Slaktavfall

För att ge er lite perspektiv på det här med IQ IQ 131 Cirka 184 200 personer i Sverige beräknas uppnå 131 eller mer på iqtest. Av Sveriges 184 200 131-iqare har cirka 4000 valt att gå med i Mensa. IQ 140 36 400 Personer i Sverige har en IQ över 140. Man har gjort en del forskning på sambanden mellan olika akademiska anlagstest (typ SAT i USA och svenska HSP) och funnit hög korrelation mellan IQ och resultat, särskilt på de matematiska delarna. Om du tillhör de 0.4% av befolkningen som fick 2.0 på första försöket är chansen god att du har en iq på 140 eller över. Har du gjort provet flera gånger eller förberett dig räknas det inte! Åtminstone inte lika mycket... IQ 150 Cirka 4 076 svenskar har en IQ över 150. Ungefär här går gränsen för vad man kan mäta med någon form av vetenskaplig relevans. Normeringen är byggd på statistiska uppskattningar och osäkerheten i testpopulationen är stor. Om du testar 10 000 personer hittar du i snitt 4 personer med denna begåvning. IQ 160 301 svenskar har en IQ över 160. Det finns inga kända normerade standardtest som kan mäta detta. Stöter du på någon som påstår att han har en bekräftad IQ över 160 snackar han skit. Man kan göra uppskattningar, bland annat genom att låta den som ska testas genomgå begåvningstest (typ Wechsler advanced WAIS ava / III osv) och chansa lite. Den uppmärksamme kan testa att lösa en sådan uppgift ovan. Man måste tyvärr göra problemen mer beroende av förkunskaper eftersom man annars bara riskerar att mäta den "snabbhet" med vilken någon löser väldigt enkla uppgifter. Lustigt nog får nästan alla som genomgår estimering uppskattningar högt upp (172-230) vilket inte alls stämmer med statistiken. När man påpekar detta anses man beskäftig IQ 175 Statistiskt sett finns det två svenskar med denna IQ (9.5 miljoner invånare). En av dem är tydligen JohanLjs kusin. Vem den andra är vet vi inte. Däremot finns det ett gäng lallare med uppskattad IQ över 175. Alltför många för att det skulle vara rimligt att uppskattningen är korrekt. På något sätt. IQ 180 Statistiskt sett har vi bara en halv person med en iq på 180 i Sverige. Sannolikheten att en random snubbe på gatan har en IQ på 180 är alltså ungefär 1 på 20 miljoner. Om man inte är kusin med JohanLj såklart.

Borås Stylie? Trodde du var från Trollhättan

Jodå, men eftersom detta forum saknar latexstöd och jag är lat tänker jag INTE pejsta en bild till!

Dagens hjärngympa Vi vet att de reella talen x,y,z > 0. Vidare är p,q positiva heltal som saknar gemensam nämnare. Bestäm summan p+q. Problemet kommer ursprungligen från ett gammalt begåvningstest (Wechsler). Detta problem aktualiserades nyligen i problemlösningssammanhang som utbildningsmaterial för logaritmer/potenser och jag blir glad varje gång jag ser det. Hur många sekunder tar det dig, och framförallt, vilken väg väljer du?

Han kan ju omöjligt mena enbart yttrandefrihet eftersom hans ena "extremvärde" tycks vara direktdemokrati. Vidare ansätts elitism som egen basvektor trots att den knappast är ortogonal mot normen / styrelseskicket demokrati, en konsekvens av långt driven anarkokapitalism är en (arvs)fördelning som automatiskt skapar plutokrati (eller aristokrati). Fördelningen borde i sin tur sortera under "sociala skalan" osv osv. Ogenomtänkt och meningslöst.

