Slaktavfall

Ja, tanken var faktiskt att minska skillnaderna i resultat mellan könen, eftersom man räknade med att flickornas bättre högstadiebetyg skulle hjälpa dem på NOG-delen. Tyvärr var det matematiker som utformade frågorna och de la tyngdpunkten på faktiskt förståelse. Nu vill alltså feministerna ta bort matematikdelen på högskoleprovet eftersom det missgynnar flickor som inte kan matematik. En kompromiss som föreslagits är att NOG-delarna endast ska räknas då man söker till naturvetenskaplig universitets- eller högskoleutbildning. Mitt förslag, om man nu vill jämna ut könsskillnaderna, är att göra om delen så att det a) handlar om mer konkreta saker och b) mer handlar om ordning och reda än om matematik / logiskt tänkande (dvs mindre iq-test och mer "kan du hålla ordning på saker och ting och sätta ihop ett svar när du vet vad du ska göra enligt en mall?".)

De flesta lösningar innebär med nödvändighet inslag av statlig inverventionism (någon form av planekonomi), degeneration och allmänt godtycke. Jag ville bara se om du och de andra Talebfanboysen förstår vad det betyder i praktiken. Vidare vill jag påpeka något om marknadsekonomi Konjunkturcykler stärker på sikt ekonomin. De gynnar effektivitet och långsiktig stabilitet. Kraftiga konjunktursvängningar står som garant för att de svaga slås ut, att arbetslösheten hålls uppe och att statligt finansierade obalanser plattas till. Att vi har lågkonjunktur och ekonomisk kris är inte ett problem i sig, det är en feature och ett logiskt resultat av en alltför ihärdig statlig interventionism. Det är en bra sak att företag som fattat felaktiga beslut bestraffas med konkurs och att arbetskraft som inte håller måttet rensas ut. Vill man minska svägningarnas amplitud gör man det bäst genom att sluta blåsa upp bubblor med penningpressarna och låta marknadsekonomin sköta sig själv.

Ja, nu är alltså frågan om man aktivt ska arbeta för att jämna ut de stora skillnaderna mellan könen. Skillnader inom gruppen är ett helt annat problem och löses enklast genom anlagstest och gruppindelning. Det bästa (och mest kostsamma, dvs mest orealistiska) är att man möter varje elevs behov, önskan och vilja individuellt. Problemet ur feministisk synvinkel är att flickor är sämre på abstrakt matematik (dvs det som är viktig för att nå spjutspetskompetens inom forskning) och med nödvändighet oftare hamnar i gruppen med mindre resurser och lägre inlärningstakt. Könsskillnaderna är större än vid de flesta andra grupperingar t.ex. socioekonomisk gruppering (något matematikundervisningen och högskoleprov tidigare anpassats för). Med årets högskoleprov är skillnaderna mellan könen större än någonsin. Feministernas syfte med en könsneutraliserad matematikundervisning är att det ska skapa lika många manliga som kvinnliga matematikprofessorer, industridoktorander i matematik, civilingenjörer inom teknisk matematik osv. Könsfördelningsförskjutningen inom matematik/naturvetenskap är redan på undergraduatenivå de facto markant. När det gäller antalet doktorander och professorer är statistiken än sämre, Thamtanter till trots. Det bästa vore om man mötte individens behov och särdrag. Därtill saknas tyvärr resurser. Det sämsta vore att könsneutralisera matematikundervisningen (dvs försämra undervisningen "så att alla får lika förutsättningar").

Har arbetat en del med att utreda hur man förbättrar matematikundervisning samt skapar större underlag för högre studier (och därmed kan stärka Sveriges spjutspetskompetens). All vetenskaplig forskning pekar på att det finns skillnader mellan hur pojkar och flickor uppfattar matematik. Flickor finner undervisning vid vilken ett tydligt syfte och snabb återkoppling till en verklig nytta i det vardagliga livet lättare att ta till sig. Pojkar accepterar och kan finna nöje i att arbeta med matematik för matematikens egen skull utan återkoppling till omedelbar konkret nytta. Om vi här intar den något rabiata likartsfeministiska inställningen att det inte under några som helst omständigheter får föreligga någon könskillnad, varken biologisk eller kulturell (undervisningsmässig) kommer något av könen eller i värsta fall båda få en sämre undervisning än de annars kunde haft. Detta är det absolut sämsta alternativet ur ett kunskapsperspektiv, på såväl individuell- som nationell nivå.

