Debatt om Matematik

[subliminal]

Är det ingen som har funderat på den indirekta nyttan av olika saker man gör i skolan? Jag har inga referenser att slänga fram men det är så att hjärnan utvecklas när den får arbeta. Vare sig det gäller matematik, språk eller andra saker så utvecklas hjärnan när man aktivt tvingas slita med olika typer av problem. Bara för att man inte har en direkt nytta av att kunna derivera så innebär det inte att de kopplingar i hjärnan som stimulerades under inlärningen inte kan användas i annat syfte. Jag tror därför att det är mycket viktigt att skolan är mångsidig, men också att den inte är för slapp. Många saker kan eleverna lära sig på egen hand, andra är så tråkiga att de inte kommer göra det själva utan måste tvingas på ett eller annat sätt.

 

 

 

Angående matematik och samhällsvetare så skulle jag gärna vilja se att dessa får lära sig mer statistik och sannolikhet. Nu var det länge sedan jag gick gymnasiet och har glömt vilka mattekurser som innehöll vad men jag tror att många skulle ha nytta av att kunna detta. Det programmet är ju studieförberedande och i många fall kommer studenterna att råka ut för statistika data senare i arbetlivet. Många av dessa kommer också att dra fel slutsatser av den datan pga av att statistik inte alltid är så simpelt som det verkar.

 

Det räcker att titta runt på forumet och se hur mycket snack om rigg, osannolika bad beats mm det finns för att inse hur många det är som inte ens har koll på det elementära när det gäller statistik och sannolikhet. Och detta gäller ändå pokerspelare, folk som faktiskt borde ha fattat nyttan av det hela.

[Hjort]

Vare sig det gäller matematik, språk eller andra saker så utvecklas hjärnan när man aktivt tvingas slita med olika typer av problem.

Jag vet inte när du var i ett klassrum senast, men det är verkligen inte vad som sker där. Skolundervisning handlar mycket mer om att sitta av tid på ett väldigt onaturligt och frustrerande sätt och i bästa fall intar man passivt lite information från läraren.

 

Visst, folk som tvingar sig till MVG till allt fast de hatar ämnet har säkert nytta av att tvingas till det. Men de som bara lär sig tillräckligt mycket för knappt G hade antagligen haft större behållning av i stort sett vad som helst annat.

 

Angående matematik och samhällsvetare så skulle jag gärna vilja se att dessa får lära sig mer statistik och sannolikhet.

Det borde vara ett krav för högskolestudier över huvud taget att lära sig lite grundläggande probabilistiskt tänkande och logik.

[subliminal]

Vare sig det gäller matematik, språk eller andra saker så utvecklas hjärnan när man aktivt tvingas slita med olika typer av problem.

Jag vet inte när du var i ett klassrum senast, men det är verkligen inte vad som sker där. Skolundervisning handlar mycket mer om att sitta av tid på ett väldigt onaturligt och frustrerande sätt och i bästa fall intar man passivt lite information från läraren.

 

 

Jag skrev aldrig att jag ansåg att dagens skolsystem var perfekt. Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst om bristerna i det och vad jag tycker borde göras.

 

Det har formodligen urholkats ännu mer sedan jag läste men då fanns det i alla fall lärare i vissa ämnen som såg till att man var tvungen att anstränga sig för att uppnå ett visst resultat. Läxor helt enkelt. Sitta hemma och själv försöka lösa de olika uppgifter man hade fått. I arbetslivet väljer man inte heller själv de problem man ställs inför.

 

 

 

Visst, folk som tvingar sig till MVG till allt fast de hatar ämnet har säkert nytta av att tvingas till det. Men de som bara lär sig tillräckligt mycket för knappt G hade antagligen haft större behållning av i stort sett vad som helst annat.

 

Jag håller inte riktigt med om detta. Vad som helst annat stimulerar inte motsvarande sak i hjärnan om man nu ska återknyta till detta. Vissa människor har svårt för vissa saker. De kommer inte bli bättre på att hantera detta genom att få göra något annat. Däremot skulle upplägget på undervisningen behöva ändras så att det blir intressantare.

[Hjort]

I arbetslivet väljer man inte heller själv de problem man ställs inför.

