Slaktavfall

Ett problem med det är att länder med starkt centralstyrd utbildning och standardiserade krav vid antagning till högre studier (Korea, Kina, Singapore, Finland, USA) har bättre resultat än länder där varje skola får sätta egna betyg och göra lite som de vill (Sverige). Ett annat problem är att man inte vet vad man ska mäta. Vad ska maximeras? Är det BNP, samhällsnytta, antal patent eller nobelpristagare per capita? I Sverige tävlar skolor om att dela ut så höga betyg som möjligt (för att garantera studenterna maximalt val vid statligt finansierade högre studier) samtidigt som eleverna ska trivas (dvs inte slita ihjäl sig) vilket knappast är optimalt ur samhällsekonomisk synvinkel. Det är intressant att jämföra Singapore med Sverige. Det finns ungefär lika många friskolor i dessa länder, men i Singapore är skolorna mer specialiserade och man uppmuntrar snarare än förbjuder nivå- och elitgrupperingar. Att studenterna hamnar på olika nivå inför högre studier löser man medelst antagningstest och täta samarbeten mellan universitet och grundskola. Det som gör att Singapore sopar mattan med andra länder i matematik är det statligt hyperspecialiserade GEP. GEP (Gifted Education Programme) samlar upp den övre 1% av befolkningen (motsvarar IQ 135+) och sätter dem i en av 9 godkända elitskolor. GEP är extremt centralstyrt av Ministry of Education (MOE) med ungefär 1 lärare per 4 elever. Staten investerar 10 gånger så mycket i en GEP-student jämfört med en student av lägre kvalitet. Utvärderingar har visat att programmet lönar sig väl samhällsekonomiskt. The mission statement of the Gifted Education Programme is to provide leadership in the education of the intellectually gifted. The programme is committed to nurturing gifted individuals to their full potential for the fulfilment of self and the betterment of society. The vision is to make the Gifted Education Programme a model of excellence in the education of the intellectually gifted. This will be achieved by providing professional expertise and exemplary resources to develop intellectual rigour, humane values and creativity in gifted youths to prepare them for responsible leadership and service to country and society.

Nivågruppering innebär att det är olika studieplaner och olika behörigheter till högre studier, inte bara att man delar upp eleverna i grupper där några går "snabbare" fram men där eleverna ändå har samma mål och ska lära sig samma sak för samma betyg. Skillnaden mellan allmän och särskild kurs i matematik var i jämförelse enorm. Edit: Det är dessutom förbjudet att cappa betyg och dela upp elever i grupper där vissa automatiskt hamnar på efterkälken. Jmfr skolverkets kritik av Björnaskolan 2007 och Minvervaskolan 2004.

Den huvudsakliga orsaken till att Sverige gick från att vara världsledande i andel elever med > 6.25 (base 5 se graf ovan) var att man 1994 avskaffade allmän- och särskild studiekurs i matematik under högstadietiden. Orsaken var att man vid denna tid (och till viss del fortfarande) anser att nivågruppering skadar människor av lägre kvalitet. Det är inte oproblematiskt att återinföra nivågrupperingar. En annan tydligt bidragande orsak är de sänkta kraven för "godkänt" som tidigare stipulerats av det relativa betygssystemets "3:a" numera ligger i linje med en svag "2:a".

Mitt bästa vegastips, senarelägg din resa, gula snabbt som fan och lifta med en galen hippie (~12h) till Black Rock and lose yourself to dance Edit: Buss går också bra.

FI kommer betrakta din verksamhet som "växlingstjänst mot ersättning" . Du ska följa 2009:62 vilket är svårare än det verkar. Du kommer mycket snart upptäcka att de fyra stora bankerna i Sverige blir extremt tveksamma så fort du nämner "bitcoin". Detta till trots är mitt tips är att du har en fungerande automatiserad banklösning på plats (där bankerna har förstått att det handlar om bitcoin och att de förmodligen är ansvariga för dina handlingar i 3:e penningtvättsdirektivets anda om guilt by association) INNAN du börjar din verksamhet.

