Slaktavfall

Nu blev jag helt besatt av tanken att skriva ett kontrakt som som försörjer sig på att mine:a ether och allokera mer och mer resurser för att mine:a ether

Lite förenklat kan man se det som att det finns två typer av sändare/mottagare, en traditionell adress (ungefär som när man skickar pengar mellan adresser i bitcoin) och "kontrakt". Ett kontrakt är en ett knippe kod eller en automata (jmfr Turingmaskin) som agerar på ett deterministiskt (Turingkomplett) sätt. Om du vill kan du se det som en bot eller ett program som finns lagrad i bokföringssystemet (jmfr blockhain). Denna automat aktiverar sina instruktioner / regler och försöker genomföra de åtgärder som specificerats när man skickar en transaktion till den (den kan alltså skickar pengar, anropa andra kontrakt eller tillochmed sig själv). Detta gör att man kan lägga till en stor mängd decentraliserad funktionalitet för allt möjligt. Det blir enklare att sätta upp egna escrow-tjänster, röstningssystem, bank- och finansieringstjänster osv.

Verkar ju finnas lite problem att lösa, t.ex. verkar de obligatoriska centralstyrda transaktionsavgifterna lite godtyckliga, särskilt om man använder rekursiva anrop till samma kontrakt. Dessutom får man tillbaka pengar för minne som släpps?!

Jag får det till att du vid syn lägger in 16.62 (preflop) + 36 (turn) + 76 (river) = 128.62. Det blir mycket enklare att förstå om du redovisar exakt vilka siffror du använt för att få 145 resp 160. Hur jag än vänder och vrider på siffrorna får jag inte till just 145. Du kanske pratar om eller har tagit fel siffror från t.ex. JJ-handen?

Nej, det är inte så det fungerar. Tanken bakom dina beräkningar verkar vara att studera stackförändringen genom hela handen. Här kommer mitt första tips, räkna bara på differensen mellan utfallen av dina val från den nod du befinner dig ingame. Beräkningsmässigt spelar det ingen roll eftersom det är differensen mellan valen som avgör. Resultatet kommer bli samma, beräkningarna blir enklare ingame. Det finns också en filosofisk poäng i att inte betrakta de pengar du tagit beslut om tidigare i potten som ackumulerade ingångsvärden. Hur kom du fram till det? Jag misstänker att du har slarvat med rake och annat på vägen. När du väl fått till ett riktigt resultat tycker jag att du som övning dels ska kontrollera att påståendet om differens stämmer (dvs att det räcker att räkna på river ingame) dels studera hur en liten förändring i dina förutsättningar (t.ex. sänka 8/10 till 7.5/10) förändrar din lösning. Slutligen, för att göra dina beräkningar enklare, tydligare och framförallt mer estetiskt tilltalande bör du alltid låta dina likhetstecken symbolisera likhet, dvs om A = B så ska A-B = 0 och låt dina sannolikheter löpa mellan 0 och 1 t.ex. Showdown (enligt antagande 2/3 | 1/3) EvSD = 2/3*Vad_du_vinner - 1/3*Vad_du_förlorar Edit: Eftersom du verkar anta tystnad = bekräftelse känner jag mig vidare nödgad att påpeka att dina antaganden är felaktiga. Även om vi antog att de skulle vara rimliga, dvs flopcheck= obalanserad totalcap så är det din motståndares skyldighet att inte folda så stor del av rangen när du går crai med 100% av din range på river. Det här tänker jag dock inte diskutera med dig. Även med dina egna antaganden tycks din matematiska slutsats blivit felaktig.

Vi kan ju gissa att det inte är riktigt lika mycket klackspark som det verkar, men samtidigt tror jag detta är ett område där Chofritz aktivt och framgångsrikt skaffat sig en edge. Ett gott exempel att ta lärdom av oavsett imo Positiv och öppen inställning ftw!

Kan hålla med om att det blir lite tjatigt. Istället kan vi försöka få till den där bitcoinpollen det pratades om. En intressant fråga är, hur stor del av din bitcoinomsättning har du använt för att köpa varor och tjänster? En annan tänkbar fråga är användningsområden, vad köpte du med dina coins? elektronik, jordgubbar, trosor, altcoins?

