Gå till innehåll

Vad ska wellboken diskutera 2015?  

117 medlemmar har röstat

  1. 1. Vad ska wellboken diskutera 2015?

    • Bitcoin & Kryptovalutor
      32
    • Politik
      32
    • Filosofi
      26
    • Kost & Träning
      32
    • Personlig utveckling
      31
    • Brudar
      30
    • Teknik, vetenskap och nörderi
      38
    • Prylar
      18
    • TVserier, filmer, böcker
      28
    • Allt som är contrarian
      17


Recommended Posts

Postad

Fascinerande med bitcoins! Har läst lite om det men inte riktigt fattat hur bitcoins kan hålla ett värde? En normal valuta är väl uppbackad mot något (guld, möjligheten att betala skatt med valutan etc) men vad är bitcoins uppbackade med?

 

Finns det några risker med att köpa/investera i bitcoins?

 

Angående kaffe så ser jag ett stort värde i att kunna styra lite över mitt fokus. Kan man få in en halvtimmes extra A-game grind när det finns värde pga den uppiggande effekten är jag redo att byta det mot att man i allmänhet blir lite slöare. Svårt att veta var man ska sätta gränsen bara. Misstänker att min konsumtion klassas som missbruk. Kanske borde införa max en kanna (10 koppar = 5 muggar = 1 kanna) om dagen eller något. När tycker ni andra att det börjar bli skadligt?

 

 

Slaktis, hur mycket svårare är universitetsmatematik jämfört med gymnasiematematik? Funderar nämligen på några program som kräver en hel del matte, men vill inte att det ska vara för översvårt. För att få någon slags ram för hur medelmåttig jag var så seglade jag igenom utan att behöva plugga upp till cirka matte d, då allt blev mycket svårare. Har klarat mig igenom matte d och e, men det var inte särskilt enkelt. Finner heller inte själva matematiken särskillt intressant heller, endast mer logiska matteproblem kan jag tycka vara intressanta. Så jag är absolut inget matte-geni, hur svårt kommer jag att finna universitetsmatten ungefärligt? Tacksam för alla svar :)

 

Kan ju dela med mig av mina erfarenheter:

 

Jag har bara läst 1-dim, flerdim, linjär algebra och matstat så kan inte svara för mer avancerade kurser. Hade själv läst alla mattekurserna på gymnasiet (A-E + diskret) och hade VG i alla efter B (pluggade inte jättemycket inför prov osv, men försökte iaf).

 

Upplever universitetsmatten som svårare och man måste lägga ner mer tid och vilja på att förstå den, men är samtidigt roligare med lite mer utmaning. Mycket lättare att bygga upp en förståelse när man läser ett fåtal kurser samtidigt, till skillnad från gymnasiet.

 

Beror nog lite på vilken ambition du har. Vill du bara klara tentor och gå vidare med lägsta betyg är det nog inget problem (framförallt inte om du är redo att skriva ett gäng med omtentor). Känner du det är viktigt att förstå vad du håller på med kommer det kräva mer tid.

 

Kan säga att jag inte fattade ett jota av flerdimmen (blev hårt missbruk av kaffe och nöta extentor för att till slut få lägsta betyg på omtentan) och hur man ska tillämpa den, så får hoppas jag inte stöter på några sånna problem i livet...

 

Tyckte dock att linalgen och matstaten var riktigt intressanta och hade bra betyg i båda!

Postad
Ni kan ju inte vara så absoluta. Kaffe är skitbra om man är förstoppad, skitdåligt om man har en dejt man inte vill släppa ut gas inför så man alltid håller allt inne - då är det en klar gamble. Tjejer kan ju gå in på toaletten och fisa eftersom de ändå besöker den 10 gånger om dagen så att vi tappar räkningen, en kille har inte samma alternativ.

det är detta jag menar. bättre ha kaffe som ett möjligt val när det är lämpligt. inte vara junkie och inte ha det extra valet.

 

Fascinerande med bitcoins! Har läst lite om det men inte riktigt fattat hur bitcoins kan hålla ett värde? En normal valuta är väl uppbackad mot något (guld, möjligheten att betala skatt med valutan etc) men vad är bitcoins uppbackade med?

