Dagbok osv - Singapore Slingin'

[FRAEEN]

1 timme sedan, säger Jag och mina mig :

Haha, den handen känns bekant! Va mot mig va? Tyckte det kändes för mkt som Kx lol, men vill minnas jag tanka rätt länge innan jag vek. Finns en liten klick /2-regs som gör sånadär spel inklusive jag, mig och mig själv.

Det stämmer! Däremot snapfoldade du ? verkade ganska tiltad.

[Jag och mina mig]

Just nu, säger FRAEEN :

Det stämmer! Däremot snapfoldade du ? verkade ganska tiltad.

Haha, mkt möjligt. Heh, alltid tilt!

[killerwolf2]

16 timmar sedan, säger FRAEEN :

Spelade ett tråkigt b/e-session över 2h så jag tänker inte skriva mer än den här meningen om det.

Vad jag däremot vill ta upp är någonting som en del här på PF verkar se som "onödigt": eftergymnasiala studier. Exempel på detta är Krillsters uttalande i podcasten "Syn!" och Modigakattens dagbok, där den sistnämnda skriver "Andra i min ålder tar en utbildning på 5 år och slutar skolan med en skuld på 250k och får en ingångslön på 22k.". 

Har man ingångslön på endast 22k efter fem år har man gjort någonting fel. De flesta jag känner som tagit en kandidat inom ekonomi, vilket är ett treårigt program, landar omkring 30k. Vissa hamnar till och med norr om 40k, med löneutvecklingar på 10% per år och bonusar på det. Detta är dock en detalj som jag inte lägger särskilt mycket vikt vid.

Jag vet att detta är klyschigt, men vad som är viktigare än ovanstående punkt är att pengar faktiskt inte är allt här i världen. För mig är det omöjligt att sätta ett pris på mina tre år i Lund (varav ett halvår tillbringades var i Singapore), men om man ska försöka värdesätta det är ett lån på ca 200k med typ 0,13% ränta och 25-års amorteringsplan riktigt jävla billigt. Dessa pengar kommer inte betyda någonting för mig om 10-15 år (förhoppningsvis ). Jag började plugga tidigt efter gymnasiet, och för mig var det en chans att flytta hemifrån, skapa nya kontaktnät och utmana mig själv på ett socialt plan. Man utvecklas otroligt mycket som människa. 

Jag säger inte att det är efterblivet att satsa på poker eller något annat jobb istället för att studera vidare. Krillster verkar ju uppenbarligen nöjd om man lyssnar på podden. Jag säger endast att det inte är så dumt som många tror att plugga på universitet. Särskilt inte om man gör det i en genuin studentstad. 

 

stort +.

[GTOBåten]

Har en kandidat i ekonomi från vad som får anses vara ett av det bättre ställena att skaffa en sådan utbildning i Sverige. 

Största slöseriet av 3 år i mitt liv, avskydde exakt hela kulturen runt det. Klasskamrater fjäskar runt på mässor en gång i månaden för att få ett ingångsjobb som revisor på PWC eller ännu värre scamma oförstående människor på pengar som "finansiell rådgivare" på ställen som Cerberus. 

Att hyra ut sin tid till andra är varken ett recept på lycka eller att bli rik. Om det är någonting jag tycker jag tog med mig från min utbildning är det att jag lärde mig delar av hur man driver en business på egen hand, inte hur man jobbar för andra. 

Enda anledningen jag läste Ekonomi var samma mindset att det är viktigt att ha en utbildning, säkerhet och att det är helt enkelt så man går till väga i Sverige. 

Kan höra argumenten om man läser någonting mer vettigt som en ingenjör eller läkare då man faktiskt har möjlighet att bidra med någonting. 

[killerwolf2]

det är fair. Själv var väl det inte själva ingångslönen eller just bräschen ekonomi i sig. Utan det runtomkring. Mer exakt detta: "Jag började plugga tidigt efter gymnasiet, och för mig var det en chans att flytta hemifrån, skapa nya kontaktnät och utmana mig själv på ett socialt plan. Man utvecklas otroligt mycket som människa. "

Jag har  gjort båda, jag har aldrig jobbat "irl", hittade poker redan innan jag fyllt 18 år, är nu 35. Även om mina studier inte ledde någonvart så är jag tacksam för den tiden.