99% av världens ekonomer, inklusive de flesta österrikare förutom ett gäng fanatiker kring Hülsmann använder ordet deflation om negativ inflation eftersom det är bekvämt att använda den definition alla andra använder. Vi kan kalla det negativ inflation eller tokflation istället. Dess negativa effekter kvarstår. Vilken tidsperiod hade du tänkt dig? Problemet för tokflationsförespråkare är att det inte finns några historiska exempel på deflation under tillväxt över perioder 10år+. Studien du länkar till använder inte dina definitioner av deflation och säger inget om tokflation under tillväxt, bara att inflationsvalutor återhämtar sig efter perioder av deflation. Hade tokflationssystem varit en överlägsen ESS borde vi ju sett det någonstans kan man tycka. Istället för att fastna på spadar och gropar kan du kanske försöka svara på min fråga dvs Heltok: fler användare -> mindre swings Slaktavfall: Hur har du kommit fram till att det blir tillräckligt låg jämviktsvolatilitet? Går det att bibehålla en tillräckligt hög tillväxt för att göra ekonomin ESS? Det är ju här soviethard-ekonomer och österrikare som tror på prisstabilitet går stick i stäv med en minoritet av extremistiska deflationsivrare.

Om jag tolkar dig rätt menar du att bitcoin inte är redo för Lisa, men att det kommer bli det i framtiden. Mitt problem med detta resonemang är att man inte kan trolla bort kostnader som kommer av volatilitet. Dessutom är risken systemisk och därmed svår att distribuera. Problemet med minskad transparens är inte bara att Lisa måste ändra sitt pris varje minut. Den stora kostnaden för tillväxten uppstår när kunder inte kan jämföra priser på ett rättvist sätt. Hur har du kommit fram till att det blir tillräckligt låg jämviktsvolatilitet? Går det att bibehålla en tillräckligt hög tillväxt för att göra ekonomin ESS? Det är ju här soviethard-ekonomer och österrikare som tror på prisstabilitet går stick i stäv med en minoritet av extremistiska deflationsivrare. Tillväxt gör att den begränsade pengingmängden ständigt ökar i värde, åtminstone om vi tror att tillväxten fortsätter i några årtionden till, vilket inte är ett orimligt antagande, givet de senaste tusen årens utveckling. De negativa effekterna, dvs jämviktsvolatilitet, prisinstabilitet, lägre förhållande mellan investeringar och sparande, lägre omsättningshastighet osv dyker upp när människor börjar förvänta sig att pengarna de har är värda mer imorgon än de är idag, dvs när riskaversion och stillastående pengar i madrassen premieras framför tillväxtfrämjande investeringar. Det positiva är att tillväxten då upphör, det negativa är att det är skolboksexemplet på destruktiv deflationsspiral. Om du läser överskriften / texten i början av kapitlet där du hittade denna information ser du att att detta behandlar specialfallet linjära system av typen statespace-bra = A Statespace ket eller d/dt(x) = Ax, där A är en koeffecientfördelningsmatris, dvs stabilitet för linjära statespacemodeller. När jag pratar om Lyapunovstabilitet menar jag map lyapunovexponenten och jacobianen, dvs samma definition som används när man bedömer lösningstabilitet hos ickelinjära kaos- och dynamiska system, inklusive soviethard-modellerna / DGSE. Min tes är att det finns en risk att bitcoin konkurreras ut av ett mer stabilt altcoin-alternativ. Jag ser inte fiat som en potentiell konkurrent, även vid rådande volatilitet har bitcoin tillräckligt med fördelar för att vara ett bättre alternativ vid många transaktionstyper (om än inte jordgubbsförsäljning). Huh? Schweiz var och är en inflationsstyrd ekonomi. Dessutom införde man efter guldfiaskot och den ekonomiska kollapsen år 2000 skärpta centralbanksdirektiv. Direktiven är bland annat överordnad prisstabilitet med ett inflationsmål under 2%. När man konstruerade de nya direktiven sneglade man på en annan mer framgångsrik och stabil valuta som några år tidigare infört ett liknande system. Kan du räkna ut vilket land man tittade på? Inflation Rate in Switzerland is reported by the Swiss Federal Statistical Office. Inflation Rate in Switzerland averaged 2.61 Percent from 1956 until 2013, reaching an all time high of 11.92 Percent in December of 1973 and a record low of -1.37 Percent in June of 1959.

