dlinder

Lehman Brothers som exemplet som fick falla, en hel drös som fått statens pengar eftersom det sannolikt blir dyrare att låta dem falla än att rädda dem. Stora privata valutaföretag skulle höra till den senare gruppen. Frågan var väl iofs inte huruvida Zimbabwe skulle införa privata valutor, utan huruvida USA (eller väst i allmänhet) skulle göra det. Det går helt enkelt inte att jämställa privata valutor med statliga i de fallen. Vad gäller folket i Zimbabwe hade de naturligtvis inte räddats av privata valutaföretag, eftersom Mugabe ändå hade konfiskerat dem. Problemet där är inte att valutan är statlig, utan att landet styrs av en halvgalen diktator. Det låter otroligt ineffektivt med en massa konkurrerande valutor i ett och samma land. Bara handeln lär få mångdubblade hanteringskostnader. Om Irak slutar handla olja i dollar händer ingenting. Om kineserna slutar låna ut till USA i närtid blir det en ledsam historia, men med den självbevarelsedrift de hittills visat lär de isf göra det på ett kontrollerat sätt (och låta dollarn depreciera). Återigen: riskerna hos en statsvaluta är inte i närheten av de hos en privat valuta. Jag använde mig inte av Lehman Brothers (mfl) tjänster, ändå får jag vara med och betala priset. Det är ingen fråga om enbart individuell valfrihet längre när förlusterna kollektiviseras. På samma sätt ser jag mängder av offer för dagens kris - om vissa regleringar kan hjälpa till att förhindra att det upprepas tycker jag myndigheterna gör helt rätt när de beivrar överträdelser.

Den senaste tidens händelser borde väl rätt tydligt ha illustrerat problemet med privata verksamheter som enskilt är essentiella för ekonomin. Vad händer när "Liberty Dollar Inc" går i konkurs, om de har lyckats få bra genomslag för sin valuta? Jo vi får något som får depressionen att verka lindrig. Jag tycker inte det är det minsta underligt att valutaproduktion inte ska skötas av privata aktörer. Om du vill ha beständigt värde kan du ju handla guld, det är ju dessutom skattefritt vad jag förstår.

Kostnaden för att bo i fastigheten är med i index, och det är den som är relevant. Fastigheter är ingen konsumtionsvara; om fastighetspriserna i ett land fördubblas men boendekostnaden ligger kvar (pga sänkt kapitalkostnad) så har det inte blivit dyrare att leva i landet - och vice versa. På lång sikt så följer ju däremot boendekostnaden fastighetspriserna, så hur du kommer fram till att "man vill hålla index nere" är obegripligt. Det har helt enkelt inte den effekten, så konspirationsteorin faller platt. När räntebanan är på väg ner så drar boendekostnaden ner KPI, och medan den är på väg upp så höjer den KPI. Över en räntecykel går det på ett ut - de här effekterna är helt enkelt fullständigt symmetriska.

Grattis!

Ni missförstår vad indexet mäter. Det ska inte reflektera reavinster/reaförluster, utan prisnivån i samhället. Och där är boendekostnader som sagt en tungt vägande del, att utesluta dem vore direkt felaktigt. Oavsett om du sedan köper din bostad kontant eller ej så får du räntekostnader (eftersom du har en alternativkostnad även om du inte tagit lån).

Och på vilket sätt gör detta att RB "ska kunna hålla räntan så låg som möjligt" för bolånetorskar och allt annat du hävde ur dig? Att räkna med boendekostnader i KPI (har du förresten koll på vilken vikt det har?) slår ju uppåt på KPI när räntan höjs, men nedåt när den sänks. Ser inte hur du får det till en del av något slags konspiration.

Vad är din poäng? Att om KPI beräknades på helt fel sätt skulle den visa fel? Det tror jag ingen säger emot. Om boendekostnader gavs 100% vikt i KPI (vilket vore helt vansinnigt) skulle KPI bli åt helvete fel. Samma sak om mjölk gavs 100% vikt. Tur alltså att KPI inte beräknas så, utan istället efter en vägd korg som noga beräknas för att motsvara faktiska ekonomiska förutsättningar.

