Uniktnamn

DU drar slutsatsen att MITT exempel innebär att JAG menar att DU skulle vara fascist och nazist. varför kom du inte fram till kommunist istället? Jag har aldrig hävdat din politiska tillhörighet eller kategoriserat dig som vare sig någon av ovannämnda ismer eller folkpartist. Jag insinuerade ingenting annat än att du genom ditt strikt analytiskt och mattematiska kallt beräknande sätt att tänka förmodligen lättare skulle acceptera att även om du hade ett emotionellt svårt val att göra så var du pga eller tack vare ditt sätt att tänka (beroende på hur man ser det) mer benägen, att tack vare din övertygelse om allts absoluta rätt eller fel, kunna förlika dig med ditt val och ta itu med nästa fråga. Vissa skulle säkert tycka att detta är en bra egenskap i politiken (vilket det med all sannolikhet är i andra sammanhang, tex poker), andra trycker det inte och jag är en av dem. Utan att ha en aning om din ålder så skulle jag våga satsa stort på att du om 20-30 år kommer ha en helt annan inställning till sakers absoluta varanden. Jag tror att du kommer tänka mer och mer i grått och mindre och mindre i svart eller vitt. Nej detta var inte en förolämpning som betyder att jag kallar dig efterbliven. Det var ett konstaterande och det är dessutom inget märkligt att man mognar, utvecklas och förändras med åren. det gör vi alla. Jag har satt mig upp emot ditt sätt att resonera då jag tycker att i enlighet med MINA högst personliga åsikter och värderingar detta inte är applicerbart på varken stor eller småskalig politik. Det är väl ändå detta en politisk tråd SKA handla om? olika personer med olika sätt attt tänka resonerar kring olika lösningar och prioriteringar. Hade det varit enkelt så hade vi väl knappast kämpat i X antal tusen år för att försöka lista ut det optimala sättet att styra ett land. Churchill sa en gång: "It has been said that democracy is the worst form of government except all the others that have been tried." Du och jag verkar ha olika prioriteringar i vad som är viktigt i ett samhälle. Du verkar hellre fokusera på de nationalekonomiska aspekterna än de rent humanitära. Jag gör hellre tvärtom. Naturligtvis är de båda nödvändiga och måste leva i symbios. Jag tror dock att om man lyckas uppnå ett humanitärt "optimalt" samhälle så kommer man få det ekonomiska på köpet. Jag tror dock absolut inte att det nödvändigtvis behöver vara tvärtom tyvärr. Utifrån detta perspektiv kanske du nu förhoppningsvis förstår lite bättre vad jag menar. Vi är olika, tycker olika och har antagligen olika intressen vid sidan av pokern. Vi har olika uppväxt, olika uppfostran och olika värderingar. Nyckeln till framgång är ju att skapa ett samhälle där olikheter inte nödvändigtvis är något negativt. Jag är övertygad att detta endast kan göras genom tolerans och respekt för alla andra människor. Dvs ÄVEN knarkare, alkoholister, sjuka, invandrare, handikappade, skåningar och andra människor som pga språklig förbistring, fysiska förutsättningar eller av andra anledningar kan ha svårt att få och behålla ett jobb. 1. För att du är övertygad om att du gjort rätt val och således inte anser att det finns någon anledning till ånger. 2. Nöjd över att ha tagit och genomfört ett svårt beslut som du var tvungen att ta och som nu är avklarat. 3. För att minska distansen i ditt tidigare nämnda knarkare vs dirketör/pappa-exempel där du tyckte att det var enkel mattematik att prioritera liv och uttryckte just den bristen på känslor så ville jag påvisa detta i ett sammanhang som berörde dig på ett mer personligt plan för att få dig att förstå att även knarkaren har syskon och föräldrar som antagligen inte tycker din prioritering är lika självklar. 4. Mattematiken är enkel. Om mamma och pappa är 50 år och dina syskon är 15 år(tvillingar) och vi för resonemangets skull antar att den beräknade livslängden är 80 år så blir ju formeln 130-60=70 plus-EV på att skjuta mor och far i detta läget är ju fina 70 år så just där behöver vi ju inte fundera så mycket mer på just den aspekten. Det är ju när vi kommer till frågeställningar som "är det verkligen rätt att mörda för att någon annan ska få leva", "kan jag verkligen skjuta min egen mor som under förtvivlade smärtor har fött mig ur sitt eget sköte" och "helgar verkligen ändamålen medlen" osv som det verkligen börjar bli tricky. 5. Jo absolut, jag antyder saker om dina värdegrunder, ditt sätt att resonera och fatta beslut. Men ingenstans så antyder jag vare sig att du är nazist, fascist eller psykopat. Det är dina egna väldigt löst grundade (för att uttrycka det snällt) antaganden. Det är ju dessutom anmärkningsvärt att du blandar psykiska diagnoser och politiska övertygelser hej vilt i dina antaganden om vad jag kategoriserar dig som. Förre

