Slaktavfall

Blir lite osäker, behöver du hjälp med uppgiften eller kverulerar du bara?

Jag är smickrad.

En viktig poäng, som jag tror många missar, är att sannolikheten för en "break-even"-stretch är relaterad till din förväntade winrate. Ju högre drivande winrate du har, desto mer osannolik är en lång break-even stretch. En 100k break-even stretch är extremt osannolik om du har ett väntevärde på 20bb/100, men mycket sannolik om pressar limes.

En alternativ lösning är titta efter om det inte står små siffror (ofta i närheten av tangentkomplexet 789/UIO/JKL) som kan nås med (Fn) eller liknande special-laptop-tangent. Sedan är det bara att Alt+numpadda som du brukar.

Var barnvakt idag, gjorde stor succé med billiga knep. Tänkte dela med mig av två optiska äventyr (imponerar storligen på 4 åring) Här är bilderna du behöver skriva ut på en färgskrivare (och eventuellt klippa ut hål i för ytterligare effekt) Och så den klassiska Mirage Slutligen ett trick som inte fungerade lika bra eftersom man ser effekten först på inspelningen (när man filmar med en kamera som synkar/semisynkar mot tongeneratorns frekvens). Barn behöver payoff i realtid.

Just det! Du kan jämföra med med kurvan 6x²+4xy+9y²=1. Genom att göra en koordinattransformation baserad på egenvektorerna får vi på den kanoniska formen för andragradskurvor 10x^(-2)+5y^(-2)=1 Genast ser vi att vi har en ellips med semiaxlarna 1/sqrt(10) och 1/sqrt(5). Något som hade varit svårt att lista ut utan koordinattransformationen. På samma sätt kan du transformera linjära ekvationssystem (på matrisform) genom listiga basbyten för att t.ex. separera tillgängliga tillstånd från otillgängliga. Det finns ingen generell matematisk definition av "kanonisk form" för matriser, vad som avses beror helt på omständigheterna. Men ofta väljer man ett standardsätt som fyller en viss funktion där matrisen har en trappstegsform. Om möjligt med egenvärden och ettor (jordan canonical för att använda Cayley Hamilton i härledningen)

Det saknas ju lite kontext här, men givet dina tidigare inlägg kan man gissa att saken gäller ett linjärt tidsdiskret (DT) x(k+1)=Ax(k)+Bu(k) och nu vill du ta reda på om man kan ta sig från ett tillstånd x_k till ett annat tillstånd x_i genom att ansätta någon begynnelsesekvens (x=RU, R=[bAB ... A^(p-1)B]) Matlabhint: Genom att göra ett begåvat koordinatbyte kan vi separera tillstånd vi kan nå inom ändlig tid (reachable states) från otillgängliga tillstånd (unreachable states). Matten är lite snårig, men man kan t.ex. använda Cayley Hamilton för att förenkla den matematiska exercisen. Det bygger dock på att studenterna kommer ihåg / har lärt sig sin linjära algebra. Efter det listiga transformationen (basbytet) (A■=T'AT B■=T'Be, C■=CT) har du ditt system på "canonical reachability form" eller "controllability staircase form". Syftet med hela grejen är alltså att skriva om systemet på en "enkel" form där tillgängliga och otillgängliga tillstånd är separerade. Denna form visar sig behändig när du ska arbeta med reachability / transfer funktioner osv. Matlab har ett smidigt kommando som gör allt ovanstående helt automagiskt,

Nja? Hur menar du nu? Mitt btc-innehav är konstant och det är blixtsnabbt att sätta in mer fiat på goxen, det är bara withdrawal som verkar ta tid. Edit: jag har alltså fiat och btc på olika börser, jag har sedan tidigare bestämt mig för att x antal btc är en rimlig riskexponering för mig. När jag säljer y btc på gox köper jag genast y btc på bitstmap, riskexponeringen på x btc är alltså konstant och har inget med spekulation i kursen att göra. Det jag spekulerar i är huruvida gox någonsin tänker tillåta withdrawals i usd (eller att priset på goxen av någon annan anledning faller så att jag till rimligt pris kan växla ut min fiat till btc och föra hem medel över bitstamp istället).