Tanken var att ta upp några sidopoänger; dels problemet med MFL, dels illustrera en annan svaghet med volatila system, lägre prissättningstransparens (vilket också är en kostnad), något vi inte diskuterat ännu. Kan hålla med om att det blir ett elakt valt exempel som eventuellt gör att man lägger fokus på helt fel sak. Utan annons finns det risk att Lisa säljer färre jordgubbar än de konkurrenter som kan annonsera sin vara. Den stora risken kommer av att Lisa förvarar sin förmögenhet i bitcoin under natten och att hon eventuellt inte har råd att köpa nya jordgubbar dagen därpå. Det har alltså inget med Gävle Dagblad eller prissättning att göra. Kanske borde jag konstruerat mitt narrativ så redan från början. Var dock svårt att få till dramaturgin kring det...

Vad heter din betalningsplan? Det enda som verkar fritt från månadsavgift är "Starter"-paketet som tar 1% i transaction fee? Växlingen går till så att hela beloppet växlas in momentant, vilket ger extremt dålig växelkurs vid låga djup. Även vid mycket små summor < 100k måste man ta hänsyn till orderdjupet och portionera ut köp eller sälj över tid för att inte riskera få helt sjukt dålig växlingskurs. Växlingskursen är alltså inte fast utan beror på vilket belopp du tänker försöka växla. Sen förstår jag inte vad bitpay har med saken att göra. Vi studerar en aktör, Lisa, som tror på bitcoin och har valt att göra alla affärer i bitcoin. Hennes stora problem är att bitcoin kan förlora 50% av värdet under natten och att hon därmed inte har råd att köpa jordgubbar på morgonen. Själva prissättningen, som verkar bekymra dig djupt, kan hon t.ex. sköta med elektroniska anslagstavlor som ändrar sig efter aktuell kurs varje minut, vilket torde vara billigare än bitpay. Ok, vad grundar du det på? Soviethard-modeller, som du förmodligen skulle kalla dem, förutsäger motsatsen. Det beror bland annat på ändrade förhållanden mellan sparande/investeringar, lägre omsättningshastighet, lägre prissättningstransparens, riskaversion osv. Inflationsstyrda system kan göras Lyapunovstabila. Deflationsstyrda system kommer (iallafall för de flesta parameterval) ständigt ha jämviktsoscillationer utanför Lyapunovintervallet. Exemplet zimbabwedollar visar att man genom misskötsel kan förstöra en inflationsvaluta. Det förändrar inte det faktum att ett inflationsstyrt system har en egenskap ett deflationssystem saknar, nämligen Lyapunovstabilitet. Sen beror utgången självklart på hur du ställer in ditt återkopplade reglersystem, men vissa system är teoretiskt omöjliga att stabilisera. Det är därför det är så intressant och viktigt att följa bitcoins (förhoppningsvis) minskade volatilitet över tid. Kan du nämna några andra ekonomier (dvs utbyte av varor och tjänster) med deflationsvaluta som framgångsrikt överlevt (dvs är ESS). Varför har de inte tagit över världen ännu?

