Wellbok - well...

[thefman]

halkade in på coltings blogg inatt och scrollade igenom en matjournal. såg väl mestadels vettigt ut men noterade att han "fuskar" ofta. han drack både socker och alkohol i princip dagligen. vad tycker du om detta heltok? vi kan skippa att disskutera redbullen då han var sponsrad om jag inte missminner mig. men alkohol? kulturen kring alkohol är väl typ etablerad kring samma tidpunkt som spannmål?

 

tyckte även att han hade mestadels rätt kring crossfit. men även där sköt han sig själv i foten med uttalanden så som "vi är cardiodjur". jag menar wtf varför skulle vi inte lika gärna kunna vara byggda för styrkelyft? ponera att vi bodde på en specifik plats i djungeln där den mest lättåtkomliga födan bestod av larver och övriga insekter som levde under tunga stenar eller innuti stubbar/fallna stockar (tänk lejonkungen-scenen med timon och pumba, eller mowgli och baloo i djungelboken). samtidigt kanske vi var för långsamma/klumpiga för att jaga traktens vilda djur. vips så är vi styrkelyftardjur.

 

blev för övrigt lite inspirerad av slim is simple-videon och tänker testa ett hunter/gatherer-projekt: skippa shoppinglista, samla/jaga det vi får tag på, och äta enligt videon. gl hf mig

[Trillske]

"vi är cardiodjur"

errrrrrr.

Håller med dig fullständigt, inget pekar på att vi är nå jävla "cardiodjur". Vi är antagligen det också, men i mitt huvud är det självklart att våra viktigaste fysiska attribut framförallt varit de explosiva.

 

Att kroppen svarar så bra på det styrker det ytterliggare. De flesta kroppar svarar hyfsat på cardio också, men knappast lika bra/avgörande som explosiv kortvarig träning?

 

Dock: fusk är inte så dåligt; fusk är ganska oviktigt. Det viktiga är det opreciserade, inte det preciserade. /broken record

 

(att fuska är att bryta mot det preciserade, och att alls kalla det fusk är ärligt talat en indikation på att man är på rätt väg)

[nizzestrom]

*narcissitiskt dravel*

 

Uppfattat. Jag sörjer för dig och hoppas på framtida tillfrisknad.

[Hjort]

Jag funderade lite över raka motsatsen till ankappande och liknande samhällssystem igår kväll.

 

Betänk följande scenario.

 

Tiden är om 30 år, platsen är Sverige.

 

Efter en tids kraftiga interna spänningar, och med en ointresserad omvärld i kaos, så står konungariket Sverige och svajar. Det demokratiska systemet är maktlöst att göra något och riksdagen är fullständigt lamslagen av strider mellan Miljödemokraterna och Sverigemoderaterna, samtidigt som byråkratin nu mer helt handlar om att tillhandahålla sinekurer åt tjänstehen.

 

Mitt i allt, så framträder en ledargestalt, Drottning Estelle I av Sverige, som är älskad och aktad av alla. I kraft av sin folkliga legitimitet, och med en liten armé legoknektar samt lojala från militär- och polismakt, så genomför Estelle en militärkupp, förklarar undantagstillstånd och låser in alla som tidigare haft något att säga till om.

 

De följande veckorna blir blodiga, men folket finner sig efter hand i situationen och efter de många sändningar där tidigare ministrar, innan arkebusering, förklarar sina brott så finner åtminstone större delen av medborgarna att kuppen var rättfärdig. De som uttrycker en avvikande åsikt gör det i vart fall inte särskilt länge innan de får en enkel biljett till interneringsläger i över Norrland.

 

Efter en tid stabiliseras situationen och det blir klart att vare sig EU, Ryssland, USA, eller den Afrikanska Tigern, Somalia, har något att invända. Grundlagen rivs upp och landet återgår till ordningen att majestätets ord är lag. Samtliga grupperingar som realistiskt kunnat göra något åt läget är på ett eller annat sätt oskadliggjorda.

 

Annat än några excesser, som att samtliga medlemmar av republikanska föreningen flås levande, så är Estelle ingen grym härskarinna. Likt Machiavellis furste så är hon inte grym för sakens skull, utan endast för att uppnå sina mål, men skyr heller inte något illdåd om det skulle krävas.