 

sakers värde är vad andra är beredda att betala för dem. är väl nästan inga valutor som är uppbackade med guld längre, CHF till en bråkdel är väl den enda?

 

värdet på en valuta på en fri marknad är ungefär värde=NUV(förväntad användning*förväntat utbud/förväntad penningmängd)

 

i bitcoins falls är den sista mer given än för andra fiatvalutor, de övriga två är ren spekulation, just nu hamnar siffran att folk tror att bitcoin förväntas ta ca 1/50000 del av världens nuvarande handel. givet framtida ökningar i produktion och eventuellt konkurrens från andra valutor har marknaden valt detta priset typ.

 

i början var bitcoin helt värdelösa, några fick helt enkelt betala överpris för att skapa brist på dem. när väl de gjort det och det började rulla på fick det värdet i sin användning och främst spekulation och en stor bubbla skapades. några av de stora spekulanterna drog sig ur och folk tappade förtroende för valutan. men folk fortsatte handla ändå och i takt med att allt fler såg värdet av mediumet kom nya spekulanter tillbaka. men framförallt ser vi en explosion av småanvändare som

1. köper bitcoin

2. handlar för sina bitcoin

3. är gula i bitcoin

 

respektive

1. säljer prylar för bitcoin

2. säljer sina bitcoin för andra valutor

3. är gula i bitcoin

 

men i några timmar/dagar tvingas de ändå ha valutan och därmed höjer de värdet på bitcoins.

 

 

Slaktis, hur mycket svårare är universitetsmatematik jämfört med gymnasiematematik? Funderar nämligen på några program som kräver en hel del matte, men vill inte att det ska vara för översvårt. För att få någon slags ram för hur medelmåttig jag var så seglade jag igenom utan att behöva plugga upp till cirka matte d, då allt blev mycket svårare. Har klarat mig igenom matte d och e, men det var inte särskilt enkelt. Finner heller inte själva matematiken särskillt intressant heller, endast mer logiska matteproblem kan jag tycka vara intressanta. Så jag är absolut inget matte-geni, hur svårt kommer jag att finna universitetsmatten ungefärligt? Tacksam för alla svar

vilket program är det? min erfarenhet är att ingenjörsmatte är många gånger svårare än gymnasiematte, men är man lite smartare än snittet och gör det de säger klarar man den. men det är främst för att gymnasiematten är så dåligt utformad att man lär sig mycket mindre där.

 

övrig matte jag har stött på eller hört mina vänner stöta på(typ på handels etc) har varit av liknande karaktär som gymnasiematten.

Postad

Det största problemet som jag har upplevt och sett på mattekurserna, särskilt i början av en universitetsutbildning är att studenterna är ovana vid att hantera friheten och det egna ansvaret. Om man istället bestämmer sig för att lägga ner de timmar som kursplanerna rekommenderar och håller sig i fas och förbereder sig lite inför föreläsningar så har man vunnit mycket.

 

Finns de som är emot föreläsningar som inlärningsmetod och det ser jag inga problem med så länge man har en plan och inte använder det för att maskera sin lathet. Jag tror du fixar universitetsmatten men det kommer kräva betydligt mer jobb än vad det gjorde under gymnasiet. Det finns också ganska stora skillnader mellan olika universitet och högskolor i svårighet vad gäller mattekurser.

Postad
Det största problemet som jag har upplevt och sett på mattekurserna, särskilt i början av en universitetsutbildning är att studenterna är ovana vid att hantera friheten och det egna ansvaret. Om man istället bestämmer sig för att lägga ner de timmar som kursplanerna rekommenderar och håller sig i fas och förbereder sig lite inför föreläsningar så har man vunnit mycket.

 

Finns de som är emot föreläsningar som inlärningsmetod och det ser jag inga problem med så länge man har en plan och inte använder det för att maskera sin lathet. Jag tror du fixar universitetsmatten men det kommer kräva betydligt mer jobb än vad det gjorde under gymnasiet. Det finns också ganska stora skillnader mellan olika universitet och högskolor i svårighet vad gäller mattekurser.