Vissa kanske tar lätt på det,  jag gör det inte -  är väl upp till individen att avgöra men för mig personligen så har det varit en viktig portal till att träffa människor som jag trivs med. Detta kan jag säkert få mycket skit för: pokerfolk är the fucking nutworst IMO, undantag som i allt  finns förstås.
 

Redigerad 27 Februari , 2018 av killerwolf2

[Ola Brandborn]

Mina 5 år på KTH var bland de bästa i mitt liv, växte mycket som människa.

[brusig1]

18 timmar sedan, säger FRAEEN :

Spelade ett tråkigt b/e-session över 2h så jag tänker inte skriva mer än den här meningen om det.

Vad jag däremot vill ta upp är någonting som en del här på PF verkar se som "onödigt": eftergymnasiala studier. Exempel på detta är Krillsters uttalande i podcasten "Syn!" och Modigakattens dagbok, där den sistnämnda skriver "Andra i min ålder tar en utbildning på 5 år och slutar skolan med en skuld på 250k och får en ingångslön på 22k.". 

Har man ingångslön på endast 22k efter fem år har man gjort någonting fel. De flesta jag känner som tagit en kandidat inom ekonomi, vilket är ett treårigt program, landar omkring 30k. Vissa hamnar till och med norr om 40k, med löneutvecklingar på 10% per år och bonusar på det. Detta är dock en detalj som jag inte lägger särskilt mycket vikt vid.

Jag vet att detta är klyschigt, men vad som är viktigare än ovanstående punkt är att pengar faktiskt inte är allt här i världen. För mig är det omöjligt att sätta ett pris på mina tre år i Lund (varav ett halvår tillbringades var i Singapore), men om man ska försöka värdesätta det är ett lån på ca 200k med typ 0,13% ränta och 25-års amorteringsplan riktigt jävla billigt. Dessa pengar kommer inte betyda någonting för mig om 10-15 år (förhoppningsvis ). Jag började plugga tidigt efter gymnasiet, och för mig var det en chans att flytta hemifrån, skapa nya kontaktnät och utmana mig själv på ett socialt plan. Man utvecklas otroligt mycket som människa. 

Jag säger inte att det är efterblivet att satsa på poker eller något annat jobb istället för att studera vidare. Krillster verkar ju uppenbarligen nöjd om man lyssnar på podden. Jag säger endast att det inte är så dumt som många tror att plugga på universitet. Särskilt inte om man gör det i en genuin studentstad. 

 

Jag vill inte minnas att jag uttryckte det som onödigt, min poäng var mest att evt är fan extremt jävligt dåligt monetärt. Pluggar du så gör du det för att det är kul och du är passionerad inom ämnet. Men det är ju typ <5% av människor känns det som, de flesta jag känner som pluggar hoppar ju på något riktigt trött svenssonjobb med dålig lön, tråkiga kollegor och vips så är man trött på jobbet efter 2-3 år. Då har man ändå slösat 3-5 år för att komma dit och massor med studielån.

Ang lönen så är det imo en rätt dålig lön för så mycket tid man lägger. I dagsläget finns det massor med bättre möjligheter om man vill tjäna mer pengar och ha mer frihet (båda vilket jag värderar väldigt högt). Det är relativt cappat hur mycket frihet någon med en ekonomikandidat kan jobba sig till och hur mycket pengar han kan tjäna. Förståeligt om du vill göra det men då måste man ju vara superpassionerad. Annars tror jag att man lurar sig själv lite.  Alltid ogillat idén att man inte väljer sina kollegor heller, vissa jobb är nog rätt tråkiga om man har tråkiga kollegor och vice versa.

Ang det sista fetstilta så kan varken jag eller du säga till någon vad man borde göra, man borde bara gör det man är bra på / det man tycker är roligt. Det låter som att du är mer glad i den svenska bubblan / studentlivsbubblan osv än vad jag är. Tycker hela den där vardagen är/verkar extremt monoton, min livsapproach är nog att man ska samla på sig så mycket erfarenheter som möjligt / resa and so on. Så vi är ju lite av varandras motpoler misstänker jag.

