Slaktavfall

Blir lite stressad av att det inte är någon uppdatering här. Hallå?

Det beräknar årets tråkigaste dag / dagar och är därför aktuellt ungefär någon gång varje år. Läs mer om detta skämt här

Ja, hur lägger man in egna händer? Har hittat en hand 1234

Tom fel forum!

.

Du verkar ha förstått hur man räknar ut sannolikheten genom en summa och man kan nöja sig med detta utan att skämmas. Men det är inte vackert och det kräver en dator eller massa manuellt arbete av den stackare som ska tolka svaret. Man kan faktiskt förenkla lite och samtidigt använda sig av relativt moderna forskningsrön. Nu befinner vi oss i den moderna matematiska forskningens absoluta framkant! (överdriver lite för att entusiasmera) Vi har följande uttryck för den sökta sannolikheten p: Detta är enkelt att puffa in i valfri kalkylator (n=10) t.ex. Wolfram Alpha Men låt oss studera Från grundläggande matematik kommer vi ihåg de hypergeometriska termerna för triangeln till denna identitet. Om vårt minne sviktar är Sloans A102573 lista över koefficienter utmärkt. Alltså: och så vidare... Om vi nu låter r=10 och hoppar in bland koefficienterna får vi alltså: I ovanstående uttryck ska k^n egentligen vara k^r = k^10, men jag orkar fan inte ändra det. Sätt n=10 och vips har vi för den sökta sannolikheten p (jmfr ovan) p = 10^10/(10*(10+1)*(10^8 + 44*10^7 + 586*10^6 + 2144*10^5 - 3719*10^4 - 10876*10^3 + 31036*10^2 -26896*10 + 7936)) = 10^10 / 142469423360 = 7812500 / 111304237 ≈ 0.070195. Mycket vackrare än att svara med en summa eller att skriva en for-sats Edit: och så hatar vi att vi inte kan posta latex

Det hela bygger på att klyftorna uppstår på grund av att de som gör något bra belönas och de som gör något dåligt bestraffas. Klyftorna skapas av marknadens vilja att belöna och bestraffa. Det är marknaden som avgör belöningens storlek. Att använda statsskuld som ett sätt att medvetet öka klyftorna mellan de som redan har belönats och de som redan har bestraffats frångår marknadsprincipen och skapar obalanser. Ett bättre sätt att öka klyftor är isåfall att minska omfördelningen genom sänkt skattetryck (detta ökar tillväxten istället för att minska den) Rent mänskligt kan jag ha en viss förståelse för att man kan tänka sig att bestraffa tillväxt för att ge pengar till de som svälter (omfördelning genom skatt). Jag har dock svårt att se att man medvetet ska bestraffa tillväxt enkom för att öka klyftor (omfördelning genom statsskuldsränta). Det verkar sadistiskt?

