schoolbook

Tycker nog det är sämre att potcommita sig pre med 23s än att syna när man är potcommitad...

Låter superkul.

"Hemskt illa" tycker jag är att ta i. Definitivt finns det ju utrymme för rejäla förbättringar, men i EU till exempel är vi femma så vitt jag kan se. Här en påminnelse om det som gått framåt i Sverige sedan början på 90-talet. http://www.nationalreview.com/articles/248263/sweden%E2%80%99s-quiet-revolution-duncan-currie

andranyhet på förstasidan just nu, coolt!

Jag får nog toppa dig igen, "riktig" poker lärde jag mig i Diös lägenhet 1992 men på 80-talet var det en hel del 7-stud i schackgänget fast då med fullständigt vanvettiga strategier och regler (Kontanter, inga marker och det var tillåtet att plocka upp plånboken för att höja!?). Att lägga sig på tredjegatan ansågs fegt och dumt, "Man kan ju alltid träffa något".

Tack för tipset, har också reggat mig nu. Hoppas det fanns plats kvar.

Började spela hold'em (potlimit) i ett homegame i Lund 1993 (Det ni, slynglar!). Samtidigt lånade jag av Diös (hade spelat där tidigare, standardspelet var 7-stud) "Super System". Försökte följa Doyles råd med varierande framgång. Övriga gänget tyckte i alla fall jag var tillräckligt "regelbunden" för att bli döpt till schoolbook, jag återupplivade nicket när jag reggade mig på pf.nu

Du lever alltså inte efter principen: "Sex is good but poker lasts longer”?

Vän av ordning påpekar att det där är 51, borde vara dags för reservlista med J-O som första namn. (Du kommer ju säkert med, J-O och hoppas det varmt också så vi får chans till fler morgongrytor!). Fullbokat cirka 100 timmar efter annonseringen och mer än 100 dagar före turren! Unikt i pokervärlden?

I princip? Ärligt sagt tror jag du överskattar marknaden rejält, visst skapar den välstånd, jobb etc. men perfekt är den bara i teoriboken. Vad menar du med ekonomiskt EV+? Välgörenhet gör man för att det ger en något, sedan kan detta något vara av olika karaktär. Visst kan det vara svårt att mäta men jag ser inget skäl att inte åtminstone försöka diskutera i kvantitativa termer. Jag vet inte men jag gissar av ungefär samma anledning som jag månadsinbetalar 350 kr, känns bra att göra det. Jag uppfattade att du påstod att omfördelning lika bra kan skötas med välgörenhet. Mitt exempel är förstås ett leksaksexempel, poängen var dock att om man vill ha en rejäl omfördelning finns det anledning att tro att marknaden inte är effektiv även om de rika vill avstå. Skälet till omfördelning är enligt mig i främsta hand att nyttofunktionen är konkav, det vill säga att större nytta skapas med en jämnare fördelning.

Det är ju det det gör. Fattigdomen är urgammal, det är flykten från fattigdomen som började för ca 200 år sedan och sedan fortsatt, gått snabbare olika tider och olika länder. Ta och läs lite historia eller för enkelhets kull kolla http://www.gapminder.org

Rikedom ser inte jag heller problemet med, däremot fattigdom. En helt fri marknad i alla avseenden skulle leda till en fattigdom hos vissa som jag och (tror jag) de flesta skulle tycka var väldigt oönskvärd. Visst skulle man kunna tänka sig privat välgörenhet för att råda bot på det, problemet är att om var och en fattar välgörenhetsbeslut oberoende av andra kan resultatet bli långt från optimalt pga en fångens dilemmavariant. Exempel: 100 personer har 100000 kr, 100 personer har ingenting. De med pengar tycker inte om att se folk utan pengar så deras nyttofunktion är (Egen förmögenhet-0.02*Summa(Max(10000-annans förmögenhet))), summan över hela befolkningen. Med denna fördelning är rikingarnas nytta 80000 kr, vore 90000 kr om alla gav 10000 kr till en fattig. Om alla andra håller sina val konstant är det dock rationellt att behålla alla sina pengar. Intressant, påminner ju om ett Anders Borgklipp som varit uppe tidigare: Jag kan se framför allt två tolkningar av detta: * Reinfeldt och Borg var tidigare smarta men har med åren blivit mer korkade. * Reinfeldt och Borg hade tidigare en teoretisk syn på världen, har med åren lärt sig en del om samhällets komplexitet och förordar inte lika enkla lösningar längre. Jag vet vilken tolkning jag lutar åt.