När du påvisar var exakt i den här tråden jag kallar någon fascist eller nazist så kan jag gärna svara dig. du har nu undvikit min fråga exakt på det sätt jag beskriver. Detta är min fjärde förfrågan. Vi får se om den har större framgång än de tre tidigare. Eller förresten menar du att DU drog slutsatsen att jag menade att du är nazist/fascist utifrån det exemplet? Förre

Var det där ditt undvikande av att svara på var jag kallar någon för nazist eller fascist? Förre

Du och "de flesta andra". Du har en intressant definition av begreppet "de flesta andra". Det är dessutom imponerande att du har en så god insikt i "de flesta andras" åsikter. Saklig argumentation är nog inget jag kan minnas att du någonsin ägnat dig åt. Du duckar konsekvent alla frågor. Slår upp några ord du tycker är fina i ordboken och ordbajsar sedan ohämmat där du gärna griper saker fritt ur luften. Jag ser väldigt mycket fram emot att se hur du tex kommer undvika att påvisa var jag någonstans i den här tråden kallar någon för fascist eller nazist. Psykopat var dina egna ord om dig själv som du valde att projicera på mig. Hela den meningen var väl dessutom ett skolbokexempel på Othellos misstag och det enda jag gjorde var att citera dig och skriva att du i alla fall hade god självinsikt. Jag finner det dessutom högst underhållande att du som resonerar endast i svart eller vitt och verkligen gör det med skygglapparna på. Det här stycket: "I min mening bör en diskussion på pokerforum handla om att ge de inblandade parterna en möjlighet att utforska och analysera varandras synpunkter och påståenden. När du argumenterar undersöker du dina uppfattningar och lär dig något om dina meningsmotståndare och dig själv" måste ju vara det absolut största hyckleriet jag någonsin läst från en person som du själv. Jag skriver det en gång till för att du absolut inte ska kunna missa det. Citera mig där jag kallar någon för fascist och nazist. Dessutom börjar det bli rätt tjatigt att du varje gång som du inte får medhåll i dina åsikter börjar tjata om ad hominem och argumentationsteknik. Du måste väl ändå hunnit lära dig någon annan latinsk fras eller gjort något annat än den där kvällskursen i retorik för ett par år sedan? vill du variera dig så kan du alltid börja besvara direkta frågor som ställs till dig och bemöta argument med argument istället för svammel och givandet av lektioner i högstadiesvenska. Förre

Ja jag tog med ALL text eftersom JAG länkade hela texten från början. Eftersom du började klippa och klistra för att få saker att framstå som någonting helt annat genom att utelämna en mening som var helt avgörande för innebörden i texten. Du kan ju inte seriöst ligga på den här begåvningsnivån? Förre

Du har fortfarande inte förstått skillnaden mellan målsättning och vad som är realistiskt att uppnå. Detta är två vitt skilda saker och hela poängen i min initialpost. Nej vi har inte 0 döda eller skadade i traffiken! Nej vi kommer antagligen aldrig att ha 0 döda eller skadade i traffiken! Nej vi tror inte att vi har eller kommer ha 0 döda eller skadade i traffiken men vår målsättning är det. Vi jobbar alltså mot målet att vi ska ha 0 döda i traffiken även om vi är osäkra på om vi kommer lyckas. NEJ VI HAR INTE 0 DÖDA ELLER SKADADE I TRAFFIKEN......osv Förre

Inte i verkligheten? Vart är deras målsättning Noll då som de skriver så tydligt att en 5-åring skulle förstå det? I Nangiala? Din verklighet skiljer sig skrämmande mycket ifrån den riktiga verkligheten. Förre