Tanken med keynesiansk kontracyklisk finanspolitik är mycket riktigt att multiplikatoreffekten ska stimulera ekonomin i nedgång och att man genom att minska statlig internvention i goda tider (samt eventuellt höjda skatter) ska dämpa ekonomin vid risk för överhettning samt jämna ut konjunktursvängningarna. Detta anses av keynesianer ge bättre tillväxt. Riskerna med att staten går in och "stimulerar" ekonomin är flera, bland annat är det stor risk att staten investerar i onödiga eller meningslösa "politiska " projekt, t.ex. bygga tågräls i norrland (hela Sverige ska leva!) när det är mer kraftfulla förbindelser mellan storstäderna som behövs. Detta skapar obalanser i ekonomin och riskerar att störa marknadseffektiviteten. Obalanser blåser upp bubblor och kritiker av keynsianism menar att man får betala ett högre pris för den "stabila" konjunkturutvecklingen med kraschade bubblor (med lite längre mellanrum) Problemet är att de som har råd att låna ut (den rikare delen av befolkningen) faktiskt förväntar sig att få tillbaka pengarna med ränta. En statsskuld innebär alltså att den fattigare delen av befolkningen (som inte har råd att köpa statsobligationer) genom obligatorisk skatt får ge en del av sin inkomst till den rikare delen genom räntan på statsskulden. Rent realekonomiskt är det dessutom så att stimulanser gynnar den rikare delen mer än den fattiga vilket ytterligare ökar klyftorna. Ökad statsskuld = ökade klyftor. Att staten har dåligt med intäkter / tillgångar just nu och att man lånar hör till kategorin konjunkturstabilisering. Dessutom kan vara bättre att låna från utlandet eftersom det skadar ekonomin mindre om man planerar att devalvera sig ur en kris, eller om man tänker kräva skuldnedskrivning / ekonomiskt stödpaket från andra länder. Under förutsättning att man lånar till "bra saker" som ger avkastning är det självklart bättre att låna utomlands eftersom det frigör det egna landets kapital och försvårar för andra länder att investera (dvs stärker landets konkurrenskraft). De flesta statliga lån är dock per definition inte "lönsamma". Men hursomhelst. En viktig aspekt är att reformutrymmet minskar, dvs marginalerna i ekonomin minskar. Skulle det uppstå ett riktigt uselt läge har man mindre resurser att sätta in (t.ex. vid krig, naturkatastrofer, ekonomisk kris av global omfattning osv). Det betyder att en konstant statsskuld kringskär landets förmåga att hantera extraordinära händelser. Så för att sammanfatta: Det finns argument både för- och emot konstant statsskuld. Hur man tar ställning beror bland annat på vad man anser om konjunkturstabilisering (Keynes) och ekonomisk styrning. Statsskuld innebär alltså bland annat Obligatorisk omfördelning av samhällets resurser från skattebasen (låg- och medelklass) till rika invånare Keynesianism Minskat handlingsutrymme, en viss del av budgeten låses upp i räntor. Omfördelning av rikedom mellan generationer (som JackBalsam påpekar) Edit: omfördelning mellan generationer behöver inte vara moraliskt förkastlig, varje generation hittills har haft det bättre än tidigare generationer. Våra barnbarn kommer sannolikt ha det bättre än oss. Är det då inte rättvist att vi lever över våra tillgångar och låter dem betala en del av kakan (generationssocialism)

Måste ju vara ett kjoltyg inblandat imo.

Låt mig för en gångs skull vara pedagogisk istället för mästrande Kan du lista några positiva och negativa effekter av en statsskuld (från långivare inom landet) med avseende på: Konjunkturstabilisering Omfördelning Handlingsutrymme

Nu misstänker jag att du tror att socialliberalism och liberalism hör ihop eftersom de båda innehåller ordet liberal. Jag är dock inte särskilt sugen på att tjafsa om hur socialistisk socialliberalism egentligen är. Ett tips är att den ena ideologin är auktoritär. Svensk konsensus saknar förövrigt betydelse när vi värderar ideologier. Men det är kul att du har hittat ett socialistiskt alternativ (av två socialistiska alternativ) som du tycker stämmer bäst med rådande svensk konsensus. Ett bra sätt att börja studera en ideologi är att se hur den slår mot ägande (t.ex. enligt funktionssocialistisk doktrin, jmfr Adler Karlsson) Investeringsbeslut Lönebildningsbeslut Beslut rörande fördelning av vinster Omfördelningsbeslut Beslut angående konjunkturutjämning Avvägning mellan ekonomiska och andra värden Till denna lista kan man sedan foga befintliga fasta kapitalresurser osv. Försöker staten påverka investeringsbesluten i svenska företag? Svar ja. Försöker staten påverka lönebildningen mellan arbetsmarknadens parter? I lagen om medbestämmande i arbetslivet finns regler om stridsåtgärder, tvister och statlig medling. I förordningen med instruktion för Arbetsdomstolen och förordningen med instruktion för Medlingsinstitutet finns instruktioner för respektive myndighet. I diskrimineringslagen finns förbud mot lönediskriminering osv osv. Beslut rörande fördelning av vinster samt omfördelning; Oavsett vad vi anser om Carema, privat skola, bonussystem i privata företag och banker et.c. har vi nog alla insett att den svenska staten reglerar och har åsikter om hur vinster fördelas. Vidare har Sverige en lång tradition av keynesiansk interventionism för konjunkturstabilisering. Vi stimulerar ekonomin i nedgång och bromsar den i uppgång. Avvägning mellan ekonomiska och andra värden är något som det svenska samhället ÄLSKAR att reglera genom lagstiftning om allt från lagstadgad ledighet till förbud mot innehav eller ägande av hembränningsapparat, vapen och tv. Är det alltså så att ägande i Sverige regleras genom funktionssocialism? Absolut! Är partier som endast vill korrigera detta styrelseskick i mycket liten utsträckning alltså partier som driver en socialistisk politik för ägande? Svar ja. Du kan sedan upprätta liknande listor för funktionssocialism rörande anställningsskydd, utbildning, socialt skyddsnät osv osv. Jag skulle vilja påstå att din svenska konsensus mer lutar åt funktionssocialism? Edit: Och javisst, nu kan du invända att socialdemokraterna övergav funktionssocialismen efter att de förlorat slaget om löntagarfonderna och att de nu istället helt saknar riktning, men jag orkar inte tjafsa om vad socialdemokrati egentligen är. Det är mer intressant att studera resultatet av den realpolitik de bedrivit och de förslag de lägger fram som målsättning i opposition.

