Uniktnamn

Ha ha var kör ni med för skitrep som inte får vikas ? Får man flytta repen efter att man satt fyr på dom då era gamla repfacister? Förre

Räcker väl med ett rep? vik repet 3ggr så du får 4 stycken lika långa delar. räta ut två av vecken så att repet bildar formen av ett L när den långa sidan av repet brunnit fram till 90 graders vinkeln så har det gått 45 minuter. Det andra repet kan du använda till att späka dig själv över ryggen med i 45 minuter medans det andra repet brinner ner som straff för att du var så dum och släpade med dig ett extra rep =) Nu ska det bli spännande att höra varför detta inte funkar Förre

Knepig situation. Pokersiterna kan ju tyvärr göra lite som dom vill men jag skulle rekomendera följande baserat på min egen erfarenhet ifrån kontakter med diverse poker siter, dock aldrig Expect och aldrig angående chipdumping. 1. Kräv att få tala med någon ansvarig på Expect. Inte via mail eller liknande utan via telefon. alltid lättare att reda ut missöfrstånd, utbyta information och föra en dialog när man talar direkt med någon. Var konkret samarbetsvillig men dock väldigt bestämd och förklara att du som oskyldigt anklagad tagit väldigt illa vid dig av dessa horribla anklagelser. 2. Gå över huvudet på expect och försök få kontakt direkt med I-poker som brukar vara de som beslutar i ärenden som dessa. Så vitt jag vet är det oftast representanter för nätverket och inte för pokersiten som handhar sådana här ärenden. Var ödmjuk men bestämd och naturligtvis samarbetsvillig. 3. Dålig publicitet är bad buisness för pokersiter, speciellt som pokermarknaden ser ut i dag med knivskarp konkurens och den värsta boomen förbi. Hota med Expressen/Aftonbladet där du utförligt kommer uppge vad som hänt och hur du blivit behandlad och självklart av vilken pokersite och på vilket nätverk. 4. Ligg på dom och ge dig inte. Ofta kan dom köra en fuling och försöka nonchalera dig till en början och hoppas att du ger upp, men då det ändå verkar handla om en ansenlig summa pengar ur ditt perspektiv sett så kan det nog vara värt att inte ge upp i första taget. Utöver detta har jag tyvärr inte fler råd att ge men jag önskar dig all lycka och hoppas att det löser sig. Förre

Ink eller exkl moms? Förre

Sedan när tillhör inte psykvården sjukvården? Förre

Återigen väljer ni att använda begrepp som jag aldrig varit i närheten av att använda. Katastrofläge? vem har sagt det? Inte jag i alla fall. Att jämföra mina åsikter om den svenska sjukvården med att vara rasist....ja vad ska jag säga. Så långt tänker jag inte ens låta debatten sjunka att jag bemödar mig att kommentera något så dumt, men fyi så delar jag in människor i två kategorier som helt baseras på deras gärningar. Idioter och icke-idioter, om de sen är mörka, ljusa, gula, röda, indianer, mulatter, zigenare, judar, svarta eller skåningar är för mig totalt ointressant då jag med bestämdhet hävdar alla människors lika värde oavsett pettitesser som hudfärg, religion eller politisk tillhörighet. Detta har ingenting med min sorg eller eventuella frustration att göra. Jag har haft en långvarig relation med upprepade kontakter med den svenska sjukvården dels med anledningen av det som hände med Anna men också i många andra avseenden och min bedömning är konsekvent rakt igenom. Om min uppfattning hade baserats på ETT olyckligt läkarbesök hade jag köpt ditt resonemang men min uppfattning baseras på hundratals olika läkarbesök i olika landsting och städer och dessutom i olika ärenden. Det märkliga är ju att det dessutom finns en hel uppsjö med människor som delar min uppfattning så min fråga till dig blir ju uppenbarligen avskriver du alla i det här landet som inte delar din uppfattning som jäviga? Och på vilken basis tycker du människor ska bilda sig en uppfattning om hur vården fungerar i det här landet, utifrån en forskningsrapport eller utifrån egna upplevelser? Om du går till en restaurang och äter 100 gånger och upplever att maten smakar skit 95 av de gångerna, kan du då inte eller har du inte ens rätten att då bilda dig en uppfattning om huruvida den restaurangen är bra eller inte? Är du helt plötsligt jävig om du påstår att restaurangen håller en låg kvalitet och du tycker att saker kan förbättras? Jag förstår inte hur ni tänker, om jag hade skrivit ett inlägg om hur min stackars cancersjuka mamma hade blivit så fantastiskt bra omhändertagen i den underbart härliga vårdapparat vi har i sverige, hade ni varit lika snabba att hävda jäv då också och påstått att mitt omdöme var grumlat av lycka och lättnad? De som ska sätta betyg på vården är ju dem som vården är till för, nämligen vårdtagarna. Det finns säkert många i sverige som är jättenöjda med vården, men det finns också ett stort antal som är väldigt missnöjda, läs länkarna som jag bifogade tidigare, och som tycker liksom jag att det finns mycket som kan förbättras. Dessutom är det ju bristerna som ska pekas ut för det är ju dom vi måste ändra på, så i någon mening är det ju de som kommer med kritik som är intressant för att kunna förbättra saker och ting. I de fall folk är nöjda är ju allt frid och fröjd! Förre