Om du ska klippa och klistra när du citerar kan du lika gärna bara skriva in det du vill att det ska stå direkt. Du utelämnade följande hyfsat viktiga mening i ditt citat: "1998 satte riksdagen ett första delmål för Nollvisionen, högst 270 döda i vägtrafiken år 2007." Förstår du begreppet "delmål"? Förre

Här hittade jag dessutom världens lustigaste grej. Kändes som om Jennez/Slaktavfall gömmer sig bakom nicket "Ekonomen" i denna avhandling. Till JNL: läs slutsatsen längst ner på sidan. (Ja jag är fullt medveten att detta är EN persons slutsats) Detta var oerhört underhållande om man ser till hur debatten i denna tråd löpt. http://www.infra.kth.se/~soh/nollvision.pdf Förre

Du har förstått att vi pratar om "målsättningar" va? Förre

http://www.ntf.se/verksamheten/default.asp?RecID=35703 Nollvisionen Nollvisionen är bilden av en framtid där ingen dör eller skadas allvarligt i vägtrafiken. Det är det långsiktiga målet för trafiksäkerheten och utgör grunden för NTF:s verksamhet. Jag uppfattar det verkligen inte som en "marknadsföringsgrej" Jag vet inte om man kan uttrycka det tydligare än sådär. Förre

My deepest apologies sir! Förre

Nu har den här diskusionen iofs urartad till en semantisk löjlig brottningsmatch så vi kan ju skippa fortsättningen. Dessutom har du dragit så många felaktiga slutsatser redan att jag inte har en susning var jag ska börja men jag kan ju bemöta en del av dem. Jag skulle knappast kunna kategoriseras som vänsterfolk. Jag är absolut på intet sätt besatt, speciellt som politik faktiskt inte intresserar mig särkillt mycket av den speciella anledningen att jag känner att min möjlighet att påverka någonting är högst begränsad ur ett större perspektiv(ja även om jag skulle börja engagera mig som politiker). Olikheter behöver inte nödvändigtvis innebära olika värde. Du definierar att en läkare har ett "högre värde" än en lokalvårdare pga högre lön. Jag antar att du menar att läkaren då har ett högre "nyttovärde" för samhället. Dock faller ju din teori platt om du nu skulle fylla samhället med enbart människor med "högre värde". Jag antar att teoretiskt sett skulle det optimala i så fall vara att ha 9 miljoner statsministrar (inte pga högst lön utan kombinationen relativt hög lön, stort ansvar och stor makt vilket torde rendera i "högt värde" utifrån ditt grundresonemang). Det kan ju knappast kännas rimligt att välfärden i vårat samhälle skulle ligga i paritet med det genomsnittliga nyttovärdet per individ. Så frågan är ju hur kan världens främsta hjärtkirurg ha ett "högre värde" än de sköterskor som han jobbar med som är en förutsättning för att han ska kunna göra sitt jobb? Jag har dessutom aldrig sagt att människor har samma värde, jag har inte heller hävdat att de bör ha det. Jag har dock ställt frågan om det verkligen är en så absurd målsättning som du försöker få det att framstå som. Jag tycker det är en intressant frågeställning som absolut kräver mer eftertanke än det snabba avfärdande som både du och Slaktavfall verkar bra på. Till sist vill jag bara säga att exemplet med din och Vrakmans skånska förstod jag lika mycket av som om du hade skrivit det på Rumänska. Förre

Fast nu skiljer du ju på målsättning och verklighet. Sverige har väl tex haft en nollvision angående traffikoffer men det är väl knappast någon som tror att vi aldrig mer kommer ha människor som dör eller förolyckas i traffiken. Trots detta faktum kan det ju knappast anses dumt att ha detta som mål att sträva efter. Målsättningen med forskning gentemot tex cancer är knappast att "lagom många" ska dö i cancer utan naturligtvis att ingen ska behöva dö. Även om man ännu inte och kanske aldrig kommer uppnå detta så är väl ändå målsättningen ganska självklar? Vår målsättning måste väl rimligvis också vara att helt utplåna våldtäkter, övergrepp mot barn och all annan brottslighet. Detta är knappast realistiskt men det måste väl ändå fortfarande vara vår målsättning? Jag har ganska svårt att se ett samhälle där vi strävar efter att våldet mot barn och kvinnor ska ligga konstant runt 5% (dvs att var 20.e barn och kvinna drabbas). Eller? Jag kan rabbla hur många exempel till där målsättningen ligger långt från vad som är realistiskt att uppnå så varför skulle det vara så absurdt att sträva efter att alla människor skulle ha ett lika värde? Det är ju när man som du anser att det är omöjligt att uppnå och inte ens värt att diskutera som man accepterar och indirekt stödjer att människor har olika värde och inte längre tycker att det är värt att kämpa för som världen förfaller. Så länge vår målsättning ligger framför våra åstadkommanden så kommer vi förhoppningsvis att förbättras och utvecklas. Förre