Skitsnack. Alla vet att moderaterna var EMOT slopandet av mjölksubventionerna. Det var socialdemokraterna som AVSKAFFADE mjölksubventionerna. Hur i helvete kan det vara att söka ryggdunk av MODERATER? Okej, men det hindrar inte att moderaterna enligt alla rimliga definitioner bedriver socialdemokratisk politik. Jag tycker inte du har svarat på min huvudfråga så jag upprepar den: Du påstår att interventionism inte är något unikt för totalitära eller auktoritära ideologier utan kan kopplas till "samtliga ideologier med stor spridning" Menar du att alla andra ideologier, t.ex. struktur- eller paleokonservatism, liberalism, anarkism, kommunitarism, objektivism, national- eller anarkoliberalism osv automatiskt eftersträvar interventionism och att man i dessa vill få folk att dricka mer mjölk och mindre vin? Hur motiverar du det? Hur mäter du "spridningen" av en ideologi? Vad har spridningen av en ideologi med den teoretiska definitionen att göra. Varför skulle vi klassa socialism som något annat än socialism beroende på spridningen av andra ideologier? Vad är det här för jävla lol?

Som du säkert känner till var mjölk kraftigt subventionerat under 1980-talet. Av "folkhälsoskäl". Mjölk leder till prostatacancer och övervikt, dess negativa effekter på hälsa uppmärksammades i slutet av 80-talet och man bestämde sig så småningom för att slopa de extrema subventionerna. Inte utan politisk strid, genom en ohelig allians mellan Westerberg (fp) och Kjell Olof Feldt (S) slaktades svenskarnas absurda mjölkdrickande (1989). På samma sätt är vin belagt med kraftig alkoholskatt. Också av folkhälsoskäl. Nuvarande konsensus är att vinintag i lagom kvantitet har en rad positiva hälsoeffekter. Vi har alltså återigen en statlig interventionism som oavsiktligt motarbetar folkhälsan. Alla nuvarande svenska politiska partier är mer eller mindre socialistiska. Den politik som bedrivs är uttalat socialistisk. Jag har svårt att se hur ivern att använda interventionism inte skulle bottna den socialistiska grundtanken om att vi ska "ta hand om varandra". Vidare är det i princip omöjligt att förstå hur du INTE kan se en koppling mellan socialism och tanken om folkhälsan. Mina exempel försöker tydliggöra hur en ack så välmenande auktoritär ideologi gladlynt omfamnar interventionism och misslyckas med att uppnå sina syften. Du påstår att interventionism inte är något unikt för totalitära eller auktoritära ideologier utan kan kopplas till "samtliga ideologier med stor spridning" Vad i helvete liksom? Menar du att alla andra ideologier, t.ex. struktur- eller paleokonservatism, liberalism, anarkism, kommunitarism, objektivism, national- eller anarkoliberalism osv automatiskt eftersträvar interventionism och att man i dessa vill få folk att dricka mer mjölk och mindre vin? Hur motiverar du det? Hur mäter du "spridningen" av en ideologi? Vad har spridningen av en ideologi med den teoretiska definitionen att göra. Varför skulle vi klassa socialism som något annat än socialism beroende på spridningen av andra ideologier? Vad är det här för jävla lol?