Ja med din selektiva perception där du läser de artiklar, meningar och ord som passar dina syften så förstår jag att det var glädjande. Att dom 8 andra länkarna jag postade där där olika människor skriver hur värdelös de anser den svenska vården vara förmodligen passerade dig helt förbi kom inte som någon större överraskning. Men med lite klipp och klistra och lite photoshop och felcitat kan du säker få dom till att sverige har bäst vård i världen. Dessutom är det lustiga att huruvida jag har rätt eller inte beror helt på hur man definerar begreppet "många". Ingenstans har jag läst eller sett en rapport hittills som hävdar att sverige skulle vara absolut bäst, utan snarare bland de bättre, så rent konkret innebär det att faktum kvarstår att om de länder som alla kvalar in som bättre än sverige kan anses som många eller inte avgör huruvida jag skulle ha fel eller ej. Och då abstrakta begrepp avgörs av användaren så kan du tyvärr aldrig få rätt i den här frågan. Såvida du inte har bestämt att begreppet många i din lilla värld betyder fler än 100, vilket iofs inte skulle förvåna mig det minsta. Förre

Om du ska citera så klipp då inte av citaten mitt i för att de ska passa dina syften utan citera istället hela texten så att helheten framgår. Är du verkligen så patetiskt desperat att du måste börja klippa och klistra för att få ihop det? Förre

tårdrypande: mycket sentimental, överdrivet känslosam, gråtmild, snyftig, hjärtknipande. Används allt som oftast som nedsättande term. Så om det är ignorans eller arrogans ifrån din sida kan ju gå på ett ut! Förre

Här kan du ju läsa fler "Tårdrypande historier" om hur bra folk tycker den svenska vården är, men står det i din rapport att den är perfekt så är den väl det, för då är det ju uppenbarligen ointressant hur vårdtagarna upplever den. http://blogg.aftonbladet.se/13644/perma/984731/ http://www.sourze.se/S%C3%A5_fungerar_inte_svensk_sjukv%C3%A5rd_10593557.asp http://www.hurjagblevrik.se/den-fina-svenska-sjukvarden-eller/ http://www2.unt.se/untmall/1,1786,MC=28-TYPE=forum-F_ID=1329,00.html http://www.nwt.se/asikter/debatt/article451774.ece http://www.myblock.se/Sverige/Discussion/View.aspx?Discussion=0eba0d1a-d7c0-4273-b8c7-59dc6b9cdc6d http://nypappa.blogspot.com/2008/09/svensk-sjukvrd-smst-i-vrlden.html http://www.aspergerforum.se/svensk-sjukvard-mest-ojamlik-t7787.html Avslutar med följande text som jag saxat ur en av de rapporter som rankar sverige relativt högt i förhållande till andra länder vad det gäller standardaden på sjukvård. Det är viktigt att observera att detta är ett relativt omdöme, att det är jämfört med andra länder som svensk sjukvård är effektiv. Sveriges relativa position utesluter alltså inte att det kan finnas avsevärd ineffektivitet inom den svenska sjukvården, och därmed utrymme för förbättringar. Det är vidare viktigt att betona att rankingen gäller ländernas samlade hälso och sjukvårdssystem. Att Sverige sammanvägt placerar sig högt ska alltså inte heller tolkas som att den svenska vården fungerar väl i alla avseenden. Det finns inom Svensk sjukvård i internationell jämförelse områden, exempelvis väntetider till planerad vård, där flera andra länder presterar bättre. Detta stycke sammanfattar ganska exakt det jag hela tiden hävdat konsekvent igenom mina poster så nu måste du ju äntligen vara nöjd eftersom detta i stort sett är ordagrant det jag skrivit och detta är tagit direkt ur en rapport för Sveriges kommuner och landsting som heter "Svensk sjukvård i internationell jämförelse" 2008. länk till rapporten ovan: http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39255_1.pdf Förre