 

Det gäller att man hittar sitt eget sätt att lära sig, får prova lite olika metoder/kanaler:

 

*Föreläsningar

*Lektioner

*Youtubekanaler, PatrickJMT, Khanacademy etc

*Calculus

 

Tror knappast att du (IFS) kommer ha några större problem att lära dig civ.matten.

 

 

edit:

 

*Pokerforum

Postad
Slaktis, hur mycket svårare är universitetsmatematik jämfört med gymnasiematematik? Funderar nämligen på några program som kräver en hel del matte, men vill inte att det ska vara för översvårt.

 

Ja, som andra påpekar beror det ju självklart på vilka utbildningar vi pratar om.

 

Matematik är ett vitt begrepp och kan betyda väldigt mycket. I de flesta fall är det ett verktyg för att formulera och lösa problem, främst inom naturvetenskap. För ett barn i skolåldern handlar matematik om grundläggande aritmetik (de fyra räknesätten, procenträkning, talteori osv). På högstadiet och gymnasiet utökas detta samtidigt som man börjar läsa algebra. Någon gång i slutet av gymnasiet kulminerar man i analysen (derivator, integraler). Tillsammans med ytterst grundläggande geometri utgör denna väg det de flesta svenskar uppfattar som "matematik". Beroende på vilket program man läste på gymnasiet har man alltså lite olika uppfattning om vad matematik är, men man har ändå en gemensam ram.

 

Det finns inget motsvarande samlande begrepp för "universitetsmatte", den matematik du möter vid högre studier beror helt på den utbildning du valt. Ofta (men inte alltid!) studerar man den matematik som behövs för att formulera och lösa problem inom de områden man senare ska verka.

 

Kan matematik vara komplicerat och svårt att förstå på riktigt? Ja, det finns definitivt svåra områden, främst inom ren / tillämpad matematik, teoretisk fysik osv. Finns det risk att du skulle stöta på något som är svårt på riktigt på en svensk grundutbildning? Nej!

 

Mitt råd är att du inte låter dig skrämmas av en utbildning bara för att den råkar innehålla lite matematik. Är du nyfiken, testa! Det värsta som kan hända är att du efter några månader kommer på att det inte var din stil riktigt. Det kan bero på flera saker, att utbildningen inte hade den inriktning du hade hoppats, att arbetstakten är för hög och att du därmed har för lite fritid, att matematiken är för tråkig, att klasskompisarna verkar töntiga och att du känner dig instängd, att du plötsligt hittat något ÄNNU intressantare osv.

 

Var inte rädd för att testa nya saker, det värsta som kan hända är att du inte tycker om dem och att du helt enkelt får testa något annat. CSN är väldigt liberala om du byter utbildning (du behöver inte klara hela studieåtagandet). De är också snälla om du behöver några extra terminer för att slutföra en utbildning (om du skulle testa så många olika utbildningar under så många år att du riskerar att komma upp i max antal terminer).

Postad
Det största problemet som jag har upplevt och sett på mattekurserna, särskilt i början av en universitetsutbildning är att studenterna är ovana vid att hantera friheten och det egna ansvaret. Om man istället bestämmer sig för att lägga ner de timmar som kursplanerna rekommenderar och håller sig i fas och förbereder sig lite inför föreläsningar så har man vunnit mycket.

 

Finns de som är emot föreläsningar som inlärningsmetod och det ser jag inga problem med så länge man har en plan och inte använder det för att maskera sin lathet. Jag tror du fixar universitetsmatten men det kommer kräva betydligt mer jobb än vad det gjorde under gymnasiet. Det finns också ganska stora skillnader mellan olika universitet och högskolor i svårighet vad gäller mattekurser.

 

+1, hoppade av teknisk fysik efter en halv termin, trodde att jag fortfarande kunde sitta och rita på föreläsningarna. Aldrig gett det en riktig chans, men skrämdes upp rejält och insåg att det kräver riktigt jobb och uppmärksamhet.

Postad

In The Causes and Prevention of Cancer, Bruce N. Ames

(Professor of Biochemistry & Molecular Biology

Director of the National Institute of Environmental Health Sciences Center

University of California at Berkeley) states:

Quote

 

Cooking food also generates thousands of chemicals. There are over 1000 chemicals reported in a cup of coffee. Only 26 have been tested in animal cancer tests and more than half are rodent carcinogens; there are still a thousand chemicals left to test. The amount of potentially carcinogenic pesticide residues consumed in a year is less than the amount known of rodent carcinogens in a cup of coffee.

