och försöker hålla det för evigt". men jag har blivit uppläxad om detta av mattemaiden så kan hända att jag brister i kunskap om ekonomi.

 

Negativa svängningar gynnar dem som sparar pengar, då dessa blir mer värda, relativt vad man trodde de skulle bli om det inte blev deflation.

låter som ett argument för deflation.

 

En kraftig deflation skapar arbetslöshet eftersom det relativa priset på arbete stiger. Lönenivåer hör dessutom till det mest trögrörliga som finns.

gäller detta även på en oreglerad arbetsmarkad där löner är icke-fiat-valuta? för det är väl det som är alternativet? skulle inte arbetsgivare och arbetstagare kunna skriva någon form av att avtal att lönen är inflationsjusterad, t ex att arlabonden ger sin personal 2000L mjölk-pris i månaden?

 

Det beror delvis på lagstiftning, men det har också med människors förväntningar att göra.

förväntningar som beror på lagstiftning.

 

Här hittar vi några av de klistereffekter (jmfr lönesättning och minilöner jmfr stickiness / shapiro stiglitz) som så effektfullt krossar Milton Friedmans dröm.

 

jag är inte jätteinsatt i detta. är du new keynesian?

 

Visst kan vi tänka oss ett samhälle där man varje år förhandlar om en lönesänkning istället för en lönehöjning (vilket skulle bli följden av en valuta knuten till en knapp resurs i en växande ekonomi), men det skulle skada den ekonomiska tillväxten.

skulle det? mer än att ge politiker makt över inflationen? mer än FRB? senaste krisen är inte över än, vi får se vad skadan blir. men allt elände som krigen som enbart kunde finansieras genom inflation ställt till med etc är ju enormt och har verkligen skadat den ekonomiska tillväxten.

 

Fluktuationer är dåliga för tillväxten eftersom de skapar osäkerhet och felaktiga incitament. Prisstabilitet är något bra. Kan vi uppnå högre stabilitet genom ett drivande inflationsmål istället för 0-inflation är detta att föredra.

jag är inte övertygad. citerar 2+2:

What I think is natural deflation is not only good for the economy but optimal.

 

If the money supply is 10000, the profits of a company will be the same if the money supply say drops to 5000 in relative terms. The workers will be paid 50% less, materials will cost 50% less, wages will be 50% less, profits will be 50% less, but since deflation is now 50% everybody's income is relatively the same.

 

Companies don't need debt to grow, all you have to do is look at Apple Computer. 30% growth for a decade. But, imagine where they would be if didn't lose so much of their cash to inflation and pay so much taxes.

 

"If cash is unnecessarily hoarded, then the economy slows, and production grinds to a halt." Why? All it will do is create deflation. The only problem is people are going to have to accept pay cuts in their wages. your competitor is also going to have to cut their wages. The company or government entity incapable of doing the appropriate cuts will go under. But, if they can't handle a deflation world, how are they suppose to handle inflation world?

 

You here about the troubles of Greece, USA, Ireland, Italy, and all the countries with inflation. But all the countries with deflation or balanced budgets like Finland you hear nothing about.

 

So Kid A grows up in a deflationary country and Kid B grows up in an inflationary country. This is done by balanced budgets and surpluses to the national debt.

 

The question is which country at the end of 50 years is stronger? more powerful? more innovative? more progressed? more modern? richer? happier? freer?

 

Conventional economists make you believe the inflationary world would be better. But, I am convinced it would be completely the other way around in ALL categories. The deflationary country would be richer, more modern, more progressed, the citizens would be higher above the poverty line, and more powerful. This is just a strong hunch, because as you have wrote there are a lot of factors to consider.

 

In a deflationary world, business, workers and savers rule as oppose to government, bankers, and those with access to credit.

 

"If cash is unnecessarily hoarded, then the economy slows, and production grinds to a halt."

Sure, if it was truly unnecessarily hoarded, but only an illogical person would hoard cash past a "necessary" amount. If you haven't noticed people like stuff. If we experience deflation, existing cash buys more stuff, therefore people have more expendable wealth. Newly expendable wealth + a human demand for stuff = continuing production.

"We started with the assumption that people are hoarding money because of expected deflation. No one invests in anything with returns that are below the rate of deflation. If people are expecting 15% deflation, no investments that return less than 15% will be profitable."

If I invest $100 and get $105 in a year, even if the purchasing power is $110 for $100, I am still better off getting a $5 return. I don't need a 15% return.

 

Deflation är mycket skadligare än inflation och ska till varje pris undvikas. Det är bättre att pendla mellan 0-4% inflation än att pendla mellan -2 till +2 %

så hör jag många keynesianer och chicago-folk säga men jag förstår inte varför och det känns inte intuitivt. det hela verkar förutsätta att vi har en centralbank som drar sig från att sänka ekonomin och att vi har ett våldbaserat valutamonopol. det är väl möjligt att jag inte förstår konsekvenserna av våldsbaserade valutamonopol. upplys mig!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Med ekonomisk tillväxt, menar du då:

 

A) Högre mätt BNP

B) En mer effektiv produktion inom området

C) Något annat?