Visst, men allra oftast är det mycket tydligare hur och varför man gör någonting, nyttan med det, att man har ett ordentligt incitamente (pengar och uppehälle), samt ordentligt negativa konsekvenser av att låta bli att göra sitt jobb. Jag tror det är en väldigt mycket bättre inlärningsstruktur än skolundervisning. Sen är det ju mestadels ganska tråkiga saker man får lära sig.

 

Jag håller inte riktigt med om detta. Vad som helst annat stimulerar inte motsvarande sak i hjärnan om man nu ska återknyta till detta.

Håller helt med, men det kan ju helt enkelt vara så att det inte existerar någon metod inom dagens skolsystem som kommer att få dem att stimulera den delen av sitt tänkande och då är det ju helt enkelt bortkastad tid. Kan iofs tänka mig att argumentationsanalys och liknande är mer lättillgänglig som övning av det logiska tänkandet för många.

 

Jag har för mig att så gott som alla ökar sin förmåga att förstå logiska resonemang när problemen presenteras som sociala situationer där fusk/stöld/whatever förekommit. Även andra delar av hjärnan aktiveras än vid abstrakt presentation av samma problem. Möjligen är det något man skulle kunna integrera i undervisningen. Alltså att analysera och genomskåda olika sätt man blir "lurad" på genom exempelvis retorik, marknadsföring, försäljningsavtal och annat. Men som sagt, mycket spekulativt.

 

Vissa människor har svårt för vissa saker. De kommer inte bli bättre på att hantera detta genom att få göra något annat. Däremot skulle upplägget på undervisningen behöva ändras så att det blir intressantare.

Ett alternativ är att man helt enkelt inte få dem att lägga en massa tid på saker som de saknar fallenhet och/eller intresse för. Precis som det är ganska pointless att försöka få sådana som mig att idrotta på hög nivå.

 

Jag tror helt enkelt inte att en jättedel av befolkningen kommer intressera sig för integralkalkyl oavsett hur undervisningen ser ut så länge det sker inom ramen för vad som är möjligt inom skolan. Skulle man betala folk 10 papp för ett MVG skulle det säkerligen få fart på en rejäl del av den gruppen, eller om man kunde införa spöstraff för dåliga resultat skulle det säkert också ge en rejäl effekt. Men jag tror inte att någondera är en bra idé.

 

Det är fullt möjligt att jag i min argumentationsiver pratar förbi dig lite grann. Vi är säkert överens om att logisk tänkande, sannolikhetsdito, osv är viktiga delar som skolan kan och bör stärka hos eleverna. Där vi skiljer oss åt skulle kunna vara att jag kan tänka mig en väldigt låg lägstanivå och en väldigt hög högsta nivå på insatsen från skolans sida.

[subliminal]

Jag tror också att vi antagligen är överens om mycket men detta är något jag skulle vilja se lite annorlunda:

 

Ett alternativ är att man helt enkelt inte få dem att lägga en massa tid på saker som de saknar fallenhet och/eller intresse för. Precis som det är ganska pointless att försöka få sådana som mig att idrotta på hög nivå.

 

 

Jag ser gärna att alla har en acceptabel lägstanivå när det gäller många saker (idrott är inte en sådan, även om det ur folkhälsosynpunkt kan debatteras vidare). Idag tycker jag att alldeles för många faller under den nivån. Hur man sedan ska göra för att få folk över den nivån kan ju diskuteras ytterligare. Vare sig det är piska eller morot så måste något göras, jag är faktiskt lite orolig över förfallet i skolan. I en allt mer konkurrensutsatt värld så tror jag att bred allsidig kunskap är mycket viktigt.

 

Sedan får folk får gärna glänsa inom de områden de är intresserade av eller bra på. Faktiskt tycker jag att det ska uppmuntras mycket mer än vad som görs idag.

[Hjort]

Vad jag ser som ett stort problem med matteundervisningen är att det är så skiljda behov mellan olika grupper och att det i en klas normalt finns samtliga grupper representerade. De som tycker om abstrakt tänkande och är duktiga på det har helt andra behov än de som har ok kapacitet men är ointresserade som i sin tur har helt andra behov än de med dålig kapacitet och svagt intresse, osv. Undervisningsformen som passar en grupp kommer passa väldigt dåligt åt en annan, så i den mån man blandar grupperna undervisningsmässigt så kommer det alltid bli några som passar väldigt illa in.