 

verkar ju rätt illa om det stämmer :-(

Postad
CSN är väldigt liberala om du byter utbildning (du behöver inte klara hela studieåtagandet). De är också snälla om du behöver några extra terminer för att slutföra en utbildning (om du skulle testa så många olika utbildningar under så många år att du riskerar att komma upp i max antal terminer).

 

Detta är inte riktigt sant. Jag är i den situationen att jag kommer få gå de två sista terminerna på min utbildning utan studiestöd. Jag ringde CSN och frågade om det skulle gå att få pengar från dem trots att mina veckor tar slut, men de sade att "det är jättesvårt" att få extraveckor och att det inte händer speciellt ofta att någon får det. Nu har jag bara ringt en enda gång och pratat med en enda handläggare, så det kan hända att jag blev felinformerad, men intrycket jag fått från CSN:s hemsida och bl.a. Flashback är att det hon sade verkar stämma.

 

Så mitt tips om det är någon här som ska gå en utbildning men som vet att CSN-veckorna inte kommer räcka, är att spara lite veckor varje termin, genom att exempelvis bara ta studiemedel på 75%.

Postad
Det största problemet som jag har upplevt och sett på mattekurserna, särskilt i början av en universitetsutbildning är att studenterna är ovana vid att hantera friheten och det egna ansvaret. Om man istället bestämmer sig för att lägga ner de timmar som kursplanerna rekommenderar och håller sig i fas och förbereder sig lite inför föreläsningar så har man vunnit mycket.

 

när det gäller intromatten på chalmers tycker jag man student får allt serverat på ett silverfat, bara gå på föreläsningar, övningar och räkna lite i boken eller läsa han grekens lösningar och sedan tentaplugga. och samma funkar mer eller mindre på alla mattekurser.

 

skillnaden är att på högskolan så är det inte samma bullshit. läraren förklarar ett koncept och förväntar sig sedan att elever fattat det, bygger vidare och vips på någon vecka har man gått igenom matte A-E. sedan fortsätter det i samma tempo. men det är inget problem om man bara gör som man blir tillsagd, men väldigt många är slöa efter att inte ha behövt anstränga sig på 12år. men för en halvsmart kille är det ofta mest skönt att äntligen slippa allt daltande.

 

men som sagt, ska ni börja läsa teknisk högskola kan det vara smart att ta del av högskolans förberedande material för att göra kallduschen första veckorna lite mildare.

 

 

Postad
Jag är i den situationen att jag kommer få gå de två sista terminerna på min utbildning utan studiestöd. Jag ringde CSN och frågade om det skulle gå att få pengar från dem trots att mina veckor tar slut, men de sade att "det är jättesvårt" att få extraveckor och att det inte händer speciellt ofta att någon får det.

 

Ja, 40 veckor extra kan vara lite i maffigaste laget och CSN har tydligen stramat upp reglerna de senaste åren (enligt uppgift är man "restriktiv från 2009").

 

Snackade lite med en av våra studievägledare som gav följande tips

 

Om du redan läst heltid på högskola under 6 år och vill ha ytterligare 1 år är det viktigt att du kan visa synnerliga skäl, t.ex. ADHD (med läkarintyg), depression eller liknande. Det är också viktigt att du inte ger dig själv avslag, det är alltid bäst att lämna in en formell ansökan. Ta inte emot ett "avslag" över telefon.

 

Om du under din studietid fått ett avslag på ansökan om studiemedel (t.ex. pga du missat studieåtagandet) har du alltid rätt till extraveckor. Om du är över 40 eller har påbörjat eftergymnasiala studier före år 2001 har du också rätt till minst 40 veckor extra.

 

Underligt nog verkar det alltså så att du har lättare att få extraveckor om du haft svårt att fylla studieåtagandet under dina 6 första år.

 

Även om du är under 40 kan ett intyg från arbetsförmedlingen göra susen.