Om du kallar 1% transaction fee extra + extremkass växelkurs "gratis". Dessutom ändrar man den "garanterade" kursen en gång per minut: The BBB is available via JSON API at https://bitpay.com/api/rates. Rates are updated every 1 minute. och gäller bara under "utcheckningsprocessen". Bitpay löser alltså inte alls hennes problem med volatilitet. Och volatiliteten är inte ett alien-problem. Den är liksom högst påtaglig och närvarande. Jag försökte nyligen få en underleverantör att överväga bitcoin för en internationell betalning. Hans första invändning var "växelkursen verkar inte särskilt stabil". Mitt motargument "det gör det ju extra spännande" imponerade inte på honom. Den risken löper hennes konkurrenter också, om inte Lisa gör något extra konstigt med jordgubbarna. Alltså borde hon kunna ta samma pris som sina konkurrenter för rutten-gubbe-risken. Det som särskiljer Lisa är att hon valt att köpa och sälja enbart i bitcoin. Det betyder att hon explicit måste hantera riskerna bitcoins volatilitet innebär. Det behöver inte hennes konkurrenter göra. Alltså har hon en kostnad och en oro hennes konkurrenter saknar. Hur ska hon trolla bort kostnaden? Det känns som om jag frågat det här tusen gånger nu. Du kan t.ex. svara genom att hävda att bitcoins jämviktsvolatilitet är så låg att det inte spelar någon roll och backa upp det med lite matematiska modeller. Ett annan lösning är att bitcoin bara kommer användas där fördelarna är så stora att det uppväger volatiliteten, t.ex. vid internationell ehandel där transaktions, kort- och växlingsavgifter utgör en stor del av priset. När jag säger att bitcoin inte ska konkurrera med zimbabwedollar så menar jag alltså att det inte är zimbabwedollar som är dess svåraste huvudkonkurrent på sikt. Det är nämligen inte alls svårt att konkurrera ut en valuta som övergavs som statsvaluta år 2009 och helt upphörde existera år 2011.

Okej, hur ska Lisa lösa volatilitetsproblemet då? Lisas problem är alltså att det någonstans i ekonomin måste finnas stillastående kapital tillgängligt när bitcoins volatilitet slår till så att hon tillfälligt kan täcka upp en stor värdeförlust. Annars har hon inte råd att köpa jordgubbar nästföljande dag. Risken är systemisk (dvs när en aktör, Lisa, behöver kapitaltäckning, är det troligt att alla andra aktörer i Lisas situation också behöver lösa ut sina försäkringar) och därmed krävs 1:1 i clusterfaktor. Dyrt alltså. Låt oss hoppas att bitcoin inte nått sin jämviktsvolatilitet ännu. Bitcoin ska inte konkurrera med guld eller zimbabwedollar utan med stabila valutor som t.ex. den svenska kronan och framförallt andra altcoins. Vilken valuta som helst kan misskötas. T.ex. om man försöker använda inflation för att stärka inhemsk konkurrenskraft, finansiera statlig verksamhet, sänka arbetslösheten eller rentav trycka pengar för att berika sig själv. Det påverkar inte systemets Lyapunovstabilitet. Min farhåga är att bitcoin kanske förlorar mot en altcoin med lägre inbyggd volatilitet, t.ex. en inflationsstyrd valuta. Bitcoins jämviktsvolatilitet styrs av deflation. Orsaken är att penningmängden är begränsad och att människor slarvar bort coins hela tiden. Dessutom råder (förhoppningsvis) dynamisk jämviktstillväxt vid jämvikt. Att vi ökar penningmängden just nu är övergående. Titta t.ex. på den svenska kronan från 1993 och framåt då inflationsmålet 2% och oberoende centralstyrning infördes. Vi har extrem stabilitet jämfört med t.ex. guld. Valutan svänger mindre på ett år än vad bitcoin gör på 10 minuter. Tyvärr har socialdemokrater börjat orera om att inflationsmålet ska höjas för att sänka arbetslösheten och att riksbanken ska vidta större "konjunkturstabiliserande" åtgärder. Låt oss hoppas att så inte blir fallet. Nu kritiserar jag inte deflation per se utan påpekar att system med lägre volatilitet medför lägre kostnader vid utbyte av varor och tjänster. Altcoin med lägre transaktionskostnader kan konkurrera ut bitcoin. Rent politiskt tillhör jag den fascistiska skolan som anser att tillväxt ska maximeras till i princip varje pris eftersom andra alternativ inte är ESS. Pengar ska bara vara ett transaktionsmedium för varor och tjänster. En stabil valuta medför ingen extra kostnad i form av volatilitet. Jag kommer tyvärr inte bli världspresident any time soon.