 

Hennes målsättning är att i första hand bevara kungahusets position, i andra hand se till att hennes dynasti lever och i tredje hand att Sverige blomstrar.

 

Nu till frågorna.

 

1) Hur tycker ni Estelle bäst uppnår sina mål?

 

2) Hur tror ni livet i detta hypotetiska Sverige skulle vara jämfört med dagens demokratier?

 

Bonus: Vilken amerikansk västkustbloggare läste jag när jag kom på det här?

[Trillske]

Spoilat så ni hugger Hjorts inlägg före mitt helt orelaterade.

Är vi klara nisse? Eller ska vi kanske göra en egen dagbok tillsammans, där vi kan diskutera mig och dina känslor?

 

Allvar: Jag tycker att det är förjävligt att du drar igång skittråkiga tvåvägs-dialoger i den här dagboken och får det att bli mitt fel att du gråter ut. Ett tag fick jag ju för mig att jag skulle låta bli att skriva här för att jag inte ville deraila en bra dagbok med min närvaro. Då var det några till, men nu är det ju så att det i princip är du ensamt, och dessutom tycker jag det blivit många givande dialoger med många andra - då känns det jävligt konstigt att lägga ner.

 

Det är det sista jag skriver i vår personliga dialog här, vill du ha mer sådant får du dra PM. Vill du istället ha en "Trillske är inte alls bäst i världen - here´s why"-diskussion får du dra upp en sådan, det vore en annan grej.

 

[Travbana]

halkade in på coltings blogg inatt och scrollade igenom en matjournal. såg väl mestadels vettigt ut men noterade att han "fuskar" ofta. han drack både socker och alkohol i princip dagligen. vad tycker du om detta heltok? vi kan skippa att disskutera redbullen då han var sponsrad om jag inte missminner mig. men alkohol? kulturen kring alkohol är väl typ etablerad kring samma tidpunkt som spannmål?

 

tyckte även att han hade mestadels rätt kring crossfit. men även där sköt han sig själv i foten med uttalanden så som "vi är cardiodjur". jag menar wtf varför skulle vi inte lika gärna kunna vara byggda för styrkelyft? ponera att vi bodde på en specifik plats i djungeln där den mest lättåtkomliga födan bestod av larver och övriga insekter som levde under tunga stenar eller innuti stubbar/fallna stockar (tänk lejonkungen-scenen med timon och pumba, eller mowgli och baloo i djungelboken). samtidigt kanske vi var för långsamma/klumpiga för att jaga traktens vilda djur. vips så är vi styrkelyftardjur.

 

blev för övrigt lite inspirerad av slim is simple-videon och tänker testa ett hunter/gatherer-projekt: skippa shoppinglista, samla/jaga det vi får tag på, och äta enligt videon. gl hf mig

 

Colting tränar enligt "train low-race high" metoden . Sen ser jag inget fel med att dricka rödvin till maten, han är kolhydratsnjutare precis som jag, och ett glas vin är då bättre kolhydratskälla än en näve sönderkokta makaroner

 

" Socker och raffinerade kolhydrater har en uppgift under längre tävlingar då man använder det bästa av två världar med fettförbränning och kolhydratomsättning. Detta kallas ”train low-race high” och är vad jag personligen tillämpar och har ingen likhet med det konstanta frossandet av

undermåliga kolhydrater till varje måltid som annars är norm i Sverige. Idrott, motion och aktivitet syftar till hälsa och då måste maten spegla det"

 

"Pasta, bröd, gryn, gröt och flingor är livsmedel som många tyvärr äter vid varje måltid året runt medan jag använder några klunkar Red Bull vid tävling eller i slutet av långa distanspass där det i sammanhanget är en ypperlig produkt vilket är raka motsatsen till vardagsätandet av sockrade produkter."

 

Sen att vi skulle vara byggda för styrkelyft köper jag inte, då vi sen evulutionen varken varit starkast eller snabbast i vår omgivning, utan fick förlita på oss på våran uthållighet istället, samt att vi har förmågan att kunna svettas vilket gör oss till utmärkta löpare . Born to Run är en jävligt bra bok om just "cardiodjur"

[heltok]

halkade in på coltings blogg inatt och scrollade igenom en matjournal. såg väl mestadels vettigt ut men noterade att han "fuskar" ofta. han drack både socker och alkohol i princip dagligen. vad tycker du om detta heltok? vi kan skippa att disskutera redbullen då han var sponsrad om jag inte missminner mig. men alkohol? kulturen kring alkohol är väl typ etablerad kring samma tidpunkt som spannmål?