Frågan är ju om vi diskuterar huruvida människor HAR samma värde i dagens samhälle eller om de BÖR ha samma värde i ett framtida samhälle. Jag antar att vi pratar om Sverige även om det inte finns något annat land heller för den delen där människor i praktiken verkligen HAR samma värde. Vad anbelangar felskrivningen av Slaktavfall så var det jag som skrev fel och det skall åtgärdas snarast. Angående någons förespråkande av olika rättigheter så är det väl just det Slaktavfall har förespråkat i sitt exempel om prioritering av knarkare/direktör. Han tycker ju uppenbarligen att prioritering av människors rätt till liv/hälsa bör baseras på produktivitet. Då kan man ju knappast med all vilja värden påstå att man samtidigt tycker alla ska ha samma rättigheter eftersom alla inte har samma förutsättningar att vara produktiva. Förre

Begreppet att alla "ska vara lika mycket värda" är ett ganska värdelöst begrepp då parametrarna för att fastställa en människas värde naturligtvis varierar från person till person och är högst subjektiv. Vad många kanske dock försöker säga när de talar om människors "lika värde" är väl att alla ska vara lika inför lagen, ha samma rättigheter och förutsättningar när det gäller sjukvård och utbildning och att ingen ska bli särbehandlad pga sin hudfärg, inkomst, religion, politiska uppfattning, handikapp, sjukdomar eller andra faktorer som skiljer individer åt. John Rawls teorier om rättvisa och hans ide om "Veil of ignorance" tycker jag är helt fantastisk. Semantik eller inte, så känns det knappast som Slaktavfalls teorier går att passa in i det resonemanget. Det är i alla fall inte det tänket som jag tycker han förmedlar, men det får han ju naturligtvis besvara själv. Förre

Jag är helt säker på att du inte förstår vad vi diskuterar, låt mig därför sammanfatta: Hela ditt resonemang baserar sig som vanligt på att du förutsätter att du besitter den enda och absoluta sanningen. Allt är i din värld svart eller vitt, rätt eller fel. Sådan är inte min världsbild. alla beslut är inte enkla eller självklara och framförallt inte när vi pratar om så vida begrepp som tex samhällssystem. Du har ett totalitärt och absolut sätt att tänka och för dig handlar allt om plus eller minus i kalkylen. Vi är totalt olika som människor och har helt olika värderingar och du är säkert lika glad inför detta faktum som jag är. Du är ju ganska tydlig i din inställning gentemot socialism och liberalism men ingenstans hittar jag din lösning. Jag vet redan din inställning gentemot "icke produktiva" människor men jag skulle åter igen vilja fråga dig vilken plats sjuka, handikappade, alkoholister, narkomaner, flyktingar och andra "svaga/utsatta" grupper som kan ha svårt att få ett jobb eller ordna för sin egen försörjning, skulle ha i det samhällssytem du önskar? Förre

