Ost

Det blir svårare allt eftersom. I högskolans analyskurser är det inte ovanligt med härkeintegraler som tar uppemot ett par sidors uträkningar att få ordning på. :-/

Kan man rösta på Alexandra Pascalidou? Hon är den som gett starkast intryck på mig i alla fall...

(Äsch, såg att någon annan redan sagt det jag skulle säga. Varför kan jag inte ta bort inlägget?)

Vad är givet från början och vad är dina antaganden? Om v+u är definierat att vara lika med arctan((a+d)/x) och u är definierat att vara lika med arctan(d/x), så stämmer det att v = v+u - u = arctan((a+d)/x) - arctan(d/x). Det uttrycket är inte ekvivalent med v = arctan((a+d)/x - d/x), något du själv kan se om du byter ut a, d och x mot några godtyckliga tal.

Primitiva funktioner introduceras inte förrän i Ma D, om jag minns rätt.

Det är subtraktionsregeln för tangens som man utnyttjar. Den säger att: tan(a-b) = (tana - tanb) / (1 + tanatanb) Byter man ut a mot (u+v) och b mot u så får man ovanstående. Additions- och subtraktionsregler för tangens är inte så krångliga att härleda. Man utnyttjar bara att tanv = sinv/cosv och använder additionsreglerna för sinus och cosinus. Blir tyvärr tämligen oläsligt om jag försöker göra det i ren text.

OK, sant. Redbet tror jag det var förra gången då, spelade Betways och minns inget om Student.se. Om jag inte missminner mig hur det såg ut förra året, så ser Student.se återigen ut att missa 26 000 studenter i Linköping och Norrköping genom att inte bevista Östergötland.

Förra året var dessutom inte UB arrangör till nåt av dem. Så det riskerar att bli tre?

Spännande idé, Hjort. Jag kan dock inte låta bli att spontant fråga vad som skulle ske med de familjer som lever utan extravaganser, och har det allmänt snålt. Vilken skola skulle de ha råd med? Den billigaste av alla, med de sämsta resurserna, minst kompetenta och mest underbetalda lärarna? Vilka förutsättningar ges då deras ungar? Får vi inte klasscementering? Nog för att klasscementering de facto äger rum idag, i och med det på sina håll kraftigt segregerade boendet... men man gör väl knappast nåt för att avhjälpa problemet om man konstruerar ett system som snarast främjar det. Om man då inte med hjälp av bidrag ska försöka hjälpa de "underpriviligierade"... men då är det ju ingen skillnad mot hur det fungerar idag. Dessutom tror jag att idén faller samman, just för att det är som du misstänker: Helt sant. Helt sant. Var nog mer aktuellt förr. Idag tar de flesta "studenten", på ett eller annat sätt... dess betydelse är urvattnad jämfört med för en klase år sedan. (Tänkandet lever dock i viss mån kvar när det gäller vissa universitetsutbildningar, då särskilt civilingenjörsprogrammen som är hårda av tradition, inte för att de måste vara det.) Heh, nja. De flesta skolor försöker klara sig med ett minimum av personal, personal som sällan är särskild välbetald i förhållande till utbildningstiden. Behöver en skola en mattelärare och en naturkunskapslärare, så anställer man en mattelärare som får ta naturkunskapslektionerna också (utan att ha vare sig intresse eller formell kompetens för det). Man väljer inte lärarkarriären för pengarna, det är nån annan perversion man har. Så detta är väl snarare "verkan" och inte "orsak" i kausaliteten. Men i varje fall de två första punkterna är jag helt övertygad om överskuggar det faktiska behovet av tillämpbar kunskap hos individen.

Det vore knasigt med nuvarande system. Om vi skulle förlänga studieförberedande utbildningar på gymnasiet till fyra år och likrikta innehållet, tror jag att vi skulle få färre ungdomar som är villiga att läsa dem. Och det är ju inte vad pappa staten vill, han har ju länge velat att så många som möjligt skaffar sig så god utbildning som möjligt. Men skolsystemet är ingalunda perfekt, och väldigt trögt för förändringar. Kan hålla med om att kursutbudet är slarvigt och tramsigt på många håll. Men det lär inte bli bättre om gymnasieskolorna (fortsättningsvis precis som idag) för sin ekonomiska hälsas skull tvingas profilera sig på så sätt att de får "ragga" elever. Då blir det gärna att de inriktar sig på vad de tror eleverna vill ha - enkel underhållning, ett utbud av skitkurser så man kan tillämpa minsta motståndets lag. Jag har inte nåt förslag till hur man skulle kunna komma tillrätta med det - men det vill jag ha sagt, att jag inte tror på att bedriva nationell grundutbildning på marknadsmässig basis.