Det är naturligtvis extremt individuellt hur man lär sig saker och du måste förmodligen själv hitta en approach som passar dig bäst. Ett led i det kan vara att kopiera andras inlärningsmetoder under perioder och sedan plocka russinen ur kakan. Det viktiga är att du inte "fuskar", alltså premierar snabb inlärning på bekostnad av förståelse. Sånt fungerar bara på utbildningar av korvstoppningskaraktär. Min "inlärningsmetod" kommer väldigt naturligt för mig. Jag har en oändlig nyfikenhet på världen och jag älskar att lära mig nya saker. Din gode vän Opteron skrev nyligen något mycket bra: Att lära sig nya saker är faktiskt ett intellektuellt äventyr. Om du ser inlärning som ett problem tror jag du är fel ute. Det är en resa som bjuder på insikt, njutning, skönhet och tillfredsställelse. Det finns få saker som slår när alla bitar plötsligt faller på plats. När världen abrupt stannar. När universum låter dig få en skymt av sitt innersta väsen. Ett skört ögonblick av insikt. Jag tror att Aha-upplevelser är beroendeframkallande, åtminstone för mig Matematik och fysik är, alla likheter till trots, två helt skilda discipliner. För mig är fysik en vetenskap där man arbetar mot tydliga mål. Matematik handlar mer om att vara på vandring och utforska en värld som (kanske) redan finns där. Förmodligen är det objektivt sett tvärtom, det är ju den fysiska världen som finns där och som blottläggs av vår strävan samtidigt som matematiken uppfinns. Men från vår utgångspunkt är det viktigt att förstå skillnaden i hur matematiker och fysiker arbetar. När jag stöter på en härledning eller ett bevis inom naturvetenskap / matematik börjar jag med påståendet och ger mig själv en chans att nå målet. Hur ska jag kunna bevisa att det här är sant och vad betyder det? Vilka konsekvenser får det för vad jag vet sedan tidigare och på vilka sätt kan jag använda denna nya kunskap? Det är roligt att se varje bevis som en utmaning, ett nytt spännande äventyr. Även om du misslyckas ibland blir det spännande att studera "lösningen". Aha-, de löste det så. Att jag inte tänkte på det! Den där Gauss var inte så dum egentligen. Din huvudfråga gällde vad man ska göra om man "glömt" det man borde lärt sig på grundkurserna. Repetition kommer naturligt om du på egen hand ska bevisa, härleda eller lösa saker. "Åh, här skulle man kanske behöva lite tensoralgebra, hur var det nu igen...". Problemet med min metod är att den bygger på att man är nyfiken på världen, älskar att lära sig saker och aktivt söker svårare och svårare utmaningar. Dessutom har professorer en tråkig tendens att presentera bevis / härledning eller spoila på annat sätt vilket förstör upptäckarglädje kreativitet. Har dock testat att göra tvärtom, dvs presentera påståenden och låta studenterna tänka själva, gick inte hem. Metoden fungerar inte för alla. Most people would rather die than think; in fact, they do so - Bertrand Russell

Det har väl ingen utom Greywolf påstått? Och om vi låter bli att förklara hur det ligger till kanske han ger oss en "JO, DET FINNS VISST, RB VOLVO N t.ex.) och så kan vi klippa till honom med SANNINGEN om de försåtligt usla räntebevisen? Jag tror förövrigt att jag är utvald av Gud eftersom jag tillhör hans utvalda folk och alla som har fel världsåskådning är satans tjänare. De är värre än de orena grisarna som vältrar sig i gyttjan. Att slakta en otrogen som inte tillhör Guds utvalda folk bör självklart sakna straffvärde. Det står i den heliga skrift. Jämfört med mig är Opteron tämligen monolatrisk.

Vilka argument?

Så du tycker det är rimligt att sätta den vetenskapliga metoden över t.ex. kristendomens påståenden om skapelsen osv. Men ändå hävdar du ? Edit: det här blir såklart en diskussion om att rimlig i din värld inte alls betyder rättfärdig, antagligt tänkbar utan endast "det kan existera någon individ som är galen nog att...". Rimlig prissättning betyder i din värld att. vadå?

Vilken "metod" föredrar du om du måste välja en av dem?

Exakt. Nu är t.ex. Kristendom varken särskilt monoteistisk eller strikt trancendental. Tvärtom gör kristendomens Gud(ar) anspråk på att vara allrådande, närvarande, och dessutom verkande, i världen.