15 dollar är ganska stor skillnad, är risken så stor? Jag spelar på att Goxen inte stänger all fiatwithdrawal för all framtid Du måste kolla volymen upp till t.ex. 102 eller något. Se Heltoks kommentar ovan

fyi 2k wall på bitstamp (nom $98) vs gox $113

Nyckeln till att förstå Nassim Mongolid Taleb är att inte ta för givet att han menar det han skriver samt att när det behövs hitta på kreativa / alternativa tolkningar av vad han menar. Jämfört med en del andra mer störande grodor (penicillin kontra vaccinering, immunitet mot radioaktiv strålning, statlig intervention med påtvingad debt/equity swap osv) upplever jag hans okunskap om ateism mindre störande. Killen är trots allt troende katolik. Eller för att citera en annan stor dagbokstänkare Förövrigt är Evergreys tolkning den korrekta givet de intervjuer jag sett med Mongolid Taleb. Påståendet stämmer om man med ateister menar aggressiva gnostiska ateister (stark ateism). Tror också att det är ganska vanligt att man ser gnostiska ateister (som är en klar minoritet enligt t.ex. undersökningar av AA) som företrädare för alla ateister. En annan problemtolkning är att de flesta religioner är slutna auktoritära system som gör anspråk på ovillkorliga levnadsregler och att ateister därmed tvingas förhålla sig till teister på ett tämligen bokstavligt och ibland högljutt sätt.

Jag har svårt att se hur det kan vara kontraproduktivt att vara intresserad av "ämnet som examineras". Det är förövrigt inte ämnet som examineras, mer om detta nedan. För en kurs ska det finnas en kursplan. I kursplanen ska bland annat anges kursens mål, formerna för bedömning av studenternas prestationer och övriga föreskrifter som behövs. Examinationen handlar om hur väl studenten nått kursmålen. Det är inte ett allmänt mått på hur mycket studenten kan om "ämnet". En examination är dels en myndighetsutövning, dels en formativ åtgärd i den enskilde studentens lärandeprocess. Ordet examination regleras av högskoleförordningen och är inte förhandlingsbart. Om du anser att ordet examination ska innebära något helt annat (t.ex. avspegla studentens allmänna kunskap inom ett ämne, alltså ett ämnesbetyg) är det förvisso en intressant diskussion, men det kräver att du först definierar på vilka sätt din ideala Trillske-examination ska skilja sig från det som definieras av högskoleförordningen. Ja, det finns gott om kurser / forskarkurser där man belönar egna varianter och där det framgår av kursmålen att studenten ska kunna skapa egna matematiska modeller, tänka självständigt, publicera artiklar osv, särskilt på forskningsinriktade utbildningar.

Ur min synvinkel är problemet att ge varje student en formativ bedömning, gärna på rättvisa grunder under givna förutsättningar. Examinationsmomentet är inte en ren summativ bedömning av studentens möjlighet, förmåga, potential eller kunskap vid sidan av de formativa kriterierna. Att kritiskt granska kurslitteraturen och komma med invändningar ger möjligtvis summativa pluspoäng. Man kan dock inte frångå de formativa kraven vid bedömning av studentens kunskapsnivå och eventuella summativa pluspoäng ska sakna relevans för den formativa bedömningen. Iallafall om lärosätet vill behålla examinationsrätten. Om det är en kursbok av författarna Bolman Deal som ska examineras och examensfrågan lyder "redogör för hur Bolman Deal et al ser på organisation och ledarskap, redogör för de fyra perspektiven" kan man inte frångå frågan genom att hänvisa till annan organisations- och ledarskapslitteratur som delvis ställer sig på tvärs med Bolman Deal.

Tror säkert du kan få tentan upprättad. Man ger inte poängavdrag för ett svar som innehåller kritik av kurslitteraturen förutsatt att svaret i övrigt innehåller den information som krävs för full poäng. Däremot får du poängavdrag om du inte på ett tillfredsställande sätt kunnat redogöra för vad som står i kurslitteraturen eller på annat sätt misslyckats med att svara på frågan. Förmodligen har examinatorn sorterat in ditt svar i något av standardfacken. Det är nämligen inte ovanligt att studenter försöker dölja sin okunskap genom att attackera frågeställning, kurslitteratur, kursinnehåll eller gällande diskurs. Exempel: "Frågan är illa ställd och går inte att besvara tillfredsställande, jag tänker därför på eget bevåg formulera om frågan så den bättre passar mitt kunskapsläge. Här får du således ett fullständigt irrelevant svar" "Kursen lär ut en syn på skapelsen som inte är förenlig med min tro, jag måste därför följa mitt samvete och ge dig 2 sidor Koranskola istället för att beskriva de matematiska följderna av Einstein in vacuo för vår förståelse av universums utveckling" "Kärnkraft är livsfarligt och kan omöjligt ha några positiva miljöaspekter. Jag tänker därför inte diskutera olika reaktortyper utan istället beskriva hur viktigt det är att bevara jorden för kommande generationer och hur fel kursboken har som hävdar att vissa reaktortyper är säkrare än andra. Här får du dessutom 4 sidor extra om svensk kärnbränslehantering och hur farlig svensk försvarsindustri är för världsfreden"

