ZaphodB

De som är höginkomsttagare använder förmodligen också sina höga inkomster till extrakonsumtion. Enligt ditt resonemang så bör alltså höginkomsttagare också få sänkt skatt, så att de kan konsumera mera? (Jag betalar själv statlig skatt och är statistiskt sett höginkomsttagare, och jag skulle inte alls ha något emot sänkt skatt för min egen del, jag vill bara påvisa att ditt resonemang haltar rejält.) Är du dum eller spelar du bara? Återigen, de delar av den här skatten som pokerspelare överlag förmodligen inte nyttjar, det är väl sjukpenningen och föräldraförsäkringen. Det är alltså mindre än en tredjedel av arbetsgivaravgiften. Varför skulle pokerspelare vara befriade från att betala den här skatten? Om pokerspelare ska vara befriade från arbetsgivaravgift, så antar jag att du håller med om att de ska stå utanför hela socialförsäkringssystemet också? Ja, visst håller jag med om att vi har för höga skatter, men de skatter vi gemensamt har beslutat om via riksdagsvalen, de ska naturligtvis betalas av alla inkomsttagare. Men ja, vi har bisarrt höga skatter i Sverige!

Absolut. di.se hade häromdagen en chat med Petter Stordalen som äger Choice Hotels. Han sade att orsaken till att han gav sig in i hotellbranschen var att då, när han började, så var branschen iskall och lönsamheten svag, på de flesta håll. I sådana lägen är det ofta lätt och billigt att komma in, och om man lyckas få till en turnaround så kan man få sanslöst bra betalt. Goda exempel från vår egen hemmamarknad de senaste åren är t.ex. fastigheter, gruvor eller rederier som de i början av årtiondet kastade efter en, då var det bara IT och telecom som gällde, allt annat var skräp. Och det som Petter Stordalen säger är ju inget nytt, det här är ju väl känt, men det är bra att påminnas om det! Det här är något som händer gång på gång, frågan är bara vad det är för bransch som "bortskänkes" just nu. Hittar man rätt så blir man rikt belönad när det vänder! Så, vad är det som är som mest iskallt?

Nähä, så vad är det pokerspelaren inte nyttjar? Vägarna? Sjukvården? Eller? Jag antar att du syftar på att pokerspelare sällan får sjukpenning när de är sjuka. Men om det skulle vara anledning nog för att pokerspelare skulle slippa inkomstskatt så är du rejält ute och cyklar. Staten får i år in ca 500 miljarder kr i skatt på arbete (inkomstskatt + arbetsgivaravgifter). 40 miljarder beräknas betalas ut i sjukpenning och rehabiliteringskostnader i år. Alltså 8 % av skatterna på arbete. För att man ska betala lika mycket i moms som staten får in i skatt på arbete på en enda arbetande medelsvensson så behöver man konsumera för mer än 100 000 kr i månaden. I Sverige bara, förstås. Det är helt enkelt så att vi har sanslöst höga skatter på arbete i Sverige! Men det är klart, arbetet är ju en skattebas som för det stora flertalet är väldigt svår att flytta utomlands. Så arbetet är ju väldigt tacksamt att beskatta.

Arbetsgivaravgiften är en skatt på arbetstagarens lön, även om den betalas in av arbetsgivaren. Det skulle ju vara exakt samma sak om arbetsgivaravgiften vore 0 % och skatten 60 % istället för 30 %. Kontentan skulle bli exakt detsamma för både arbetsgivaren och arbetstagaren.

Du är ute och cyklar.

Du råkade visst glömma de andra 32 procenten som vi alla betalar i skatt, men som arbetsgivarna betalar in åt oss, och som kallas för arbetsgivaravgifter. Edit, ett litet tillägg: Min arbetsgivare redovisar den totala lönekostnaden inkl skatt på varje lönebesked, och den är mer än dubbelt så hög som det jag får ut i lön. Av arbetsgivarens lönekostnad hamnar ca 55-60 % hos Skatteverket och 40-45 % i arbetstagarens ficka.

Det är väl bara att titta i kolumnen "Amount required to post blind", så kan du räkna ut svaret på din egen fråga.

Jo, det gör jag också, ibland. När hela den breda marknaden befinner sig i en fallande trend så brukar jag blanka och jobba med säljoptioner istället för att ligga likvid. Däremot så blankar jag sällan mot den huvudsakliga trenden som råder på marknaden, även om någon viss aktie ser svag ut, eller i tillfälliga rekyler. Sedan är det ju inte alltid man är säker på att det ska falla bara för att man säljer. Ibland säljer man ju bara för att det ser lite osäkert ut, och man vill ta hem och säkra en fin vinst.

