Ledartavla

Jag har tagit på mig uppdraget att skriva en krönika i månaden om svensk poker från 2005 och framåt, med någon sorts fokus på min bild av det och vad det betydde för mig. Just den här första krönikan kommer att bli än mer introspektiv än de kommande, just för att 2005 var år noll i min bok om poker som vi känner den. Jag hade förvisso redan då spelat kort i över tjugo då i olika former, där poängpoker var en central spelform. I slutet av åttiotalet började vi spela knektöppning om småpengar, men vi var fortfarande clueless om vad vi egentligen höll på med. Sittandes i ett litet västmanländskt samhälle före internetåldern, och utan kontakt med några andra kortspelare skapade vi våra egna regler och tåg aldrig vårt spel bortom våra egna köksbord. Men 2005 kom detta, precis som för så många andra att ändras. Jag var en drygt trettioårig småbarnspappa som inte hade spelat kort på många år när min nya bekantskap och granne Robert bjöd med mig på ett privat homegame där det spelades Texas Hold’em. Jag hade bara vagt hört talas om spelet, och var inte övertygad. Två kort och inga byten? Men jag följde med, utan att ha någon koll. Det visade sig att resten av sällskapet inte heller hade så stor koll; Det var förvisso Texas No Limit, men med högst hemmatolkade regler, och med väldigt låga stakes. Men det grep ändå tag i mig. Jag kom in i en gemenskap, och upptäckte att spelet var väldigt roligt. Tillsammans med det där första gänget lärde vi oss reglerna på riktigt, och så småningom även lite rudimentära strategier. De som känner mig vet att jag är en beroendepersonlighet av rang, och att ordet lagom inte existerar i min vokabulär. När något fastnar omfamnar jag det med all kraft jag kan, och pokern var inget undantag. Jag började läsa böcker, hänga på internetforum. Mitt första pokerhem på nätet var numera nedlagda communityn Prosharks, där jag började blogga om poker. När jag läser om många av mina texter idag är det en hård kram om skämskudden, även om det fanns en passion i mina texter. Något år senare började jag hänga på pokerforum.nu, och började samtidigt blogga på Poker.se. Det var första steget i vad som skulle komma att bli en nästan tio år lång karriär som professionell pokerskribent, troligtvis den siste i Sverige att utöva det yrket på heltid. Men där och då var det fortfarande en hobby. Att jag började spela Texas 2005, samtidigt som det första numret av Poker Magazine kom ut, var ingen slump. Pokerboomen var på ingång, och otaliga svenskar provade på spelet. Pokerseten började säljas i mängder, fler pokerböcker än vad som behövdes eller vad som egentligen hade verkshöjd nog att publiceras, släpptes ut på marknaden. Och pokersverige fick inte bara en utan två tidskrifter om Poker. Utöver Poker Magazine kom även tidningen First Poker ut med sitt första nummer. Jag personligen upplevde att de två produkterna hade en smula olika inriktning. Poker Magazine var lite mer glossy och lifestyleorienterad, men även mer med känslan av att vara utgiven av pokerspelare, medan First Poker kändes lite mera lowkey och av att komma från folk med mer vana av tidningsbranschen än pokervärlden. Med det sagt hittade bägge sin plats i pokersverige, men Poker Magazine tilltalade mig mer, och blev “min” tidning. Jag älskade att läsa om spelarna, turneringarna och allt som rörde sig i den världen. Den subkultur som var svensk poker intresserade mig mer än spelet i sig, och har alltid gjort det. Och svensk poker har alltid varit mer lockande än den internationella scenen. Jag har alltid hävdat att jag hellre intervjuar de svenska spelarna än de internationella stora namnen,och även om en och annan har synat det påståendet tror jag att det svenska spelarcommunityt vet att mitt påstående är korrekt. De första svenska namnen som satte sig i mitt medvetande var Martin De Knjiff, Ken Lennaard och Micke Westerlund, och sedan började jag bygga ut min minnesbank med de återkommande namnen som dök upp i Poker Magazine. Det var min första källa till kunskap om svensk poker, kompletterat av att jag hängde ändlösa timmar på de olika forumen för att läsa och diskutera poker. Inte sällan med en felaktig uppfattning som jag fick ompröva. Trots min kärlek till Poker Magazine var det också något paradoxalt nog det jag inte gillade i den som fick mig att börja skriva om poker på allvar. Jag har alltid brunnit för det skrivna ordet, och hade innan 2005 skrivit en hel del för olika tidningar och sajter om framför allt rockmusik. När jag läste Poker Magazine och annat som skrevs om pokervärlden kände jag att det saknades en dimension. Jag fick ingen bild av vilka de här människorna var. Det som skrevs var livsstilsreportage, jag ville veta mer på djupet. Och det ledde mig till att börja göra egna intervjuer med pokerspelare, som jag ville skulle vara längre och mer personliga. Och att skriva mer nyanserat om pokervärlden. Huruvida jag lyckades lämnar jag till andra att bedöma, men det var startskottet till vad som skulle bli en tio år lång heltidskarriär som pokerskribent och bevakare av den svenska pokerscenen, och ytterligare ett halvt decennium före det som passionerad hobbyskribent. Och totalt sett någonstans kring 20-25 miljoner skrivna ord om poker. Det är en omfattning som jag är tämligen säker på att jag är ensam om i Sverige. Och att det aldrig kommer att slås. Inte för att jag skulle vara bättre eller snabbare på att skriva mycket, utan för att jag inte tror att vi kommer att få se en pokerscen igen där någon kan få de förutsättningarna att kunna skriva så mycket. För ett par år sedan gick jag in på en bensinmack i Västerås som låg nära där jag bodde för nära tjugo år sedan. Den vagt bekanta kassörskan tittade på mig och sa att hon kände igen mig, och undrade om det var jag som brukade komma in och köpa pokertidningar förr. Jodå, det var jag. Poker Magazine ges inte längre ut, men för mig har den alltid en stor plats i mitt hjärta som en del av det som ledde mig till ett nytt, livsförändrande kapitel i mitt liv. Erik “Valterego” Rosenberg (december 2025)