Nu antar jag att din poäng någonstans är att du utgår från att (1) vi "vet" väldigt mycket mer än vad vi kan sätta på pränt och därför (2) allt vi inte kan sätta på pränt är lika sannolikt, men om jag har fel så får du gärna rätta Jag tror att Trillskes grundläggande tanke är att summan av det vi (ännu) inte känner till om världen är så oerhört mycket större än det vi kan förklara, mäta och beräkna att en viss ödmjukhet är på sin plats. "Jag vet inte, jag kan inte förklara det" är intellektuellt sett ett mycket ärligare svar på frågan "hur fungerar världen" än vetenskapsmannens "jag vet allt och är dessutom tvärsäker på min sak!". Särskilt då det inom pseudovetenskaper som ekonomi o dyl. allt som oftast visar sig att det vi trodde vi visste var helt fel. Vidare tror jag att Trillske menar, eller borde mena följande: En teistisk Gud är per definition trancendental. Det är ett coolt ord som betyder att det är något vi inte kan uppfatta med våra sinnen (översinnligt). Det betyder att Gud är något vi inte kan undersöka med empiriska metoder. Gud är alltså något som står utanför vår värld och som inte kan förstås med observationer, vetenskapliga metoder eller mänskligt intellekt. Vi kan inte veta något om Gud, det enda vi kan göra är att tro. Tro skiljer sig från vetande. Den som säger "jag kan bevisa att Gud inte kan finnas, logiskt sett" eller "jag kräver bevis för att.." i hopp om att övertyga någon som tror visar att att han varken har förstått ordet trancendental eller innebörden av tro Det här är alltså totalt felaktiga resonemang (bland annat på grund av de starka inslag av immanens som föreligger) men till skillnad från en del annat nonsens Trillske kastar ur sig finns det iaf en viss konsekvens i galenskapen här.

Han förstod kanske inte att du pratade om räntebevis

Varför är det en besvikelse, jag trodde vi var vänner!

Haha Det är faktiskt en omöjlig uppgift, men eftersom du utmanar mig kan jag inte låta bli... Lite beroende på vad beteckningarna betyder osv kan det vara lite vad som helst. Klart är iaf att bindningsgrafen innehåller M med index vilket kan vara Moment, i kan vara en ström och k skulle då vara proportionalitetskonstanten för en motor. Tyvärr skulle det lika gärna kunna vara en fjäderkonstant och i en konvektionsförflyttning. Det skulle stämma med att du satt intensitetsvariabeln vid C-elementet och flödesvariabeln vid I (L2) som sig brukligt är (vilket skulle ge oss tillståndsvektorn). Låt oss vidare hejdlöst anta att J alltså är ett tröghetsmoment. r borde vara en radie vilket antyder ett ganska enkelt mekaniskt system med rättframma samband (typ trissa eller trumma), eftersom vi inte halverar eller gör något med r har vi rak utväxling vid eventuell upphängning av vad det nu är som roterar (väderkvarn?) osv. Antar vidare att du känner till akausala ekvivalensprinciper för förenkling. Hursomhelst, frågan är alltså vilket fysiskt system som ligger bakom modellen? Du får dessvärre ge ytterligare någon ledtråd, vad använder man systemet till och har jag någorlunda rätt i mina gissningar på beteckningarna och tillståndsvektorn?

nå, i denna sak är vi helt överens

Jaha. Vad är det för teknisk utveckling och inom vilket område kommer det termiska bruset vara relevant (i kontexten signalbehandling)? Pratar vi om kopparledningar och elektroner eller fiberoptik? Min fråga rör alltså varför termiskt brus skulle vara intressant på Thz-banden när det med nödvändighet alltså handlar kryoförstärkning i optisk- eller kvasioptisk signalbehandling. Det är inte som att de Broglie-våglängden tillåter fononstörningar att bli relevanta vid så höga frekvenser. Läs på om shotnoise / kvantbrus? Mesoskopisk fysik ftw! Varför tror du förresten att klockfrekvenserna för datorer stått still på några Ghz de senaste 10 åren? Edit: Kanske är här det går fel då. Du tycks förutsätta att en heltidsstuderande teknolog normalt ska vara ledig på kvällar och helger. Så är naturligtvis inte fallet. På tekniska högskolor delar man vanligtvis upp terminen i 4 läsperioder om cirka 7 veckor. Det ger 28 läsveckor per år (att jämföra med universitetens 30-35 läsveckor). Det innebär att man som teknolog ska läsa på kvällar och helger under läsveckorna (och istället vara ledig längre tid under sommar, jul och omtentaveckor).