Menar du att du tolkade mitt inlägg som ett försök att förklara vilka ideologier som ingår i den svenska riksdagen? Och att du på denna missuppfattning sedan replikerar att det minsann bara är nyanser och tillvägagångssätt som skiljer de olika partierna åt? Har jag fattat dig rätt då?

Ja momsen ska vara lika för alla, orsaken är att interventionism stör den samlade marknadspreferensen. Vissa andra avgifter (eller punktskatter t.ex. utsläppsrätter, kärnkraftsfrågan / energi / miljöfrågor) verkar inte på samma sätt och är en helt annan diskussion. Rent politiskt tycker jag inte att staten ska gå in och bestämma att vi ska äta mer bröd istället för fet mat. Jag anser nämligen inte att det är statens uppgift att uppfostra oss och tala om för oss vad vi ska välja. Skatter ska verka i ett fiskalt- snarare än fördelningspolitiskt- eller stabiliseringspolitiskt syfte. Men det är min egen ideologiska uppfattning. Jag har respekt för att det finns människor som anser att staten ska uppfostra befolkningen till att dricka mer mjölk (prostatacancer, fler kossor mer utsläpp av växthusgaser) och mindre vin (förstöra god hälsoeffekt) samt att gå på krogen och supa mer (krogmoms vs jobb). De gör det för att de anser att de vet vad som är bäst för befolkningen. Denna ideologi kallas socialdemokrati. Men om staten nu ska gå in och begränsa någons val samt uppfostra oss (t.ex. pappaledighet, mer bröd mindre fett, färre biobesök fler konstutställningar osv) finns det bra sätt och dåliga sätt. Att reglera invånarnas beteende genom skilda momssatser är i princip det sämsta och mest destruktiva vi känner till (ur såväl maknadsekonomisk- som fördelningspolitisk synvinklel).

Nja, nu är alltså poängen att det kan vara viktigare för marknaden att det råder lika villkor och att villkoren inte förstör marknadseffektiviteten / snedvrider konkurrensen snarare än att skatten är så låg som möjlig. Jmfr t.ex. bokmoms. Det är självklart bättre att det är 25% moms på böcker än 6% eller 12%. Orsaken är att den allmänna momssatsen ska vara 25%. Att gynna vissa branscher eller delar av en bransch på bekostnad av övriga aktörer (t.ex. gynna gammaldags böcker på bekostnad av läsplattor) är marknadsstörande, interventionistiskt och reaktionärt. Vissa skulle ju t.ex. påstå att det är mer våld på framtidsutvecklingen att ge gammaldags böcker ekonomiska fördelar för att skydda dem mot läsplattor, talböcker och andra nya spännande uppfinningar. Jag gillar att du är provokativ och snudd på obscen i din kritik av skatt, men låt det inte gå till överdrift, dina debattmotståndare kommer då avfärda dig som en extremistisk galenpanna. Nu kommer säkert någon socialdemokrat invända "jamen vi kan införa undantag även för talböcker och läsplattor? in fact, vi har ju redan gjort en del sånt?". Nej, för det första kan vi inte införa kryphål för saker vi inte känner till ännu, för det andra skapar kryphålen underliga möjligheter till skatteflykt och ytterligare obalanser. Dessutom hindrar det utveckling av ny teknik (som innan den utvecklats måste motiveras av det faktiska kostnadsläget). Åsikter i stil med "lol, skatt är alltid fel, det är bättre att ensidigt sänka bokmomsen än att inte sänka den" är inte bättre än "lol, vi socialdemokrater tycker att svenska folket ska läsa mer gammaldags böcker, därför ska vi tvinga dem att läsa böcker på bekostnad av läsplattor och talböcker, låt oss interventionistiskt sänka momsen på traditionella böcker och visa hur och på vilket sätt svenska folket ska konsumera böcker!"