Utmärkt, förklara då på vilket sätt hög volatilitet kan ses som ett tekniskt problem och hur det det ska lösas, dvs hur man får Lisa att föredra en lösning med hög volatilitet. Förklaringen "Bitcoin är inte redo för Lisa ännu" gör varken eller. Edit: Cliffs på min poäng Volatilitet är en kostnad vid utbyte av varor och tjänster Bitcoin kan visa sig ha för hög jämviktsvolatilitet Altcoins med lägre jämviktsvolatilitet kan slå ut bitcoin En deflationsbaserad valuta per definition är mer volatil än en inflationsvaluta. Jmfr t.ex. Evolutionary Game Theory av Weibull (vår svenska stjärna på Handels i sthlm) samt någon kurslitteratur du kan tänkas ha kvar från kurserna i kaos och dynamiska system. I korthet kan man säga att volatilitet skapar ett improduktivt behov av att hedgea sig mot kostnaden av den ökade risken. Det är alltså sunt att hålla denna volatilitet inom rimliga nivåer. Ett deflationsstyrt system har högre LLE och större amplitud på nollpunktsoscillationerna. Direkta marknadsoperationer ett i princip omöjligt sätt att styra stabilitet hos ett labilt system. Det är liksom så labil jämvikt definieras. Dessutom saknar bitcoin som bekant centralstyrning. Ett inflationsstyrt jämviktssystem kan göras exponentiellt stabilt, dvs Om Xe ligger tillräckligt nära X0. Ett deflationsstyrt jämviktssystem är alltid labilt och man får sätta en högre (positiv LLE) Lyapunovfaktor för att hitta en rimlig norm. En Centralbank kan om den vill hålla en inflationsvaluta väldigt stabil. Det är enkelt att trycka mer pengar för att pressa ned värdet mot en dynamisk jämvikt. Problemet är att centralbanker också tar hänsyn till andra effekter, t.ex. arbetslöshet, sparande, investeringar osv för att fatta beslut som ska "stimulera" ekonomin och man låter därför inflationen husera inom ett intervall snarare än att trycka den mot ett fixt målvärde. Jmfr Sveriges inflation före och efter centralbank / inflationsmål infördes.

Vi är helt oeniga på en rad punkter, t.ex. deflation vs inflation, vad ekonomisk tillväxt är och varför deflation med matematisk nödvändighet skapar volatilitet. Däremot ser jag en trend i att du envist hävdar att vi är överens om saker när du inte kan förklara dig. Det har den i de flesta fall inte alls, tvärtom. Volatiliteten styrs aktivt av centralbank eller regering. Om något är problemet det motsatta, dvs att man av politiska skäl tar på sig för stor volatilitet och / eller drar på sig obalanser i ekonomin med inflationsbubblor. Bitcoins volatilitet är inbyggd och kan därmed inte påverkas. Det är ingen matematisk självklarhet att vi når ett tillräckligt "stabilt" läge över tid. Volatilitetens utveckling är därför både viktig och intressant att följa.