Du har totalt vridit allt fel, jag har aldrig jämfört sveriges sjukvård med andra länder kvalitet vs kvalitet. Jag har angrpit kostnad kontra kvalitet något som är totalt åtskillt från det du börjar svamla om dvs hur svensk vård står sig i förhållande till Ukraina. Det är totalt jävla ointressant om dom opererar folk med använda toalettborstar i Ukraina för huruvida sverige använder sina resurser på ett tillfredställande sätt något som du vägrar fatta! Att jämföra detta med juridk och en domare som dömmer i samma mål är också totalt irrelevant då det inte applicderar det minsta.Jag är inte sjukhuschef och ska fördela resurser mellan psykvård, äldrevård osv. Jag har tagit del av den svenska vården och har synpunkter på den liksom alla som varit inblandade i ett rättsfall har rätt till en åsikt angående sveriges rättsystem. Jag är konsekvent emot dödstraff och jag skiter i om personen ifråga har våldtagit och torterat min familj, jag är fortfarande emot dödsstraff på den personen för jag tror inte på iden. Så bara för att du inte klarar av objektiva bedömningar i fall där du själv är inblandad så var inte så naiv att du disskvalificerar alla andra ifrån den egenskapen. Du klarar dessutom inte att läsa min post och ta in information, jag anklagar inte någonstans i den den svenska sjukvården för att medicinerna inte fungerade något som du helt missuppfattat, eller snararare fabricerat ihop liksom det mesta övrigt som du skriver. Jag förklarade konkret hur hela situationen såg ut, och jag konstaterade också väldigt konkret att de problem jag belyser handlar om personal, attityder, väntetider, organisation och en väldans massa andra saker som kan förbättras anvsevärt och inte om hur rena toaletterna är jämfört med ditt stammishak i Ukraina. Jag hoppas att du själv får uppleva den svenska vården och dess baksidor på nära håll, det som förvånar dock är att du som utifrån ditt sätt att skriva och formulera dig i alla fall framstår som en normalbegåvad människa så totalt saknar förmåga att läsa och ta till sig vad som skrivs. Du lyckas vrida till saker och tillskriva folk åsikter som aldrig yttrats. vad du helt enkelt inte fattar är att du lutar dig mot fakta som du läst i en rapport och hävdar det som den absoluta sanningen. jag har empiriskt fått det bevisat för mig under en längre tidsperiod och vid upprepade tillfällen att den svenska vården är långt ifrån perfekt och jag vidhåller fortfarande bestämt att den svenska vården är långt ifrån perfekt och kan förbättras och effektiviseras oerhört mycket jämfört med hur den fungerar idag. Om du väljer att vara så oerhört trångsynt att du inte tror detta är möjligt så får du naturligtvis leva i den villfarelsen men när du börjar svamla om att man inte bör prioritera sjukvården genom att ta pengar från skola och polisväsende, något jag inte nämnt ett ord om så undrar man ju vad du får allt ifrån? Med citat som "Du dömer ut svensk sjukvård för att din f.d. flickvän inte svarade på antidepressiv medicin " så undrar man ju bokstavligt talat hur ointelligent du är om du så kapitalt lyckas missförstå det jag skriver eller om du anstränger dig extra för att framstå som dum. Detta är ju rena förolämpningar att skriva något så förbannat korkat. Din liknelse med rättsväsendet bevisar också väldigt tydligt vem det är som saknar kunskaper i ämnet. Hade du haft de minsta hade du jämfört mig med ett brottsoffer som yrkar på tex dödstraff och inte med en domare som närmaste motsvarighet i det här fallet torde vara sjukhuschef. Självklart ska brottsoffer och tilltalade uttala sig om hur svenskt rättsväsende fungerar, liksom vårdtagare, läkare och sköterskor ska uttala sig om hur vården fungerar. Om vi har 2 miljoner människor i det här landet som inte tycker att sjukvården är optimal så är den ju uppenbarligen inte det oavsett vad dina forskare säger i sina rapporter. fråga alla sjukskrivna om dom tycker att sjukvården är så bra som det skulle kunna vara, fråga alla missbrukare om dom tycker att den vård dom fått är top notch, fråga alla gamlingar, fråga alla undersköterskor och sjuksköterskor och läkare, ja fråga alla som har någon slags erfarenhet av vården på ett eller annat sätt och du kommer snart upptäcka att väldigt många av dom inte delar den uppfattning som du fått baserat på en forskarrapport. Det är människor som UPPLEVT och tagit del av vården och inte räknat på den mattematiskt eller forskat om den teoretiskt för du är väl inte så förbannat naiv att du tror att författarna bakom who:s rapport slagit en hammare på tummen och åkt runt i landet och provkört vårdcentraler och akutmottagningar till höger och vänster? När du dessutom referar till det jag skrev med ett sarkastiskt "den tårdrypande historien" så visar det ganska tydligt hur mycket EQ du har. Empati, normalt hyfs och respekt är uppenbarligen inga förmågor som du besitter över huvud taget och att föra en debatt om ett ämne som bygger till stor del på värderingar och respekt för mänskligt lidande med en sådan person som på sin höjd klarar av att bedöma saker i siffror ter sig ganska meningslöst. Förre

Har för mig att den längsta dokumenterade streaken var på casinot i Monte carlo och det var 36 ggr eller någonstans i de krokarna. Förre

Ett snöre och en annan penna eller motsvarande pinne att hålla i mitten. sen borde det ju bara ´vara att knyta fast snöret i pennan och hålla snöret sträckt och sen rita runt runt medans snöret lindar upp sig runt mittpinnen och sakta drar pennan mot mitten i takt med att snöret blir kortare och på sätt torde det bildas en spiral eller tänker jag fel? Ha ha du är så slow Loveless Förre