Jag uttryckte mig nog otydligt, var jag menade var att de reformer han genomförde som ledde till rekordtillväxt inte bara var klassiskt liberala sådana utan även statsstödda investeringar. Jag är skeptisk till att någon vid denna tid kunde ha genomfört privata investeringar i järnvägar i motsvarande önskvärda grad.

+1 på det mesta heltok skriver. Dock: Knappast. Omfördelning har ett positivt väntevärde eftersom nyttofunktionen är konkav, totala nyttan ökar alltså med en jämn fördelning. Som du säger skulle dock en jämn fördelning ta död på tillväxten. Alltså är politikens uppgift för den som i likhet med mig är utilitarist bland annat att hitta rätt avvägning mellan jämlikhet och tillväxt. På 70-talet gick Sveriges ekonomi åt skogen när vi hade typ 90% marginalskatt, efter skattereformen har vi klarat oss någorlunda med drygt 50%. Min gissning är att vi skall ner en bit till för att hitta rätt men principen tycker jag är helt OK. Ja , den här mannen har vi mycket att tacka för. http://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_August_Gripenstedt För att komplicera bilden var det dock inte bara avregleringar han genomförde, det var också en utbyggnad av järnvägsnätet med statligt lånade pengar.

Ja, det var intressant. Bangar tyvärr fredagsölen, har dragit på mig någon förkylning. Hoppas jag inte smittade dig. CC får det bli snart i alla fall.

Gräsmattan är nog mindre attraktiv i januari...

+1 En ledtråd till detta är ju dessutom hur många som redan anmält sig mindre än ett halvt dygn efter att turren kom upp. Anmäler mig, skall sova över.

Konsekvens är faktiskt något många överskattar. Visst skall man vara konsekvent men bara i identiska situationer. I den verkliga världen utanför skola/universitet är situationer sällan identiska, alltså kan man sällan hävda: "Du tycker A, då måste du också tycka B". När det gäller demokrati är poängen till skillnad från de övriga fallen du nämner inte främst att hitta de mest kompetenta utan att så långt möjligt utesluta möjligheten att en viss grupp berikar sig på hela samhällets bekostnad. Detta eftersom staten har en unik maktposition och makt korrumperar. Jag är definitivt inte lagd för konspirationsteorier, men här ser jag lätt för mig hur lärarfacket tar över landet.

Jag är väl också skeptisk till att demokratin är fullkomlig, gillar Churchills sentens som nämndes tidigare. Är dock ännu mera skeptisk till att ett sådant här instrument skulle kunna användas på ett bra sätt i praktiken, jag associerar till http://en.wikipedia.org/wiki/Disfranchisement_after_Reconstruction_era#Educational_and_character_requirements Håller med om historen och att mycket också finns kvar implicit. Har inte lusläst deras partiprogram men tror inte du hittar något enkelt och otvetydigt avgörbart som implicerar ovanstående. Ja. Menar du riksdag/regering när du säger beslutsfattande? Jag gillar inte tanken på bestämt utbildningskrav, har träffat tillräckligt många intelligenta människor utan högre utbildning och stenkorkade akademiker för att vara skeptisk mot enkelt utbildning/kompetenssamband annat än för i någon mening snäva uppgifter. Sjuksköterska, polis och lärare har ju hyfsat väldefinierade kompetenskrav. Butiksbiträde är det väl arbetsgivaren som får avgöra om en person platsar som. När det gäller riksdagsman är det väljarna. Vem som helst som är myndig.

Som sagt, det handlar om förhandling. Vore ju dumt att lägga sig platt, lika dumt att inte förhandla sig till eftergifter i några hjärtefrågor och på så sätt få till en i mp:s tycke bättre politik än den som alliansen skulle föra med egen majoritet.

Vem skall avgöra vem som får rösträtt? Vem skall avgöra detta och hur? Gör de ju knappast. Från början var miljöpartiet just grönt, ville bryta blockpolitiken. Nu har de ju samarbetat med s+v, men i många frågor står de närmare alliansen. Vore snarare att pissa på sina väljare att inte försöka få till en så bra deal som möjligt när de nu har chansen. Kommer de säkert också att göra om nu inte resultatet ändras av de sista rösterna.

Vore skönt om ni kom före Nationaldemokraterna och Svenskarnas parti åtminstone.

Usch Skönt att det efter omständigheterna gick bra i alla fall.

Han var väl inte redo att ta den "utomparlamentariska kampen" han talade om än. Nu har vi två demokratiskt tvivelaktiga partier i riksdagen i stället för som tidigare ett.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/schweiziskt-nej-till-fler-minareter_3864519.svd