 

[PIMM95]

Både studentlivet och pokern har ju gemensamt att du kan leva i en bubbla/community tillsammans med likasinnade istället för att vara en del av det officiella sossesamhället (eller vad du nu väljer att kalla det). Så oavsett vägval SALUTERAR jag den som hittar sin grej.

Rätt deprimerande att en individs sociala status eller identitet är så hårt bundet till vad du jobbar med, då de flesta inte ser jobbet som sin hobby och kan vara ljusår ifrån sin drömsysselsättning.

[Modigakatten]

20 timmar sedan, säger FRAEEN :

Spelade ett tråkigt b/e-session över 2h så jag tänker inte skriva mer än den här meningen om det.

Vad jag däremot vill ta upp är någonting som en del här på PF verkar se som "onödigt": eftergymnasiala studier. Exempel på detta är Krillsters uttalande i podcasten "Syn!" och Modigakattens dagbok, där den sistnämnda skriver "Andra i min ålder tar en utbildning på 5 år och slutar skolan med en skuld på 250k och får en ingångslön på 22k.". 

Har man ingångslön på endast 22k efter fem år har man gjort någonting fel. De flesta jag känner som tagit en kandidat inom ekonomi, vilket är ett treårigt program, landar omkring 30k. Vissa hamnar till och med norr om 40k, med löneutvecklingar på 10% per år och bonusar på det. Detta är dock en detalj som jag inte lägger särskilt mycket vikt vid.

Jag vet att detta är klyschigt, men vad som är viktigare än ovanstående punkt är att pengar faktiskt inte är allt här i världen. För mig är det omöjligt att sätta ett pris på mina tre år i Lund (varav ett halvår tillbringades var i Singapore), men om man ska försöka värdesätta det är ett lån på ca 200k med typ 0,13% ränta och 25-års amorteringsplan riktigt jävla billigt. Dessa pengar kommer inte betyda någonting för mig om 10-15 år (förhoppningsvis ). Jag började plugga tidigt efter gymnasiet, och för mig var det en chans att flytta hemifrån, skapa nya kontaktnät och utmana mig själv på ett socialt plan. Man utvecklas otroligt mycket som människa. 

Jag säger inte att det är efterblivet att satsa på poker eller något annat jobb istället för att studera vidare. Krillster verkar ju uppenbarligen nöjd om man lyssnar på podden. Jag säger endast att det inte är så dumt som många tror att plugga på universitet. Särskilt inte om man gör det i en genuin studentstad. 

 

Om du läser vidare i mitt inlägg säger jag också att jag inte alls tycker det är fel att ta en utbildning. Kommer själv ta lite kurser nu i vår men mest för att träffa nya människor vilket man inte får göra via poker särskilt ofta. Tycker inte nödvändigtvis att eftergymnasiala studier är onödiga utan ville bara påpeka att man lägger ner mycket tid och börjar inte få betalt för den tiden förrän efter sin 5åriga utbildning. Jämfört med poker då man kan lära sig spela relativt snabbt och också börja tjäna pengar snabbt och behöver inte ha skulder. Tror att det brusig nämner är väldigt sant, många som börjar plugga har inte någon aning om vad dom vill göra med livet och väljer därför en utbildning som kommer ge ett jobb som de inte trivs med. Hälften av mina kompisar söker en utbildning för att det är ju så man "ska" göra här i Sverige och dom känner typ press från sina föräldrar att dom måste.  Är inte alls dumt att ta en utbildning om man vet vad man vill göra i framtiden men tvivlar på att de flesta haft en lika trevlig upplevelse som du. Gl med allt!

[eckepoker]

4 timmar sedan, säger GTOBåten :

Att hyra ut sin tid till andra är varken ett recept på lycka eller att bli rik.

+1
Ser så många människor dagligen som är less på sitt jobb. Kan inte tänka mig att ge bort 8h varje dag för att få en ganska tråkig lön. 
Sen har man ju snackat med en drös pokerspelare som är väldigt less på grinden. Har inte spelat så länge själv men tycker bara det blir roligare och roligare.
Har en kompis som snart är klar med sin utbildning. I sommar ska hen leta giftgas i luftprover, hens sommarjobb kan typ rädda massor av liv. Då känner man sig själv lite meningslös när man specialiserar sig på att stacka folk.

