Gå till innehåll

dlinder

Members
  • Innehåll Antal

    3 575
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av dlinder

  1. Jag håller med om att uppenbar avsikt ska tas i beaktande, men var går gränsen? Om han haft T-hög färg, och 3k bakom? Någonstans däremellan?
  2. Det är möjligt att jag blandar ihop begreppen, men som jag förstår det sker diversifiering just genom att man väljer aktier med olika beta. Har du en aktie med beta 1 (perfekt korrelerad med marknaden) och en med beta -1 (omvänt korrelerad med markanden) har du diversifierat bort den icke-systematiska risken (eller specifika risken). Vad jag ville komma till var iaf att hög risk inte automatiskt bör ge riskpremie. Den icke-systematiska risken går i hög grad att diversifiera bort (som i exemplet 30 aktier istället för en), och bör därmed inte ge någon premie. Ur din länkade artikel om Beta: High-beta stocks are supposed to be riskier but provide a potential for higher returns Men det är väl det som är ifrågasatt. Fast om man nu är anhängare av teorin att aktiemarknaden är en random walk är ju det där som att peka på en vinnande lottorad och säga att underlaget antyder att de numren är särskilt gynnsamma. På en fondmarknad med tusentals fonder är det ju självklart att vissa kommer att krossa index över kortare tider, precis som vissa kommer att gå katastrofalt dåligt. Verkligen inte omöjligt, men jag är ändå tveksam. 2 procentenheter kan låta lite, men sätter man det i relation till en långsiktig tillväxt på t ex 6%/år måste ju fonden överavkasta 25% för att lyckas med breakeven. Då har du dessutom inte räknat med de 10% av överavkastningen de tar i extra avgift de gånger de lyckas slå index (som vanligt erbjuds dock inte motsvarande rabatt de år de underavkastar, trots att man vill ge sken av att ha performance-styrda avgifter).
  3. Det jag menar är att bara systematisk risk bör föra med sig ett högre avkastningskrav, eftersom den inte går att diversifiera bort. Icke-systematisk risk (eller specifik risk), som är bransch- eller företagsrelaterad, går att diversifiera bort genom att investera i bolag som är negativt korrelerade med varandra (eller i varje fall icke-korrelerade). Ett exempel kan vara cykliska bolag som diversifieras med läkemedel för att reducera risken hos portföljen. Ja, men betydligt högre än indexets volatilitet. Jämför med ett genomsnitt på 30 tärningskast (vilket får representera index). Dess varians är oerhört mkt lägre än något enskilt tärningskast. Den specifika risken är alltså reducerad med en investering i OMXS30 jämfört med en enda enskild aktie ur samma index, utan att avkastningskravet måste sänkas. Så märkligt är det ju inte, om du betänker det jag skrev om återinvesterade utdelningar. På lång sikt gör det hela skillnaden, vilket fondbolagen gärna använder för att påskina ett bättre resultat än det verkliga. En annan viktig faktor som snedvrider ditt exempel är att med 10-årsgrafen startar Skagenfonden när index är ned 20%.
  4. Fast den grundmodellen är ju ifrågasatt. Den del av beta som går att diversifiera bort bör i en effektiv marknad inte ge någon riskpremie. Men är det riskpremie eller högre volatilitet? Tar jag en enda aktie ur OMXS30 har jag väldigt sannolikt högre volatilitet än indexet som helhet, men det ger i sig knappast någon riskpremie. Dessutom ska man nog vara väldigt försiktig med sådana där indexjämförelser. Vanligt är att man låter index vara utan återinvesterade utdelningar, medan fondinnehavet räknar med dem. Det ger enorm skillnad i längden.