Mja, fast i poker så kan du omsätta kapitalet med en rasande hastighet, spelar du några bord samtidigt så är det väl rimligt att du kan få 60/40-lägen minst ett par gånger i timmen. Och i varje sådant läge så kan du få 100 % avkastning, om båda har fulla stackar. På aktiemarknaden omsätter du kapitalet ett par gånger om året. Som jag sade, jag sitter på varje innehav 1-6 månader. Sedan är det ju inte alltid man hittar något intressant att stoppa in pengarna i när man har likviditet tillgänglig. Just nu är jag t.ex. ca 70 % likvid, och har varit det ganska länge, därför att jag har tyckt att marknaden verkat allt för osäker. Det har ju varit lite av ett vändningsläge, med en fallande trend som eventuellt är på väg att vända uppåt. Och dessutom får du inte 100 % avkastning när du sätter ditt 60/40-läge. Visserligen torskar du inte heller 100 % när du förlorar, men matematiskt är det ju ändå mer gynnsamt att vinna/förlora 100 % varje gång istället för 10 %.

Instasyn.

Ja, normalt backar jag max 10 % på förlustaffärerna. Vinstaffärerna hamnar oftast i intervallet 10-30 % upp. Att man kan hålla förlustaffärerna korta är ju för att man oftast köper när aktien precis varit ner och vänt på ett stöd. Om stödet sedan bryts, så är det bara att sälja. Då är det oftast inte så många procent man backar. Sedan är det viktigt att man har en bestämd strategi för när man ska sälja, och att man håller sig till den. Jag har själv erfarenhet av att det ibland är svårt att sälja när man borde, men det är som sagt en viktig del av strategin.

EpiCept är åtminstone ur rent teknisk synvinkel inne i en väldigt klart och tydligt fallande trend. Sedan är det ju som vanligt med den här typen av förhoppningsbolag, om det kommer positiva nyheter så kan det ju få väldigt stort genomslag i aktiekursen!

En ganska intressant text, länken alltså. Fanns en del intressanta iakttagelser. En tanke angående obligationsmarknaden som förekommit på sina håll, är att priserna på obligationer kommer att pressas av att 40-talisterna är på väg att gå i pension på bred front. Det finns enorma pensionskapital i obligationsfonder, och om de ska säljas ut så är det realistiskt att det påverkar obligationsmarknaden i negativ riktning. Dessutom är det ganska troligt att det här kapitalet ska användas för konsumtion, vilket i så fall skulle kunna vara inflationsdrivande. Nåja, det här är trots allt bara vilda spekulationer om vad som skulle kunna driva marknaden i någon specifik riktning. Det här är inget som jag alls tycker att jag kan, och jag bryr mig inte så mycket heller. Jag tittar hellre i diagrammen och ser på vad som händer i marknaden för att dra slutsatser om den framtida utvecklingen. Sedan är den typen av resonemang som de för i CI bra på så vis att man bättre förstår varför saker händer. När det gäller bitarna om peak oil och råvaror, så har jag egentligen ingen åsikt. Jag har aldrig egentligen intresserad mig för oljan och direkthandel i råvaror. Det är alltså inget som jag kan något om. Det känns som om oljan styrs så pass mycket av nyckfulla politiska beslut istället för att det är en "riktig" marknad. En lärdom jag har gjort efter att ha hållit på med det här några år är att man ska handla i sådant man kan och förstår sig på, annars är det lätt hänt att man dribblar bort sig. Kom ihåg också att alla typer av derivat är ju skapade av en bank, i syfte att tjäna pengar åt dem i första hand!

Nja, jag har ju aldrig påstått att precis varenda signal är korrekt. Ibland visar sig en signal vara felaktig, och då förlorar man pengar. Det är ungefär som poker. Om du har ett 60-40-läge så är det ju rätt att dega in. Sex gånger av tio vinner du, fyra gånger förlorar du. Samma är det med teknisk analys. En del signaler visar sig felaktiga, aktien går åt fel håll, och man förlorar pengar. Utan att ha undersökt det i detalj, så skulle jag säga att jag plussar på två affärer av tre, på ett ungefär. Det räcker i alla fall till att summan av kardemumman oftast blir ett fint plus.