Hur hade du och han den där Taleb tänkt er att systemet ska utformas så att det kan kallas effektivt och motståndskraftigt (eller oömtåligt?). Jag förstår att du vill att det ska överleva "random helvete", men vad innebär det mer exakt?

Hörru Tottyville, Här är en mer nyanserad bild av fattigdom / rikedom / rättvisa. Som bonus får man dessutom en genomgång av politiska filosofi, fångarnas dilemma, veil of ignorance och den röda tråden Hobbes - Rawls - Nozick i socioekonomisk strävan.

Usch. Vilket stadie? Har en nära anhörig som var sjuk (DLCBL) för tre år sedan. Hon är idag frisk (hon går inte längre på efterkontroll var tredje månad) och utbildar sig till läkare, men det var ingen rolig resa dit. Jag hejar såklart på dig!

Men vadå, påstår du t.ex. att kvinnor oftare blir gravida än män och att folk som anställer på något sätt kommit detta på spåren?

En annan typisk skev syn män har är att de tror att de kan dra alla män över en kam och komma undan med det i en debatt. Främst för att de själva är män.

Det är skillnad mellan att vilja sluta men inte kunna och att bluffa dig. Exakt vad han verkligen vill kan vara svårt för dig att avgöra. Enligt Slaktavfalls första paradigm är det genom handling och inte genom ord, tanke eller vilja vi definierar oss som människor. Han har lovat dig att sluta spela. Det betyder att du kan luta dig tillbaka och se vad han gör. Har ni varit ihop ett par år gör några veckor till inte så mycket, den chansen kan du allt ge honom. Om han efter några veckor återfaller i missbruk har han genom handling definierat sitt val och visat dig hur landet ligger. Alltså är det bara att dumpa honom. "Ånej" kanske den svaghjärtade nu invänder. "Det är ju inte säkert att det var vad han verkligen ville. Tvärtom kanske han faktiskt uppriktigt, dyrt och heligt ville sluta men inte kunde. Han kanske fortfarande VILL sluta, men djupt bedrövad och olycklig inser han att det inte är så lätt att sluta. Det är ju definitionen av ett missbruk." SNYFT. Här vill jag kallhjärtat hänvisa till Slaktavfalls första paradigm, det spelar inte oss någon roll vad han vill, det är genom handling, inte vilja eller önskan vi definierar oss som människor. Om du trots min förmaning ändå känner dig osäker och hellre lyssnar till ditt hjärta måste du försöka ta reda på vad han verkligen vill. Innerst inne. Om han då alltså återfaller om några veckor måste du ställa frågan: "Vill du verkligen sluta? På riktigt?" svarar han ja följer du upp med nästa fråga "Vad är du beredd att offra för att bli fri från ditt spelberoende?" En spelmissbrukare som primärt spelar på internet kan sällan missbruka utan dator. Han ska alltså vara beredd på att ni stänger av er internetförbindelse. Han ska vara beredd på att sälja eller kasta alla era datorer. Han ska vara beredd på att byta arbetsuppgifter eller säga upp sig om han inte kan omplaceras så att han inte exponeras för en dator. Han ska vara beredd på att du eller någon annan sköter hans ekonomi. Ni bör också sätta gränser så att han aldrig kan göra av med mer än ett visst belopp per dag eller per vecka. _Vill_ man sluta spela är det enkelt att sluta spela under några månader, också för någon med mycket långt gånget missbruk. Det handlar bara om att ta bort möjligheten till spel. Frågan är om han verkligen _vill_ sluta spela och vad han är beredd att offra för att nå målet. När ni fått till ett spelstopp och tillfälligt undanröjt möjligheten till omedelbart återfall kommer behandling för spelmissbruk in, gärna KBT. Tänk också på att ett spelstopp ofta lämnar ett stort tomrum. Vetenskaplig forskning visar att missbruk som varit särskilt omfattande eller svårt ofta ger depression, ångest, ökad suicidprevalens osv. Var därför noga med eventuell stödmedicinering och tillse att han passar tider hos psyk. eller annan vårdform. Om han inte är beredd att offra precis allt för att bli fri från sitt missbruk är han antingen inte missbrukare, lever omedveten om- och/eller förnekar sitt missbruk eller inte mogen att sluta spela. Om han inte vill sluta spela, alltså på riktigt, är saken förlorad. Då är det ingen idé att han "försöker" sluta. Det enda som då återstår är att a) hjälpa honom med motivation och insikt eller b) följa Slaktavfalls första paradigm.