En viktig skillnad mellan att låta magnetfältet växelverka vagn / bana och vagn/vagn är att du i det första fallet kan låta magnetelement i rälsen verka under längre sträcka med kortare verkningsavstånd. Ett stort problem i ditt resonemang är att kraften mellan två magneter avtar med avståndet mellan dem i kvadrat. Om avståndet är 4 meter måste vi dela kraften med 4²=16. Om avståndet är 20 meter måste vi dela kraften med 20²=400 Om avståndet är 100 meter måste vi dela kraften med 100²=10 000 Vi behöver en stoppsträcka på ungefär 2.8km (inbromsning cirka en halv minut, 0.5g, 600km/h) för att det ska vara någorlunda behagligt för människor. Om avståndet är 2.8km mellan magneterna måste du alltså dela närfältets kraftverkan med en faktor 7.84 miljoner (2800²)... Det är rimligt att du ansätter en likformigt föränderlig rörelse (dvs minskar fältstyrkan mellan vagnarna kvadratiskt då vagnarna närmar sig varandra för passagerarkomfort, samma storlek på retardationen under hela inbromsningen). Efter en tid kommer vagnen som ankommer ha lägre hastighet än den avgående och avståndet kommer återigen öka (men du håller kraften konstant med hjälp av kvadratiskt ökande fältstyrka). Så vad är det för magiska magneter du hade tänkt använda? Och nej, du kan inte använda permanentmagneter, NdFeB (Neomag) kommer absolut inte i närheten av de fältstyrkor du behöver. Dessutom går det inte att variera fältstyrkan, vilket i praktiken omöjliggör acceptabla g-krafter. Att passagerarna ska överleva måste ju ändå ses som en rimlig målsättning? Det du säger är alltså att du med hjälp av en elektromagnet som inte väger något (<1000kg) och som får plats i tuben (<1m³) ska skapa ett magnetfält som påverkar vagnen i storleksordningen 1kN på 3km avstånd eller 7,84E12N i närfältet. Göra plasma av atmosfären much? Strömförbrukning? Överkurs

Något som skiljer ett magnetfält från t.ex. ett gravitationsfält är att gravitationsfältet är konservativt. Du kanske har en Trillske-definition av "gratis" iofs. Vidare kommer vi från gymnasiet ihåg Dessutom behövs förmodligen supraledare (med tillhörande kryostater / kylning) för att komma upp i fältstyrka. Alltså mycket mer praktiskt att använda magnetisk induktion baserat på interaktion bana / vagn än vagn/vagn. btw, vad tror du om att sätta en kludd antimateria på den ena vagnen och låta den anti-dras mot den andra? Om man skapar antimaterian som en sorts häftmassa, duvet som när man sätter upp planscher på en vägg?

Om vi låtsas att g=2.7m/s², inte för att det spelar någon större roll, blev dessutom mer rimligt. Att belasta passagerarna med ett fullt g under 30 minuter kan nog upplevas som lite obehagligt. Det roligaste vore om Elon kommit på ett fiffigt sätt att överföra rörelsemängd från inkommande vagn till den som står klar för avfärd utan alltför stora förluster (och alltför stora obehag för passagerarna). Man skulle t.ex. kunna tänka sig en luftkudde (just luft som medium är nog ett riktigt dåligt val) som agerar elastisk fjäder mellan vagnarna så att större delen av rörelsemängden överförs under en längre tidsperiod, ungefär som när en biljardboll träffar en annan och rörelsemängden från den inkommande bollen (som stannar) överförs till den träffade bollen (som skjuter iväg). Ett annat sätt att lösa det är att växla över rörelsemängden från ankommande till avgående genom en induktionsväxlare (som en sorts gaussisk pendel, jmfr gaussian gun). Detta skulle lösa flera termiska problem med en kompressibel gas som medium för krockkudden, för att inte tala om att vi slipper vakuumpumpa tuben efter varje kudde. Edit: btw, skissen du postade antyder en lösning där man har ett medium som fräser omkring i 600km/h och ploppar in små transportpoddar som accelereras utanför det slutna kretsloppet => enorma friktionsförluster mot tubens vägg om man inte kan uppnå laminärt flöde => orealistiskt?