Det är stor skillnad mellan felaktiga observationer och irrelevanta observationer. "I valet mellan observation och teori hava observerad verklighet alltid företräde på det att du icke må lida galenskap och vanföreställning" Gustaf Dalén

Det jag trodde du påstod var att lägre varians i enskilda situationer automatiskt leder till lägre varians för det totala resultatet, vilket inte stämmer. Den enda gång jag tycker det är rimligt att väga in risk i någon "helhet" är när man väljer på vilken nivå man ska spela. jmfr http://en.wikipedia.org/wiki/Kelly_criterion Nej, Högre risk -> högre avkastning. Om marknaden inte förväntar sig högre avkastning väljer marknaden andra alternativ och värdet går ned tills man får en balanserad risk/reward. För poker gäller oftast ökad winrate -> mindre relativ risk, dvs tvärtemot det samband som råder på en aktiemarknad. Du tycks förespråka att man ska öka risk genom att sänka winrate eftersom företag säljer hallonbåtar på samma sätt som en reg säljer nötter. I dont see the logic. Det blir nog lättare för dig att förstå om du ser på företaget ur ett investeringsperspektiv. För att upprätthålla ett visst börsvärde krävs marknadsbalans mellan upplevd risk och förväntad avkastning. För poker gäller i regel det omvända, dvs ökad avkastning (winrate) -> lägre relativ risk.

nu är saken lite mer komplicerad en spelstrategi för poker är inte en aktieportfölj, för aktier gäller ökad risk -> ökad avkastning, tillgångsklasser dominerar inte varandras avkastning till "pris" av risk winraten är signaldrivande, ökad winrate ger i regel minskad varians, dvs varians och winrate ingår i ett återkopplat system där lägre winrate ger högre varians man kan alltså inte sänka variansen i vakuum på bekostnad av total winrate och tro att det automatiskt leder till sänkt varians ur ett globalt strategiperspektiv lägre EV för att "minska" varians är vanligtvis en tokdominerad strategi och därmed en riktigt dålig idé

Serverad klockan 15. Erkänn!

Den bästa förståelsen får man naturligtvis genom att ta några kurser i statistik- och sannolikhetslära. Men det passar inte alla. Något jag tror hjälper många är att plugga in egna siffror i en varianskalkylator och studera hur olika utfallen kan bli efter säg 100k händer. Väljer man sedan att studera olika samplesizes / winrates bör man få en god intuitiv känsla eller "förståelse" för hur många händer som behövs för att etablera en winrate med en viss säkerhet. Du kan t.ex. testa den här: http://pokerdope.com/poker-variance-calculator/ Det finns mycket att säga om varians och winrate, men här är några punkter jag tycker är viktiga att se upp med: Du kan aldrig vara "mitt i" en downswing. Otur till dags dato jämnar inte ut sig över tid. Kortsiktig winrate är en usel indikator på hur bra eller dålig en speljustering är. Winrate som nyckeltal över dags- eller veckomål är i regel dålig målstyrning om du inte har riktigt höga winrates. Förlorande spelare (spelare i downswing) brukar överskatta variansens inverkan på resultat Vinnande spelare (on a heater) brukar underskatta variansens inverkan på resultat Använd aldrig varians eller "downswing" som ursäkt, det går att räkna ut exakt hur sannolikt det är att du backar över X k händer.

Game theory PLY: In two-player sequential games, a "half-turn", or one move made by one of the players. Se vidare Minimax Jag försökte ge en hint om att spelträdet för rivern inte direkt blir jättestort (4 nivåer) och går att sätta upp mycket snabbt i t.ex. CREV eller valfritt favvoverktyg. Du behöver inte snurra runt alla strategier på varje enskild kombo utan kan flytta gränserna något steg i taget för att se hur det påverkar (lista händerna efter equity och tillskriv dem sedan 4ply strategier typ xr bc xf bf osv).

Är det här någon sorts riskaversiv pottkontroll med händer "vi gillar"? onT går alldeles utmärkt att lösa river exakt med 4ply istället för att sitta och gissa, använd CREV?

I det här fallet menar jag att variansen i winrate på låga nivåer ibland beror mer på skillnader motståndarnas kvalitet än på att man har "otur". Du kommer t.ex. stöta på spel av lägre kvalitet (och därmed ha markant högre winrate) på kvällar / helger (särskilt lönehelg / lönedag) än på torra grinddagar dagarna innan lön / dagarna efter storkonsumtionshelger typ jul. Därtill har du en naturlig variation i motståndet du möter som kan vara svårt att ta hänsyn till utan matematiska modeller. För att förtydliga, det är bra att gå igenom varje session och bedöma vad som är bra eller dåligt spel, men det är trams att försöka uttala sig om stdev på winrate utifrån detta och en mardröm att vikta ihop sessionsresultat över tid.