 

som sagt colting är kanske inte paleovärldens mest smarta förespråkare. han är kul och karismatisk, men för vetenskap etc är han kanske inte den man ska lyssna på.

 

angående alkohol ser jag inga problem med det. mycket tyder på att rimliga mängder rött vin är bra.

 

tyckte även att han hade mestadels rätt kring crossfit. men även där sköt han sig själv i foten med uttalanden så som "vi är cardiodjur".

precis han varvar saker som är sunt med saker som inte är så sunt. han har väl träffat en hel del rätt i sin kamp för att överleva i konkurrensen mot andra triatleter, ungefär som en explodonk idag ofta har träffat ganska rätt. se durrrrs uttalande om GTO etc, han har ju uppenbarligen lärt sig en del på vägen, men så ibland kommer påståenden som visar att han inte förstått grunden.

 

men man kan ändå lära sig mycket av dessa typer, om inte för att undvika för mycket sovietharvard tight-passivt-spel och få lite mer fat tony aggression.

 

blev för övrigt lite inspirerad av slim is simple-videon och tänker testa ett hunter/gatherer-projekt: skippa shoppinglista, samla/jaga det vi får tag på, och äta enligt videon. gl hf mig

glhf!

 

annars tror jag att rådet att bara mat och inte matprodukter räcker väldigt långt. bara köpa saker med 1-3 ingredienser och kan man inte äta det rått ska man inte äta det tillagat. tror det är väldigt svårt att bli överviktig om man följer de råden.

 

angående styrketräning:

 

 

 

Colting tränar enligt "train low-race high" metoden . Sen ser jag inget fel med att dricka rödvin till maten, han är kolhydratsnjutare precis som jag, och ett glas vin är då bättre kolhydratskälla än en näve sönderkokta makaroner

vin innehåller väl typ 1g kolhydrat/100g och det är inte direkt att man kan dricka det som man dricker juice. säg att man dricker två stora glas om dagen så får man i sig 2gram kolhydrater. åhh nej diabetes!

 

edit: lite fel visst:

 

(men då snålas det inte direkt, på krogen är väl ett vinglas oftast 10cl)

[greywolf]

Jag funderade lite över raka motsatsen till ankappande och liknande samhällssystem igår kväll.

 

Betänk följande scenario.

 

Tiden är om 30 år, platsen är Sverige.

 

Efter en tids kraftiga interna spänningar, och med en ointresserad omvärld i kaos, så står konungariket Sverige och svajar. Det demokratiska systemet är maktlöst att göra något och riksdagen är fullständigt lamslagen av strider mellan Miljödemokraterna och Sverigemoderaterna, samtidigt som byråkratin nu mer helt handlar om att tillhandahålla sinekurer åt tjänstehen.

 

Mitt i allt, så framträder en ledargestalt, Drottning Estelle I av Sverige, som är älskad och aktad av alla. I kraft av sin folkliga legitimitet, och med en liten armé legoknektar samt lojala från militär- och polismakt, så genomför Estelle en militärkupp, förklarar undantagstillstånd och låser in alla som tidigare haft något att säga till om.

 

De följande veckorna blir blodiga, men folket finner sig efter hand i situationen och efter de många sändningar där tidigare ministrar, innan arkebusering, förklarar sina brott så finner åtminstone större delen av medborgarna att kuppen var rättfärdig. De som uttrycker en avvikande åsikt gör det i vart fall inte särskilt länge innan de får en enkel biljett till interneringsläger i över Norrland.

 

Efter en tid stabiliseras situationen och det blir klart att vare sig EU, Ryssland, USA, eller den Afrikanska Tigern, Somalia, har något att invända. Grundlagen rivs upp och landet återgår till ordningen att majestätets ord är lag. Samtliga grupperingar som realistiskt kunnat göra något åt läget är på ett eller annat sätt oskadliggjorda.

 

Annat än några excesser, som att samtliga medlemmar av republikanska föreningen flås levande, så är Estelle ingen grym härskarinna. Likt Machiavellis furste så är hon inte grym för sakens skull, utan endast för att uppnå sina mål, men skyr heller inte något illdåd om det skulle krävas.