[FRAEEN]

Många vettiga inlägg här, däremot känns det som att budskapet av det jag skrev inte framgick helt och hållet. Möjligtvis var jag någorlunda fördomsfull mot Krillster och Katten, och det var självklart inte meningen att ta era ord ur sitt sammanhang. Jag hoppas att detta inte blir för mycket halmdocka från min sida. 

Först och främst ville jag inte göra detta till en EV-diskussion. Jag rättade bara katten för att han hade satt orimligt låga siffror. Syftet med inlägget var att visa en annan sida av studentlivet och vad som följer efter det, än den negativa sidan som fått betydligt mer uppmärksamhet här. Som katten nämner är det säkert inte alla som haft en lika trevlig upplevelse som jag (båten verkar ju inte ha haft det t.ex., och det är ju synd), men vi är definitivt fler än vad ni verkar tro. Detta blir ju såklart väldigt partiskt, men en stor majoritet av min umgängeskrets från studentlivet är på jobb som de trivs med och som ger goda möjligheter till välbetalda jobb i framtiden. Och bäst av allt: vi har haft otroligt kul på vägen! Min bild av att ha ett jobb som man trivs med är ganska långt ifrån att "ge bort 8h varje dag" eller "Att hyra ut sin tid till andra". Man kan väl istället vända på det och säga att det är jättetrevligt att någon vill betala mig för arbete jag tycker är roligt.

Vidare känns det lite onyanserat att förminska den väg man själv inte valt att gå genom att kategorisera det som "svenssonbubbla" och liknande. Självklart finns det folk som går runt och mår piss över sitt monotona jobb varje dag, men det finns även många som gillar sitt jobb. Däremot förstår jag inte hur studentlivet på något sätt är monotont?

Som med mycket annat här i livet blir ju saker och ting vad man gör dem till. Det känns inte som att det finns något rätt eller fel i den här diskussionen egentligen, och det var som sagt aldrig meningen att "motbevisa" någonting. 

 

[FRAEEN]

Något som jag dock hatar med att jobba är ögonblicket när väckarklockan ringer på morgonen. Vet inte om jag någonsin kommer vänja mig vid det.

[brusig1]

6 minuter sedan, säger FRAEEN :

Många vettiga inlägg här, däremot känns det som att budskapet av det jag skrev inte framgick helt och hållet. Möjligtvis var jag någorlunda fördomsfull mot Krillster och Katten, och det var självklart inte meningen att ta era ord ur sitt sammanhang. Jag hoppas att detta inte blir för mycket halmdocka från min sida. 

Först och främst ville jag inte göra detta till en EV-diskussion. Jag rättade bara katten för att han hade satt orimligt låga siffror. Syftet med inlägget var att visa en annan sida av studentlivet och vad som följer efter det, än den negativa sidan som fått betydligt mer uppmärksamhet här. Som katten nämner är det säkert inte alla som haft en lika trevlig upplevelse som jag (båten verkar ju inte ha haft det t.ex., och det är ju synd), men vi är definitivt fler än vad ni verkar tro. Detta blir ju såklart väldigt partiskt, men en stor majoritet av min umgängeskrets från studentlivet är på jobb som de trivs med och som ger goda möjligheter till välbetalda jobb i framtiden. Och bäst av allt: vi har haft otroligt kul på vägen! Min bild av att ha ett jobb som man trivs med är ganska långt ifrån att "ge bort 8h varje dag" eller "Att hyra ut sin tid till andra". Man kan väl istället vända på det och säga att det är jättetrevligt att någon vill betala mig för arbete jag tycker är roligt.

Vidare känns det lite onyanserat att förminska den väg man själv inte valt att gå genom att kategorisera det som "svenssonbubbla" och liknande. Självklart finns det folk som går runt och mår piss över sitt monotona jobb varje dag, men det finns även många som gillar sitt jobb. Däremot förstår jag inte hur studentlivet på något sätt är monotont?