 

Ekonomisk tillväxt innebär en långvarigt ökad förmåga att tillfredsställa landets / nationens / världens behov av konsumtion (vilket inkluderar konsumtion av varor, tjänster osv osv).

 

Långvarigt i bemärkelsen Solow / Swan.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

var ett tag sedan jag läste reglerteknik. minns inget om så var fallet, kan hända jag har fel, men är det verkligen så att fluktuationerna blir mindre om målet är 2% istället för 0%, 0.1% 1% etc? rent ituitivt vill jag tror att desto närmre 0 desto mindre fluktuationer, ser inte riktigt varför 2% skulle vara det optimala

 

Fluktuationerna blir mindre om du har ett drivande mål. Om målet är 0% eller 2% spelar mindre roll.

 

Varför vi vill ha målet satt en bit över 0 beror på att vi vill lyfta hela kurvan (inklusive svängningarna) så att perioderna av deflation utrotas eller åtminstone minimeras.

 

Skulle vi sätta målet till 4000% inflation per år skulle vi förmodligen ha ännu lägre fluktuationer procentuellt sett men vi skulle vi inte ha prisstabilitet.

 

Riksbanken har valt att godtyckligt sätta målet till 2% eftersom man tror att det ger tillräckligt handlingsutrymme och marginal. Jag hade gärna sett ett lägre mål eftersom jag inte anser att riksbanken ska lägga sig i marknaden utan primärt tillhandahålla ett effektivt och stabilt betalningssystem för utbyte av varor och tjänster.

 

Med handlingsutrymmer avser nämligen den onda riksbanken också utrymme att förändra relativa pris- och lönenivåer. Ett annat skäl är att man vill kunna få realräntan (dvs nominell ränta minus inflation) att bli negativ för att stimulera efterfrågan (återigen kladdig interventionism)

 

Som riksbankslagen är utformad idag har man alltså också ambitioner om att styra tillväxt / arbetsmarknad osv vilket jag hatar.

 

jag är inte jätteinsatt i detta. är du new keynesian?

 

Absolut inte.

 

Om jag förstår dig rätt anser du att deflation är bättre än inflation? Eller anser du att de skadliga effekterna av att upprätthålla en prisstabilitet överväger de positiva?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Kan man referera till Slaktis i sin B-uppsats månne?

 

När ni ändå är i farten.... Måste skriva den om bostadsmarknaden, tänkte trycka på att spekulationer i hurvida dess utveckling är för osäkra för att lita på.

 

Några tips på källor, tror vår lärare vill se vetenskapliga artiklar. Vad hon nu menar med det.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Fluktuationerna blir mindre om du har ett drivande mål. Om målet är 0% eller 2% spelar mindre roll.

 

ok. klantig terminologi. eventuella försök att manipulera utfallen känns intuitivt förstörande. kan hända att jag har fel. jag har haft någon falsk vision om att ekonomi ska betyda riktig ekonomi, inte av staten våldtagen ekonomi. den senare brister nog min förståelse av.

 

Riksbanken har valt att godtyckligt sätta målet till 2% eftersom man tror att det ger tillräckligt handlingsutrymme och marginal. Jag hade gärna sett ett lägre mål eftersom jag inte anser att riksbanken ska lägga sig i marknaden utan primärt tillhandahålla ett effektivt och stabilt betalningssystem för utbyte av varor och tjänster.

 

lägre som i 0%? har du något resonemang om varför du tror att staten är mer lämpad än marknaden att ha hand om detta?

 

Med handlingsutrymmer avser nämligen den onda riksbanken också utrymme att förändra relativa pris- och lönenivåer. Ett annat skäl är att man vill kunna få realräntan (dvs nominell ränta minus inflation) att bli negativ för att stimulera efterfrågan (återigen kladdig interventionism)

precis det jag vänder mig emot. en hög inflation(läs 2%) ger riksbanken mer möjlighet till intervention vilket är negativt. vi verkar eniga om detta. bara att jag vill lägga ner riksbanken helt.

 

Som riksbankslagen är utformad idag har man alltså också ambitioner om att styra tillväxt / arbetsmarknad osv vilket jag hatar.

:)

 

 

Om jag förstår dig rätt anser du att deflation är bättre än inflation? Eller anser du att de skadliga effekterna av att upprätthålla en prisstabilitet överväger de positiva?

deflation>inflation på lång sikt. de skadliga effekterna överväger de positiva.