 

Hennes målsättning är att i första hand bevara kungahusets position, i andra hand se till att hennes dynasti lever och i tredje hand att Sverige blomstrar.

 

Nu till frågorna.

 

1) Hur tycker ni Estelle bäst uppnår sina mål?

 

2) Hur tror ni livet i detta hypotetiska Sverige skulle vara jämfört med dagens demokratier?

 

Bonus: Vilken amerikansk västkustbloggare läste jag när jag kom på det här?

 

jag har en tredje fråga, är det här baserat på en sann händelse eller är det bara ett teoretiskt scenario? jag kan tänka mig mer eller mindre auktoritära system som fungerar bra, tex singapore, brunei eller kanske chile under pinochet. men de länderna har/hade helt andra kulturella och ekonomiska förutsättningar.

 

jag tror att om herr eller fru diktator har den minst omtanke om landets bästa så styrs det mer ala pinochet än kim il jongs vis. men jag misstänker att våldsamt förtryck är att föredra, även om det är marginellt, för att säkra dynastins överlevnad så jag är inte riktigt såld på den i vissa kretsar populära idén att envälde/kungadöme/diktatorer är att föredra framför demokratier.

[lolzor]

Hennes målsättning är att i första hand bevara kungahusets position, i andra hand se till att hennes dynasti lever och i tredje hand att Sverige blomstrar.

 

Nu till frågorna.

 

1) Hur tycker ni Estelle bäst uppnår sina mål?

 

2) Hur tror ni livet i detta hypotetiska Sverige skulle vara jämfört med dagens demokratier?

 

1) Bara att studera världens mest framgångsrika och älskade diktator Josip Broz Tito.

 

2) Förmodligen inte så illa som folk i allmänhet skulle kunna befara.

[Macroman]

 

angående styrketräning:

 

Mycket bra! Rekommenderas!

[thefman]

.

 

jävligt ballt klipp. man fäller ju nästan en tår på slutet =)

[John_Keating]

Trillske: eftersom jag uppskattar dina inlägg och värdesätter din roll som katalysator i den här dagboken ska jag ge dig ett råd: If a battle cannot be won, do not fight it.

 

tripprapport på ketaminet?

ruset är svårbeskrivet då det är en dissociativ drog. i låg dos gav det ökad energi, mild eufori och vissa perceptionsstörningar. musik lät konstigt, men bra. mina vänner som satt brevid mig såg ut att sitta 5 meter bort.

 

när jag återdoserade (ketamin intas med fördel i s.k. bumps, små linor man snortar till man når önskad grad av berusning) upplevde jag en separation av psyke och kropp. när ruset peakade hamnade jag i ett tillstånd där jag bara var mina tankar, och jag upplevde ett lugn där jag kunde välja vad jag ville tänka på och bearbeta det metodiskt (till skillnad från tex. LSD där man helt förlorar kontrollen över tankarna). jag var förvånansvärt klartänkt, hela tiden medveten om att jag var hög på ketamin, och jag kunde resonera om mig själv på ett sätt jag aldrig gjort nykter. nu hade jag tyvärr rökt för mycket gräs för att kunna komma ihåg allt, men jag minns att jag tänkte att det jag ångrade mest i mitt liv var när jag skadat andra, oftast genom att inte kunna behärska mig själv, och när jag låtit mina rädslor stå i vägen för nya upplevelser.

 

när ruset avtog kände jag ett visst behov av att återdosera, men inte alls lika starkt som på tex. kokain. gillar man droger tycker jag att man ska testa ketamin för upplevelsens skull, men man går inte miste om något världsomvälvande om man står över. mycket intressant är dock ketaminets medicinska egenskaper, som man kan läsa mer om tex. här.

 

dans ska jag lägga till på att göra-listan!

[heltok]

Troligen är vi en av de första restaurangerna i Sverige att på menyn lansera en "LCHF-Pizza", "LCHF-Hamburgertallrik" och "LCHF-Pasta Carbonara" med otroligt få kolhydrater.

Vanliga på marknaden förekommande pizzabottnar, hamburgerbröd, potatis, pommes frites och pasta innehåller alla väldigt mycket kolhydrater och är därför inget man som LCHF-anhängare äter.