  5. Ja, det finns ju en teori som säger att högre beta (avvikelse från index, eller risk) i längden ger högre avkastning. Jag är dock tveksam till att den är bevisad. I och med att man i stor utsträckning kan eliminera risken från hög beta genom diversifiering, blir det lite för mkt "free lunch" för att riktigt hålla. Men jag ska lämna det osagt. Hur som helst har jag svårt att se att man på lång sikt ska kunna få två procentenheter högre avkastning årligen enbart genom hög beta. Då krävs det nog riktigt bra stockpicking också, något som inte är helt lätt i en tungrodd fond.
  6. Variansen är ju högre både i upp- och nedgång när man slopar diversifieringen. Ser inte hur det skulle vara något odelat positivt.
  7. Problemet är att med för höga kostnader är sannolikheten att fonden slår index över längre tid väldigt liten. 7-8 år är ingenting i sammanhanget. Skulle du spela SnGs med 100% rake bara för att en given spelare lyckats få jättebra resultat på det nätet sett över 100 turrar? Nej, för du skulle inse att det inte är hållbart i längden. Samma sak är det med fonder med höga avgifter.
  8. Underligt resonemang tycker jag. Varför klumpa ihop de som cyklar mot rött på trafikerad väg med de som cyklar mot rött på tom väg? Det rör sig ju inte om samma handling.
  9. Nej, jag pratar om ROI (Return On Investment, eller Avkastning på investerat kapital). Samma som man använder i poker, och i finans. Positiv ROI = positiv avkastning, negativ ROI = negativ avkastning. http://en.wikipedia.org/wiki/Rate_of_return
  10. Gör man verkligen det? När jag googlar "ROI sportsbetting" verkar alla använda sig av den gängse definitionen.
  11. Vill bara påpeka att när ni pratar om ROI på 105-110% menar ni nog ROI på 5-10% (bara den eventuella vinsten är avkastning). Annars låter det lite väl sjukt.
  12. Lånets ränta är densamma alldeles oavsett vad som görs med amorteringarna. 2.6% är alltså inte rätt - du måste ta hänsyn till att lånets storlek minskar över tid. Den här beräkningen låter lite skakig minst sagt, hur ser den ut?
  13. Sulla och eurythmec, era beräkningar tar som sagt inte hänsyn till amorteringarna. Ni räknar med att hela lånebeloppet betalas tillbaka på treårsdagen.
  14. Visst blir den genomsnittliga utbetalningen från ett vinnande spel högre om du spelar en högre insats (vilket en vinnande dubbel innebär eftersom den återinvesterar hela den första vinsten i nästa match), men det är ju självklart och knappast ett argument för dubblar.
  15. Fast det är ju just detta som visas vara en missuppfattning i tråden jag länkade. Läste lite nu, och det verkar väldigt intressant måste jag säga!
  16. 8/3 = 2.5% är helt garanterat fel. Dels tar du inte hänsyn till löpande återbetalning, och dels tar du inte hänsyn till ränta på ränta. Fast nu skrev jag ju med premissen att man faktiskt fick tillbaka pengarna. Risken för att så inte sker får den tilltänkta långivaren själv räkna av på avkastningen.
  17. Vet inte hur man räknar ut det, men jag får det till dryga 5% med överslagsberäkning. Så det är väl bra om man utgår från att han alltid får tillbaka lånet.
  18. Vad är den matematiska bakgrunden till Kellys formel? Lite nyfiken. Som jag ser det verkar formeln godtycklig. Allt beror ju av dina preferenser för balans mellan maximerad avkastning och minimerad risk att gula.
  19. Hur ger en dubbel bättre utbetalning än två singlar? Det enda tillfället jag alls kan tänka mig att en dubbel skulle vara att föredra, är om matcherna går samtidigt och kassan inte räcker till att lägga önskat belopp per singel. Fast då lär man sannolikt spela över sin BR... Tänkte hänvisa till den här tråden för förklaring, sen såg jag vem det var som rockade loss i den (Länk borttagen)
  20. Hur mkt du har investerat spelar ingen roll iofs.
  21. dlinder

    Roi?

    100 SnG säger absolut ingenting.
  22. dlinder

    Roi?

    De beräkningarna skulle jag vilja se?
  23. Intressant, men bör det då inte vara bättre att göra en sådan betbluff med tex en parad tvåa? Dragvärdet är då betydligt högre, och det befintliga showdownvärdet mindre.
×
×
  • Skapa nytt...