Riggdevil

Jag började naturligtvis inte med det utan satsade hela rullen på en 50-kronors.

Tack för råden som jag iochförsig kände till men det är ändå bra med en förmaning om att hålla ett bättre MM. Att spela 20-kronors sngs är dock så sabla intetsägande rent ekonomiskt att jag lätt börja spela för löst. 50-kronors är i så fall lite mer balanserat mellan motivation, värde och bankrulle (i mitt fall). 200-kronors borde jag egentligen ha struntat i även om jag vann en del sådana. Jag vet att man framför allt på min nivå inte bör fokusera på att vinna pengar utan på att ha roligt och utöva en hobby, ungefär som schack. Men det är lättare sagt än gjort att försöka slå bort tidigare tunga förluster ur tankarna, d v s att inte gå in för att "vinna tillbaka" de tidigare pengarna för då är man snart ute på djupt vatten. Jag är en vinnare i sngs när jag är pigg och fokuserad men jag har tyvärr varit dum nog att spela när jag är trött och/eller deppig och det är verkligen ett generalfel som alla pokerspelare måste lära sig att undvika. Om man är trött redan före frustrerande förluster så drabbas man lätt av "skiter i allt och tiltsynar"-syndromet som de flesta nog känner igen . Jag skrev den här tråden för att jag upplever mig ha nått vägs ände ifråga om poker. Att börja på micronivå med all den erfarenhet jag trots allt har skaffat mig skulle kännas för trist och att spela på 100-kronorsnivån är som sagt inte så lämpligt för en liten rulle så "konkurs" är nog att föredra här.

Jag satte in de 55:- jag hade kvar på bankkontot och lyckades på några få dagar förvalta dem till 1700:- genom enbart 100+10 och 200+20 sit & goes. Sedan kunde jag bara inte vinna längre i varken sit & goes, MTT´s, limit eller NL (kolla Magneten på Svenska Spel i Sharkscope). Mycket oflyt gjorde att jag blev misstrogen och frustrerad vilket ledde till dåligt spel o s v. I limit vann jag kanske 4-5 händer under ca 2 timmars spel så jag fattar bara inte hur en del kan leva på den turvarianten. Utan flyt i limit så är det kört för bluffar funkar bara inte om motspelaren har träff. Visst kan man invänta superhänder som QQ-AA men hur kul är det om motspelaren floppar triss eller turnar stege? Jag vet att man aldrig ska spela poker när man är trött och eller deppig och det är just vad jag har gjort nu. Frågan är varför jag nästan alltid har fått sämre träffar när jag mår dåligt än när jag känner mig energisk och på gott humör . Det där är ett fenomen som känns magiskt på något sätt. Nu är jag så fruktansvärt less på nätpoker att jag inte ens vill höra talas om det längre och funderar allvarligt på att lägga av här och nu. Men det har jag "bestämt mig för" så många gånger tidigare att jag tvivlar innerst inne. Så oerhört frustrerande att ha varit ytterst nära att gå upp till 2000:- och istället sitta här med 0:- kvar. Poker är en lockande förbannelse som alltid lyckas återfånga mig.

Vadå glashus? Jag brukar komma bland pengarna i sngs. Men jag håller med om att jag formulerade mig dumt eftersom kurvan som sagt är mycket hackig, alltså inte en massa förluster på raken. Att den är mycket nedåtgående visar dock att hon var stadigt förlorande under lång tid och jag förstår inte hur det kan innebära att hålla sig "average"?

Därför att höjdhoppare har övat på att hoppa baklänges medan längdhoppare har övat på att hoppa framåt

Förvisso men de måste ju helt enkelt använda sig av fel speltaktik ifråga om att överleva sngs och MTT´s. De behöver snacka med Roy Rounders