 

Ett annat alternativ till pengar (förutom det uppenbara att jobba extra) är att du söker stipendium. http://allastudier.se/studiefakta/24-stipendier/

 

Det finns oftast ett gäng outnyttjade stipendier i din hemkommun samt för just ditt universitet / högskola. Gäller bara att leta reda på dem :)

Postad
vips på någon vecka har man gått igenom matte A-E. sedan fortsätter det i samma tempo. men det är inget problem om man bara gör som man blir tillsagd, men väldigt många är slöa efter att inte ha behövt anstränga sig på 12år. men för en halvsmart kille är det ofta mest skönt att äntligen slippa allt daltande.

 

Heh, hade en lustig incident i 1:an när något ljushuvud räknade ut (och precis som du noterade att man läser in ungefär ett 3 årigt gymnasium per vecka) att studietakten alltså är 120 gånger så hög. Grejen är ju att man på gymnasiet lär sig så mycket andra saker samtidigt medan högskolan fokuserar på endast två eller tre kurser per läsperiod. Det är därför lite orättvist att jämföra 3 års gymnasiemattestudier med en vecka på högskola :)

 

I verkligheten är studietakten förmodligen bara 10-15 gånger så hög som på gymnasiet (typ 120 veckor på 3 år, 3-5 timmar / vecka matte på nv vs 1 vecka högskola heltid).

Postad

Och med tanke på att man i verkligheten tryckte ihop 20 veckors arbete på två veckor per termin (veckan innan höstlovet + veckan innan julllovet), så skulle man kunna säga att högskolan håller det tryck man har dessa veckor, fast hela tiden. Låter jättejobbigt :(

Postad

Om man tar mig som exempel kan jag säga att om jag la lika mycket tid på studierna år 1-3 som jag gjorde år 4 skulle jag ha 5or i det mesta och aldrig svettas inför en tenta.

 

Det är dock inget random person gör - de flesta gör för det mesta ungefär det de känner att de behöver göra. År 4 innebar det för mig att jobba 8 timmar/dag och aldrig ha fria helger, år 1-2 innebar det att jobba 2 timmar om dagen (borde iof ha gjort mer).

 

M.a.o. det eventuella problemet med civilingenjörsmatten är att de flesta inte alls gör det de ska, av olika anledningar. En anledning är att det är jättejobbigt att plugga matematik om man är trött, bakfull, olyckligt kär eller väldigt bajsnödig, för att ta några exempel. Så kul är det ju faktiskt inte, och för de flesta är det inte direkt givande. Så om man heller inte får en hard on av att läsa sina betyg i LADOK blir incitament ett problem (tills strax före tentan då man pluggar dygnet runt i panik).

 

Jag tycker att det är värt att ta sig förbi den matematiska tröskeln. Det har givit mig väldigt mycket redan nu, ganska kort tid efter att jag gick igenom det. Så jag tycker att du ska köra om du känner för det, men frågan du ska ställa dig är inte om klarar av att tänka ut matematiska problem, frågan är om du klarar av att studera. Antingen genom att du tycker att det är kul eller genom att fokusera på ett framtida mål eller en kombination.

 

De som pluggar mycket och är semi-korkade får oerhört mycket bättre betyg än de som bara är "smarta".

 

 

EDIT: Also, högskolan kan även vara fett kul, inte minst om du är i tidiga 20 och programstudent.

Postad
Och med tanke på att man i verkligheten tryckte ihop 20 veckors arbete på två veckor per termin (veckan innan höstlovet + veckan innan julllovet), så skulle man kunna säga att högskolan håller det tryck man har dessa veckor, fast hela tiden. Låter jättejobbigt :(

 

Nu känns det som att jag har misslyckats helt med att kommunicera vad jag ville få fram.

 

Vilka utbildningar är det du är intresserad av? Och varför vill du läsa just dem?

Postad
Och med tanke på att man i verkligheten tryckte ihop 20 veckors arbete på två veckor per termin (veckan innan höstlovet + veckan innan julllovet), så skulle man kunna säga att högskolan håller det tryck man har dessa veckor, fast hela tiden. Låter jättejobbigt :(

 

nej, inte det jobbiga, bara inlärandet. det blir en hel del info för hjärnan att lagra i högre tempo än man är van vid men man hinner sova, träna och leva. det räcker att man sitter och lyssnar på läraren som förklarar allt typ. jag har tagit flera mattekurser utan att räkna på egen hand första 5-6veckorna och börja räkna gamla tentor. men det funkar bara om man tenderar att förstå regler/principer första gången man hör dem. bäst är givetvis om man räknar lite på egen hand, det lönar sig i längden. kommer man färsk och ung har man ofta lite försprång att ta av så då funkar det hjälpligt i början iaf.