Använda ”Hen” i handanalys är värre än att flatta QQ imho

Tror inte dom flesta här har något emot att personer med spelmissbruk får hjälp att begränsa sitt spelande. Att man däremot begränsar människor som inte har spelmsisbruks spelande utifrån godtyckligt valda variabler, bakom deras ryggar, utan att ge dem en möjlighet att själva väga in vad de anser stämma eller inte och åtminstone föra en diskussion kring det på det sätt som SVS (och andra sidor) gör är något helt annat... Vad ska konstituera riskfylld spelmängd t ex? Finns ju inte en värld där 0 timmar inte är mindre "riskfyllt" än 10 timmar. Hur långt ned ska man dra speltiden isf för att risken ska vara överkomlig? Ska det vara tillåtet att försörja sig på poker eller ska det inte gå för vissa inte klarar begränsa t ex speltid? Finns ju hur många heltidsspelare som helst som har väldigt hög konsekvens i hur många timmar de lägger, som har noll lust att sitta och pumpa massa "övertid" varje månad utan de gör sina timmar och skaffar sin inkomst sen räcker det. Att göra och agera på dessa "bedömningar" (som man sedan inte delger) utan att ens kontakta eller resonera med individerna i fråga går ju sedan ungefär så hårt emot behandlingsevidens för missbruksproblematik det går. Exkludering av inflytande är inte direkt något som föder följsamhet/utveckling... Finns hur många nätverk/olicenserat/irl som helst de kan ersätta SVS med. Att bara låsa nån på ett år och 12 timmar per månad t ex är ju bara att säga ett stort fuck you till personen ifråga, tkr det är oerhört generöst att se det på något annat sätt ärligt talat. Ser det som en total ansvarsförskjutning snarare.

Galen dag där vi på förmiddagen fortsatte det iskalla springet, för att efter lunch switcha helt och ha tungt värde var och varannan hand. Allt som har gulats under de senaste dagarna har snart vunnits tillbaka och vi kan börja klättra i stakes igen snart! Tror jag gjorde en liten justering där jag tightade till mina ranger preflop också, vilket jag tror kan ha hjälpt min blueline lite. Men har nog mest med varians att göra. Ta en giraff vettja

Allting ska anpassas till botten 5%

Ah, den klassiska 7b på turn spotten. Den ser man ju varje dag, helt klart. 😐 Drar man den i en solver så exploderar universum, har jag hört.