.

Nej, men det ger en god approximation och jag rekommenderar att du löser spelet "först till 40 eller över", där det t.ex. blir remi om spelare1 når 40 och spelare2 når 42 under samma spelomgång. En annan god orsak är att det här spelet är enklare att lösa analytiskt... Det var mest ett programmeringstekniskt tips och ett klumpigt sätt att försöka förklara randvärdesproblematiken. Det är inte uppenbart att du kan säga att du ska sluta slå på x+1 om du slutar slå på x. Dvs om du ska sluta slå när du slagit en 2:a är det inte principiellt självklart att du också ska sluta slå om du istället hade slagit en 5:a. Tvärtom kan närheten till randen göra att du ska fortsätta slå för att gå i mål osv. spelare1 ska ha ett brytvärde, spelare2 ett annat (inte nödvändigtvis samma). Självklart får du inte försöka slå 15 eller över om du bara har 14 poäng kvar till målet. Du får inte heller simulera samma brytvärde t.ex. brytvärde 20 för spelare1 och brytvärde 15 för spelare2 under mer än en spelomgång för att "se vem som kommer först till 40 eller över på 100 000 simuleringar" från t.ex. ställningen 5-15. Varje bankning ger en ny ställning och nya potentiella brytvärden. Det är också viktigt att du lägger in en regel om att alltid försöka nå 40 om motståndaren fått en total poäng lika med eller över 40 i en spelomgång. Exakt vilka fallgropar som dyker upp beror på vilken lösningsmodell du valt att arbeta med .

Tja, vid ställningen 5-15 ska spelare1 fortsätta med att slå max 20 (och försöka nå målet i två ronder), medan spelare2 helt plötsligt ska öka till max 25 (och försöka nå målet i 1 rond)) Om du ska beräkna en 40x40 matris för poäng 0-39 per spelare kan det vara värt att notera att symmetrin i problemet. Varje element kommer ta dig ett par min att beräkna med någorlunda noggrannhet på en normal bordsdator. Om du inte utnyttjar symmetri blir det 48h beräkningar osv Du kan också notera att man väldigt snabbt ska börja försöka nå målet i en runda istället för de urpsrungliga 2 (20+20) varför du kan "fuska" och lägga in matriselementen direkt.

Först och främst bör brytvärdet vara 15 inte 18. För det andra är 20 ett bättre fast brytvärde för först till 40 av den enkla anledningen att vi inte ska växa maximalt på lång sikt utan komma först i mål (40) på kort sikt. Redan vid först till 200 kommer brytvärde 15 slå brytvärde 16. Vill man vara riktigt avancerad kan man ändra detta brytvärde för varje runda beroende på tillståndet. Om n är antalet tärningskast (och f(n) alltså väntevärdet av n kast) gäller: Övningsuppgift, visa hur detta värde f(n_max) korrelerar med väntevärdet av strategin "slå om vi har 15 poäng eller mindre".

Ja, Trillske menar alltså att Heltok är en omanlig liten fjomptunnis. Väger man 69kg är man uppenbarligen en flicka eller en väldigt klen liten fjortispojke. Eftersom Trillske själv är byggd som en fjortispojke är det okej för honom att håna Heltok då de uppenbarligen sitter i samma båt. Lite som när SuperTequila envist hävdar att jag är en toffelhjälte och att jag ljuger när jag påstår motsatsen. Detta är ok eftersom det från hans inlägg tydligt framgår att han njuter av kvinnor som dominerar och härskar. Vad jag däremot inte får göra är att kalla SuperTequila baseballblatte (inte för att han själv påstår att han inte är arab) utan för att jag själv varken är träskalle eller perser.