Först något om konsultbolag vs bemanningsföretag. Konsultbolag liknar bemanningsföretag på så sätt att medarbetarna kan sitta utplacerade hos kundföretagen under lång tid, ibland flera år. Skillnaden är att konsultbolag säljer unik kompetens medan bemanningsföretagen hyr ut arbetskraft med kunskap som redan finns hos kunden. Arbetsförmedlingen och olika arbetsmarknadsförsäkringar aktivitetsstöd, åtgärdsprogram, lönebidrag et.c. gör skillnad på konsultanställda och bemanningsanställda. Olika företag inom _samma_ bransch har olika möjligheter att ta vara på personal från bemanningsföretag. Större företag med hög personalomsättning och strukturell styrning (ledningsperspektiv) har bättre förutsättningar att på ett effektivt sätt utnyttja bemanning. Mindre företag, företag med HR-perspektiv och företag med ritualiserad företagskultur (värderingsstyrda) har svårare att få full avkastning. Detta snedvrider konkurrensen inom branschen. Som om inte detta vore nog har dessutom vissa branscher lättare att tillgodogöra sig bemanning på andra branschers bekostnad. Detta snedvrider lönebalansen och resursallokeringen mellan branscherna (och gör att vi utbildar relativt fler undersköterskor än civilingenjörer). Det är inte längre våra behov som styr hur mycket som tillverkas av en vara utan hur bra eller dålig en bransch är på att anpassa sig till bemanningens villkor relativt andra branscher. Dessutom tillkommer att vissa aktörer måste "upphandla" bemanning inom ramavtal vilket ställer ytterligare krav på organisationen (och påför kostnader). Javisst, men det är möjligen ett argument för att avskaffa eller begränsa LAS, inte att tillåta kryphål så att företag inom vissa branscher får konkurrensfördelar på andras bekostnad. Bemanningsföretag är något som finns naturligt på arbetsmarknaden. De är bra för de företag som har en naturlig nytta av dem. Vad staten gör är att TVINGA _alla_ företag att utnyttja bemanningsföretag för att inte bli utkonkurrerade, även de företag vars storlek eller organisation gör att de egentligen inte borde använda dem. Detta på grund av de kryphål som gör att man genom bemanning kan kringå LAS. Ofta blir resultatet att staten påtvingar det stackars företaget en ineffektiv organisationsstruktur som inte är den bästa för branschen men som låter företaget använda bemanningsföretag på ett gynnsamt sätt. Dessutom ligger bemanningsföretagets marginal som ett extra kostnadslager mellan arbetskraften och företaget vilket minskar effektiviteten på arbetsmarknaden (den extra aktörens eviga kostnad). Att påtvinga alla företag detta extra lager (för att kunna utnyttja ett kryphål) är inte en effektiv resursallokering. Visst verkar det vettigare att begränsa LAS?

Realpolitik är ett politiskt synsätt där realistiska resultat anses viktigare än moraliska eller ideologiska principer. En synonym till kompromissvillig politik, eftersom kompromisser ofta är en grundförutsättning för att uppnå resultat. Din post hade ju varit så oändligt mycket mer intressant om du hade frågat Heltok följande: "Är verkligen skadan av den snedvridning av konkurrens som uppstår till följd av att vissa företag kan utnyttja bemanningsföretag på andra företags bekostnad mindre än den marknadsstörning den reglerade marknaden agerar under då den fråntas rätten till missbruk av bemanningsföretag för att uppnå konkurrensfördelar allt annat lika?" Det hade varit en diskussion i min smak!