Fick feeling och reggade lillördag och bustade på en halvtimme. Håller mig nog till cash games... Har för övrigt skottat mer /10, /20 och /50 idag med relativt goda resultat. Ser fram emot veckosammanfattningen på söndag!

Ah jag gillar att vara "lite" mer aggro iom att det bara är en hobby och jag kan deppa mer om jag verkligen känner att jag behöver/vill. Det har jag! Om pengarna var avgörande på något vis hade jag aldrig i livet satt mig på /100 med en total BR på ca 13k haha. Utan att gå in på för mycket detaljer så sparar jag och min fru redan 20k+ per månad från våra löner och har fortfarande pengar att röra oss med varje månad

Tog ett skott igår på /10 för första gången sedan denna dagboken startades och vårt spring på nya stakes håller i sig Fick in det fyra gånger på flopp/turn med minst 60% och torskade alla hehe. Har trots detta lyckats gå plus under gårdagen ganska rejält. Känns verkligen som att spelet sitter just nu!

För övrigt håller jag med er alla om spelinspektionens/svs makt är helt obegriplig, det är så barockt att dom kan bedöma dig utifrån någon random tabell, du uppfyller inte ens alla tabellkrav det räcker liksom du prickar in på en åså ryker du, när vi alla vet att missbruksproblem är något som skall bedömas på individnivå. Deras metodik känns om ett rent lotteri, man hoppas att det inte är Ullas pass när ens namn dyker upp i systemet, för Ulla hon älskar att begränsa folk bara för att hon själv hatar livet. spelinspektionens teknik skriker tell me you dont have resources without telling me men att dom måste uppfylla sin förhindrande kvot eller något