En enkel metod som man som människa kan använda och som trots detta ligger väldigt nära GTO är att växa maximalt tills man närmar sig randen (dvs 40-sqrt(2)*6.028) och där använda riskreducering/ökning om möjlighet ges. Riskreducering i ett tidigare skede kommer inte fungera eftersom väntevärdesskadan inte går att reparera, vilket enkelt kan förstås enligt följande Vi spelar endast 1 rond. Den som har högst poäng efter ronden vinner. Spelare1 spelar maximal tillväxt enligt n=5.4848+_n40, spelare2 riskrecuderar maximalt. Spelare2 vinner >70% (dvs, spelare2 slår tärningen endast för att nå spelare1s resultat+1, om spelare1 får 0p nöjer sig spelare2 med att slå endast en gång osv). Vi spelar 2 ronder. Den som har högst sammanlagd poäng efter två ronder vinner. Spelare2 kan fortfarande vinna, men hans reducerade väntevärde börjar ligga honom i fatet och statistiken börjar svänga över till Spelare1s fördel. Efter ytterligare någon rond finns det faktiskt ingen riskreducerande strategi Spelare2 kan välja som uppväger väntevärdesförlusten. Utan att gå in på avancerad matematik bör det av ovanstående kännas logiskt att det är i slutet och inte i början spelare2 (eller i vissa tillstånd spelare1) ska hävda sin eventuella positionsfördel medelst riskmanipulation (och alltså frångå principen om maximal tillväxt.) Edit: Eftersom målet är större än eller lika med 40 måste n korrigeras från 5.4848 (maximal tillväxt mot oändligheten) då vi kan "sprinta i mål" på bekostnad av väntevärdet.

Traditionellt används Matlab till numerisk analys, dvs numeriska approximationer, simuleringar och numeriska lösningar till komplexa problem. T.ex. pde, cde, tensoralgebra osv. Matlab har ett stort antal tillägg och toolboxes som är vida överlägsna Mathematica när det gäller specialisttillämpningar. Det är också enklare att koppla ihop matlab-kod med C / asm samt behandla stora mängder mätdata från experiment et.c. Namnet "Matlab" kommer från Matrix Laboratory, Matrislabbet. För att ha någon nytta av Matlab måste du kunna programmera och helst ha läst grundläggande numerisk analys på högskolenivå. Mathematicas styrka ligger i oändlig precision, analytiska lösningar och analytiska approximationer. Självklart kan man också programmera Mathematica, men det kan vara svårare att få till det eftersom "programmeringen" är frånkopplad vad som verkligen händer. Det kan därför vara svårt att manipulera matriser på det sätt du vill, göra feluppskattningar och få ett grepp om vad som egentligen händer i dina beräkningar. Det är mycket svårt att snabba upp beräkningar genom att byta ut moduler och skriva om delar i asm osv. Mathematica väljer själv vilka numeriska metoder som ska användas och endast i undantagsfall kan du själv bestämma / göra förändringar. Detta kan vara en styrka om du inte är så insatt i numeriska metoder. Om du kan programmera, har läst numanalys och ska bygga avancerad CDE är Matlab en bra utgångspunkt. Om du istället är intresserad av analytiska lösningar eller bara använder datorn som en mycket avancerad miniräknare är Mathematica att föredra. Det tar garanterat mycket längre tid att skriva in och lösa en enkel ODE/PDE och plotta lösningen med all relevant information i Matlab (>5min, >10 rader kod) än i Mathematica (<1min, enkel inmatning). Förutsatt att du behärskar Mathematicas symboliska syntax Det bästa är självklart att behärska och bejaka båda verktygen.

Ett givet tillstånd kan bara tidspropageras till ett mycket begränsat (typ 5 + kommutatorn av motståndarens egentillstånd) antal tillstånd. Dessutom kan man applicera symmetri för alla transformationskommutatorer (Abelian, den oändliga varianten). Går i princip att lösa med topologisk grafteori och är absolut inga problem att bruteforca.