Snarare: Heltok: Volatilitet är jättebra för ett transaktionsmedium! Slaktis: Nej. Heltok: Nej är bara en åsikt. Volatilitet är bra! Slaktis: Nej, volatilitet innebär en risk, en risk är en kostnad. Heltok: Det är inte en risk, det är bara ett tekniskt problem. Slaktis: Nej, risk är en kostnad och går inte att trolla bort med teknik. Heltok: Men bitcoin är inte redo för Lisa ännu! Slaktis: Det förklarar inte hur du någonsin ska trolla bort risken. Heltok: Men när bitcoin blir större kanske volatiliteten minskar! Slaktis: Det är inte det vi diskuterar. Dessutom är volatilitet = bra enl Heltok. Heltok: Utan volatilitet skulle inte bitcoin vara där den är idag! Slaktis: Den ökade risken stör bitcoinekonomins paretoeffektivitet. Heltok: Men ser du inte att bitcoin har ökat i värde? Slaktis: Det är inte det vi diskuterar. Heltok: Men utan volatilitet hade ingen investerat i bitcoin, fattar du inte? Slaktis: Det är inte det vi diskuterar. Tillsammans med den outvecklade bitcoinmarknadens ineffektivitet ger det goda möjligheter och är samtidigt riktigt roligt, det håller jag med om. Men faktum kvarstår, volatilitet skapar en risk. Enligt grundantaganden om rationella aktörer uppstår problem eftersom lösningarna inte är evolutionärt stabila. På mikronivå är orsaken att Lisa och andra aktörer tenderar att välja mer kostnadseffektiva alternativ. I ett makroperspektiv ser vi att det ploppar ut lägre omsättningshastighet, lägre investeringar och högre sparande . Detta ger lägre tillväxt (lägre effektivitet) i såväl statiska- som dynamiska modeller. Bitcoin har en inbyggd volatilitet, lite som att backa med ett släp i full fart. Då och då viker sig släpet. Med inbyggd inflation drar man släpet bakom sig istället, mycket enklare att styra. Frågan är om volatiliteten minskar tillräckligt på sikt eller om konkurrerande valutor med högre stabilitet slår ut bitcoin, när bitcoin berett väg och visat att en kryptovaluta faktiskt fungerar. Svaret får vi kanske redan om några år. EDIT: btw innan jag glömmer att påpeka det Om Tillväxt Antag att vi har en ekonomi och kan tillfredsställa behovspreferenser till ett värde av 1000 miljarder svenska kronor. Transaktionsvolymen i bitcoin utgör mindre än 0.001% av det totala utbytet av varor och tjänster. Bitcoin växer som transaktionsmedium går från ungefär 1 miljard SEK i omsättning till att omfatta alla ekonomins transaktioner av varor och tjänster till ett värde av 900 miljarder SEK, detta motsvarar nu 100% av ekonomins förmåga att tillfredsställa behovspreferenser. Har vi haft tillväxt? När vi pratar om ekonomisk tillväxt avser vi naturligtvis ekonomins förmåga att tillfredsställa behovspreferenser. Vi ser att ekonomin har krympt, trots att "bitcoinekonomin" har ökat kraftigt i värde. Bitcoin kan öka effektiviteten i ekonomin genom att vara ett mer effektivt (billligare, snabbare) sätt att genomföra en transaktion, men detta innebär att kostnaden (t.ex. lägre omsättningshastighet, högre sparande) inte får överstiga vinsten.

Problemet är att Lisa blir utkonkurrerad av de säljare som inte behöver ta på sig kostnaden för en försäkring. Och nej, det finns ingen möjlighet att någon tar på sig denna risk kostnadsfritt. Om Lisa kan välja mellan en valuta med hög volatilitet och en valuta med låg volatilitet kommer hon att välja den med låg volatilitet om de i övrigt har samma egenskaper / fördelar. Orsaken är att hon annars måste hantera den ökade risk volatiliteten medför. Att hantera denna risk är enkelt, t.ex genom en försäkring. Men det medför en merkostnad. Hur menar du att man ska komma runt det?

Om modellen ger felaktiga förutsägelser beror det på att något grundantagande är felaktigt, inte på att 1+1 plötsligt blir 3 och att all matematik visar sig vara en bluff. Hur menar du nu? Menar du att bitcoin har ett effektivt utbyte av varor och tjänster utöver spekulation? Hur isolerar du volatilitet från övriga faktorer i ditt experiment? Bitcoin har ju många andra tekniska fördelar mot fiat. Hur filtrerade du bort dem? Hur mäter / definierar du att bitcoin "lyckas" som transaktionsmedium för utbyte av varor och tjänster? Har den? Jämfört med vadå? Hur mäter du det? Är det därför arter dör ut hela tiden, för att de är snabba på att anpassa arvsmassan? Då kanske vi inte diskuterar samma sakfråga. Jag trodde vi pratade om ditt påstående "hög volatilitet är alltid bättre än låg volatilitet". En hög volatilitet innebär en ökad risk. En ökad risk är en kostnad. En aktör på mikronivå måste kostnadsoptimera för att överleva konkurrensen. Det är inte ett "litet tekniskt problem". Dina frågor har inget eller mycket lite med volatilitet hos ett transaktionsmedium att göra. Men jag svarar på dem ändå bara för att jag är snäll. Utan spekulation hade bitcoin vuxit mycket långsammare, fått lägre uppmärksamhet och spridning, skulle tippa på ett värde runt $5. Se vidare mitt inlägg här Du verkar blanda ihop låst växelkurs, stabil växelkurs, stabil ekonomi och stabil valuta. Det är 4 helt skilda saker. Jag vet inte om du försöker antyda att man ska bedöma volatilitet hos en valuta genom att studera en respirator? Jag försäkrar dig att detta är helt fel spår. Jag hoppas att detta är medvetet trams från din sida.