Hela ditt resonemang går hela tiden ut på att det finns kass vård i ukraina och på andra ställen. Jag skulle tycka det vore oerhört intressant att höra din åsikt när din syrra råkar ut för sama sak som tjejen som i Ukraina fast här i sverige (felbehandlingar, feldoseringar, vanvård av äldre osv förekomer hela tiden i det här landet). Då skulle du glatt säga att "ja ja vi har i alla fall bättre sjukvård här än i Ukraina". Och för att svara på dina 10 frågor om det är sjukvårdens fel att mediciner inte hjälper: naturligtvis inte, men det finns en väldigt stort utbud av alternativa behandlingar till psykofarmaca. Som tex terapi, hypnos, elchocker, meditation etc etc etc. Det handlar om att anstränga sig lite och visa en gnutta intresse. Och JA det är sjukvårdens fel att det är väntetider på 4 månader för en människa som är i akut behov av hjälp. Ja det är sjukvårdens fel att man anställer inkompetent, ointresserad personal. Den dagen du bemöts av den "jag är så jävla ointresserad av dig för jag har lunch snart-attityden" som jag blivit bemött av otalet gånger av personal som har varit alltifrån sköterskor till receptionister och läkare, så skulle du nog drastiskt ändra uppfattning och vakna upp i verkligheten. Jag ber inte om mirakel, jag är lika medveten som du om att vissa fall är hopplösa men då ska man fan i helvete i alla fall försökt med alla till buds stående medel. Det finns naturligtvis helt fantastiska läkare, underbara sjukssköterskor och föredömlig personal inom vården men det finns minst lika många som är totalt värdelösa och ointresserade av att hjälpa människor. Det finns garanterat ett oändligt antal dåliga lösningar, ofördelaktiga avtal, felaktigt införskaffad utrustning osv osv osv. Du pratar om att Anna var bortom räddning, hoppas du köper du det den dagen du kommer in och får beskedet att du har cancer or whatever och doktorn säger "här får du några tradolan mot värken tror inte det är så mycket mer jag kan göra" Jag kan naturligtvis inte säga hur du skulle reagera men jag satsar gärna dom där 10000 dollarna på att den dagen du blir bemött som jag blivit under en längre tid så skulle du garanterat ändra uppfattning. Den dagen du eller en av dina nära och kära drabbas av de brister som existerar i den svenska vården i dag så tror jag inte att du längre tycker det är så jävla relevant hur vården funkar i Ukraina. Jag tror helt enkelt att den tröst du idag finner i att att Ukraina har sunkiga sjukhus bleknar bort ganska fort när du full av vanmakt ser din mor eller syster sakta tyna bort fast du känner att det fanns oerhört mycket mer som kunde göras. Hoppas dock för din skull att du slipper uppleva den dagen. Förre

Enter rape-mode! Förre

Fast med ditt resonemang så behöver ju inte sjukhusen i Ukraina förbättras heller eftersom det finns hyddor i afrika där någon gammal trollkärring utan utbildning skär blygdläpparna av en stackars 8-årig flicka med en glasskärva utan bedövning och jämfört med DET så är ju Ukraina bra! Eller? Förre

Ja du vet de vanliga teorierna, lebensraum, arbeit macht frei, hela det köret Pissoar pissoar uber alles, uber alles in der welt! Förre

Först tycker jag du har ett ganska snävt tidsperspektiv! Du måste först av allt bereda dig på att det faktiskt är möjligt och till och med högst troligt att du kommer ha losing streaks som är betydligt längre än en vecka om du satsar på en seriös pokerkarriär. Variansen är helt hänsynslös ibland och har ingen som helst tidsuppfattning. Du kommer kunna spela bra poker och fortfarande förlora månader i sträck. Ett bra tips kan faktiskt vara att fokusera på varje gång du vinner Sklansky-dollar. Meningslöst på ett sätt men kan vara bra ur ett mentalt perspektiv då det kan hjälpa till att dämpa frustrationen och hålla tilten borta. Visserligen tycker jag AJ spelet var kasst, men när ni väl vänt upp korten och du fått in degen mot J8 så ska du rent mattematiskt vara nöjd då 70% av alla potter är dina. Lär dig att inte se de konkreta dollarna som belöning utan Sklansky-dollarna. Så länge du plussar Sklansky-dollar finns det ingen anledning att justera ditt spel eftersom det är vinnande i längden. Nyckeln heter tålamod och diciplin, ruggigt tråkigt, men enkelt! Du ska vara en maskin som totalt struntar i om killen mitt emot är en idiot eller inte. det enda du är ute efter är hans pengar så skit i heder osv. Förre

Om jag inte är helt ute och cyklar så sitter hanhundar och kissar precis som honhundar tills dom uppnår en viss ålder då dom dom blir macho och lyfter på benet i stället. I alla fall så gör min väns Rhodesian ridgeback det och det var hennes förklaring. Jag kan inte zip om hundar så ingen ide att gå i argumentation med mig om detta. Säger någon att jag har fel så är det säkert så. Förre