Mycket bra, men jag tvivlar uppriktigt på att det var det NorthQ menade. Notera att spridningen inte växer obegränsat ty antalet spelare minskar för varje bifurkation. Nja, tycker du gjorde ett strålande jobb, nöjde mig med att fetmarkera det absolut viktigaste

Jag älskar inte nödvändigtvis att förklara högstadiematte i trådar på pokerforum. Men i den här tråden försökte jag faktiskt förklara något som många verkar ha missuppfattat. Eftersom det är enklast att förklara matematik genom att använda just matematik kan det förekomma några matematiska formler här och där. En del inlägg i tråden visar att det FORTFARANDE föreligger stora missuppfattningar om begreppet väntevärde, hur det ska tolkas och hur det beräknas. Av dina fräna ton förstår jag att mina försök att förklara hur saker ligger till är något som stör dig. Mitt råd är att inte ta det personligt. Du kan säkert hitta någon tråd utan formler som är lättare att förstå. Kram!

Varför skulle vi lägga in de 200 första utfallen med resterande? Vi har redan fått information om utfallet av dessa. Vi får INTE använda ett utfall som redan inträffat när vi ska summera ett väntevärde över en sannolikhetsfördelning. Det vi med nödvändighet istället är intresserade av att beräkna är -200 + \mu (enligt räknelagarna för väntevärden) eller I din värld där man alltså slänger in redan inträffade biaserade utfall i beräkningen av väntevärden gäller t.ex. varken de stora talens lag eller någon annan konvergens i kardinalfallet för gränsvärdesdefinitionen. Men jag antar att du har uppfunnit ett nytt spännande sätt att förhålla dig till kardinalitet. Du får gärna backa upp ditt vansinne med någon form av matematik och en definition av gränsvärdet (samt ditt nya alef0-1). Annars blir det här bara ett irriterande slöseri med tid.

Jag tror inte wikipedia definierade väntevärdet av -200 + <x_i> men om de gjorde det är jag rätt så jävla säker på att <y_i> = -200 + <x_i>. Om du har en annan uppfattning får du argumentera matematiskt för det istället för att hänvisa till en wikipediasida för matematiska analfabeter.

Nej. Det här är alltså påståendet jag hänger upp mig på och som du gärna får förklara 1. Det spelar ingen roll var vi började eftersom slumpen inte har något minne. Hans delmening "eftersom du faktiskt började på noll vunna och noll förlorade och tiden är ju oändlig." är så vansinnig att man får ont i huvudet. 2. Startar man med -200 kommer förväntansvärdet alltid vara -200. Det finns inget som gör att vi kommer nå 0, oavsett antal försök. Det jag misstänker att NorthQ menar (även om han inte förstår matematiken) är följande: Om vi har en stokastisk variabel som antar 0 eller 1 (slantsingling) med sannolikheten 1/2 och definierar Gäller inte helt oväntat de stora talens lag enligt För ALLA epsilon > 0 (jmfr epsilon-delta definitionen för gränsvärden) Detta påstående är INKOMPATIBELT med hans påstående ovan. Du får gärna förklara hur eller på vilket sätt jag a) missuppfattat påståendet eller b) hur du får ihop gränsvärdensdefinitionen med hans påstående ovan. Edit: Ett konstruktivt förslag vore att NorthQ helt enkelt säger "Jag menade att kvoten mellan antalet vunna och antalet förlorade går mot 1 eller om man så vill att N_vunna/Ntot = N_förlorade/Ntot = 0.5. Jag inser att detta inte betyder att tur och otur tar ut varandra över tid. Jag skojade bara lite för att jävlas när jag sa att det jämnas ut. Vidare inser jag att mitt egenskapade gränsvärde, "relativt förväntansvärde" helt saknar praktisk mening och inte går i gräns med samma hastighet som det riktiga förväntansvärdet, dvs E[stokastisk variabel + det konstanta resultatet av de 200 första slantsinglingarna]. Jag är också medveten om att det är en dödssynd att ta med redan kända utfall i medelvärdesbildningen för en väntevärdesberäkning, men vill ändå göra så för att driva Slaktavfall till vansinne."

Nu verkar du ha rökt på eller något. Definiera ett väntevärde av det förväntade summerade utfallet så kan vi fortsätta diskussionen därifrån.

Väntevärdet är det förväntade utfallet och rör sig inte alls eftersom det är en storhet som bestäms apriori. utfallsfrekvenser, observabler och kvoter därav går rimligtvis i gräns (mot [x]). Det vore vansinne att kalla en sådan kvot "relativt väntevärde" 49.999 med "hur många 9or som helst" är per definition samma sak som 50. jmfr \aleph_0 - 1 och ZFC. Någon "normal" förekommer inte.