Som med mycket annat här i livet blir ju saker och ting vad man gör dem till. Det känns inte som att det finns något rätt eller fel i den här diskussionen egentligen, och det var som sagt aldrig meningen att "motbevisa" någonting. 

 

Tycker tvärtom dina inlägg är mycket vettiga överlag. Åsikter är inte så jätterelevant i min mening, är viktigare hur man för fram dem vilket du gör ganska bra till skillnad många andra på forumet. Uppskattar dina poster och detta är ett intressant ämne imo.

Ska inte tala för båten, men tror det är skillnad på hans mindset och många andra. Alla vill få ut olika saker av att plugga, är man väldigt ambitiös tror jag man ofta blir besviken på plugget. Det är ju obv äckligt hur viktigt kontakter och fjäskande är som båt tog upp. Är man ambitiös och har en vinnarskalle så är det obv trevligt med poker där din arbetsinsats direkt korrelerar med din lön. Lite samma med det här om att hyra ut sin tid till andra.

Superovanligt imo man träffar någon som gillar sitt jobb. Studentlivet är plugga kaffe, supa på studentpubbar/dyl, kårliv, plugga osv. Hur är det inte monotont? Du träffar väl i princip samma människor och väldigt likasinnade sådana hela tiden. Inget fel att uppskatta det, men det är inte för mig iaf och jag tycker det låter extremt monotont.  Är väl isf om man heter minibiff studentlivet blir händelserikt

 

[Otur]

1 timme sedan, säger FRAEEN :

Något som jag dock hatar med att jobba är ögonblicket när väckarklockan ringer på morgonen. Vet inte om jag någonsin kommer vänja mig vid det.

 

[Markus800]

Intressant diskussion angående studier kontra arbetsliv och poker. Min erfarenhet är att en försvinnande liten del studenter har tillräcklig mognad för att verkligen ta sig an utbildningar från rätt vinklar. De flesta accepterar teori som sanningar - med öppen mun och mil ifrån faktisk tillämpning. Naturligtvis finns undantag men då är det som någon skrev en djup passion som är drivkraften. Studier är bra men eftersom de syftar till att få jobb gör man klokast i att testa på arbetslivets ytterligheter innan. 

 

Att sen ha studentlivet för att växa som människa låter onödigt dyrt. Det kan man göra gratis på en miljard andra sätt som funkar i princip lika bra.

[minibiff]

15 timmar sedan, säger brusig1 :

Är väl isf om man heter minibiff studentlivet blir händelserikt

Haha :///

[FRAEEN]

22 timmar sedan, säger brusig1 :

Tycker tvärtom dina inlägg är mycket vettiga överlag. Åsikter är inte så jätterelevant i min mening, är viktigare hur man för fram dem vilket du gör ganska bra till skillnad många andra på forumet. Uppskattar dina poster och detta är ett intressant ämne imo.

Ska inte tala för båten, men tror det är skillnad på hans mindset och många andra. Alla vill få ut olika saker av att plugga, är man väldigt ambitiös tror jag man ofta blir besviken på plugget. Det är ju obv äckligt hur viktigt kontakter och fjäskande är som båt tog upp. Är man ambitiös och har en vinnarskalle så är det obv trevligt med poker där din arbetsinsats direkt korrelerar med din lön. Lite samma med det här om att hyra ut sin tid till andra.

Superovanligt imo man träffar någon som gillar sitt jobb. Studentlivet är plugga kaffe, supa på studentpubbar/dyl, kårliv, plugga osv. Hur är det inte monotont? Du träffar väl i princip samma människor och väldigt likasinnade sådana hela tiden. Inget fel att uppskatta det, men det är inte för mig iaf och jag tycker det låter extremt monotont.  Är väl isf om man heter minibiff studentlivet blir händelserikt

 

Tack, det är ömsesidigt. 