Amerikanska statsobligationer med 30 års löptid. Alltså lån som löper på 30 år, som den amerikanska staten tar upp på den internationella kreditmarknaden (för att finansiera sitt gigantiska budgetunderskott (eller alla sina krig, om man så vill)). Bilden/länken fanns inte. Men det handlar väl om att den långa räntenedgången som pågått sedan början av 80-talet är på väg att vända till en långsiktigt stigande trend för räntorna. Och det är väl realistiskt. 30-åringen var ner och bottnade första gången 2003, sedan var det något års uppgång innan det var ner och vände på samma nivå igen 2005, och nu är det nere och verkar bottna på ungefär samma nivåer en tredje gång. Kan bli en fin trippelbotten, som alltså indikerar att räntorna är på väg att vända uppåt på lång sikt. Sedan ska man ju tänka på att det här är så stora cykler att det tar tid innan det händer grejer. Nedgången för räntorna har pågått i nästan 30 år, så en bottenformation kan ju ta flera år att slutföra innan det bär iväg uppåt. Samtidigt har det ju redan gått nästan fem år sedan räntorna först bottnade, så det kanske snart är dags för uppgången att ta fart. Och orsakerna till att räntan stiger, ja bl.a. så verkar vi ju se ett ökat inflationstryck i ekonomin, vilket gör att behovet av att höja styrräntorna ökar, för att kyla ner ekonomin. Lite intressant att min husguru Ingemar Carlsson skrev i sitt analysbrev så sent som i tisdags skrev om den femåriga svenska statsobligationen att "Ränteutvecklingen...bla bla...där vi med tiden får inrikta oss på mycket höga räntor även om detta ligger en bra bit in i framtiden så är den långsiktiga trenden stigande efter många år av fallande räntor." Och vad innebär det här för investeringarna då? Ja, stiger räntorna, så faller obligationer och därmed obligationsfonder i värde. Det är väl det viktigaste. Sedan får man agera därefter.

Skulle man handla med alla aktier på OMX dagligen så är nog sannolikheten att man skulle slå index ytterst minimal. Dels så skulle du ha gigantiska transaktionskostnader. Och sedan handlar det ju om att var och en har en viss given strategi för sin handel, om man skulle handla med alla aktier på OMX varje dag, så skulle man ju bara bevisa att den strategin (inte) fungerar. Den strategi som jag personligen håller mig till, består av två delar. Jag försöker identifiera vändningslägen, dvs när en aktie vänder från en fallande till en stigande trend. Ett exempel på detta är att jag köpte NCC B för 131 kr i slutet av januari, eftersom min analys sade mig att den fallande trend som aktien befunnit sig i under hösten, höll på att vända. Den andra varianten är att jag identifierar aktier som redan befinner sig i en stigande trend, och försöker hitta ett bra köpläge, t.ex. i rekyler. Sedan ligger jag kvar tills dess att aktien visar svaghet/tendens till att vända till fallande trend. Ibland går det åt fel håll, då blir det en kort affär, om t.ex. NCC hade ramlat under 120:- så hade den åkt direkt. Men normalt så köper jag på 1-6 månaders sikt. Det gör att mina transaktionskostnader blir ganska måttliga. Om jag nu skulle vilja bevisa att min strategi är lönsam (vilket jag inte för fem öre är intresserad av), så måste jag ju hålla mig till den och inte något annat, som att handla i alla aktier varje dag. Då skulle jag garanterat förlora pengar.

Hehe, bear-eufori var ordet! Men ja, lågkonjunkturer och rejäla börsras är ju riktigt gyllene tillfällen för dem som har pengar kvar när det rasat! Som när man kunde köpa SE-Banken för 2-3 kr under bankkrisen eller Ericsson för 3 kr 2002. Det gick att tjäna sanslösa pengar i de kriserna, för den som var med på noterna! Om man köper aktier eller spekulerar i uppgång för index nu, så är ju huvudsaken att man är medveten om att det troligen är en tillfällig rekyl i en fallande primärtrend, så att man inte sitter kvar när det kanar iväg utför sedan. Personligen tror jag att uppgången håller i sig över utdelningssäsongen, eftersom det är många bolag som delar ut riktigt mycket pengar, vilket gör att många avvaktar med att sälja tills efter utdelningarna. Sedan om det är rationellt eller inte, kan man ju fråga sig.

Huuuuuu...Sverigefonder är nog det sista jag skulle köpa idag och på 2-3 års sikt. Men man vet ju aldrig, den som lever får se!

Japanfonder. Börserna i USA och Europa kommer troligen att fortsätta en rejäl bit neråt ytterligare. Japan däremot kommer troligen att vända uppåt långsiktigt under året, så från idag och på 2-3 års sikt är det troligen en bra placering.