 

Och jag är som sagt tveksam till att det finns några metoder vi kan använda oss av för att ge de med svag kapacitet och intresse några särskilt starka kunskaper i ämnet. Dessutom så finns det ju en "opportunity cost" på att sätta folk i matteundervisning eftersom de kunnat göra annat under de timmarna som kanske gynnat dem mer.

 

Över lag så ser jag gärna att klassrumstiden blir minimerad eftersom jag tror att den gör väldigt liten nytta ändå och bara lär in människor att vara i en helt onaturlig miljö som de aldrig kommer vara i utanför just olika former av skolgång.

 

Kanske skulle olika former av programmering kunna ersätta matematikens roll i någon utsträckning och vara mer engagerande. Det är ju betydligt mer dynamiskt och engagerande för en tonårspojke att dunka ihop ett script som söker efter toplessbilder på Brittney Spears och slänger ihop dem till ett bildgalleri automatiskt än att integrera f(x).

[Jennez]

Tacka vet jag Försvarsmaktens pedagogik. Huruvida man borde ha allmän värnplikt eller inte är en annan debatt.

 

Inför varje övning får man presenterat för sig följande:

 

MÅL

Vad skall man ha lärt sig vid övningens/lektionens slut? Vad man förväntas kunna helt enkelt. Detta möjliggör att man kan ta till sig delar man inte förstår genom frågor eller hårdare studier.

 

SYFTE

Varför lär man sig detta? Och vad har man för nytta av det? Sen kan man argumentera att det är värdelöst vetande men du får iaf reda på användningsområdet vilket du väldigt sällan får i en skolbänk, åtmistone ett realistiskt sådant.

 

Det är just dessa delar som sällan tas upp för eleverna i skolundervisningen. Visst man kan läsa läroplanen men den är ju så diffus och luddigt formulerad så att vilken skola som helst skall kunna ge sina elever åtminståne G i syfte att hålla skolans och det nationella betygssnittet på en acceptabel nivå.

[subliminal]

Vad jag ser som ett stort problem med matteundervisningen är att det är så skiljda behov mellan olika grupper och att det i en klas normalt finns samtliga grupper representerade. De som tycker om abstrakt tänkande och är duktiga på det har helt andra behov än de som har ok kapacitet men är ointresserade som i sin tur har helt andra behov än de med dålig kapacitet och svagt intresse, osv. Undervisningsformen som passar en grupp kommer passa väldigt dåligt åt en annan, så i den mån man blandar grupperna undervisningsmässigt så kommer det alltid bli några som passar väldigt illa in.

Jo, detta är ett problem. Jag vet inte hur man ska lösa det. Större skolor med fler uppdelningar efter kapacitet i olika ämnen kanske? Och utforma undervisningen i de olika grupperna efter elevernas olika förmånga.

 

Något måste måste i alla fall göras och att förbättra dagens system borde ju i alla fall inte vara omöjligt.

 

Och jag är som sagt tveksam till att det finns några metoder vi kan använda oss av för att ge de med svag kapacitet och intresse några särskilt starka kunskaper i ämnet. Dessutom så finns det ju en "opportunity cost" på att sätta folk i matteundervisning eftersom de kunnat göra annat under de timmarna som kanske gynnat dem mer.

Fast jag tycker att alldeles för många kommer ut med bristfälliga kunskaper i bl a matematik och svenska. Många klarar ju knappt att av välja det mobiltelefonabonnemang som passar deras behov bäst (även om de flesta inte skulle erkänna det).

 

Vad som är än värre är att skrämmande många inte vet hur en eventuell räntehöjning (när det gäller bostadslån) skulle påverka deras privatekonomi. Och nu snackar vi ju inte om speciellt avancerad matte. Utan även dessa grundläggande kunskaper saknas hos många.

 

Över lag så ser jag gärna att klassrumstiden blir minimerad eftersom jag tror att den gör väldigt liten nytta ändå och bara lär in människor att vara i en helt onaturlig miljö som de aldrig kommer vara i utanför just olika former av skolgång.