OK, förstår din poäng. Vilka är argumenten, jag har svårt att finna ork att bena ur dem - är det för "allmänbildningen"? Vad är det? Och varför är vissa saker positivt värderade för att de ingår i nån sorts "allmänbildning", men i sig egentligen är helt värdelösa om du inte ska tävla i Postkodmiljonären eller Jeopardy? Varför är derivator betraktade som värdelöst vetande ur allmänbildningssynpunkt, medan Oliver Cromwell och svensk romantik featuring Esaias Tegnér inte är det? Varur skulle man kunna deducera att jag då borde finna hela debatten ganska dum. De facto så rör ju detta långt fler ämnen än matematik, men jag får intrycket av att det bär dig emot att betrakta kurser i Sv, Hi och Sh på samma sätt som dito i Ma. Påverkar bakgrund och intressen, tro? Som gammal naturare har jag inte ha svårt att föreställa mig en klart tillfredsställande NV-utbildning utan vare sig Sv B, Sh A eller Hi A. Eller Idrott och hälsa, för ta upp ett annat kärt debattföremål.

Jag ber dig peka ut en skola som har ett samhällsprogram där Ma C är obligatorisk, jag har misslyckats med att finna nån. (Och skulle det vara ett problem för en elev så finns det ju nuförtiden inga formella hinder för att denna väljer en annan skola som inte tvingar på en Ma C.) Bara för att man går Samsam behöver det inte betyda att man inte vill bli ekonom efter gymnasiet. Visst, felval kan alltid korrigeras i efterhand, men jag kan på ett sätt tycka att ju mindre skillnad det är mellan de olika studieförberedande programmens kursutbud, desto bättre. Samtidigt så inser jag det knasiga i att SP och NV skulle konvergera mot någon slags generellt "studeförberedande program". Även om det givet vissa prioriteringar, och ett års extra utbildningstid, inte skulle vara så svårt att utforma. En parentes i sammanhanget. Det finns fortfarande möjligheter i landet att jobba, tjäna pengar och leva ett hyggligt liv även om du knappt tagit till dig någonting av innehållet i en gymnasieutbildning. Det är knappt att man behöver kunna nåt mer än att läsa text och läsa av klockan - resten lär man sig på arbetsplatsen. Visst, du har väl inga karriärmöjligheter, direkt, och skulle ditt jobb försvinna lär du bli stamkund hos Soc. Men vad fan, det finns civilingenjörer som är idag... Right. Jag kan nog knappt peka på en enda situation (undantaget Trivial Pursuit-omgångar eller motsv.) där jag "behövt" innehållet i Hi A eller Sh A, om vi nu ska vara på det viset. Var "gränsen går" är högst godtyckligt när det gäller många ämnen, så mycket beror på vem det är som tycker och vilket perspektiv denna antar. Givet rätt argument kan man propagera för att Ma B ska tas bort från samhällsvetarprogrammen. Eller ännu radikalare men lika lätt att motivera: stryk Hi A och Sh A från alla andra program... Min egentliga poäng är denna: nyttoargumentet är dumt. Vi skaffar karriär efter vår kompetens, och skaffar kompetens som matchar de karriärer vi drömmer om. Det är ett växelspel, i vilket vi på ett sätt skapar våra egna behov. Ser vi på det så, kan ingen förutom du själv säga vad du "behöver" i ett utbildningspaket. (Även om en gymnasieelev inte kan ha nån riktig koll på det.) Det handlar också inte bara om vad man ska kunna i ett yrkesutövande eller för vidareutbildning. Det handlar lika mycket om att varje individ är medveten om världen runtomkring henne, och allt vi lär oss i skolan bidrar till detta - om inte på något annat sätt så öppnar det kommunikationsvägar till människor med vissa särskilda intressen. Bättre kommunikation, bättre förståelse, ett mer demokratiskt samhälle, yadda yadda, den retoriken. Men det här handlade inte om de stora, idealistiska perspektiven, utan om matematik för samhällsvetare. Och där är jag tämligen säker på att Ma C är valfritt för icke-ekonomer, så jag förstår inte vad du gnäller om.

Då räcker det väl med en snabbformatering av hårddisken och ominstallering av Windows? Eller har jag missuppfattat vad du vill åstadkomma?