VARNING!!! VÄGG AV TEXT FÖLJER!!! OM DU ÄR KÄNSLIG FÖR LÅNGA TEXTER AVRÅDER VI DIG Å DET BESTÄMDASTE IFRÅN ATT FORTSÄTTA LÄSA!!! TEXTEN INNEHÅLLER MYCKET OBEHAGLIGA DETALJER OCH LÄSNING SKER HELT PÅ EGEN RISK!! FÖRFATTAREN SKULLE UPPSKATTA OM DRYGA KOMMENTARER ANGÅENDE TEXTEN KUNDE HÅLLAS PÅ EN MINIMAL NIVÅ. För alla ni som är modiga.......enjoy! Vi kan ju göra så här! Jag ska berätta en liten historia för dig om den svenska sjukvård som du anser så fantastiskt bra så förstår du kanske bättre varför jag har den uppfattning jag har. Så här har du dina fakta. Vi kallar historien för....... Livlösa dagar och sömnlösa nätter! Det var en gång för ganska länge sedan en helt vanlig kille som hette Erröf i det lilla kungariket sverige. Botsett från hans ovanliga namn var han mest som alla andra och en dag när det nya sekelskiftet var blott några dagar ungt så träffade han en underbar flicka som vi kan kalla Anna. Anna var en glad sorglös och underbart charmig tjej som hade hela livet framför sig och de unga tu var väldigt förälskade och livet lekte. Nu kom det sig så att Anna var inte född i sverige utan kom hit med sin mamma först när hon var 12 år gammal och hade sin pappa, sina bröder och stora delar av sin släkt kvar i ett land långt långt borta som hette Chile. Naturligvis så saknade Anna sin älskade pappa som var hennes stora idol i livet, väldigt mycket, och hon skulle nu för första gången sedan hon kom til sverige åka och hälsa på honom och återse sitt hemland. Anna åker ner och stannar i några månader men hon är noga med att skicka brev och ringa och berätta hur bra allting är förutom att hon saknar sin älskade Erröf som otåligt går och väntar hemma i sverige. Våren kommer till det lilla kungariket och en dag i slutet av april händer någonting väldigt hemskt! En av Erröfs allra närmaste vänner ringer och berättar att hans flickvän är försvunnen. Hon har mått dåligt i flera år utan att riktigt veta varför och provat på allt ifrån terapi, antidepressiva mediciner, elchocker till i stort sett allt som står till buds inom den svenska psykvården men ingenting har hjälpt och hon har upprepade gånger försökt att ta sitt liv. Erröfs vän fruktar att hon denna gången försökt igen och han är naturligtvis oerhört uppriven och utom sig av förtvivlan. Tillsammans med några av sina närmaste vänner ger dig sig ut i skog och mark för att söka efter henne. De letar hela eftermiddagen och kvällen och en bra bit in på natten innan de till slut tvingas inse det hopplösa i att leta efter en människa som inte vill bli hittad. Tidigt nästa morgon tar de kontakt med posten för att se on hon skickat något brev och till deras stora fasa finns där ett ifrån henne. Polisen söker med hundar, helikoptrar och motorcyklar i det skogsområde där det finns anledning att tro att hon befinner sig och framåt kvällningen så kommer beskedet att dom hittat henne. Hon hade tagit och tryckt i sig 1200 tabletter, sköljt ner det med alkohol och lagt sig i mossan i en glänta för att aldrig vakna mer. Periodvila: svensk sjukvård - Hero 1-0 En fredag två veckor senare är en märklig dag fylld av oerhört blandade känslor för vår hjälte. Efter några riktigt tunga dagar med bla besök på bårhuset med sin totalt förkrossade vän så är det dags för begravning, nu slumpar det sig så att det även råkar vara samma dag som Anna ska komma hem från Chile så det är med stor sorg, blandat med en spänd förväntan inför ett kärt återseende som Erröf med tunga steg styr kosan mot kyrkan. En vacker men oerhört sorglig cermoni full av gråtande vänner och en helt förkrossad bästa vän. Vår hjälte torkar nu tårarna och försöker skaka av sig den värsta melankolin och ger sig av hemåt för att byta om och sedan ge sig iväg till den kungliga huvfudstaden för att äntligen få återse sin älskade. Han kommer in på casinot där de båda jobbar och har bestämt möte och där är hon!! Lika vacker som han mindes henne och med ett strålande leende på läpparna och ändå tyckte han att han anade något sorgset i hennes blick. Det blev ett kärt återseende och kvällen gick alldeles för fort och snart begav han sig hemåt i den friska vårnatten efter att de bestämt att de skulle träffas igen redan dagen efter. Lördagen gryr, lunchrusningen passerar och vid middagstid är telefonen fortfarande lika död som en överkörd grävling på E18. Erröf blir väldigt konfunderad då de bestämt att de skule träffas och han inte hört ett ljud ifrån Anna och hon inte heller svarar i telefon. Han tänker att hon säkert har haft fullt upp efter resan och säkert hör av sig när det lugnat ner sig. Dagarna går och inte ett ljud ifrån Anna, ingen vet var hon håller hus och vår hjälte börjar verkligen undra vad som egentligen står på. En dag i början av maj ringer Erröfs lilla silvergråa Nokia 8850, ni vet den där lilla rackarn som var oändligt cool i mobilteknologins begynnelse, och när han svarar så är det en gemensam vän och kollega till honom och Anna. -Hej det är Annika! Anna har försökt ta livet av sig! Vår hjäte fryser till is och tappar för första gången i sitt liv fatningen! han rusar in i badrummet och tittar sig själv i spegeln och får sen den oerhört intelligenta iden att ge den uppkäftiga spegeln ett redigt kok med stryk och slår med ett hårt och välriktat slag handen rakt igenom badrumsskåpet så att glasskärvor och krossade parfymflaskor flyger åt alla håll. När vår hjälte nu besegrat det onda badrumsskåpet så får han hybris och känner att det är dags att rensa upp bland det övriga drägget i badrummet så åter igen med en knuten näve och våldsamt raseri så slår han bokstavligt talat porslinshandfatet sönder och samman så skärvorna yr. 10 minuter senare sitter Erröf i bilen med ett par av sina närmaste vänner, handen inlindad i toalettpapper och lyssnar på "Iris" av Goo Goo Dolls. "Förbannat kompetent låt" tänker han när han med tom blick stirrar ut på det förbipasserande grönskande mälardalslandskapet. De är på väg till den adress där Anna enligt Annikas uppgifter ska befinna sig. Väl framme surrar tusen