 

Men att kunna unna sig en sådan rätt då och då, och ändå gå ner i vikt känns rejält efterlängtat bland LCHF:are, och därför har vi själva och genom partners tagit fram anpassade produkter såsom bl.a. pizzabottnar, hamburgerbröd, strips, pasta samt mos som alla klarar LCHF-kraven.

 

Vi har sedan sommaren 2012 internt jobbat i liten skala med LCHF i vår restaurang och 5 personer bland personalen har testat olika recept och rätter med gott resultat. På 6 månader har alla som deltagit tappat 10-20 kilo i vikt och ändå ätit god mat, mått bra och inte varit hungriga. Bevisligen fungerar metoden bra och våra kockar har därför satt samman en hel "LCHF-meny" som vi lanserar den 7 Januari 2013. Alla rätter på menyn innehåller även portionsvikt, kolhydrater per portion samt näringsinnehåll per 100 gram.

 

Vi vill för alla LCHF:are optimera restaurangupplevelsen. Att äta "en bit kött samt sallad" kan de flesta erbjuda, men vårt mål är att göra LCHF-rätter som man längtar efter och, som så långt det är möjligt, liknar de rätter vi är vana vid och ätit under många år. Givetvis har vi även vår vanliga meny att erbjuda, för de gäster som inte följer LCHF.

http://www.hotelcity.nu/lchf-meny.aspx

http://www.hotelcity.nu/lchf.aspx

Något annat som var succéartat var den nystartade LCHF-menyn på restaurangen/hotellet som arrangerade föreläsningen. De berättade att deras restaurang var fullsatt numera och de har fått planera in sittningar för att hinna med fler gäster. Omsättningen hade dubblats (!) under januari. Intresset är alltså på topp, de berättade bland annat om ett äldre par som kommit åkande från Uppsala bara för att smaka deras LCHF-pizza.

 

 

mycket kärlek

[greywolf]

det finns nog ingen som är lika anti substitut till bröd etc som jag.

om det åtminstone hade smakat gott..men oftast gör det inte det.

typiskt så ersätter man med något oätligt fiber som vi inte klarar av att smälta särskilt väl. mer eller mindre sågspån. eller så innehåller det typ mandelmjöl, fiberhusk, keso och ägg. vafan? det normala när man ser dessa ingredienser är att slänga sågspånet, äta mandlarna hela som snacks, laga en omelett på äggen och servera keson på sidan om. ge mandlar, sågspån, ägg, kokosnötter och keso plus lite kryddor till en kock och säg åt honom att laga nåt gott av detta, skulle han då välja att göra bröd av detta så kan du ta honom kockmössan direkt och fråga honom vart han fick sin utbildning egentligen.

 

men för att människor verkar vara totalt oförmögna att bryta en vana* så väljer man istället att skapa alternativ som helt enkelt inte fungerar, varken ur smaksynpunkt eller hälsomässigt istället för att bygga en helt ny fungerande kostföring. det blir bara fel.

 

möjligen kan jag tycka det är ok att man strimlar ex auberginer och ersätter spagetti med men där bygger man åtminstone en fungerande maträtt.

 

http://www.psychologytoday.com/blog/p-nu/201104/smoking-candy-cigarettes

 

*min egen mor har svårt att förstå hur någon kan ha svårt att bryta ett alkoholberoende. själv har hon hittils inte lyckats särskilt väl med att låta bli att äta bröd. trots 5 års försök och ständiga återfall.

har man problem med att låta bli att äta bröd så bör man helt enkelt sluta cold turkey, and thats it.

[omalley]

Hej! Jag flikar in här i den största anledningen att man fortfarande hänger på pf.

Jag är nyfiken på eran åsikt på lärares betydelse.

Ranka ordningen på vilken påverkan dom olika lärarna har på barnens framtid!(och gärna varför) Jag lovar att själv svara på dessa frågorna senare.

1. Förskollärare år 1-5 år

2. Förskoleklass 6 år

3. Lågstadie 7-9 år

4. Mellanstadie 10-12 år

5. Högstadie 13-16 år

6. Gymnasielärare

[Joeduck]

Hej! Jag flikar in här i den största anledningen att man fortfarande hänger på pf.

Jag är nyfiken på eran åsikt på lärares betydelse.