Det du totalt missar är en del saker. När jag använde begreppet etik och moral så avsåg jag att jag vill att vårt land styrs av människor som har en god uppfattning om etiken, dvs en bra kunskap och känsla för vad som verkligen är rätt eller fel, sedan behövs naturligtvis moralen för att kunna omsätta den kunskapen i handling. Det finns många som har den etiska kunskapen att det är fel att stjäla, men gör det ändå för att moralen brister. Angående de prioriteringar du talar om inom tex vården så får vi naturligtvis alltid anpassa oss efter verkligheten. Dock så missar du helt min poäng att vår strävan efter att ALLA ska få möjligheten till exempelvis vård måste hela tiden överskugga vår acceptans att prioritera. När tar prioriterandet slut i din värld? Är det ok när vi kommit till punkten när endast 10 000 mäniskor/år kan erbjudas vård och du och dina nära inte är bland dem? Du skriver vidare att jag blandar in kärlek, samvetskval och medkänsla. Det är JUST DET SOM ÄR HELA MIN POÄNG. Det är sådant du också borde blanda in. Du pratar i dina poster hela tiden om produktiva/icke produktiva männsikor och det går kalla kårar längs ryggraden när man hör dessa gamla slagdängor och det är ju omöjligt att inte tänka tillbaka på historien när man hör hur du rabblar detta mantra om och om igen. Hur skulle ditt samhälle se ut för de icke produktiva människor som du uttrycker ett sådant öppet förakt för? Hur skulle ditt samhälle se ut för tex narkomaner, alkoholister, sjuka och skadade, gamla och outbildade? Naturligtvis skulle man kunna göra en oerhört enkel kalkyl och se till vilka människor som tillför samhället mer pengar än vad de kostar i form av bidrag, vård etc och sedan skjuta av resten. Dock tror jag inte de flesta av oss skulle vilja leva i en värld som var sådan. Jag får väl avsluta med att ge dig lite cred dock för även om du nu som du själv uttrycker det är "en arrogant överlägsen känslokall psykopat som borde lära sig lite ödmjukhet och att världen inte är svartvit" så har du ju i alla fall självinsikten om det. Förre

Dina kalkyler och ditt sätt att göra teoretiska lekar passar säkert bra för analyser av mattematiska problem, i politiska sammanhang känns de dock hopplöst omogna och icke applicerbara då du tenderar att se allt i svart eller vitt i stället för den gråskala som det nästan alltid handlar om. Det är sällan ett alternativ är rätt eller fel, oftast är de olika bra eller olika dåliga. Du utesluter helt faktorer som etik, moral och värderingar i dina resonemang. För att klargöra så ska jag använda mig av ett liknande exempel som du drar upp. Du får välja mellan att antingen skjuta din mor och far för att din lillebror och lillesyster ska få fortsätta leva eller vice versa. För dig kanske detta skulle vara ett mycket enkelt val då du beräknar att med hänsyn till att dina syskon är avsevärt mycket yngre än dina föräldrar så säger mattematiken att antalet effektiva levnadsår blir antagligen högst om du väljer att dina yngre syskon får leva, så du skjuter glad i hågen dina föräldrar och funderar över om det är något bra på tv i kväll. För de allra flesta av oss skulle detta förmodligen vara ett alldeles förskräckligt svårt och näst intill omöjligt val. Även om förnuftet naturligtvis skulle förstå din enkla mattematik så vi brottas med frågor som just det moraliska och många skulle säkert att ha svårt att genomföra handlingen även om de kom fram till ett beslut. Ditt "spel" är ju dessutom helt verklighetsfrämmande då målsättningen naturligtvis är att ingen av vare sig knarkaren eller direktören ska behöva dö. I samma ögonblick du accepterar att prioritera så har du ju förlorat. Självklart ska vi alltid göra vårat yttersta för att båda ska få leva. Ibland kommer vi misslyckas och då får vi leva med det, men det är ju aldrig något som vi kan acceptera på förhand. Det är ju naturligtvis min högst personliga åsikt, men jag skulle aldrig vilja ha politiker som resonerar som du till att styra vårat land. I tusentals år har människan försökt lista ut det optimala sättet att styra ett land och det känns knappast som om någon fram tills dags dato ens varit i närheten. Till skillnad från dig så har jag inga absoluta svar på vad som är rätt eller fel, men jag vet att jag helst ser att de som ska styra vårat land och vår värld är ödmjuka människor som inser att det sällan finns några enkla val och att de val de tvingas göra och de beslut de tvingas fatta måste baseras på grundstenarna moral, etik och människovärde snarare än enkel mattematik som att 999 döda människor är bättre än 1000. Förre

Som en jämförelse kan jag nämna att jag för rätt länge sedan läste en rapport där det stod att slot machines stod för 93% av den totala omsättningen och 70% av vinsten för alla casinon i Vegas, så bättre deal för för livecasinon finns inte. Dock ska man ju komma ihåg att det som gör dem så otroligt kostnadseffektiva live är att de kräver enormt lite personal och golvyta i jämförelse med bordsspel som tex Roulette, Black jack, poker etc. Då dessa faktorer inte spelar in på samma sätt online så torde övertaget krympa något gentemot poker. Förre