tankar i Erröfs huvud och den molande värken i handen vägrar att ge med sig trots att han spenderat större delen av resan med att försöka plocka ut glas och poslinsbitar ur de trasiga knogarna. Annika och hennes pojkvän möter upp på platsen och de försöker nå Anna på hennes telefon och till slut så svarar hon faktsikt. -Jag älskar dig Erröf, jag mår bara så fruktansvärt dåligt och jag saknar Chile något enormt. Hon låter helt förstörd och vår hjälte vet inte vad han ska säga eller ta sig till men till slut lyckas han i alla fall fall få ur sig. -Jag älskar dig Anna och jag väntar på dig tills du känner dig redo att prata om vad som hänt och hur du mår, lova att du hör av dig när du mår bättre. -Jag vet inte Erröf, jag vet inte.......klick. Med lika många frågetecken som innan, om inte ännu fler, fanns det inget kvar att göra för vår hjälte förutom att sätta sig i bilen och bege sig hemmåt igen. Dagarna gick och blev till veckor och många sömnlösa nätter senare fick Erröf ett telefonsamtal och det var Anna. Hon ville träffas! De träffades på stan och åt en bit mat, hon berättade att allt var mycket bättre och att anledningen att hon stuckit en kniv i handleden var att hon saknade Chile så mycket. Vår hjälte tittade fundersamt på kvinnan han älskade och någonstans långt där inne kände han att det var något som inte stämde, han skakade snabbt av sig känslan dock och försökte att övertala sig själv att nu skulle allt bli bra för nu fick dom ju äntligen vara tillsammans. Sommaren kom och dagarna gick och det gick långsamt upp för Erröf att någonting med Anna var fruktansvärt fel, det var små saker som att hon blev rädd för hastiga rörelser och höga ljud, att hon var frånvarande och nere och väldigt ojämn i humöret. Hon kunde vid intima stunder bli skräckslagen och han såg den där djupa ångesten och paniken i hennes stora bruna ögon och hon grät så hon skakade i timmar. En dag kände vår hjälte att det inte längre gick att låtsas som om ingenting. -Min älskade! vad hände egentligen i Chile? frågade han med mild röst? Den historia som han nu fick höra kunde han för sin vildaste fantasi inte ens föreställa sig. Han ville inte att den skulle vara sann. Den gjorde så ont så ont och han önskade att allt var en lögn. Han hade visserligen anat någonting i den riktningen men den totalt hänsynslösa misär som kom ur hennes mun slog honom som en örfil i ansiktet och han kände hur all luft gick ur honom och hur han den dagen tappade all tro på mänskligheten. Det hade börjat med att hennes pappa hade druckit och ville ha en kyss på munnen, det gick därifrån till fullbordade våldtäkter, oralt tills hon kräktes, vaginalt och analt, han höll henne mer eller midre fången, tog hennes pass och pengar så hon kunde inte ta sig någonstans och hela tiden pendlade han mellan den käleksfulla fadern och det djävulska monster som han egentligen var. Efter ett tag gick det naturligtvis som det gick och han gjorde henne gravid. Då abort är olagligt i Chile så var han ju tvungen att lösa detta på något sätt, så han sätter Anna ensam på en buss i 8 timmar som tar henne över gränsen till Peru där han ordnat med en illegal abort i en bunker i djungeln. Så på en brits i ett rum bakom 4 nakna väggar av betong utförs aborten av en person vars medicinska kunskaper antagligen var relativt begränsade. Efter att få ha vilat i 10 minuter efter ingreppet så får Anna själv återigen sätta sig på bussen för den 8 timmar långa färden tillbaka, med blödningar och smärtor i underlivet och ensammare än någonsin. Efter denna incident vill Annas far naturligtvis, som den högt uppsatta tjänsteman han är, snabbt göra sig av med problemet och han sätter Anna på första bästa plan hem till sverige. Med tårarna rinnande och en fruktansvärd ilska och frustration kramar Erröf Anna länge länge. För första gången i sitt liv känner vår hjälte hur det känns att verkligen vilja döda en annan människa. Att med vällust och tillfredställelse ta en annans människas liv och det var nog blott de tusentals milen som hindrade Erröf ifrån att bli mördare den dagen. Dagarna gick och Anna mådde allt sämre, hon skar sig själv i bröst, lår, armar och underliv med allt vasst hon kom över, det slutade med att Erröf till slut hade en ryggsäck med alla knivar, saxar och rakblad i som han tog med sig när han gick ut för att handla eller göra andra ärenden och många var de dagar då maten, fikan eller salladen lämnades orörd och notan obetald för att han i all hast måste rusa hem när en gråtandes Anna ringde honom. De snälla krögarna visste ju att han alltid kom in och betalade så det var aldrig några problem. Sjukskrivningarna blev allt fler för de båda då han i stort sett var tvungen att vara hemma och ta hand om henne dygnet runt och naturligtvis blev situationen mer och mer ohållbar. kontakten med läkare var meningslöst, de skrev ut lite sömntabletter och antideppresiva men tyckte inte att de kunde göra så mycket mer. Till att börja med skulle de dessutom få vänta i ca 4 månader på att få en tid och först när både Erröf och hans mor ringt och krävt att få tala med överläkaren och förklarat att hon 4 månader senare redan skulle ha tagit livet av sig 10 gånger om så gick det att med lite kortare varsel ordna fram en tid. Sommaren gick över i höst och det fortsatte med meningslösa läkarbesök, misslyckade självmordförsök och ambulansresor. Varje gång skrevs det ut någon ny antidepressiv medicin och varje gång var den lika effektlös. Att få träffa en psykolog tog flera månader och det hela kulminerade på nyårsaftons morgon med att vår hjälte efter att ha jobbat natt och med flera dygns vakenhet i bagaget till slut mer eller mindre kollapsade efter ännu ett av otaliga gräl vars främsta anledning antagligen var Annas labila humör. När Erröf sakta vaknar till liv framåt eftermiddagen märker han direkt att någonting är väldigt fel. Han ser direkt de otaliga tomma pillerkartorna och sedan Annas livlösa kropp bredvid honom i sängen och avskedsbrevet bredvid sängen. Han ringer larmcentralen