 

Heh, nu kommer jag med en annan åsikt igen. Jag tycker tvärtom att klassrumstiden inte bör kortas ned. Att undervisningen kunde bedrivas på ett bra mycket bättre sätt råder ingen tvekan om, men jag tror inte att eleverna är mogna nog att lära sig allt på egen hand.

 

Det var väl ett av målen med den nya gymnasiereformen, att eleverna skulle ta eget ansvar och och jobba självständingt. Det har väl vad jag förstått misslyckats totalt. Dagens gymnasieungdomar kommer ut med sämre kunskaper än på mycket länge. Undantaget är väl engelska. Jag tycker att det visar på att ungdomarna tenderar att lära sig de saker som intresserar dem ändå, medan om de får möjlighet så skiter de i de saker som är tråkiga.

 

Kanske skulle olika former av programmering kunna ersätta matematikens roll i någon utsträckning och vara mer engagerande. Det är ju betydligt mer dynamiskt och engagerande för en tonårspojke att dunka ihop ett script som söker efter toplessbilder på Brittney Spears och slänger ihop dem till ett bildgalleri automatiskt än att integrera f(x).

 

Jag tror att programmering kan vara ett bra komplement, för samtidigt som en del tycker att det är roligare så finns det många som faktiskt tycker att det är tråkigare än ren matte. Jag vet många tjejer som bl a annat har tyckt att programmering är skittråkigt medan de tyckt att matte har varit ganska kul.

[DaPine87]

För mycket av en mängd massa skit. Jag kan köpa att man ska kunna skriva på ett fint och korrekt sätt och självklart kunna läsa, resterande i svenskan är typ crap. Jag undrar varför man ska kunna massa gamla författare, enda jag kan komma på är om jag är med i Jeperdy(vet ej hur de stavas..), knappt då behövs de väl ens. När man säger det till nån i klassen, så får man oftast svaret att: "det hör till allmänbildningen", kanske de, men känns som jag klarar mig utan den vetskapen. Historia, då finns det ju vissa saker som är bra att veta och vissa mindre viktiga. Att veta varför länder har dem relationerna som dem har och vad som har hänt är ju ändå väldigt viktigt att veta. Dock att behöva kunna massa årtal utantill eller hur många som dog i Spanska sjukan som nån nämde känns ju inte specellt givande. Sen religion så kan det ju va bra att veta hur dem olika religionerna fungerar så man får en inblick i hur dem tänker. Matte, ja, pluss, minus och gånger, behövs det så mycket mer där? Ne men ärligt talat så är det mycket som känns helt onödigt. En tanke jag hade var att man inte behövde mer matte än just plus minus och gånger i gymnasiet, utan allt som heter derivata och cosinus värden kunde vänta till gymnasiet, för dem som är intreserade av det. Men då är ju en annan tanke att om man inte skulle ha nått av dem "svåra" matte delarna i gymnasiet så kanske aldrig intresse för att läsa vidare om detta skulle skapas och på så vis missgynnas avancerad forskning o.s.v?

 

Varför inte istället satsa mer på saker som är användbara i livet såsom: Idrott- väldigt viktigt att ha en bra hälsa för att orka nått...

Kostlära- Ja, kan ju knappast va negativt att veta hur man ska äta rätt?

"vardags Juridik"- Kunna vissa enkla regler och lagar som är relativt viktiga att veta.

 

Finns mängder av ämnen jag hellre skulle vilja lägga tonvikten vid som jag dock glömt nu...Kommer säkert på fler exempel senare..

 

 

Detta vara enbart MINA ÅSIKTER, och jag kan ha jäääättefel, men detta är hur jag ser på saken.

 

 

Sen att jag valde att gå naturvetenskapliga linjen är en helt annan sak kass syo bland annat som inte förklarade hur tråkigt det gentligen var

Som det är nu tittar jag bara i väggen på mattelektionerna eller gör en "pokerplan", sen så tokpluggar jag till slutprovet som utgör 95% av slutbetyget, fel på systemet? Svaret är nog JA.

 

Måste bara nämna en liten rolig anekdot som hände en gång på en svenska lektion. Vi fick upp en liknande debatt om varför man skulle behöva kunna vilka böcker som Strindberg skrivit bl.a. Då säger svenskaläraren: "Är litteratur historia verkligen så tråkigt"

Jag(från det innersta av mitt hjärta):" Jaaaaaaa, det är det!".