Partys support är rena drömmen i jämförelse. Men sen är det ju så att de flesta supporter suger enorma mängder hästballe så egentligen är ju alla bara olika grader av totalt jävla värdelösa! Vilka som man allra helst skulle vilja skicka ett paket med mjältbrand till först är ju en ren smaksak. Förre

Borde inte vara så avancerat. En av två saker har inträffat. antingen har pengarna gått in på ett konto som var/är kopplat till det visakort du hade och finns där eller så upptäckte systemet att det inte fanns något konto och då bouncade transaktionen och pengarna är följdaktligen kvar hos FT. Information om transaktionen borde kunna tillhandahållas av både bank och FT. Då FT är okontaktbara och dessutom har den kanske sämsta supporten genom tiderna så borde du i första hand kontakta banken och be att de kontrollerar transaktioner på det specifika konto som ditt visakort var kopplat till. Eftersom du vet ungefärlig tidpunkt och belopp kan det inte vara alltför svårt. Om banken sen säger att det inte finns några registrerade transaktioner så har utbetalningen uppenbarligen bouncat. Skriv då och förklara det hela för FT och hoppas att du suger ut på din 20/80 flip och får hjälp. Lycka till Förre

Felet du gör är att att du stirrar dig blind på slutresultatet av handen! Poker är konstellation av skicklighet och slump. Använd din skicklighet för att få så bra odds som möjligt. Tex en 70/30-flip. När du sen losar den handen så skriker du "hora" rakt ut, knäcker tangentbordet över knät, skrattar hysteriskt över alla fina Sklansky-dollar du vann den handen och pluggar in ett nytt tangentbord. Upprepa vid behov. Summa summarum: Du fick in det bra. Acceptera att du kommer få böja dig framåt om och om igen och smaka hård kärlek där det gör som allra ondast med den bästa handen även i framtiden om du vill fortsätta spela poker. Förre

Här motiverar du ganska bra själv varför det är så viktigt att berätta. Sluta se på dig själv som en "feg tönt" och inse att DU faktiskt kan påverka din situation.Mod är ingenting man får, utan någonting man väljer. Så länge du har den dåliga självbild som du verkar ha så blir det svårt att förändra någonting. Bara för att du spelat bort 70k så betyder det inte på något sätt att du är en dålig människa. Du kan göra och bli vadhelst du vill bli. Sluta se på dig själv som ett offer för omständigheterna och förstå att den enda som har makten att påverka situationen är du. Ta hjälp av dina nära och bestäm dig för att ta kontroll över ditt liv. Det kommer visserligen inte att bli en preomenad i parken, men absolut genomförbart om du är tillräckligt motiverad och vågar tro på dig själv. Förre

Tror du verkligen att du är den enda som tycker att det skulle vara jobbigt att berätta för sina föräldrar? Det tycker naturligtvis alla. Om du på fullt allvar tror att du kan lösa din situation utan att berätta så är du nog inte redo att ta tag i ditt problem. Du säger själv att varje gång har det blivit större pengar så du borde ganska tydligt se i vilken rikting det går. Jag slår vad om att du antagligen för ett par år sedan knappast tyckte att det var ok att ljuga för sin flickvän och sina föräldrar och den gränsen har du klivit över. Vad blir nästa steg? Att "låna" lite pengar ur jobbets fikakassa? Du letar ursäkter för att inte behöva ta konsekvenserna av ditt agerande och reda ut situationen. Klart som fan att det är förbannat jävla outhärdligt jobbigt att berätta att man ljugit och att man misslyckats, men likförbannat måste det göras för att du ska komma ur det här. Det är ju för din EGEN skull! Antagligen har du inte "sjunkit tillräckligt långt ner i skiten" för att på allvar vilja ta tag i din situation. Det vore ju dock otroligt onödigt om de skulle behövas 97 sms-lån, 14 stölder, ett sprucket förhållande och 597643 kr i obetalda skulder för att du ska inse att du antagligen borde ha berättat mycket tidigare. Det är ditt liv och ingen annans och du väljer självklart vad du vill göra av det. Kort och gott: Ditt val! Betänk dock att du i dagsläget kan räta upp skutan innan du träffar isberget. De 70k som är borta kommer inte att komma tillbaka. Framförallt inte genom spel. Acceptera det, tala med dina nära och gör allt i din makt för att hålla dig borta från spel och fokusera på det viktiga i livet. Lycka till! Förre