direkt och 5 minuter senare rullar ambulansen upp framför porten och då har han i alla fall lyckats konstatera att hon har svag puls och fortfarande andas. Resten av nyårsafton tillbringas på Iva i väntan på besked om huruvida Anna ska överleva eller inte. Det hade gått för lång tid så magpumpningen hade ingen effekt för tabletterna hade redan lösts upp så läkarna höll som bäst på att pumpa henne full med flytande kol som skulle binda gifterna om det nu inte var försent. Strax efter midnatt kommer beskedet att hon kommer klara sig och dessutom mirakulöst som det såg ut, utan bestående skador. Erröf gråter av lättnad där han sitter i en sal på lasarättet tillsamans med bla den vän som tidigare i vår saga förlorade sin älskade på samma sätt. Anna vaknar upp och är fruktansvärt arg för att hon lever, hon sliter av sig alla slangar och elektronisk apparatur och kräver att endast iförd nattlinne genast få lämna sjukhuset. Erröf bönar och ber och argumenterar att hon ska stanna men hon vägrar. han frågar, ber, skäller, hotar och vädjar till sjukhuspersonal och läkare att hålla henne kvar, men de kan ingenting göra så länge hon anses vara vid sinna sinnens fulla bruk. Så vår hjälte får snällt acceptera faktum och i den minus femtongradiga januarikylan, rädd, arg och frustrerad invänta en taxi tillsammans med sin ännu argare och antagligen än mer frustrerade flickvän som blott iförd ett nattlinne och hans täckjacka hatiskt blossar på en Marlboro light när det nya året är blott ett par timmar gammalt. Dagarna går och Erröf sjunker omedvetet längre och längre ner i misärens nattsvarta träsk. Han tvingas ta lån för att få ihop pengar till mat och hyra då casionbranschen där man jobbar på schemalagda timmar från månad till månad inte är det optimala valet om man väljer sjukskrivningens oändliga dagar av lättja. Vår hjälte sover knappt någonting alls längre, han slumrar kanske ett par timmar per natt men efter nyårsincidenten vågar han inte somna in längre. Dagarna går, Anna mår lika dåligt fortfarande, inga mediciner hjälper, samtalen med psykologen slutar allt som oftast med att Anna stormar ut gråtandes och svär på att aldrig återvända. Dagar, nätter och kvällar spenderas huvudsakligen till argumentation om varför självmord är en dålig lösning på problem, dock utan några framsteg och när sommaren närmar sig och ett och ett halvt år har gått sedan Erröf för första gången träffade Anna så börjar han sakta inse att det på vägen mot sin egna undergång som han vandrar på. Han sover ingenting, äter en gång om dagen, har ständig huvudvärk och oro och livet ger honom ingen glädje längre. Erröf börjar för första gången att ifrågasätta sitt förhållande och inser att oavsett hur mycket han älskar Anna så har deras förhållande aldrig fått en chans att vara som ett normalt förhållande på lika vilkor. Han har sedan första början fungerat som en vårdare och inte som en pojkvän och de ständiga bråken har sakta men säkert förgiftat förhållandet och han inser att han måste välja att antingen bryta upp ifrån Anna eller själv gå under. Det är det tyngsta beslut han tagit i sitt liv men likväl förstår han att det är oundvikligt. Vår hjälte har efter en lång strid med sina egna priciper om att överge en vän, någon man älskar till slut förlorat kampen och gör slut med den Anna han älskade över allt annat. Visst fanns han där långt efter att det tagit slut men känslan av misslyckande och svek kommer nog aldrig att helt lämna hans hjärta och vad anbelangar den svenska sjukvården så lyckades den inte göra ett dugg för Anna, kanske hade ingen annan sjukvård i världen lyckats bättre, men likväl blev vår hjälte och hans fagra prinsessa bemötta men nonchalans, okunskap, ointresse, väntetider, bristande resurser och likgiltighet så många gånger på vägen att de båda betvivlar att de kunde varit så mycket sämre i något annat kungarike med sveriges resurser. Periodvila: svensk sjukvård - Hero 2-0 Vad det anbelangar vår hjälte nu för tiden så sover han lika lite och ingenting verkar hjälpa över huvud taget. vår hjälte är dock vid hyfsat gott mod och tackar gudarna för att han gjorde lumpen och lärde sig att sova kan man göra när man är död! Matchen slut: svensk sjukvård - Hero 3-0 Matcrapport: Hero pwned by svensk sjukvård. Trots en hjälteinsats gick Erröf mållös ifrån en annars bra genomförd match. Han jobade mycket bra deffensivt men den här gången räckte det inte hela vägen. Sensmoral i den här storyn: Det är inte synd om våran hjälte på något sätt. Alla människor har sina kors att bära på och vi kommer alla gå igenom svåra stunder i livet. Erröfs enda tröst i den här historien är att den format honom som människa och lärt honom mycket om empati, sympati, respekt och ödmjukhet, inför livet och andra människor. Erröf är förhoppningsvis en bättre människa idag än för 10 år sedan, med mer förståelse och mer erfarenhet och framförallt med en djupare insikt om många saker. Så med all respekt för din uppfattning om hur fantastiskt bra sjukvård vi har i det här landet, kom för f** inte med argumentet att du hittat någon ***** lista på internet där ett par statistiker som aldrig sett insidan av en svensk vårdinrättning eller mött en svensk läkare gissar på att vi har så fantastiskt bra sjukvård baserat på ett gäng höftade sifror i någon årsredovisning! Jag baserar i alla fall min uppfattning på empiriskt vetande utifrån min egna upplevelser och erfarenheter jag anser bestämt att svensk vård lämnar MYCKET övrigt att önska. Så där har du mina referenser och mina källor och där har du förklaringen till varför jag har den uppfattning jag har angående den svenska vården. Jag skulle dessutom lätt kunna skriva en lika lång story om svensk missbrukarvård, nej jag är inte missbrukare, men jag har en nära anhörig som är det så jag har fått en del insikt i den också. Imo inte heller något vi har att vara särskillt stolta över. Ännu en sömnlös natt är förbi Yippe! Förolämpa gärna mig, det går bra, men var snälla och håll Anna utanför detta. Förre