År 2005 var pokerboomen på ingång på allvar, både i Sverige och i resten av världen. Casino Cosmopol hade några år tidigare slagit upp sina dörrar som det första svenska kasinot, samtidigt som många av de riktigt tunga namnen i pokersverige satt på klubbarna och spelade. En av de stora svenska profilerna på den inhemska pokerscenen var Lars Kjestrup, även kallad “Kjessan. Trots att det nu är 20 år sedan var Lars redan då en veteran inom svensk poker. Som 22-åring tog han hem segern SM i mörkpoker, en bedrift som han upprepade 16 år senare. Just år 2005 var ett signifikant år för Lars Kjestrup, då han tog hem SM i Texas Hold’em på klassiska pokerklubben Klubben i Stockholm, och ett förstapris på en miljon kronor. Vi fick en intervju med Lars för att prata om hans pokerkarriär, och i synnerhet hur han upplevde pokerscenen kring 2005. Men det kändes naturligt att börja vårt samtal med hur allt startade för honom. "Jag började spela mörkpoker i mitten av 80-talet. Ett viktigt steg in i pokervärlden var när man som 20-åring tog Solvallabussen, där det spelades kort längst bak. Det var där jag träffade Per Hildebrand. Vi fann varandra direkt genom poker, trav och sportbetting, men framför allt blev vi nära vänner, något vi fortfarande är. Resan efter det har varit en riktig saga. Anledningen till att jag fastnade var en kombination av flera saker: spänningen, dynamiken i spelet och naturligtvis pengarna. Men det viktigaste, sett i backspegeln, är alla fantastiska vänner man fått genom pokern. Med dem har man delat många upplevelser och gjort otaliga pokerresor tillsammans. Det har varit en fantastisk ynnest.” Vilka miljöer och sammanhang formade dig som pokerspelare under de tidiga åren? “Det måste vara Kortoxen, en klubb som var öppen i princip dygnet runt under cirka 15 år, med turneringar varje dag, ledda av den eminente Hannu Hakala. Det var en mycket bra pokerskola. Tittar man på namnen som rörde sig där, utan någon inbördes ranking, hittar man spelare som Chris Björin, Per Hildebrand, Lill-Sven, Ove ”Stören” Friberg, Peter Eichhardt, Jens Sjögren, Johan Storåkers, Bo “Legato” Sehlstedt, Jonas Mårtensson, Ken Lennaard och Ola Brandborn. Jag har säkert glömt några världsstjärnor också.” Vad betyder pokeråren 2005 och däromkring för dig i backspegeln, så här tjugo år senare? “De betyder naturligtvis väldigt mycket. Det var då jag hade många av mina största framgångar och befann mig på toppen av min pokerkarriär. Bland annat vann jag Texas SM och Nordic Masters 2007, som fortfarande är mina största cashar på 1 respektive 1,5 miljoner kronor. Detta kompletterades med seger i Mörkpoker-SM 2006 samt Europamästerskapet samma år.” Vilka är dina starkaste minnen från poker-SM på Klubben året du vann 2005? “Det första jag tänker på är heads-up-spelet mellan mig och Johnny Lodden från Norge. Det var sista året man inte behövde vara svensk medborgare för att delta. Arrangören hade utlovat ett förstapris på en miljon kronor, vilket gjorde prisstrukturen väldigt skev, då andrapriset låg runt 225 000 kronor. Jag föreslog en ICM-deal, men Jonny, som då var 20 år, avböjde ganska nonchalant och ville spela om 800 000 kronor. Han hade vunnit mycket online och trodde att han var betydligt bättre. Han visste inte riktigt vem han mötte. Det tog ungefär 15 minuter innan han var utslagen. Jag visste att han skulle spela väldigt aggressivt. Vi hamnade all-in efter att Jonny fyrbetat med Q9 mot min A9, som jag synade direkt med. Jag hade då runt 60 procent av markerna.” Hur var klubbarna att spela på den tiden, jämfört med i klubbarna idag och jämfört med spelet och miljön på Casino Cosmopol? “Jag trivdes personligen bättre i klubbmiljön. Det var en mer kamratlig stämning och nästan alla kände varandra. På klubbarna spelade vi utan dealers, och fram till runt år 2000 var svensk mörkpoker huvudspelet. Därefter tog Texas No Limit-turneringar över, och några år senare även Omaha i cashgames. På klubbar runt om i landet levde mörkpokern kvar länge, och jag tror till och med att den fortfarande spelas lite i trakterna kring Götene. När casinona öppnade i Sverige, med dealers och turneringsledare, blev det mer professionellt. I dag är många större klubbar minst lika bra som casinona var, och ibland till och med bättre. Men sen kan jag ändå sakna Kortoxen och mörkpokern, och naturligtvis också många av vännerna från den gamla tiden. Nostalgin sitter kvar.” Hur har du sett svensk poker förändras under de decennier som du har varit aktiv? “I början av Texas-turneringseran var det lättare att stjäla blinds och bluffa hem potter. Med tiden lärde sig spelarna den strategin. Utvecklingen går framåt, särskilt bland medelspelarna. Turneringsstrategin har blivit allt bättre. Tidigare spelade många mer sina kort och mindre mot personen, men den delen har utvecklats mycket. Spelarna har helt enkelt blivit bättre, inte minst eftersom det i dag finns obegränsat med kunskap att ta del av på nätet. Innan internet fick vi räkna och lista ut allt själva. En tydlig skillnad i Texas No Limit-turneringar är att höjningarna förr nästan alltid låg på minst tre gånger big blind. I dag är standarden snarare 2–2,25 gånger. Det var också betydligt mer all-in-spel tidigare, medan det numera inte är ovanligt med fyra eller fem bet-rundor innan floppen.” Hur ser din relation till poker ut i dag jämfört med tidigare i livet? “Jag har varit hobbyspelare i ungefär tio år. Under den tiden har jag mest ägnat mig åt klubbverksamhet. Personligen spelar jag tre till fyra gånger i månaden. Det blir några pokerresor per år, främst till Crippos arrangemang och till Tallinn. Nätpoker har jag slutat helt med.” Vad är det som fortfarande driver dig att spela poker efter alla dessa år? “Det handlar främst om att se om man fortfarande duger i de stora tävlingarna. Pengar är fortfarande en stark drivkraft, och självklart också möjligheten att träffa både nya och gamla vänner.” Vad sysslar du med nuförtiden, utöver att spela poker? “Jag har faktiskt börjat arbeta med ett vanligt jobb sedan fem månader tillbaka. Jag jobbar som boendestödjare och personlig assistent. Klubbverksamheten i Uppsala har vi pausat, men planen är att öppna igen till våren.” Finns det något du hade gjort annorlunda pokermässigt om du fått spola tillbaka bandet trettio år? “Jag tittar inte bakåt, framtiden finns inte där. Men självklart hade man kunnat göra mycket annorlunda. Man hade kunnat vara betydligt mer professionell. Vi levde mer som rockstjärnor, festade mycket både under och efter spelet, men vi hade väldigt roligt. Sedan var det kanske onödigt att lägga så mycket av poker­vinsterna på min dyra hobby, travet, men någon last ska man väl få unna sig.” Vi avslutar samtalet med att tacka Lars för en fin återblick och summering av sin karriär. Så här långt ska sägas, då det inte finns några tecken på att Lars Kjestrup skulle försvinna från den svenska pokerscenen. Han är en omtyckt och respekterad personlighet och spelare, som tydligt varit med och byggt svensk poker till vad den är idag. Hans berättelse speglar en tid då svensk poker fortfarande formades runt klubbar, vänskap och gemenskap, innan spelet professionaliserades och kunskapen blev globalt tillgänglig. Det är också en påminnelse om att poker, för dem som var med från början, aldrig bara handlade om marker och resultat, utan om miljöer, människor och livsresor som formats parallellt med spelet. Erik “Valterego” Rosenberg (december 2025)