[Jennez]

För mycket av en mängd massa skit. Jag kan köpa att man ska kunna skriva på ett fint och korrekt sätt och självklart kunna läsa, resterande i svenskan är typ crap. Jag undrar varför man ska kunna massa gamla författare, enda jag kan komma på är om jag är med i Jeperdy(vet ej hur de stavas..)

 

Genom att läsa mer lär du dig att stava bättre. Att tvångsläsa Röda Rummet ger dig kanske inte så mycket. Men många av författarna man får lära sig om har gjort samhällspolitiska ställningstaganden som kan vara viktiga att känna till.

 

Varför inte istället satsa mer på saker som är användbara i livet såsom: Idrott- väldigt viktigt att ha en bra hälsa för att orka nått...

Kostlära- Ja, kan ju knappast va negativt att veta hur man ska äta rätt?

"vardags Juridik"- Kunna vissa enkla regler och lagar som är relativt viktiga att veta.

 

Håller med dig till viss del. Ta inte illa upp nu men du är faktiskt inte så gammal och du verkar inte ha så bra koll vad som krävs av dig utanför skolan. Mycket av det man lär sig behöver man faktiskt och man använder det ibland utan att ens tänka på det.

 

Det jag menar i stort är att gymnasieprogrammen är alldels för breda (åtminstone de teoretiska) där Matte C i Sam-Sam programmet är ett tydligt exempel på hur efterbliven den svenska skolpolitiken är.

[Svinto]

Ja, den där posten utgör ju verkligen ett övertygande argument för varför vi borde ha mindre svenska i skolorna.

[DaPine87]

Ja, den där posten utgör ju verkligen ett övertygande argument för varför vi borde ha mindre svenska i skolorna.

 

Vet att jag ej är duktig att utrycka mig i skrift Men på vilket sätt sög mina åsikter?

[Staahla]

Jag som trodde att den allmänna uppfattningen var att alla borde kunna bevisa Lax-Milgram teoremet och kunna sin Galerkin. Hur klarar man sig i vardagslivet utan att använda sig av elementär matematik som exempelvis Cauchy-Schwarz olikhet?

[ronnagangstern]

Folk har mer koll än man tror. Igår när jag var nere på stan stötte jag på en diffrentialekvation med Robin bivilkor. Jag högg tag i en missbrukare som satt och härdade med en nål i armen och frågade om har trodde att det existerade ett unikt element u som skulle lösa ekvationen,

 

a(u,v)=L(v)

 

"Ja, det finns ett sådant element" Svarade han. Sen fortsatte han,

"Men du måste nog först anta att a(.,.) är en bilinjär, kontinuerlig och v-elliptisk form i Hilbertrummet V. Antag sedan att L är en kontinuerlig form i V. Då kan du vara säker på att en unik lösning står att finna"

 

"Är det inte en del av Lax-Milgram satsen?" Undrade jag

 

"Jo det stämmer, men vill du lära dig bevisa skiten får du fan ta och läsa kursen Partial Diffrential Equations. Men plugga fan ordentligt på skiten. Jag lökade rätt mycket och se hur det gick för mig!"

[Staahla]

Bra alldaglig iakttagelse, Ronnagangstern.

 

Ett tänkvärt och tidlöst citat från gamle gode Liebnitz:"It is necessary to solve differential equations."

 

För att kunna följa denne vise mannens ord så måste man, tyvärr för vissa, ta sig igenom Matte C och det är ju lite väl magstarkt att hävda att den man som av många anses han varit den sista människan att "behärska all kunskap inom sin tid" skulle misstagit sig.

[Bjorn_]

Kan hålla med om att det är alldeles för mycket matte för en del samtidigt som det är alldeles för lite för andra. Tippar på att det beror på tanken att alla är ganska lika och har ungefär samma behov.

 

Det här är ju det bästa som sagts i hela diskutionen och som jag ser det kärnpunkten i den problematik vi ser inom den svenska skolan och antagligen inom skolsystemen i näst intill alla utvecklade länder.