När argumenten tar slut så brukar det bli så! Jag hävdade att svensk sjukvård kunde effektiviseras och nu verkar det som om du håller med om det så då är det ju inte längre så mycket att diskutera! Förre

Du framförde just de åsikterna. Min enda poäng har i den här tråden varit att vi kan effektivisera svensk sjukvård och få ut mer för alla de pengar som plöjs ner i den och eftersom du skriver ovan att det påståendet är absurt så måste du ju uppenbarligen tillhöra den skaran av människor som tycker att vi har den ultimata vårdsystemet annars skulle du ju bara hålla med mig. Jag kan göra det ännu enklare för dig att förstå min poäng! 1. Har vi den mest kostnadseffektiva vården i världen? 2. Är det omöjligt att förbättra den svenska vården ? Svarar du ja på dessa två frågor så är vi inte överens, svarar du däremot nej på dessa två frågor så är vi överens. Det är inte svårare än så. Förre

För det första så krävs det inte så hög intelligens för att förstå skillnaden på något som är konkret som tex 3 kilometer och ett begrepp som är abstrakt som tex effektiv, att göra den liknelsen diskvalificerar dig från min intresselista eftersom det förmodligen var årets dummaste jämförelse. "Oerhört många" är tillika också ett abstrakt begrepp som för en människa kan innebära 2 och för en annan innebära 10 miljoner så återigen resonerar du utifrån din eget trångsynta perspektiv. Tunnelseende och debatter är ingen bra kombo. Om lönekostnader var den enda kostnaden som sjukvården har så skulle ditt argument fungera, nu till veckans överraskning, det är den inte! Förre

Vad du fick ordet "känsla" ifrån har jag ingen aning men inte var det från min post i alla fall. Jag använde ordet uppfattning vilket betyder något helt annat, så nästa gång du ska replikera till ett inlägg så läs det helst först. I övrigt pekar du själv ut ett av alla de problem som existerar i dagens sjukvård och där kunde vi inte vara mer överens och jag tycker just ditt exempel ganska tydligt visar exakt det jag pekar på. I sverige (liksom säkert i många andra länder) har många den märkliga uppfattningen att den bästa hockeyspelaren automatiskt är den bästa tränaren, den bästa läkaren är den bästa sjukhuschefen osv. Ledarskap och organisationsförmåga har sällan något samband med hur bra en person är på att utföra sitt yrke eller hantverk imo, du kan säkert vara en halvsunkig kirurg men likväl en oerhört kompeten sjukhuschef och självklart då också världens bästa kirurg men helt värdelös som sjukhuschef. Förre

Eftersom många vill ha siffror, källor osv vilket är helt ok i en debatt och helt naturligt, och eftersom jag inte vare sig har lust, tid eller ork att sitta och spendera timmar på att jaga källor och siffror för att försöka bevisa något i en debatt så klargör jag än en gång att min uppfattning att den svenska sjukvården är kostnadsineffektiv är min högst personliga uppfattning. När jag dessutom sa att många länder har en bättre sjukvård i förhållande till hur mycket pengar de spenderar så betyder det ingenstans att de för den delen har en BÄTTRE sjukvård, utan att de förvaltar sina resurser på mycket bättre sätt. Säg till exempel att man har en skala från 1-100 på hur bra sjukvården är och sverige når upp till 95 på den skalan och har en vårdkostnad på säg 5000$ / invånare och år och Kuba har 90 på den skalan och har en kostnad på 200$ / år, så anser jag personligen att Kuba förvaltar sina resurser oerhört mycket bättre och därför kan anses ha bättre sjukvård över lag, för tänk då vad de kunde åstadkomma med de 5000$ som sverige har till sitt förfogande. OBS OBS OBS!!!! Alla siffror i exemplet ovan är fiktiva, dvs PÅHITTADE och har inget med verkligheten att göra, de användes för att förklara mitt resonemang om hur bra sjukvård är i förhållande till sina kostnader. Till alla er som anser att sverige har så bra sjukvård att den omöjligt kan effektiviseras, ja vad ska jag säga? Personligen tycker jag att det är barnsligt naivt att leva i den villfarelsen men det är ju erat val. Förre