Ok. Så att försöka klara kurser på så kort tid som möjligt gör att du får investera mer tid och arbete senare istället. Verkar ineffektivt? Dessutom: Det verkar underligt att du å ena sidan tycker att studietakten är så låg att du kan läsa extra, å andra sidan tycker du att du stapplar över mållinjen. Som vanligt har jag svårt att se logiken i dina tankar. För mig verkar det rimligt att dubbel studietakt innebär en högre arbetsbörda än t.ex. deltidsstudier. Du läser alltså dubbel studietakt och tycker att man ska minska på studietakten för att det ska bli enklare för er som läser dubbel studietakt. Har det här med Excelkurserna att göra? Nåväl, nu till det enda som egentligen intresserade mig i din post. På vilket sätt skulle det bli relevant i framtiden?

Ja, det är ju ett återkommande problem med fortsättningskurser att man förutsätts ha lärt sig något på grundkurserna. En lösning som diskuterats tidigare i wellboken är att man helt enkelt tar bort såväl algebra som mekanik och ersätter dem med en jätteavancerad högskolekurs i Excel. Typ superavancerad. Och grundläggande såklart. Jag ska återupprepa min käpphäst; när du ändå lägger tid på en kurs för att få godkänt osv, se till att förstå den. Det tar ungefär lika lång tid och ger dig stort försprång på senare kurser. Dessutom får du högsta betyg.

Ja, du kanske ska bilda klubb med min flickvän denna morgon Det är faktiskt inte mitt fel att studenter som tvingas äta frukost lyckas bättre på tentorna! (dvs om man påtvingar studenter frukostbuffé 60min innan tentan får gruppen som helhet högre resultat än om man låter bli) Borde förövrigt vara en smal sak för dig att utröna vilken kognitiv effekt, om någon, du som individ kan uppnå med / utan frukost. Testa att skippa frukost under 10 dagar, lös schackproblem på chesstempo 1h varje morgon. Ät stadig frukost, vänta 60 min, lös schackproblem på chesstempo 1h varje morgon under 10 dagar. Upprepa processen 5 gånger för att tvätta bort eventuell förbättringskurva. Inte nog med att du bedriver vetenskap, du blir bättre på schack också! Personligen tycker jag att livet fungerar bäst efter 8h ljuvligt ostörd sömn ,en löprunda, en god frukost och en flickvän som redan är på jobbet.

Studenter som inte äter frukost får lägre resultat på iq-test, minnesövningar och tentamina / skrivningar. Effekten håller i sig också efter lunch. Student som missade äta frukostl Also, om du är en bantande fjortistjej el dyl bör du känna till: Results: Subjects who ate RTEC, Cooked cereal, or Quick Breads for breakfast had significantly lower BMI compared to Skippers and Meat and Egg eaters (p ≤ 0.01). Breakfast skippers and fruit/vegetable eaters had the lowest daily energy intake. The Meat and Eggs eaters had the highest daily energy intake and one of the highest BMIs. Conclusions: This analysis provides evidence that skipping breakfast is not an effective way to manage weight. Eating cereal (ready-to-eat or cooked cereal) or quick breads for breakfast is associated with significantly lower body mass index compared to skipping breakfast or eating meats and/or eggs for breakfast.

Åtminstone ett av de mest frustrerande. Nu tror jag dock vår ärade vän mer var inne på Markovkedjor och sekvenskomprimering / sequence manifolds i en renare och mer fullständig form. Det kan iofs också hända att jag överskattat syftet med hans intresse för slantsingling Rolig introduktion: Generating and Solving Imperfect Information Games Approximating Game-Theoretic Optimal Strategies for Full-scale Poker

Volymgrind kan sammanfattas i följande enkla punkter: det man inte har i huvudet får man ha i benen kommer man inte ihåg vad man skulle göra får man gå flera gånger