 

Har läst ett par sommarkurser i pedagogik och den uppfattning jag fick var att forskare inom dessa discipliner mycket väl är medvetna om att olika individer (och i viss mån även samma individ vid olika skeden i livet) skiljer sig åt extremt mycket både vad avser intellektuell kapacitet, inlärningstyp, intresse och ambitionsnivå. Det är bara inte politiskt korrekt att anpassa undervisningen och utbildningsväsendet fullt ut till detta.

 

Jag har för mig att så gott som alla ökar sin förmåga att förstå logiska resonemang när problemen presenteras som sociala situationer där fusk/stöld/whatever förekommit. Även andra delar av hjärnan aktiveras än vid abstrakt presentation av samma problem. Möjligen är det något man skulle kunna integrera i undervisningen. Alltså att analysera och genomskåda olika sätt man blir "lurad" på genom exempelvis retorik, marknadsföring, försäljningsavtal och annat. Men som sagt, mycket spekulativt.

 

Det där är inte riktigt sant utan det beror på om man har en konkret eller abstrakt inlärningsstil. Har läst att i en amerikansk undersökning var det så att på High school hade 75% av eleverna en konkret inlärningsstil, bland universitetsstudenterna var det 50/50 medans universitetslärarna till 75% hade en abstrakt inlärningsstil. (Detta förklarar nog en del av hur det ser ut i diverse föreläsningssalar och klassrum.)

 

Det tål också att tilläggas att de som har en abstrakt inlärningsstil forlorar väldigt lite eller kanske t.o.m. ingenting på att undervisningen konkretiseras vilket verkligen inte kan sägas om det omvända.

 

Sedan så hänger ju också mycket på i vilket medium man lär sig bäst vilket är helt individuellt. Vissa lär sig bäst av att någon berättar/föreläser, andra lär sig bäst av att läsa i böcker, ytterliggare andra lär sig bäst genom att skriva anteckningar, eller att diskutera i grupp eller lösa praktiska problem eller...

 

Inlärning är ju oftast också exponetiell, ju mer man kan desto lättare är det att lära sig mer saker, både inom samma ämne, ämnen med mer eller mindre starkt släktskap men också helt obesläktade kunskaper och färdigheter.

 

/Bjorn

[heltok]

jag läste indek på chalmers. på en av de tidiga lektionerna frågade läraren "vet ni vad derivata är?" till klassen. efter att ha läst ca 20p matematik så ja, vi vet vad det är.

 

hur ska ekonomer kunna förutspå framtiden om det inte vet vad förändring är?

 

derivata är grymt praktiskt för alla. satt i en taxi vars förare garanterat inte visste vad derivata var. därav var det omöjligt för honom att inse att förändring av accelerationen i bilen upplevs jobbigt för passagerare då accererationen linjär mot kraften som man utsätts för. lite grundläggande teknikkunskaper så hade han förstått varför bilen niger vid en hård inbromsning och kunna släppa på bromsen mot slutet också.

 

mer matte åt folket!

[Andrew_W]

Lite överkurs skulle dessutom vara om din taxiförare hade läst lite psykofysik och då lärt sig att upplevelsen inte är linjär. Han skulle då kunna räkna ut exakt vad i hans körstil som upplevs som jobbigt och varför.

[Jennez]

jag läste indek på chalmers. på en av de tidiga lektionerna frågade läraren "vet ni vad derivata är?" till klassen. efter att ha läst ca 20p matematik så ja, vi vet vad det är.

 

hur ska ekonomer kunna förutspå framtiden om det inte vet vad förändring är?

 

derivata är grymt praktiskt för alla. satt i en taxi vars förare garanterat inte visste vad derivata var. därav var det omöjligt för honom att inse att förändring av accelerationen i bilen upplevs jobbigt för passagerare då accererationen linjär mot kraften som man utsätts för. lite grundläggande teknikkunskaper så hade han förstått varför bilen niger vid en hård inbromsning och kunna släppa på bromsen mot slutet också.

 

mer matte åt folket!

 

Det var det dummaste jag hört på länge. Oavsett om taxichauffören vet varför en bil beter sig på ett visst sätt vid olika manövrar så vet han garanterat att bilen beter sig så. Med det resonemanget hade du ju passat perfekt som mattelärare. (Jag förstår att du har ett visst mått av ironi i ditt inlägg men någonstans tycker du nog så på riktigt också...)