Eftersom sngs inte har riktigt samma BR-krav så tror jag att det i många spelares fall kan handla om det. I cashgames kan du förlora flera inköp efter varandra vilket snabbt blir väldigt mycket förlorade pengar. Inköpen till sngs är en i regel mindre och fast summa per spelsession vilket innebär att man på förhand har stenkoll på vad man kommer att förlora om det går dåligt och kan därmed beräkna om man har råd med förlusten. Oavsett hur mycket man tiltar under en sng-session så kommer man inte att förlora mer än inköpet. En spelare med dåligt MM som är lika bra i cashgames som i sngs klarar sig med rätt stor sannolikhet längre genom att hålla sig till det sistnämnda eftersom det inte kräver en mindre förmögenhet. Nu kommer många säkert skriva att om man bara håller sig till rätt MM i cashgames så går det på ett ut. Visst kan det vara så om man i princip aldrig tiltar men om man är en någorlunda känslomänniska så måste det ligga något i mitt resonemang. Inte för att jag själv brukar tilta så ofta nuförtiden men de flesta som "tvingas" köpa in på nytt flera gånger vid samma gc-bord blir nog ganska frustrerade. Jämför 4 förlorade 50-dollars sngs på raken (200 dollar) kontra 4 förlorade 1/2 cashgame-inköp på 200 dollar var (800 dollar).

Legato borde väl åtminstone ha hunnit lära sin flickvän hur man "överlever" i en Double or nothing? Jag är chockad över diagrammet. Dilba är enligt min uppfattning mest en inrikeskändis som spelade bra och hade fint flyt i Pokermiljonen (kom ju 2:a i finalen). Som kvinna och kändis såg Pokerstars henne som en bra reklampelare men ordet proffs känns inte rätt ifråga om en spelare som uppvisar ett sånt där diagram. Jag vill inte smutskasta henne men måste ändå få uttrycka min uppfattning. Visst kan man ha otur i många Double or nothings på raken men den starkt nedåtgående kurvan under ganska lång tid uppvisar tyvärr att det handlar om spelaren. Hon ser sig säkert fortfarande som professionell men Pokerstars tog nog snabbt chansen till att dumpa henne när hon gav dem chansen

Hur är det ihuvudtaget möjligt att förlora så många gånger på raken ifråga om Double or nothing? Man kan ju tro att det är fråga om en 10-åring.

Varför skulle 5-dollars sngs vara för högt i det här sammanhanget?? Jag har ofta spelat 10 och 20 dollars med en betydligt mindre rulle än 500. Iochförsig inte att rekommendera men om du är en medelmåtta i sngs så bör du ju snarare skippa det helt och hålla dig till cashgames.

Kan någon förklara hur det kommer sig att somliga är förlorande spelare i cashgames men vinnande spelare i sngs eller turneringar? Vad är det för faktorer som avgör skillnaden?

Jag säger som i Lasse Åberg-reklamen. "De kallades bussar... genialt på sin tid"

Då slapp han ju å andra sidan förlora rubbet så vilken tur han hade egentligen

Okej, då drar jag mig bugande bakåt och försvinner in i dunklet.

Ifall det blir något seriöst så kommer jag från Jönköping och hälsar på

Man kan ju förstå förtvivlan över att förlora så mycket när man sitter med färgstege Bokstavligt talat maximal otur.

Men vänta nu.. vid en all in så ser ju dealern till att bådas kort läggs upp på bordet. Det är ju inget någon av spelarna ens har rätt till att mucka. Du måste m a o ha utelämnat någon viktig detalj eller formulerat dig galet

Så många stenrika asiater som spelar på alla Casino Cosmopol får mig att seriöst misstänka kinesiska eller japanska maffian . Vi snackar folk som har flytt till Sverige men som har råd att spela för enorma summor. Om de tillhörde den övre medelklassen eller t o m överklassen i sina hemländer så undrar man ju vad det handlade om. Politisk förföljelse brukar knappast drabba dem som redan har det gott ställt eftersom de sällan har någon anledning till att bedriva "statsfientlig" politik. Asiater står inte heller och bakar pizza dagarna i ända så jag undrar verkligen vad rikedomarna kommer sig av.

De tänkte nog att en så storväxt kille säkert blir bullrig och bufflig när han är full

Kasinopersonal tycks vara "något" överkänsliga och skitviktiga.

Ser du lite flummig ut hogge eller kan det bero på ditt "utagerande" sätt?

Snacka om superminne i så fall

Got ya lady . Trevligt med pokerlirande tjejer.

Thats luck man!

Särskilt i Stockholm kan jag tänka mig eftersom många 08-or gör ett självsäkert och världsvant intryck . Skåningarna har nog ändå tryggast personligheter.