Det är inte en åsikt, man gör vissa grundantaganden i en mer eller mindre komplicerad matematisk modell, optimerar effektivitetsutbytet och ser att volatilitet minsann kostar pengar. Det ploppar liksom ut som en ekvationslösning till ett optimeringsproblem. Det som kan ifrågasättas är naturligtvis alla grundantaganden man gör. Argument för ständigt våldsam volatilitet skulle kunna vara att alternativet lägre volatilitet ger en större systemkollaps på sikt, därför är det bättre med en mindre systemkollaps var fjärde månad. Frågan är om denna strategi kan överleva, dvs är det en evolutionärt stabil strategi? Våldsam volatilitet ger en ökad risk. Risk är en kostnad i såväl mikro- som makrosammanhang. Risk kanske också kan ha en stabiliserande effekt enligt argument ovan, men det är ur ett makroperspektiv. Informationsbärande beslut fattas på mikronivå (dvs det är dessa beslut som talar om för marknaden hur den ska uppföra sig på kort sikt). Låt oss titta på ett exempel: Lisa är en företagsam göteborgstjej. Hon har bestämt sig för att sälja Jordgubbar i Nordstan. Eftersom hon ligger i utvecklingens framkant bestämmer hon sig för att göra alla affärer i bitcoin, den nya valutan. Lisa gör en modell för sin försäljning och kommer fram till att hon behöver sälja ungefär 100 askar jordgubbar per dag till priset 25 kr för att gå runt, det motsvarar ungefär 1 ask / 5 min, vilket inte borde vara några problem. Sagt och gjort, Lisa köper in jordgubbar, sätter in en annons i GP om jordgubbar för 4.5mBTC / ask och startar sin försäljning. I början går det lite trögt, men det verkar det även göra för konkurrenterna. Allt verkar alltså lugnt, men så plötsligt, efter lunch, händer något underligt. Köerna börjar ringla framför Lisas jordgubbsstånd och konkurrenterna kastar onda blickar mot den nya konkurrenten. Lisa säljer ask efter ask och ser ut att bli klar med sitt dagsmål långt innan stängningsdags. Hon är överlycklig men lite förbryllad. Vad är det som har hänt? En snabb blick på laptopen ger svaret, bitcoin har bubblat igen, för femtioelfte gången! Inte konstigt att hon sålt så mycket jordgubbar. Hennes pris är ju inte ens hälften av konkurrenternas! Lisa känner paniken komma krypande, hon kan inte gärna höja priset, det vore ett brott mot MFL eftersom hon annonserat varans pris i GP? Dessutom spelar det ingen större roll, lejonparten av hennes jordgubbar är redan sålda och nu sitter hon där med hela dagskassan på 0.4btc, till halva värdet. Hur ska hon nu få verksamheten att gå runt? Hon kommer inte ha råd att köpa in nya jordgubbar till morgondagen med den halverade dagskassan? Nu är goda råd dyra! Till slut får hon en idé. Hon ska låna ytterligare pengar från sina föräldrar och dessutom ta ut en valutaförsäkring. Lisa kontaktar Valutasäkring AB som förklarar att man kan tänka sig värdesäkra hennes bitcoins vs inköpspriset på jordgubbar, mot en kostnad på ungefär 10%. "Okej, ska jag sälja saker i bitcoin är det så jag måste arbeta", tänker Lisa. Dagen därpå får Lisa alltså sälja jordgubbarna 10% dyrare än konkurrenterna som slipper valutasäkra. Kunderna väljer då konkurrenternas i övrigt likvärdiga jordgubbar. Lisa ger gråtande upp jordgubbsförsäljningen.

Det är ett faktapåstående. Åtminstone om man definierar bra som ökad effektivitet (dvs tillväxt). Den matematiska orsaken till att man eftersträvar ett stabilt transaktionsmedium är att alla andra alternativ sänker omsättningshastigheten, dvs det ömsesidiga utbytet av varor och tjänster. Sen kan man laborera med andra konfigurationer för att t.ex. stimulera investeringar och bestraffa latency i kapitalet, t.ex. genom att bestraffa stillastående pengar med inflation eller förmögenhetsskatt.