Ranka ordningen på vilken påverkan dom olika lärarna har på barnens framtid!(och gärna varför) Jag lovar att själv svara på dessa frågorna senare.

1. Förskollärare år 1-5 år

2. Förskoleklass 6 år

3. Lågstadie 7-9 år

4. Mellanstadie 10-12 år

5. Högstadie 13-16 år

6. Gymnasielärare

 

Beror helt och hållet på elevens förutsättningar/familjerelation, vänner osv. men om någon är viktigare än de andra så säger jag den första, dvs lågstadie eftersom det är den första kontakten med skolan. Som andra plats vill jag flika in gymnasieläraren eftersom de har väldigt stor makt i att få en att antingen tröttna på att studera eller läsa vidare.

 

Dagis är bara dagis men en dålig dagislärare kan säkert förstöra mer för ett liv än vad en mellanstadielärare kan .

[fjohansson]

Ranka ordningen på vilken påverkan dom olika lärarna har på barnens framtid!(och gärna varför)

 

beror nog jättemycket på vem man är som person. skiljer sig föräldrar och det är jobbigt för en kanske den läraren man har då kan bli den viktigaste man har under sin uppväxt. så svårt att rangordna, men jag tror. har du inte stött på en bra lärare innan du går ut högstadiet kan det bli tuffare.

 

1. Högstadie 13-16 år

har man svårt för skolan, tror jag denna lärare kommer kunna påverka mest. skulle du ha oturen att få jättedålig gymnasielärare skall det inte göra så mycket. den här läraren har lärt dig hur du kan klara gymnasiet på egen hand.

 

2. Lågstadie 7-9 år

3. Förskoleklass 6 år

4. Förskollärare år 1-5 år

nog lite väl biased här. men dessa lärare tror jag kan ha stor betydelse för hur du fungerar i en grupp. det var i lågstadiet jag fick lära mig att trotts att jag var väldigt känslig för ljud, inte kunde välta min skolbänk rakt uppochner och skrika "TYSTA! TYSTA! TYSTA!". ta upp bänken och sätta mig i matteboken igen även fast det fungera. fick lära mig tonvis med andra grejer som inte heller fungera att göra.

 

5. Gymnasielärare

många kanske tycker det är en liten väl låg ranking. men jag ger inte mycket mer för denna lärare. kanske kan utveckla mer. men skulle ta så mycket tid men kortfattat: har du stött på bra lärare innan betyder inte denna så mycket.

 

6. Mellanstadie 10-12 år

känns som det inte spelar någon större roll vem får som lärare här.

[Trillske]

Trillske: eftersom jag uppskattar dina inlägg och värdesätter din roll som katalysator i den här dagboken ska jag ge dig ett råd: If a battle cannot be won, do not fight it.

Tack, och tack, det vet jag dock egentligen (/borde veta).

 

Man är på fest, blev inget ligga eller liknande, man kommer hem mitt i natten och sätter sig vid nätet och är lättretad och redan bakfull.

 

We all do it.

[killerwolf]

qzectbumo sitter på facit imo, det är i högstadiet du är lite i läget make or break. Jag tänker på lärare som vägleder dig på ett bra sätt lär ut en bra studieteknik och framförallt säljer in bra att kunskap är häftigt och jävligt intressant, helt enkelt någon som formar ens personlighet i skolan till det bättre. Ämneskunskap är nästan helt ovidkommande utöver läroplanen, för du blir ändå cockblockad senare eller motorbromsad.

 

1-6 är mer eller mindre samma sak som ovan fast mer inriktat för kids och repetera är nyckeln till framgång.

 

Vi har alla haft skräplärare och bra lärare i gymnasiet, men eftersom man har 7-8 olika lärare åtminstone spritt över 16+ ämnen så är det av mindre betydelse.

 

 

edit: Har ju barn själv nu, och det är fruktansvärt intressant se ens 3åring utvecklas, och vad som är kul för tillfället, vad som är svårt, vad som är enkelt, vad som är intressant m.m. och det är stört hur stort inflytande man har över allt sådant. Föräldrar har en enorm betydelse, inte att förglömma

[nizzestrom]

Jag struntade i högstadiet. Om jag var i skolan så gjorde jag inte ett skit. Struntade i läxor och var mest intresserad av datorn hemma. Inga betyg behövdes för att komma in på natur eller teknik så jag läste teknik och tänkte på sommaren mellan nian och första året på gymn. att jag skulle skärpa mig. Aceade alla prov hur lätt som helst. Fick MVG på alla mattekurser och läste alla som går på gymnasiet . Livet hade vänt och jag var en gladare filur men jag hade alltså inte deltagit i högstadiet. Det hade inte gjort någon som helst skillnad om jag hade suttit hemma på heltid dom åren.