Om 50 år är "ingenting", hur skulle det överhuvudtaget då gå att föra en diskussion? Hur lång tid skulle man behöva för att bevisa något? 1000 år? 5000 år? Det är ju en fullkomligt idiotisk och meningslös diskussion. Ditt andra exempel håller jag helt med om, det bevisar exakt lika lite i båda fallen. Men som jag har sagt redan innan, jag är inte intresserad av att bevisa något. Jag anser att det faktum att marknaden ibland är groteskt felprissatt, som t.ex. black monday eller den 22/1 i år, det räcker gott för att påvisa att marknaden inte är rationell och effektiv. Och på det svarar vetenskapsfundamentalisterna att så kan man inte resonera, man måste ha långa serier för att bevisa något. Och den typen av bevis/falsifiering tänker jag inte ägna mig åt. Som jag sa innan, jag tjänar bra med pengar på det jag gör, och det räcker gott för mig. Var och en blir salig på sin tro!

Ska ni åka i Europa och vill ha vackert väder och poker så är väl Barcelona ett bra ställe. Casinot ligger både centralt i staden, men ändå precis vid stranden och har poker. Jag har för mig att pokern började på FL 20/40 och NL 10/20 €, men jag minns inte riktigt. Googla för detaljer, de har en hemsida. Sedan är det väl inte speciellt varmt någonstans i Europa just nu den här tiden på året, men det beror ju på när ni har tänkt åka.

ABB är säkert OK, även om jag nog tror att det finns sånt som är mer intressant inom verkstadssektorn. Trelleborg tror jag på för egen del, även om jag inte köpt riktigt än. Tja, stiger börsen, och det tror jag ju att den gör, så är ju XACT Bull ett bra köp. Fast själv kommer jag inte att köpa några Bull, och det beror väl på just det här med att jag tycker att börsen känns ganska labil. Så då håller jag mig hellre till aktier som jag tycker ger tydliga signaler. NCC ska säkert upp någon tia till, jag har tänkt att jag skulle kunna få runt 180 för dem, men just nu ska man ju inte köpa. De har ju stigit rakt upp den senaste månaden. Men om de faller tillbaka en dryg tia eller så i en rekyl, så kan det säkert vara ett bra köp. Kanske SCA, SSAB. Tietoenator har varit riktigt trög ett tag, men om den vaknar till så kan den nog stiga ett par tior. BE Group, men inte just nu, utan på rekyl.

Nja, det är ju knappast lättare att slå marknaden enbart genom att ta högre risk. Det enda du gör då är ju att öka variansen. Exakt samma risk kan du ju aldrig få utan att sitta exakt på samma fördelning av aktier som ditt jämförelseindex. Däremot så kan du få en rimlig risknivå genom att äga 5-10 aktier i skilda branscher. Sedan är ju frågan hur man ska hantera risk om man väljer att lägga sig helt likvid med alla pengarna på räntebärande konto. Då tar man ju en jäkla risk. Tänk om marknaden sticker rätt upp medan man ligger likvid! Sedan vet jag inte vilken tidsperiod du syftar på för Berkshire Hathaway. Aktien har under de senaste tio åren levererat mer än dubbelt så hög avkastning som Dow Jones. Det får väl duga.

Ja, nästa våg neråt lär nog bli längre/större än den vi haft nu till att börja med. Hur långt är ju svårt att säga, och det låter dessutom som väldigt långt när man säger det. Men jag tror inte att det är omöjligt att vi får se OMXS30 på 500-nivån innan allt är över. Alla tycker naturligtvis att det låter hellöjligt och omöjligt, men samma personer sa så år 2000 också. Men men, det är långt dit. Gäller ju bara att man har lite koll på kartbilden. Själv är jag ganska konservativ med vilka instrument jag handlar med, jag håller mig till aktier och optioner/warrants med OMXS30 och aktier på Stockholmsbörsen som underliggande. Och så XACT:s fonder, sedan den möjligheten kom till Sverige. Jag vill hålla det ganska enkelt och handla med sådant som jag förstår hur marknadsmekanismerna fungerar. Det finns fullt tillräckligt med affärsmöjligheter i alla fall.

Sant som alla säger att det inte finns poker i Monaco, men Le Casino de Monte Carlo är alla gånger värt ett besök i alla fall, om man råkar befinna sig i närheten. Det är en fantastiskt pampig lokal, och så är det väl världens allra mest klassiska casino! Casinokultur på hög nivå! Nu är det några år sedan jag var där, men då började insatserna på rouletten på 50 franska francs per marker (~70 SEK).