 

Som sagt, vissa har nytta av matteundervisningen om de läser vidare men i "vardagssituationer" försvinner nyttan av mer avancerad matematik helt.

 

Jag har bott i Lund hela mitt liv och läser man på universitet/högskola blir man lätt lite inskränkt, man väljer ju sina vänner utifrån sig själv och det är långt ifrån alla som läser på universitet. Jag kan erkänna att jag själv blev aningen förvånad när jag kom ut i "verkliga" livet och insåg hur låg den genomsnittliga utbildningsnivån faktiskt är.

[Dollarturist]

Matematik är extremt användbart. Frågan är istället om vi behöver alla de samhällsvetare, socionomer, litteraturvetare, mediafolk etc. som vi utbildar.

 

Menar du att de utbildningarna borde slopas och att vi skulle ha matematiker som ett substitut?

Ja?

 

Nejdå, jag menar att det behövs ingenjörer, fysiker och matematiker för att driva utvecklingen framåt och för att skapa välstånd.

 

Samhällsvetare, socionomer etc. behövs också men utan en stark teknologi och en stark industri försvinner deras nytta. Därför ser jag hellre att det utbildas många teknologer och naturvetare.

 

Tyvärr uppfattas bland annat civilingenjörsutbildningar som tunga att ta sig igenom i jämförelse med många andra utbildningar. Detta beror möjligen på att många har dåliga kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena med sig från grundskolan och gymnasiet. När man sedan tjänar lika bra eller bättre med en "lättare" utbildning i bagaget så är ju valet lätt för de flesta.

 

Frågan är vilken nytta man har av samhällsvetare, mediefolk, socionomer etc. om hela landets industri går på knäna utkonkurrerat av kineser och indier.

 

Anledningen till att jag tror att det behövs fler naturvetare är inte att behovet skulle vara så extremt stort utan att ur bredd föds elit. Har vi en stor massa som håller på med den grenen så kommer vi att få fram flera som håller riktigt hög klass. Detta kommer att behövas nu när Kina och Indien med flera börjar komma i fatt teknologiskt samtidigt som deras medborgare inte är lika bortskämda som våra.

[Jennez]

Men herregud... Tillgång och efterfrågan? Eller får man bara lära sig det som samhällsvetare?

 

Det hela är mycket enkelt. En stor del av dagens jobb är helt beroende av medborgarnas vilja att konsumera - så även industrin och alltså ingenjörer etc. "Mediefolk" dit jag själv räknar mig, är oftast beroende av reklam som finansierar vilken verksamhet det nu må vara och reklamen finns eftersom folk konsumerar. Detta är ganska basic, och visst håller jag med om att ingenjörer, tekniker och andra yrken med naturvetenskaplig inriktning behövs men du ska ju inte tro att hela landet står och faller utan de. Inien och Kina som du använder som exempel har ju också ingenjörer, frågan är bara vem som skall göra jobbet till vilket pris. Tillgång och efterfrågan alltså.

 

Socionomer och andra typer av vårdande yrken (så även kulturella yken) behövs för att ingenjörerna och industriarbetarna skall orka med sina yrken öht. Det finns en marknad och alltså är sysselsättningen den marknaden kräver viktig! Hade folk inte behövt exempelvis socionomer så hade de inte funnits. Tillgång och efterfrågan...

 

Svamlar på en del här märker jag men kontentan är att så länge det finns en marknad så kommer utbudet att behövas. Om det sen handlar om media, industri, tryck av matteböcker, frisörer eller vad som helst. De enda yrken som är absolut nödvändiga finner man f.ö oftast inom den offentliga sektorn, exempelvis läkare, sjuksköterskor, brandmän, poliser, socionomer etc.

[Hjort]

Socionomer och andra typer av vårdande yrken (så även kulturella yken) behövs för att ingenjörerna och industriarbetarna skall orka med sina yrken öht. Det finns en marknad och alltså är sysselsättningen den marknaden kräver viktig! Hade folk inte behövt exempelvis socionomer så hade de inte funnits. Tillgång och efterfrågan...