Här är för övrigt handen som gjorde att bordet stängdes. Ganska svettig allin för en (nuvarande) /2, /5 reg

Rolig dag där jag för första gången på ett par år spelade lite /100 och har sedan under kvällen suttit och battlat /20 och /10 med växlande resultat. Känns som att jag börjar bli varm i kläderna på dessa nivåer igen efter ett antal års hiatus! Ska försöka plocka fram lite roliga nävar från dagen när jag har lite tid över imorgon. Kan iaf meddela nu att spelet sitter verkligen och det känns som att jag spelar väldigt bra just nu. Resultaten verkar visa detsamma! Hade varit kul att veta vad alla regsen på dessa nivåer hette på gamla klienten? Om någon vill outa sig själv så kan jag outa mig själv också! Tänker på sådana som t.ex. GTOW1zard, dontflushme, Bip0larizing, Peixe, GawkGawk, RealiseraMera, IBeetDeslyxia bara för att nämna några som jag har sett under dagen.

Köper att även andra aspekter än de ekonomiska spelar in, men jag anser att det inte är spelbolagens roll att leka socialtjänst, då det oftare än inte träffar fel. Sure att det ska finnas regleringar gällande hur mkt man får sätta in, den biten köper jag, för där kan spelbolagen agera konsekvent och på ett annat sätt säkerställa att folk blir behandlade lika. Men att reglera folks beteenden, på de godtyckliga uppgifterna som bolagen har att förlita sig på, det blir inte bra för någon. Lite av samma anledning som jag inte tycker det är bankernas uppgift att leka domare, polis och bödel gällande folks ekonomi. Swisha en hundring fel och du kan hamna i trubbel och få konton frysta osv osv. Är liksom godtycklig heten och rollfördelningen jag vänder mig emot.

Är en jäkla skillnad om man loggar 20 timmar per dygn för att man är i ekonomiskt trångmål och behöver tjäna pengar och faktiskt gör det eller lägger 20 timmar per dygn på att spela för att man jagar dopaminruset, och gör så utan att förlora pengar. Folk måste sluta kolla på det ekonomiska som enda faktorn, det är det inte imo. edit: väl medveten om att jag kommer vara rätt ensam om min åsikt, är ju trots allt ett pokerforum :), men en bra måttstock är ju om man kan åka på 2 veckors semester utan att få ett spelsug. Dvs spela inte på kvällarna, eller besök casinot och känn efter. Kan du njuta av semestern utan en tanke på att spela? ok, fint för dig! jag kunde då definitivt inte det förut, kröp i mig efter några dagar.

Dom kan nog titta på i stort sett vad dom vill som inte ser bra ut utifrån ett riskperspektiv. Tid, förluster/vinster, money gambled, ifyllnad av självskattningsformulär, vilken tid på dygnet spelaren spelar (högre risk om nattetid/morgontid t ex), ålder på spelarne (högre risk om ung), högre risk om inte anställd osv osv... Det är ren gissningslek från användarnas sida vad dom baserar sina beslut på, alla dessa är valida områden att titta på enligt spelinspektionen.

Är första handen Rebeccagoat eller

Det är ju en sak att konstatera risken och en annan att spela rätt. Jag gick fullt på PG Norman efter att hans häst bara krossade favoriten i onsdags. Det gick inte alls bra. 4 lax i sjön. Tack Lobban. Det verkar vettigt. Är nog som du berör på slutet så att begreppet användes lite vårdslöst.