Detta med fjäskande är inte nödvändigtvis sant. Innan jag förklarar varför villa jag understryka att det 10 gånger av 10 gynnar mer än hämmar att ha goda kontakter, men de flesta som är ute efter de mest välbetalda jobben behöver inte det. För att få prestigefyllda, välbetalda jobb inom finans (typ investmentbanker) gäller det att först få höga betyg så att du överhuvudtaget får komma på en intervju. Efter det måste du leverera på intervjuerna som följer, och dessa består ofta av case och olika typer av intelligenstest. Samtliga av mina vänner som har fått internships/jobb likt dessa har fått dem genom att endast söka online. I andra branscher än finans kanske det är viktigare med kontakter osv, men det vet jag för lite om för att svara på.

Befinner man sig på ett jobb man själv gillar är det nog större chans att man träffar andra som också gillar det. Därför är det nog inte så konstigt stöter på betydligt fler som är nöjda med sitt "vanliga" jobb än vad du gör (de flesta jag umgås med är snarare nöjda med sitt jobb än tvärtom). Vad gäller din beskrivning av studentlivet tycker jag det är en oschysst förenkling, man kan ju få allting att låta tråkigt/monotont genom att göra sådär. 

Det känns som att ni som är skeptiska till studentlivet har fått höra för många skräckexempel med bortslösad tid och tråkiga jobb efter examen. Alla vi som är nöjda med vår tid på universitetet, inkl. de som postat här, är ju uppenbarligen inte monotona mongolider som älskar tillvaron av ett händelsefattigt liv.

Den här analogin är inte klockren, men man kan väl säga att likt poker finns det en skara som lyckas bra med det och lever ett otroligt tillfredsställande liv som följd. Skillnaden är att det är betydligt fler, i både absoluta och relativa siffror, som lyckas hitta glädje i studentlivet än i poker. 

6 timmar sedan, säger Markus800 :

Intressant diskussion angående studier kontra arbetsliv och poker. Min erfarenhet är att en försvinnande liten del studenter har tillräcklig mognad för att verkligen ta sig an utbildningar från rätt vinklar. De flesta accepterar teori som sanningar - med öppen mun och mil ifrån faktisk tillämpning. Naturligtvis finns undantag men då är det som någon skrev en djup passion som är drivkraften. Studier är bra men eftersom de syftar till att få jobb gör man klokast i att testa på arbetslivets ytterligheter innan. 

 

Att sen ha studentlivet för att växa som människa låter onödigt dyrt. Det kan man göra gratis på en miljard andra sätt som funkar i princip lika bra.

Hur är ett studielån onödigt dyrt för något som hittills varit mina bästa år i mitt liv? Kan du ge exempel på dessa andra sätt som i princip funkar lika bra? Förstår såklart att man kan utveckla sig själv på andra sätt. Jag är mest nyfiken på vad du likställer med studentlivet.

[Markus800]

18 timmar sedan, säger FRAEEN :

Hur är ett studielån onödigt dyrt för något som hittills varit mina bästa år i mitt liv? Kan du ge exempel på dessa andra sätt som i princip funkar lika bra? Förstår såklart att man kan utveckla sig själv på andra sätt. Jag är mest nyfiken på vad du likställer med studentlivet.

Jag ska försöka ge en mer noggrann förklaring hur jag menar. Lämpligt att börja med en definition av begreppet "växa som människa" eftersom det någonstans blir grundbulten här. Min tolkning av det i aktuell kontext är, taget från toppen av huvudet:

 

1. Lära sig ta hand om sitt eget hushåll

2. Lära sig nya yrkesspecifika saker via stor del teori

3. Lära sig samarbeta i olika frivilliga och ofrivilliga konstellationer

4. Lära sig ta ansvar för extra vass prestation vid givna tillfällen

5. Lära sig leverera på deadlines

6. Lära sig nätverka och fungera i olika sociala sammanhang

7. Lära sig ta och hålla en linje i ståndpunkter, framföra dem välformulerat och även med adekvat argumentation, eventuellt framför åskådare.

8. Lära sig omsätta teori i praktik, låt vara att mycket praktik fortfarande är teoretisk

9. Lära sig snabba upp inlärningsprocessen jämfört med tidigare

10. Lära sig att lära saker utifrån givna ramar, snarare än eget intresse.

 

Om du sen vill lägga till något jag missat i min spontana tolkning är det fritt fram, men borde ändå vara en god utmaning att hitta punkter som är exklusiva för studentlivet och inte kan kompenseras för i andra - kostnadsfria - sammanhang där utbytet är detsamma.