Uppskatta vad en riktig civilingenjörsexamen är värd (låt oss för sakens skull säga 4.2mille) och vad en låtsasexamen är värd (låt oss säga 1.8 mille). Skillnaden (2.4 mille) måste alltså motsvara livsvärdet av att dra och göra det som inte kan vänta några månader tills du har en riktig examen. Du och jag har förmodligen helt olika uppfattning om värdet av en riktig examen och vad man ska använda den till så det är viktigt att du själv höftar lite värden. Tycker dock det verkar sjukt konstigt att investera 5 år av sitt liv i en utbildning, dra på sig stora studieskulder?! och sedan välja att bli en dropout bara för att man inte orkade studera 3 månader extra. Du stänger ett antal dörrar och karriärmöjligheter när du inte kan kryssa i högskoleexamen. Oavsett vad de som saknar examen hoppas och tror hamnar deras jobbansökan oftast i fel hög hos McKinsey / Accenture. Jag är helt säker på att du kan hitta ett antal anekdotiska exempel där någon programmerare lyckades få ett jobb utan fullständig examen. Det betyder inte att det är smart att stänga dörren till alla de företag och institutioner som faktiskt använder en professionell rekryteringsprocess. Slutligen, journalister älskar att frossa i din utbildning och en artikel i DI om den nye forskningschefen som inte ens har en riktig utbildning ser illa ut. Särskilt om han lite urskuldande försöker förklara att "jodå, det saknas bara 18p och ett exjobb, men jag läste lite andra kurser i USA och bla bla bla". Antar dock att du kan köra en Refaat El Sayeed. Edit: Jag förstår att du tror att det handlar om att du runt nyår eventuellt ska åka hem till sverige, men antalet spännande möjligheter som lockar kommer inte vara färre då. Det är inte första gången en student funderat på förhala sin examen och statistiken är inte till din fördel här. Examen först, jobb eller postgradstudier utomlands efteråt imo.

Exakt! Problemet med moderna människor som bestämmer sig för att äta inuit-diet är att de missar att man måste käka valskinn och sälhjärna, samt en hel del kelp, kråkbär och renlever. Det finns också en myt om att högproteindiet på något sätt skulle sätta ned c-vitaminbehovet, detta saknar vetenskapligt stöd. Det beror ju på vad man menar med "traditionell" Om man har riklig tillgång till kelp, örter, arktiska bär och sälhjärna är det enkelt att få i sig tillräckligt med c-vitamin på Inuit-diet. Problemet för inuiterna var att de inte alltid hade ett överflöd av mat att välja på, mycket på grund av hårda vintrar. Det finns arkeologiska fynd som antyder populationen stundtals hade problem med skjörbjugg och man kan koppla detta till hårda vintrar / kort sommar och därmed förmodad c-vitaminbrist (se Fediuk, samt relaterade artiklar i Journal of Food Composition and Analysis 2002). En annan indikator är de sedelärande historier som cirkulerade där man som eskimåbarn fick lära sig att man blev sinnessjuk, tappade tänder och började blöda ur ögon, näsa och mun om man inte åt sin kelp (se folklore under Critical Inuit Studies).

Karen Fediuk, Vitamin C in the Inuit Diet, McGill University, 2000 Finns också ett par bra allmänna artiklar om hur inuiter här: Critical Inuit Studies: An Anthology of Contemporary Arctic Ethnography (samling artiklar om Inuiter, allt från vad man äter / mätningar av blodvärden till vilka moralsystem man tillämpar, skönlitterära miljöskrivningar, inuiternas historia osv)

Inuiter käkar bland annat havstång (kuanniq, kelp), gräsörter samt olika sorters arktiska bär, t.ex. kråkbär. En av svårigheterna med inuitdiet är att få i sig tillräcklig mängd C-vitamin. Detta löser man med fördel genom att komplettera sommargräset och bären med valskinn eller sälhjärna under de 9 hårda vintermånaderna. Växtätares lever innehåller också c-vitamin. Stöter man på någon stackars ren när man är ute och traskar på den arktiska tundran bör man alltså genast knycka dess lever.

ERKÄNN!