Känns som jag redan vunnit på jackpoten idag på tunnelbanan. Min Malin är helt omdömeslös och tog idag en verbal fight med uppenbart drogade snubbar med plantor på vagnen. Det rann ut i sanden genom att dom drog. Hon kommer göra att jag skadar mig men sjukt häftigt att hon alltid bara står upp för det som är rätt. Som en liten terrier med stora blå ögon.

Nu är det snart dags för ATGs största jackpot-omgång någonsin med cirka 130 miljoner till en ensam vinnare. Förra gången, på nyårsafton, lämnade jag in ett system på knappt 500 kronor. Jag fick ett rätt. Den här gången lämnar jag också in ett system på knappt 500 kronor. Två rätt eller fler vore en stor framgång. Fem rätt och pengar (?) kan jag nog bara drömma om.

Strålande med återutgivningen av Magazinet digitalt här på forumet!

Hade ju älskat om han menade trafikvettet då köra bil i Frankrike är ett elände. Men gissningsvis är det drivningen som avsågs. Finns väl inget travnördar i Sverige hatar så mycket på som användningen av körspö i Frankrike. För att sen lasta in 300 olika andelsspel med spikar på kuskar som blivit bötfällda för just sådana förseelser. Min tolkning av det är att svenska hästar är mer stryktåliga eller att svenska kuskar är svagare i körspöhanden. Eller så är det gap på grannen som har snö framför dörren medan man själv kurar under täcket. Jag håller med dig Folke, man hade gärna hört mer.

Fan, GawkGawk nicket var jag spekulant på. Bara tillbaka till skrivbordet och börja om med nick-knåpandet.

Ändå BIG D AURA kliva upp på 100 och stångas. Me like 🦍

Gick som sagt ett game igår i ca 2 orbits tills fisken blev tömd. Så det var typ i fem minuter

Nä, om det är handen jag tror så donkade jag hem den på rivern 😅

Helt rätt har du någon insikt i hur ofta /50+ runnar?

Helt enig! Det finns många som ska ha cred för den tidningen genom åren! Givetvis grundarna så klart, men även t ex Murat Sahan, Ola Brandborn, Anton Fahlgren för att nämna några!

Tycker också att det är ett jäkla fint initiativ att släppa Poker Magazine digitalt! Kul att återuppleva gamla minnen när man tittar igenom årgångarna. Har ni frågor till mig så är det bara att ta dem under respektive krönika / intervju, och har man någon idé / önskemål om något jag ska ta med i en krönika så skriv det till mig också, eller DM:a!

Outa nu fluzor, bluffade du som du säger i chatten? Mot mina två överbets

Om han skriker åt frun så är det naturligtvis ett problem, men är det spelbolagets uppgift att ingripa? Spelaren kan ju vara ensamstående utan familj. Ordet "spelberoende" kan även tolkas positivt. Spelaren kan vara beroende av dom inkomster som spelet ger. Jag vill ha ett samhälle där varje människa har rätt att bestämma över sej själv utan pekpinnar. Det måste vara en mänsklig rättighet att få fatta sådana beslut som omgivningen upplever som oförnuftiga. Tja, så kan man kanske se det. Men har man ett intresse är det naturligt att det upptar en stor del av ens vakna liv. Kan en golfspelare åka på semester utan att spela golf? Golfklubborna följer nog med. Och måste den spelintresserade avstå från spelet under semestern? Det blir nog att kolla odds som man brukar. Om man tar rimlig hänsyn till sina familjemedlemmar kan man nog ha sina intressen med även på semestern.

Håller 100% med @killerwolf2, det kan vara ett stort problem även om man är vinnande. Liknelsen till högfungerande alkoholist är bra! Tid är på alla sätt en mer värdefull resurs än pengar, och om du använder din tid på ett sätt du inte mår bra av, och inte kan sluta, så är det ett missbruk. Edit: fattar att 95%+ av människor säljer sin tid för pengar, så det finns så klart en marknad här. Det jag menar ovan att må dåligt av det man säljer sin tid för.

med det sagt, problematiken kring ett spelberoende eller missbruk blir ju såklart astronomiskt större om du backar rakt ut. Skulle vilja se mig själv i den fasen av mitt liv ungefär som en högfunktionerande alkoholist.