 

Sen gör naturligtvis individuell referensram att alla är biased, precis som brusig är inne på, och jag är inte bättre. Tycker absolut mina år som student var lärorika men hade med perspektiv och numera hyfsad koll på affärs-, marknads-, och arbetslivet tjänat på att vänta. Då hade förtjänsten av utbildningen blivit större och jag hade ändå kunnat utvecklas minst på motsvarande nivå individuellt via andra åtaganden och hobbys. 

 

Många förebilder i högskole- och universitetsvärlden förefaller även de utgå från sin referensram och utbildar för att studenter ska bli som dem, medan den aktuella praktiska kunskapen är av ringa eller obefintlig tyngd. Så verkar det även vara inom mer matematiska inriktningar, vad jag kunnat läsa mig till. Jag tror som någon skrev att studentlivet väldigt lätt blir en egen bubbla och att en minoritet är tillräckligt medvetna och beslutsamma för att verkligen, verkligen motivera tids- och pengaåtgång i retrospektiv. Går det att bättre förstå min synpunkt så?

[FRAEEN]

Den 2018-03-01 kl 16:24, säger Markus800 :

Jag ska försöka ge en mer noggrann förklaring hur jag menar. Lämpligt att börja med en definition av begreppet "växa som människa" eftersom det någonstans blir grundbulten här. Min tolkning av det i aktuell kontext är, taget från toppen av huvudet:

 

1. Lära sig ta hand om sitt eget hushåll

2. Lära sig nya yrkesspecifika saker via stor del teori

3. Lära sig samarbeta i olika frivilliga och ofrivilliga konstellationer

4. Lära sig ta ansvar för extra vass prestation vid givna tillfällen

5. Lära sig leverera på deadlines

6. Lära sig nätverka och fungera i olika sociala sammanhang

7. Lära sig ta och hålla en linje i ståndpunkter, framföra dem välformulerat och även med adekvat argumentation, eventuellt framför åskådare.

8. Lära sig omsätta teori i praktik, låt vara att mycket praktik fortfarande är teoretisk

9. Lära sig snabba upp inlärningsprocessen jämfört med tidigare

10. Lära sig att lära saker utifrån givna ramar, snarare än eget intresse.

 

Om du sen vill lägga till något jag missat i min spontana tolkning är det fritt fram, men borde ändå vara en god utmaning att hitta punkter som är exklusiva för studentlivet och inte kan kompenseras för i andra - kostnadsfria - sammanhang där utbytet är detsamma.

 

Sen gör naturligtvis individuell referensram att alla är biased, precis som brusig är inne på, och jag är inte bättre. Tycker absolut mina år som student var lärorika men hade med perspektiv och numera hyfsad koll på affärs-, marknads-, och arbetslivet tjänat på att vänta. Då hade förtjänsten av utbildningen blivit större och jag hade ändå kunnat utvecklas minst på motsvarande nivå individuellt via andra åtaganden och hobbys. 

 

Många förebilder i högskole- och universitetsvärlden förefaller även de utgå från sin referensram och utbildar för att studenter ska bli som dem, medan den aktuella praktiska kunskapen är av ringa eller obefintlig tyngd. Så verkar det även vara inom mer matematiska inriktningar, vad jag kunnat läsa mig till. Jag tror som någon skrev att studentlivet väldigt lätt blir en egen bubbla och att en minoritet är tillräckligt medvetna och beslutsamma för att verkligen, verkligen motivera tids- och pengaåtgång i retrospektiv. Går det att bättre förstå min synpunkt så?

Klockren indelning av självutvecklande. Den listan täcker väl det mesta som man syftar på i användning av det begreppet, och jag förstår absolut din synpunkt. Vid det här laget har väl det mesta som behövts säga blivit sagt, så jag lämnar diskussionen med ditt inlägg.

-----------------------------------

Pokern har gått som tåget och rullen är på 9,8k. Jag har insett att jag förmodligen är bättre på de anonyma borden eftersom ingenting blir personligt då. Man kan även släppa alla tidigare grudges mot olika alias och slippa vara rädd för att göra dumma spel och avvika från  "vad man borde göra". Jag har sagt till mig själv att jag ska upp och nosa lite på /4 när jag når 10k, så snart blir det att mixa in lite anonyma bord där också.