 

imo är sambandet att deflation, arbetslöshet, minskad gdp kommer samtidigt när resurser är felallokerade och behöver allokeras om. får marknaden göra detta kommer inflation, minskad arbetslöshet och ökad gdp igen senare. att de kommer samtidigt betyder inte att de orsakar det och därmed bör styras så vi får mer av det ena, snarare medför det positiva effekter på sikt. när staten går in och försöker hindra marknaden från att allokera om resurser medför detta att det tar längre tid att komma ur krisen.

 

http://mises.org/daily/1040

The effects of deflation, like the quality of drinking water, cannot be considered without regard to its source. According to Salerno’s taxonomy, there are four basic causes of deflation.

 

The first is growth deflation, which stems from increases in efficiency and productivity. Assuming the supply and demand for dollars is unchanged, an increase in the quantity of goods produced will result in falling prices. In other words, the same amount of dollars can now purchase more goods. The common example of this deflation is to look at the falling prices for technological goods. The computing power a consumer can purchase for a dollar today is much greater than what could be purchased even a few years ago.

 

Growth deflation should be the prevailing trend in a healthy progressing economy. It is only because of years of rampant money supply growth, endemic under a fiat currency system, that inflation has become the accepted norm. As Salerno notes, “throughout the nineteenth century and up until the First World War, a mild deflationary trend prevailed in the industrialized nations as rapid growth in the supplies of goods outpaced the gradual growth in money supply that occurred under the classical gold standard.”

 

Growth deflation, then, is by no means harmful. It is the natural product of voluntary exchanges and the ever-increasing productivity that has become the hallmark of market economics even among its detractors.

 

The second type of deflation under Salerno’s taxonomy is cash-building deflation, which occurs when the demand for money increases. All other things being equal, an increase in the demand for cash will raise the price (i.e., the purchasing power) of the currency. Increased purchasing power implies a fall in prices.

 

Hence, this deflation, too, is a result of that action taken by free individuals to meet certain needs--the need for the additional security gained by holding more cash, for example. If one remembers that the ultimate basis for economic action is to satisfy human wants and needs, it is hard to imagine why cash-building deflation (called “hoarding” by its critics) is thought to be malign. From the perspective of the consumer doing the cash-holding, it is obviously not a bad thing. Clearly, a want or need is being satisfied.

 

Then there is bank credit deflation, which comes from the contraction of the money supply. Salerno writes that “the most familiar is a decline in the supply of money that results from a collapse or contraction of fractional-reserve banks that are called upon by their depositors en masse to redeem their notes and demand deposits in cash during financial crises.” The effect of such a collapse, holding other factors constant, is to increase the purchasing power of money.

 

Bank credit deflation, Salerno asserts, “has a salutary effect on the economy and enhances the welfare of market participants….Bank credit deflation is a benign and purgative market adjustment process.” Obviously, you cannot have a bank credit deflation without first having bank credit inflation. It is the inflation that creates all the malinvestments and excesses of the boom. Bank credit deflation is a force that works to correct those errors so the economy can profitably grow again. Despite the beneficial effect of bank runs and credit deflation in helping to check credit inflation, it is hard to imagine any widespread bank failures given the hyper-interventionist government we live with today and the ease with which money can be created.

 

While the money supply did contract during the Great Depression, Salerno notes that the stabilization policies of the Hoover and Roosevelt administrations “prevented the deflationary adjustment process from operating to effect the reallocation of resources demanded by property owners.” These attempts only hindered the recovery and worsened the depression.

 

Finally, there is confiscatory deflation, which is the only kind of deflation that is unequivocally bad for market participants. It is also the kind of deflation that is usually overlooked. Confiscatory deflation is forced deflation brought on by the exercise of political power.

 

The most recent example of this is the debacle that occurred in Argentina, when the government attempted to prop up the ailing peso (a victim of soaring money supply growth) by preventing or limiting the ability of Argentines to make withdrawals on their bank accounts. By preventing withdrawals, it was hoped that the bankrupt banking system could be saved--at the expense of millions of Argentines’ savings!

 

The events that followed are still fresh in our memory: riots, loss of life, property damage, the forced resignation of Argentina’s president--in short, chaos. Confiscatory deflation, in addition to being an act of outright thievery by a government, also is tremendously harmful to the market’s participants. It blocks them from meeting their wants and needs.

 

den synen på det hela delar jag.

 

lite papper om deflation för att visa österrikares syn på det hela:

http://mises.org/daily/4618

http://mises.org/journals/scholar/salerno.pdf

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Fast det betyder ju inte att man aldrig checkar en värdehand, vilket vore rätt kasst. Och vad är då bättre att gå för c/rai som bluff än denna?

 

förvisso checkar man en hel del värdehänder, men jag har på rak arm svårt o se vilka värdehänder jag går för CRAI där. Handlar möjligen om hur man bundlar sina range i sina standardlinjer.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...