Jag håller absolut inte med. Marknaden är delvis satt ur spel eftersom staten helt sonika tar pengar av folk och sedan bekostar utbildningar lite som partierna känner för. Om deltagarna i utbildningar själva var tvungna att betala direkt för sig skulle det se jäkligt annorlunda ut.

 

Om vi dessutom gjorde så att de som anställer socionomer och liknande faktiskt var tvungen att erbjuda tjänster som människor var villiga att betala direkt för så är jag i stort sett säker på att marknaden för socionomer skulle vara väldigt mycket mindre. En jättedel av den offentliga sektorn verkar ju praktiskt taget vara en enda stor ALU-åtgärd.

 

De enda yrken som är absolut nödvändiga finner man f.ö oftast inom den offentliga sektorn, exempelvis läkare, sjuksköterskor, brandmän, poliser, socionomer etc.

Vad sjutton får dig att tro att någon av de där är absolut nödvändiga?

 

Poliser är den enda gruppen jag kan komma på som är nödvändiga för att upprätthålla ett större samhälle, och till och med det är tveksamt. Det finns liksom rätt gott om exempel på samhällen utan vare sig läkare, sjuksköterskor, brandmän eller (fniss) socionomer.

 

Att dessa yrkesgrupper dessutom skulle behöva vara offentliga (snarare än att de måste vara offentliga pga statligt tvån) är också rätt absurt.

[ronnagangstern]

Hallå där, handlade inte den här tråden om matte C?

[Hjort]

Hallå där, handlade inte den här tråden om matte C?

Om du någonsin sett en enda tråd jag deltagit i, så vet du att de snabbt som tusan går OT. Jag är typ det största OT-trollet på forumet samtidigt som jag är moderator.

[Jennez]

Socionomer och andra typer av vårdande yrken (så även kulturella yken) behövs för att ingenjörerna och industriarbetarna skall orka med sina yrken öht. Det finns en marknad och alltså är sysselsättningen den marknaden kräver viktig! Hade folk inte behövt exempelvis socionomer så hade de inte funnits. Tillgång och efterfrågan...

Jag håller absolut inte med. Marknaden är delvis satt ur spel eftersom staten helt sonika tar pengar av folk och sedan bekostar utbildningar lite som partierna känner för. Om deltagarna i utbildningar själva var tvungna att betala direkt för sig skulle det se jäkligt annorlunda ut.

 

Det kan jag hålla med om till 100% men nu ser det ju inte ut så i Sverige idag.

 

Om vi dessutom gjorde så att de som anställer socionomer och liknande faktiskt var tvungen att erbjuda tjänster som människor var villiga att betala direkt för så är jag i stort sett säker på att marknaden för socionomer skulle vara väldigt mycket mindre. En jättedel av den offentliga sektorn verkar ju praktiskt taget vara en enda stor ALU-åtgärd.

 

Kan jag också hålla med om, särskilt i fallet socionomer men jag tror ändå att de hade behövts och existerat om än i mindre utsträckning.

 

De enda yrken som är absolut nödvändiga finner man f.ö oftast inom den offentliga sektorn, exempelvis läkare, sjuksköterskor, brandmän, poliser, socionomer etc.

Vad sjutton får dig att tro att någon av de där är absolut nödvändiga?

 

Poliser är den enda gruppen jag kan komma på som är nödvändiga för att upprätthålla ett större samhälle, och till och med det är tveksamt. Det finns liksom rätt gott om exempel på samhällen utan vare sig läkare, sjuksköterskor, brandmän eller (fniss) socionomer.

 

Att dessa yrkesgrupper dessutom skulle behöva vara offentliga (snarare än att de måste vara offentliga pga statligt tvån) är också rätt absurt.

 

Har aldrig påstått att någon enda av dessa yrkeskårer behöver vara offentliga. Och just vad gäller civiliserade samhällen, som vi nog får räkna Sverige till, tror jag visst att läkare etc behövs. Hade man betalat för sjukvård ur egen ficka eller via försäkringar hade naturligtvis även den marknaden sett annorlunda ut men den hade lik förbannat varit absolut nödvändig.

 

Men man kan ju ta till extrema exempel. Hade vi levt som på stenåldern hade vi bara behövt två yrken: Jägare och Samlare.