Det finns garanterat seriösa aktörer inom E-Commerce, här i Göteborg (har för mig att du är i närheten) kan du t.ex. ta möten med Wipcore ( kunder SIBA, GINZA osv) eller Star Republic (schysst backend / b2b / mellanhandel till bla UNILEVER, Stora Enso, Vagabond). Har själv god erfarenhet av Wipcore (oklart hur hårt jag får plugga utan att bli bannad för spam). Innan vi vet vad det är du vill göra och vad som gör er lösning krävande är det svårt att rekommendera lösningar eller plattformar. Det är inte realistiskt att utveckla en mer avancerad lösning själv, särskilt inte på ~300h.

Du kan kanske få min röst om du byter signatur.

Först och främst verkar det väldigt dyrt och underligt att utveckla en ehandel från scratch. Om ni har ett litet projekt är det förmodligen billigast att använda en befintlig lösning hos en känd leverantör och be dem skräddarsy funktionalitet för just era behov. Projektet ni pratar om (~300h) låter inte realistiskt och har ett tidsmässigt marknadsvärde runt 150-200k. Det får du ganska mycket utveckling och specialanpassningar för. Ta kontakt med t.ex. Textalk (som du själv nämnde) och kolla vilka möjligheter som finns. En typisk lösning behöver inte kosta mer än 500 / månad. Sen några tips (för små företag, ~0.5-3 000 000 omsättning) Se till att ha kortbetalningslösning på plats från dag 1. Gärna med Klarna. Med en helt egenutvecklad lösning är det inte självklart att detta kommer fungera smidigt. Se till att ehandelssystemet kan integreras med ditt ekonomisystem. Särskilt om ni ska sälja något i stora volymer. Även om det lilla företaget sällan har råd med ett riktigt affärsystem bör ni redan från början försöka integrera funktionalitet för CRM och CM med ehandel och ekonomi. Det blir tidseffektivt i längden och framtvingar rätt tänk. Lägg redan från början energi på BI. Vilka nyckeltal är relevanta att övervaka? Hur ska vi sammanställa och bedöma informationen? Använd aldrig nära vänner eller släktingar som affärspartners. Det blir bara problem när konflikter uppstår. Och ja, det kommer ALLTID uppstå problem som måste lösas på ett professionellt sätt. Om man har en relation utöver den professionella uppstår plötsligt faktorer och överväganden i beslutsprocessen som absolut inte hör hemma där.

Det jag vill att du ska förstå med Semlan är att man i praktiken har en edge med större beräkningsyta. Det beror bland annat på hur man löser situationen "remi", dvs när flera lösningar ska konkurrera om att vara den rätta samt i vilken utsträckning man kan börja räkna på nästa lösning före alla andra (jmfr long polling). I vårt exempel med Semlan ser vi att ensamvargen måste vinna 3/4 av alla omröstningar vid remi för att hålla jämna steg med poolen. I praktiken blir det inte så "rättvist". Dvs, att ingå i en större pool ger dig någonstans mellan 2-7% edge med nuvarande differential mellan beräkningsyta och avgiftsstruktur hos de största poolerna (selfish mining oaktat). Den som väljer en mindre pool för att "vara snäll mot bitcoin" riskerar alltså att ge upp en inte oansenlig andel av sina vinster. Det jag trodde vi diskuterade var olika sätt att eliminera denna edge och jag försöker förklara att det blir svårt utan centraliserade lösningar. Just nu verkar det inte vara något problem eftersom de stora aktörerna agerar irrationellt. Men det är något socialistiskt äckligt och djupt stötande med en lösning som bygger på inkorrekt spel av alla framtida aktörer.

Här måste du ju mena att första kolumnen ska vara 1/10 1/7 1/4 och 1. Annars får du förklara varifrån 1/6 och 1/3 kommer. Vidare är det som Trillske påpekar naturligtvis så att vi ska ta hänsyn till tidspropagering och bilda en kedja. T.ex. är sannolikheten för att vi med M dörrar ska lyckas öppna n utan att hitta en semla: Komplementhändelsen är att vi finner en semla, alltså: Analogt när vi har k miners i en pool. Och slutligen erhåller vi alltså det vackra resultatet I poolen måste vi dela semlan i k delar. Alltså är väntevärdet för varg och enskild konnässör lika.