Inflationsmålet är ju på lång sikt, så det har inget att göra med huruvida räntekostnaderna råkar öka eller minska just idag, eller om ROT-avdrag är populärt just nu. Visst finns det massor av varor/tjänster som ökar i pris med mindre än 2% per år, annars skulle inte KPI kunna hålla sig där. Du kan själv kolla hur priskorgen är sammansatt hos SCB/RB. Det är lätt att tro att inflationen är något helt annat än vad den eg är genom att välja ut några få varor (som du gjorde i tidigare inlägg) och ge dem på tok för hög vikt.

Och vad är fel på KPI? Det är den enda relevanta för den som ska använda sina pengar. Vad spelar penningmängd för direkt roll för mig när jag står i mataffären? KPI beror av flera faktorer, varar penningmängd bara är en. Det är poppis med konspirationsteorier kring det här nu, men det bygger allt som oftast på bristande ekonomisk förståelse. Att likställa penningmängdsökning med inflation ger en definition som inte är praktiskt användbar. Men var så säkra, att om inte pennigmängdsökningen på sikt vägs upp med motsvarande sänkning (omvända repor) så kommer vi få inflation i KPI. Låt oss hoppas att det finns viss disciplin när ekonomin tar fart igen. EDIT: Naturligtivis ska inte penningmängdssänkningen vara precis lika stor som ökningen har varit, vi måste ju ha en penningmängdsökning motsvarande tillväxttakten i ekonomin. Men på sistone har ju ökningen varit mkt större än så (med goda skäl), varför en sänkning kommer att bli nödvändig.

Varför det? Du får förutsätta att det är viktprocent vi talar om.

Har du de problemen bör du casha ut omedelbart och sluta spela. I all välmening.

Alla är inte snortajta, tvärtom... men de bra är det. Det är möjligt att vissa resonerar så, men som sagt så har jag fortfarande inte sett något rationellt argument för att pusha bredare vid snabb struktur.

Fast det var ju det enda de var överens om? Räcker knappast för att balansera om man ska checka varje gång man floppar svagt också...

Nu har jag ju inte läst hans argument, men jag har verkligen svårt att se det. Till exempel spelade i princip alla riktigt vinnande spelare på Ongames Turbos fullständigt snortajt i början.

Vet inte vad Opteron syftar på, men att alltid checka bakom när man är svag men CB när man är stark är ju inte hållbart iaf.

Poängen är att det (vad jag vet) inte finns några ordentliga rationella skäl för Fi att justera sin pushrange beroende på tidsstruktur. Om du inte håller med får du gärna redovisa argumenten. Visst kan man se specialfall där turbo/regular är det som avgör huruvida man blir committed i nästa hands bb, men utöver det ser jag inte någon egentlig påverkan.

Det är inte självklart, nej. Är det en bra regular som raisar i tidig pos med de stackarna ligger du väldigt sällan före där. Och att blindsen går upp fort har ju nära nog ingen betydelse för ditt beslut. Som Dekutree säger, antingen är push bättre EV än fold, eller tvärtom. EDIT: Då syftar jag alltså på en spelare med ungefär samma stack som du, och som bara raisat. Har spelaren så liten stack att den pushat direkt är läget såklart annorlunda.

Skytten, Det jag försöker säga är att det enbart är slumpen som gjort att du gått plus hittills. Din strategi gör varken från eller till. Självklart kan du fortsätta ha tur, men du måste ju inse att varje spel du lägger har ett negativt väntevärde.

Alla som tror sig observera något sådant, misstar sig.

Utfallen kommer ju inte i en på förhand given ordning. Det är lika sannolikt att du går gul på första försöket som det 543583215:e.

Om dina reads stämmer (att de viker TPTK på den brädan) är det ju bara att bluffa för hela stacken var och varannan hand så plussar du garanterat.

Resultatorientering imo.

Försvann de senare bättre lägena för att du gick all in här?

Funkar det inte att ha ett rätt stort belopp på MB, som du sedan sätter in där det behövs? Eller surnar sajterna till om man sätter in/ut för mkt?

Varför just non-spade turns undar jag iaf.