du kan absolut vara spelmissbrukare eller spelberoende och vara en vinnande spelare samtidigt. Finns massvis med exempel, men för att ta något kan jag nämna mig själv under mina 10-15 första år i pokern. Att jag skulle påstå att jag inte var helt vansinnigt spelberoende finnns inte

Tänker dela två händer från dagens session. Den första är som vi tidigare nämnt ett fall där personen borde permabannas om @Dinousarien får bestämma. Jag tror vi kan vara eniga om att den här personen är skyldig mig ett antal big blinds till! Den andra är bara en hand där jag gärna tar lite input i en situation som man sällan ser i solvers där okänd spelare cold callar 3b IP och jag tror vi får fold från 100% av hans händer, inklusive TPTK som spelad.

Avslutade veckan med min bästa dag sedan jag startade dagboken. Äntligen en dag där vi springer bra när vi skottar 😇 Nu kommer vi till lite grafer! Så här ser året ut sedan jag gjorde comeback. Uppåt och framåt! Och så här ser grafen ut sedan jag startade dagboken.

Jag brukade köpa varje nummer av Poker Magazine och jag har kvar första numret. Tidningen hade goda ambitioner och det mesta var läsvärt. Man hade till och med en artikelserie om spelproblem skriven av en psykolog. Jag tyckte Poker Magazine var bättre än First Poker. Hela tidningen gjorde ett mer seriöst intryck. Tyvärr minskade intresset så mycket att man la ner papperstidningen och övergick till en nätversion. Men då försvann annonsörerna och Poker Magazine försvann helt och hållet. Det var tråkigt att det inte gick att få lönsamhet med en pokertidning i Sverige. I USA utkommer Card Player år efter år och verkar må bra. Men ok, USA är ett större land med mångfaldigt fler pokerspelare så det är väl som det ska vara. Tack till alla som kämpade på med Poker Magazine. Ni gjorde ett bra jobb.

Tur jag klarade mig som botten 10% 💪

Återbetalningen blev 122%. Vi får nog vänta länge på en återupprepning. Du har rätt. Att jag inte tänkte på det när Markus8000 frågade. Spelvärde borde vara hur mycket pengar man får tillbaka jämfört med sannolikheten att spelet går in. Mer än 100% - spela. Mindre än 100% - spela inte. Bra förklarat Lobo.

Det blev ett rätt den här gången också.

Är SPR 35 så måste man hitta något sätt att få in det, ovan är den enda naturliga vägen, precis som Gud tänkte det.

Ah, den klassiska 5b/call off när man alltid får in det dåligt. Glad att meddela att ovan iaf inte var jag! 😅

Menade specifika spelidéer 😃 High on pepper är brutal när den är i full form. Väldigt tråkig idé men det kanske bara är så enkelt att spika den och gå vidare.

♥️

Nice upswing! Bra för självförtroendet! Antagligen 99% varians och inget du orsakat med en några pip tightare pre-flop strategi, men hjärnan ser mönster där inga finns. Viktigt att det känns nice när man spelar så ta med dig den!

När damer och jänkare ingår så gissar jag att 75 % av de missade går utanför ramen.

Vet inte hur det är på NL sidan, men i PLOn är ipokers eurobord som man når via SvS fullt dugliga, så länge man table selectar någorlunda bra. Dock är raken högre, så man vill definitivt vara observant så man inte sitter och regbattlar längre stunder i onödan.

Ställ frågan hur de tänker att ni ska kunna spela pokertävlingar, typ "Poker-SM" med en timmes begränsning. Ska inte den tävlingen vara öppen för alla spelare? Byt sedan sajt till någon som bryr sig om spelarna *host host*

Apropå film och serier så är musiken något som bestämmer allt. Jag är aldrig så kär i Malin som när hon sätter sig vid ett piano med en öppen notbok. Jag förstår verkligen inte hur det går till men ljuden som kommer är så speciella. Jag har mest hört henne skälla på mig några månader men så kan det komma en våg. Den här låten är ett exempel på när hon nynnar i bilen och jag får sån gåshud. Edit: hon gör nåt med stämmorna alltså. Ska fråga om hon vill spela in på PF

Man borde tillverka en röd-vit ask med enbart trillingnöt, romrussin och körsbär-i-likör. Den skulle sälja som smör i solsken.