Om spelarpoolen på säg 1000 spelare innehåller 55 riktiga socialdemokrater och du under en period har lyckan att få spela mot 12% av dem istället för det förväntade 5.5% hur menar du att du kompenserar det? Eller ingår endast stddev i brdrunouts som skattningsunderlag? isf vill jag hävda att du missar den i princip viktigaste komponenten för winrate bb/100 tb på mikronivåer (the whale took a dump on me factor).

Jag tror vi båda kan enas om att du är en sann socialdemokrat? En av oss ser det förmodligen dessutom som en komplimang.

Mellan det numera råkapitalistiska och väl upplysta Kina och det likväl marknadsinriktade Sydkorea ligger en mörk bastion av socialdemokratisk planekonomi, Nordkorea. Här nöjer man sig inte med att kräva begränsning eller förbud mot vinster i välfärden. Alla vinster stjäls från var och en efter förmåga för att delas ut till var och en efter behov. Essensen av socialism. I Nordkorea nöjer man sig inte med att kvotera in kvinnor i styrelsen för elproduktionsbolag, man kvoterar in människor med olika bakgrund som på socialistiskt vis ska representera folkviljan och öka jämlikheten. Att de inte kan något om elproduktion saknar betydelse. Alla ska ju vara lika? Allt makt åt folket! Frågeställningen är enkel. Är det verkligen begåvat att sträva efter ett samhällssystem där huvudstrategin är att minimera förmåga och maximera behov? Ett system där jämlikhet premieras över duglighet och där alla drivkrafter att höja sig över mängden undanröjts?

Eftersom vi närmar oss val tänkte jag göra ett politiskt inlägg: Socialdemokrati - låt oss famla i ett planekonomiskt mörker tillsammans

En rimlig och relativt vanlig nybörjarstrategi är att du 3betar linjärt i blinden och därmed sänker sizen lite samt 3betar en pseudobalanserad polariserad värde + bluff lite större size när du är i position (co, mp), eftersom du här antingen vill ha stor pott med nötterna eller mycket foldequity.

.

Skulle vara mer stressad över surfaktanter (tensider) från diskmedlet som genom lyofil/lyfob fasövergång propagerar fasgränsytan, särskilt om plasten är tunn. Bör undvika "extra spolglans" eller etsande tvättmedel om man ska tvätta tunna plastpåsar med fisk i. Förstår inte poängen öht. Vill man ha reglerad temperatur finns det vanliga doppvärmare med PID för några kronor. Mongo? Träffade en gammal vän igår som numera ägnar sig åt att utforma olika testinstrument som kan användas vid rekrytering. Han skapar alltså tankenötter på heltid och får betalt för det! Vi diskuterade bland annat följande uppgift från 90-talet: Kan tokboken lösa den? Och framförallt, när du löser den kan du skriva ned din tankegång i en spoiler? Hur stor andel av försökspersonerna som svarar rätt på denna uppgift (inom ~45 sekunder) beror naturligtvis helt på vilken typ av Ravenmatriser som föregått den (eftersom det är en brusuppgift). Det finns dock en grupp ~10% som utmärker sig genom sitt lösningsresonemang. Teorin är att resonemanget i sig är intressantare än "rätt svar" i uppgifter med mycket "brus", delvis eftersom det betyder att en psykolog måste vara med och diskutera varje svar (konsulttimmar!), delvis för att detta kan sålla fram intressanta individer.

Mm, nivån är ungefär översiktskurs modern fysik / kvantfysik motsvarande åk 3 på svenska civilingenjörsprogram. Tyvärr finns det risk att det inte ingår i industriell ekonomi Så den förenklade versionen: Anonymint har skapat en GUT (global unified theory) på sin fritid. Något resten av forskarvärlden i princip jobbat heltid- och misslyckats med sedan mitten av 70-talet. När man läser vad han skriver förstår man att han blandar ihop shannon-entropy (dvs ur informationsteoretiskt perspektiv) med den klassiska definitionen och gör kopplingar till second quantization / kvantfält på ett otillbörligt sätt. Han verkar inte ha alla hästarna i stallet helt enkelt. Entropi är spännande för oinsatta som Anonymint eftersom det kan användas för att förklara varför tiden har en riktning och (kanske) hur (om) rumtiden är kvantiserad. Information (och därmed entropi) har flera mystiska egenskaper, i likhet med energi tycks den inte kunna förstöras, bara omvandlas. Vidare har universum en alldeles för låg entropi för att vara konsistent med nuvarande inflationsteori. Slutligen verkar entropi också ha en djupare innebörd inom kvantmekanik och kan kanske användas för att härleda fundamentala lagar och tycks koppla ihop informationskonceptet med observation, tid och rum. Bakom begreppet entropi anar man alltså en dolsk sanning om mänskligt medvetande och vår egen plats i universum. För det mesta helt ovetenskapligt förstås. Hursomhelst. Ska man börja fantisera om entropi, mänskligt medvetande och vad information egentligen är finns det vetenskapligt mer intressanta teorier att flumma runt i (Anonymint i all ära). Rekommenderar bland annat Max Tegmark (decoherence och entropiökning när information extraheras (observeras) från superponerade tillstånd), Leonard Susskind (holographic projections), och Roger Penrose (twistor-killen).