Behöver och behöver. Vad "behöver" man som individ, egentligen? Du behöver kunna läsa. Det är väl något man inte kan överleva i samhället förutan, läskunnighet (såvida inte du har någon läskunnig att hålla i handen 24/7). Men andra sakkunskaper? Slå i nån bok, eller fråga nån annan som vet. Spela fotboll? Trams. Laga mat? Köp färdiglagat. Engelska? Vi bor ju för fan i Sverige. Naturkunskap? Jag plockar aldrig svamp, varför bry sig om vad som är giftsvamp och inte? Och fåglarna kan dra åt helvete, skränar och skräpar ner är allt de gör. Slöjd? Vem fan syr sina egna kläder eller gör sina egna möbler när man kan köpa dem? Räkna? Det görs ju automatiskt i snabbköpskassan. Algebra? Nej vet du vad! Det handlar ju inte om vad man behöver och inte behöver. Man skapar i mycket sina egna behov (eller åtminstone så bidrar ens sociala miljö starkt till vilka behov man upplever). Kan man laga sin egen mat så gör man väl kanske det, men inte fan behöver man. Kan man engelska så kan man ex. surfa runt på utländska sajter och... ja, vad man nu ska ha utländska sajter till. För inte fan behöver man dem? Kan man matematik så kan man behandla eventuella problem man stöter på, på sådant sätt att matematiken hjälper en. "Men jag stöter aldrig på såna problem där matematiken hjälper mig?" Nej, så trevligt för dig då. Men det kan ju också bero på att du undviker dem eller helt enkelt inte ser dem. Matematik är inte att kunna räkna. Det är ett abstrakt mentalt verktyg för att lösa problem... att tänka analytiskt, systematiskt, logiskt. Det finns andra saker än matematikundervisning som kan hjälpa en att träna upp den sortens tänkande (spela shack, lös sudoku, whatever), men inget är lika brett och djupt... och hatat. Att ensidigt slå för någon slags nyttoargument blir snart absurt, oavsett vilket skolämne man berör. Ingen kunskap är onödig, för någon... men lika lite "behöver" man kunna en massa saker. Det vi behöver är äta, skita, sova och ha socialt umgänge. Sist jag kollade så behövde inga andra än ekonomerna läsa Ma C heller.

Åtminstone ekonomer (som väl räknas som "samhällsvetare") kan må bra av matematik, även om de kanske inte "har nytta" av den per se i sitt yrkesutövande. En anekdot som en kompis berättade för mig: Ett gäng (ett hundratal) ingenjörsstudenter bevistar en föreläsning i någon form av ekonomikurs. Föreläsaren är en erkänt kompetent ekonom som har skrivit en hel del inom "sitt" område. Status, respekt, etc. Under föreläsningens gång presenterar föreläsaren en formel "på tavlan", varpå en student nyfiket undrar: "Ursäkta, är den formeln härledd från nån geometrisk serie, eller...?" Ridå. Föreläsaren har inte en jävla aning om vad han frågar om. Föreläsaren är visserligen en bra ekonom, men kan inte matematik, och har ingen aning om varifrån formlerna hon använder kommer eller egentligen "betyder". Det faller tillbaka på vad Fairlane sa tidigare... i nämnda fall hade lite djupare matematisk förståelse onekligen underlättat kommunikationen mellan föreläsaren och ingenjörsstudenterna.

OK, gott så. Det skulle väl kunna funka som "stensäkert bevis".

Alltså, OK om ni har hört nånstans att han har rakat skallen, och jag hävdar inte heller motsatsen för jag vet inte ett skit... men att hänvisa till en photoshoppad bild, och ett videoklipp där han säger att han aldrig skulle raka skallen... Vi har nog lite olika definition av "stensäkra bevis"!

Så trevligt då med en missvisande bildtext?

Öh, Photoshop?

Hade några grejor för mig när jag var yngre, typ 7-10 år... * Gick bara på de målade delarna av ett övergångsställe. * Kunde inte passera ett brunnslock utan att trampa på det. * Undvek att gå på skarvarna på stenlagda ytor... iaf när det handlade om större stenar, som foten fick plats på (inte vanlig gatsten). * Höll andan när jag pissade (så länge det fanns en stråle i varje fall). * När jag åkte bil så hade jag en rutin för när och hur säkerhetsbältet skulle tas av (nej, det fick inte sitta på tills bilen stannat). Numera är det bara de klassiska sakerna, att jag måste kolla spisen och dörrlåset en massa gånger innan jag är nöjd. Och så har jag oerhört svårt att passera en spegel, eller en yta som fungerar som en, utan att titta på mig själv. Lika hemsk syn varje gång...

Högskoleprovet är ju tänkt att sålla ut de som förmodas klara akademiska studier bättre än andra. Akademiska studier utgörs till stor del (i varje fall på filosofiska fakulteter) av läsning av texter med en (onödigt) stor del "fina" ord. Eftersom budskapet i texterna kan vara knepiga att ta till sig även om man förstår orden, så underlättar det ju inte precis om man måste bläddra i en ordbok var tionde mening. Men jag förstår din frustration, ORD var också min svagaste del varje gång jag skrev provet. Det är den poängmässigt tyngsta delen, som ägnas i särklass kortast tid, och som dessutom endast kräver ett minimum av analytiskt tänkande, om något alls. Det kan absolut kännas skevt. Men så är inte heller högskoleprovet ett perfekt verktyg för att avgöra vem som är mer eller mindre lämpad för akademiska studier. Det har alltid varit, och kommer alltid att vara, ganska trubbigt.

Dock lämpar sig ingen av nivåerna egentligen särskilt väl i ett ansiktslöst, skriftbaserat diskussionforum som detta. Men att faktiskt säga vad man menar verkar vara en konst som gått förlorad hos många...

Skulle inte förvåna mig om det var på G redan i höstas, då hon kuskade runt med just Betways student-SM-arrangemang runtom i landet.

Om du inte kan/vill/orkar ordna det på annat sätt, så kan du alltid skriva sqrt(uttryck) istf rottecken. Eller (uttryck)^(1/2).