 

Håller med andra ord inte riktigt med dig. Inte i mitt fall och i absoluta termer i alla fall. I relativa termer vettefan men känns som lågstadiet och möjligen mellanstadiet var där man lärde sig mer än tillräckligt för att börja gymnasiet.

[tundeg]

För svagbegåvade elever tror jag att läraren är viktig i alla stadier. Det räcker nog med att de under något stadie haft en dålig lärare för att de ska hamna så långt efter att även en riktigt bra lärare har svårt att reparera skadan. För mer begåvade är nog de tidigare åren inte så viktiga (typ fram t om mellanstadiet) då smarta elever bör klara av att lära sig räkna, läsa och skriva utan alltför mycket stöd. Sen tror jag att lärarna blir viktigare och viktigare för dessa elever då de behöver utmanas och motiveras.

[rahm93]

Beror ju helt på vilken typ av människa man frågar och vilka mål man har men om man utgår ifrån majoriteten av Pokerforums medlemmar tror jag att 1-9 är den överlägset viktigaste tiden. Det betyder inte att lärarens roll är som viktigast just då men det är trots allt under den perioden som vi utformas, framför allt av våra föräldrar.

 

Pokerspelare har ju en tendens att vara intelligenta och självständiga, så skolarbetet från mellanstadiet och uppåt borde ju inte vara några problem trots att man har en lärare som är kass. Känner igen mig i att man suttit och halvsovit sig igenom högstadiet eftersom kraven är löjligt låga för de flesta under den perioden.

 

Har själv haft en mix av briljanta och värdelösa lärare men det har inte lett till så stora skillnader i result på kurserna, just på grund av att jag alltid jobbat väldigt självständigt.

 

Sen tror jag att lärarna blir viktigare och viktigare för dessa elever då de behöver utmanas och motiveras.

 

Helt klart en poäng, elevens mål är nog en mycket stor faktor i när en lärares roll är viktig.

[Trillske]

Talar vi akademisk framtid skulle jag sätta högstadiet högst.

Grejen är att jag ungefär fram till högstadiet var oerhört - överjävligt - produktiv och skötsam. Både i skolan och på praktikplatser och i alla sporter osv.

 

Jag låg X antal nivåer över studieplanen i nästan alla ämnen, men framförallt i matematik. Detta genererade förstås mycket fritid, men den använde jag till att hjälpa andra eller att fortsätta på högre nivåer, fanns inte i min värld att skolka eller liknande.

 

Jag hade väldigt mycket kompisar, och de få riktigt populära tjejerna gillade mig i regel (alltså bara de söta och populära - jag var inte en sån som alla tjejer suktade efter, men alltså ändå klarat mig väl; jag har förklarat detta med viss del livs-röta och viss del att de populära tjejerna letar något lite annorlunda).

 

Livet var alltså superenkelt vad gäller skola, sport, anseende, umgänge, meriter (om man nu kan snacka "meriter" för småbarn). Winning var default-läget på alla "skötsamma" fronter och jag utmanades inte i dessa områden.

 

Kring högstadiet hade jag alltså inte fullt upp med de problem som vanligtivs tar upp vardagen för barn i den åldern, och därför hade jag tid att bli mycket intresserad av saker jag inte utforskat. En sådan sak var att jag inte var ett dugg cool. Inte det minsta "crazy". Jag såg mig själv som - möjligen väl hårt dömt - oerhört ointressant. Man gav mig ansvar och visste vad man fick tillbaka, men det där kändes dubbeleggat; jag var lite less på att jag stod där och alla visste vad jag hade att erbjuda. Jag vann i sporterna och gjorde läxan, jag sa snälla saker, jag stoppade folk från att göra riktigt korkade grejer. Missade jag något? Ska inte barn vara vilda, och mogna senare i livet? För de av er som inte vet det heter jag också Linus, vilket jag tycker är ett fint namn, men kom igen liksom: namnet är ju också skötsamt. Hela situationen kändes väldigt slätstruken. Jag kände mig ärligt talat direkt fånig, även om jag misstänker att det inte riktigt var så illa.