Ja, man måste ju ha respekt för en snubbe som relaterar ekonomiska teorier "to a theory of everything that in my spare time, I had been independently developing and writing about". Entropi och informationsöverföring dyker förvisso upp i de flesta tolkningar och frågan hur man ska förklara universums låga entropi kan faktiskt ha något att göra med dekoherens och informationsspridning, t.ex. hur partiklar som färdas genom att em- eller gravitationsfält ger oss decoherence genom metriken jmfr Wojciech Zurek och the quantum halo). Rekommenderar dock mer insatta, om än likväl galna, tolkningar. T.ex. vårt svenska stjärnskott på MIT, Max Tegmark (varning för överdriven Shannon-entropy):

Hate when that happens. Det skiljer sig naturligtvis mycket mellan olika spelformer, stejks och spelstilar. Siffran 85% hämtade jag fritt från minnet och bör vara ganska rimlig fortfarande. För att en hand ska gå till showdown krävs dels att du själv inte foldar, dels att motståndaren inte foldar. Problemet med floppade set är att man ofta (och med rätta) försöker sätta upp stackspel så att man har lite mindre än pott kvar på river att pusha. Det är oundvikligt att en del spelare viker någonstans på vägen. Pocketpar utgör endast 5.9% av alla tillgängliga starthänder. Med ett pocketpar har du 88.24% chans att missa floppen. När du väl träffar får du ganska ofta fold av motståndaren redan på turn. Situationer som kan tänkas leda till showdown är set över set osv, vilket ger situationen överkåk mot fyrtal en viss överrepresentation. Ett fyrtal vid showdown kräver nämligen minst en parad bräda och och en synvillig motståndare, förmodligen med något kåkaktigt / gråtande nötfärg. Vad som gäller i just dina spel kan du (om du har tillräckligt stor databas) studera i HM. Du kommer dock aldrig hitta fler än 1 fyrtal / 595 händer och jag finner det osannolikt att du kommer hitta fler än 1 fyrtal / 1600 händer (67% fold innan showdown), även om du spelar på lägsta möjliga nivå där alla synar allt hela tiden eller där man passivt checkar set över set 3 gator. De du hittar kommer dock ha en överrepresentation av fyrtal mot kåk eller all in på flop med drag som faller in mot set osv, dvs situationer som kan upplevas som riggade setups.

Alla duktiga spelare väljer inte att köra det mer än en gång. Särskilt inte om det finns potential till scared money vid bordet. Halva poängen med att vara skrämmande är att sätta folk ur balans bortom trygghetszonen, inte bara att vinna FE. Ibland kanske man rentav får motsatt effekt ("den här stenrika reggen ska inte tro att han kan köra med mig bara för att jag skottar!"). Hursomhelst, jag visade för några år sedan att minskningen av variansen går mot ~1/n² eller något, dvs skillnaden mellan att köra det 3- eller 4 gånger börjar bli försumbar, hittar inte posten nu, men det är alltså i princip helt meningslöst att köra det 5 gånger+.

Det finns 133 784 560 7kortskombinationer (52 över 7). Av dessa är 13 48*47*46 / 3! = 224 848 st fyrtal dvs sannolikheten P för fyrtal över alla 7 kort (2 i handen, 5 på bordet) är: Spelar du alla händer till showdown får du alltså ett fyrtal en gång per 595 händer. Nu är detta inte fallet, säkert foldar du mer än 85% av dina händer innan Showdown. Det vill säga cirka 3-5k händer per fyrtal Övningsuppgift: Hur många färger finns det och vad är sannolikheten att få en färg (som inte är en straight flush)?