[brusig1]

Även om jag tycker Markus post är vettig tycker jag det är en rejäl svenne-beskrivning av att växa. Tycker svenskar är sjukt beroende av sina vänner/familjer, nästan på en ohälsosam nivå. Sen saknar de flesta otroligt mycket perspektiv med för den delen.

Rekar att resa några månader ensam, lär känna lokalbefolkningen  och åk helst till något land där ingen pratar engelska. Lär dig ett nytt språk osv. Tycker man får mycket mer perspektiv vad som är fel med sverige och folks mentalitet och sen vice versa vad som är fel i andra länder. Sen räknas det inte som att resa när man åker till thailand och hänger med andra västerlänningar för den delen!

 

[Markus800]

Den 1 mars 2018 kl 16:24, säger Markus800 :

Jag ska försöka ge en mer noggrann förklaring hur jag menar. Lämpligt att börja med en definition av begreppet "växa som människa" eftersom det någonstans blir grundbulten här. Min tolkning av det i aktuell kontext är, taget från toppen av huvudet:

 

 

2 timmar sedan, säger brusig1 :

Även om jag tycker Markus post är vettig tycker jag det är en rejäl svenne-beskrivning av att växa. Tycker svenskar är sjukt beroende av sina vänner/familjer, nästan på en ohälsosam nivå. Sen saknar de flesta otroligt mycket perspektiv med för den delen.

Rekar att resa några månader ensam, lär känna lokalbefolkningen  och åk helst till något land där ingen pratar engelska. Lär dig ett nytt språk osv. Tycker man får mycket mer perspektiv vad som är fel med sverige och folks mentalitet och sen vice versa vad som är fel i andra länder. Sen räknas det inte som att resa när man åker till thailand och hänger med andra västerlänningar för den delen!

 

 

Jag är förvisso rätt svennig öht, men vet inte var resor och så vidare kommer från i just denna diskussion. Självklart finns det massor med andra punkter i som kan kopplas till individuell utveckling generellt, men få fler som har relevans när det kommer till studentlivets bidrag däri. 

 

Sen skriver jag under på vinsten i att testa resa ensam, även om mina sådana äventyr inte direkt varit i Amazonas eller bland inuiter. 

[boman]

Vad är syftet med allt det där? Växer gör man väl genom ett kaloriöverskott? Har ni två vuxit mycket senaste fem åren?

[Ola Brandborn]

13 timmar sedan, säger boman :

Vad är syftet med allt det där? Växer gör man väl genom ett kaloriöverskott? Har ni två vuxit mycket senaste fem åren?

Jo, jag gick väl från 70 till 90 kilo på KTH-tiden med, så växte såväl i bildlig som bokstavlig mening.

[FRAEEN]

Svårt att få in pokertimmar efter jobbet när man har 1h pendling enkelresa, behöver fixa middag och sedan träna. Jag har fått in några korta sessions sedan senaste inlägget, men tyvärr har springet inte riktigt varit med mig så rullen är fortfarande på 9,8 laxar. Fan vad jag ogillar att träna på gymmet egentligen, men det är väl bara att bita ihop. Det blir lite tennis nästa vecka iallafall, vilket är en betydligt roligare form av träning.

Sedan händer det även lite roliga grejer på jobbet. Jag och min kollega har precis fått en beta-version av ett program som är skapat specifikt för vårt ändamål, så det ska testas imorgon och ett tag framöver. Alltid spännande man får vara med i processer från början till slut.

[Azulon]

15 timmar sedan, säger FRAEEN :

Fan vad jag ogillar att träna på gymmet egentligen, men det är väl bara att bita ihop. Det blir lite tennis nästa vecka iallafall, vilket är en betydligt roligare form av träning.

Känner samma sak med träning på gym såvida jag inte har konkreta mål jag skall nå upp till. Det jobbiga imo är då att komma in i träningsrutinen de första 2-3 veckorna innan man ser/känner några resultat, men efter det så är det easy sailing & det blir jävligt kul.