 

I högstadiet transformerades jag långsamt, men totalt. Efter ett tag gick jag till skolan när jag kände för det - mer för att träffa vänner än för att tillfredsställa läraren med mina närvaro (jag lärde mig typ inget i grundskolans klassrum - jag kunde det redan alternativt plockade upp det snabbare själv - så jag var aldrig där för att lära mig saker).

 

Det var en revolt som satt i, fortsatte genom gymnasiet. Kring 18-års ålder var transformationen ett faktum: jag hade skräpiga betyg, brydde mig inte om den saken, hade spontanfester för 150 personer, levde livet via flickor, bilar och fester, mitt skrivande och min musik. Jag hängde med folk som låg med fina flickor, inte folk som brydde som om skötsamhet, betyg eller karriärer. Jag var ju inte totalt blind för framtiden; jag såg till att ta studenten inom naturvetenskaplig linje, hade högskoleprovet i bakhuvudet som potentiel väg. Men jag var i princip min tidigare invers: jag var rätt crazy, till och med lite cool, men inte ett dugg skötsam och man visste aldrig riktigt vad man fick.

 

Om vi backar bandet och justerar lite smått skulle jag rimligtvis varit en riktig up-and-comer vid 23-24 års ålder, men hade antagligen inte alls haft ett lika varierat och intressant liv (vilket - imo - paradoxalt nog skulle format mig till en mer framgångsrik samt mycket mer korkad människa).

 

Så jag värderar det väl inte direkt som bra eller dåligt själv. Men jag tror det enda som skulle kunna stoppat den där transformationen (eller åtminstone göra den mildare) vore vettiga lärare i högstadiet. Vår klassföreståndare i högstadiet var en (skev-)feministisk mardröm. De flesta andra lärare nästan lika dåliga.

 

Jag tror inte det är så ovanligt att tvärvända i den där åldern. Man är fjortis, energisk och rastlös utav bara helvette. Händer inget i skolan går man dit något händer.

[greywolf]

Jag struntade i högstadiet. Om jag var i skolan så gjorde jag inte ett skit. Struntade i läxor och var mest intresserad av datorn hemma. Inga betyg behövdes för att komma in på natur eller teknik så jag läste teknik och tänkte på sommaren mellan nian och första året på gymn. att jag skulle skärpa mig. Aceade alla prov hur lätt som helst. Fick MVG på alla mattekurser och läste alla som går på gymnasiet . Livet hade vänt och jag var en gladare filur men jag hade alltså inte deltagit i högstadiet. Det hade inte gjort någon som helst skillnad om jag hade suttit hemma på heltid dom åren.

 

Håller med andra ord inte riktigt med dig. Inte i mitt fall och i absoluta termer i alla fall. I relativa termer vettefan men känns som lågstadiet och möjligen mellanstadiet var där man lärde sig mer än tillräckligt för att börja gymnasiet.

 

+1 , hela grundskolan är transportsträcka. det är iof halva gymnasiet med men ändå..

fast jag är nog inte rätt man att svara på detta, jag har någon form av damp och har svårt för stillasittande,studier och skola.

[Trillske]

Vi klev ner till mission beach och surfade imorse. Låter lite orimligt nästan såhär i februari, men det var ett trevligt bakfyllenöje.

 

Kostar oss 1 dollar/gång för våtdräkter+bräda+lärare. Kan gå 15 tillfällen i veckan.

 

Havet var dock vårdslöst idag (low tide) och vi fick till och med känna på en kraftig rip current, en av moder naturs alla häpnadsväckande krafter. Då var man inte fräsh längre när man väl tog sig iland.

 

__________________________

 

Kvällen blev sedan återställare-fylla med ett nytt gäng danskar och kaliforniabor. Äntligen börjar vi hamna rätt och nu börjar det hända grejer; jag har exempelvis beslutat att jag ska testa deras världs-kända cannabis och jag har till och med detalj-planerat upplevelsen (stillasittande vid vattnet tills det går över - tydligen kan deras skit hålla i en dag+).