Jag ser inte hur du fick ihop det där. På vilket sätt kan staten bestämma fördelningen av resursen arbetskraft? Edit: Om det vore så enkelt skulle alla incitamentsproblem med t.ex. lafferkurvan vara ur världen. Nu kan dock inte staten kräva att vi ska arbeta och vara kreativa. Totalitära metoder som arbetsplikt har provats i såväl teoretiska modeller som praktiska tillämpningar. Jmfr t.ex. koncentrationsläger, straffarbete, planekonomi med arbetsplikt (Nordkorea, tidigare Kina, Sovjetunionen osv) Det är snarare så att staten under vissa villkor äger rätten att disponera (en förutbestämd del) av frukterna av vårt arbete. Edit 2: Er diskussion skulle vara mycket lättare att följa om ni utgick från följande: Att ta ut skatt är att initiera våld (Heltoks utsaga) Att initiera våld är fel Staten äger rätt att beskatta frukterna av ditt arbete (Hubbabubba) Att inte betala skatt är att stjäla från staten Staten ska ha rätt att värna sin egendom (självförsvar) Att ta ut skatt är inte att initiera våld (Hubbabubba) Att vägra betala skatt är att initiera våld mot staten (Hubbabubba) 1 och 6 verkar motsäga varandra. Hur, varför och under vilka förutsättningar gäller egentligen 3.? osv osv Edit3: Kan verkar lite spetsfundigt pissnödigt att skilja mellan frukterna av någons arbete och rätten till någons arbetskraft, men skillnaden är väldigt viktig då man t.e.x. anför argument som "jag har rätt till min kropp och min själ, denna rättighet är okränkbar, du får inte våldta mig, men du kan få beskatta mig", arbetsplikt / arbetsläger osv osv.

En del inälvor är ju underbara att förtära direkt när man fällt sitt byte. Smaken förhöjs av segerruset, adrenalinet och känslan av dominans. Apropå jakt och mat: Knytnävsslag stoppade attackerande vildsvin 4 januari, 2012 Ett vildsvin gick till attack mot skogsförvaltaren Magnus Roth när han var ute och kontrollerade skogsskador i Johannishusgodsets i Blekinge. Magnus Roth kontrade med ett knytnävsslag som träffade vildsvinet över ena ögat och djuret försvann in i skogen, skriver Blekinge Läns Tidning. Vildsvinet verkade skadat och Johannishus gods skickade ut jägare för att avliva det. Då anföll djuret igen. Det var dock det sista vildsvinet gjorde innan det lämnade jordelivet. Vildsvinet vägde 60–70 kilo.

Surviving Utöya continued. När man väl sitter i skydd av röken från sin eld bör man bygga denna: Förbättringar: Låt vibratorns utsignal kräma en nikromtråd eller driva en separat förstärkarkrets. Vibrator som mekanisk utlösare är lite väl instabilt. Säkra åtminstone rotation så att kretsen inte sluts av misstag (säkring som bara dras sönder av aktiv utsignal från vibratorn, inte av gkrafter under transport osv) Använd mobil med personaliserad ringsignal så att endast inkommande samtal /sms från ett nummer kan detonera, annars blir säljsamtal och felringningar farliga!

Jo, alternativkostnaden är den förlorade intäkten från (eller nyttan av) det bästa alternativ man inte valt att nyttja.

Kanske blir lättare för er om ni vänder på resonemanget. Att se Dylan är tydligen värt $50. Vi har ALLTID pengar att se Dylan och är ALLTID beredda att betala dessa $50 under förutsättning att inget bättre alternativ föreligger. Vad vi skulle vara beredda att betala för att se Clapton vet vi inte. Däremot kan vi sätta en lägsta gräns eftersom vi värderar att se Clapton gratis högre än att betala $40 för att se Dylan. Hur mycket är det minst värt att se Clapton med tanke på att vi är beredda att avstå från att se Dylan?

Fast bröts inte matchen lite väl tidigt?

Kontrollera att du har ställt in rätt folder. Det finns normalt sett en c:\Documents and Settings\ditt_namn\Local Settings\Application Data och ett bibliotek c:\Documents and Settings\ditt_namn\Application Data\ Det ena biblioteket är dolt. Kontrollera att biblioteket du vill importera från faktiskt har den sparade handhistoriken.