Postad
In The Causes and Prevention of Cancer, Bruce N. Ames

(Professor of Biochemistry & Molecular Biology

Director of the National Institute of Environmental Health Sciences Center

University of California at Berkeley) states:

Quote

 

Cooking food also generates thousands of chemicals. [..]

verkar ju rätt illa om det stämmer :-(

Tack, har bara skummat dem lite men växter har alltså 1000-tals cancerogener och det är samtidigt den mest cancerskyddande faktorn, förutom troligen att sluta röka t.ex. Så det handlar ju om summan och inte de enstaka ämnena. Kaffebönan har jag för mig innehåller massa nyttigheter men troligen så försvinner det mesta i processen. Tyvärr är jag gravt beroende.

 

 

Så mycket för det "naturliga" argumentet..

Misconception #4: Human exposures to carcinogens and other

potential hazards are primarily to synthetic chemicals.

 

Contrary to common perception, 99.9% of the chemicals humans ingest are natural. The amounts of synthetic pesticide residues in plant foods, for example, are tiny compared to the amount of natural “pesticides” produced by plants themselves (12, 13, 60-62). Of all dietary pesticides that humans eat, 99.99% are natural: these are chemicals produced by plants to defend themselves against fungi, insects, and other animal predators (12, 60). Each plant produces a different array of such chemicals. On average, Americans ingest roughly 5,000 to 10,000 different natural pesticides and their breakdown products. Americans eat about 1,500 mg of natural pesti-

cides per person per day, which is about 10,000 times more than they consume of synthetic pesticide residues (60).

(Table 2). Cooking of foods produces burnt material (about 2,000 mg per person per day) that contains many rodent carcinogens.

 

[...] There is no convincing evidence that synthetic chemical pollutants are mportant as a cause of human cancer.

 

[...] Low intake of fruits and vegetables is

an important risk factor for cancer (See Misconception #3)

 

[..]Reductions in synthetic pesticide-use will not effectively prevent diet-related cancer. Fruits and vegetables, which are the source of most pesticide residue exposures to humans, are of major importance for reducing cancer;

 

High consumption of fruits and vegetables is associated with a lowered rate of degenerative diseases including cancer, cardiovascular disease, cataracts, and brain dysfunction

 

The major causes of cancer are:

1) smoking

2) dietary imbalances which account for about another third, e.g.lack of sufficient amounts of dietary fruits and vegetables.

3) chronic infections, mostly in devel-

oping countries; and

4) hormonal factors, which are influenced primarily by lifestyle

 

A variety of mutagenic and carcinogenic heterocyclic amines (HA) are formed when meat,chicken or fish are cooked, particularly when charred. Compared to other rodent carcinogens,there is strong evidence of carcinogenicity for HA in terms of positivity rates and multiplicity of target sites; however, concordance in target sites between rats and mice for these HA is generally restricted to the liver[..]
http://potency.berkeley.edu/pdfs/Paustenbach.pdf
Postad
Tack, har bara skummat den lite men växter har alltså 1000-tals cancerogener och det är samtidigt den mest cancerskyddande faktorn, förutom troligen att sluta röka t.ex. Så det handlar ju om summan och inte de enstaka ämnena. Kaffebönan har jag för mig innehåller massa nyttigheter men troligen så försvinner det mesta i processen. Tyvärr är jag gravt beroende.

 

 

Så mycket för det "naturliga" argumentet..

 

 

 

 

http://potency.berkeley.edu/pdfs/Paustenbach.pdf

 

fast det mesta av det är ju extremt värdelös statistik. citerar:

http://diabetesdoc.bloggsida.se/kost/att-koka-soppa-pa-en-spik

Här fokuserade man av någon anledning på kolhydrater och protein istället för fett, men upplägget är annars liknande i de övriga studierna. Intaget av kolhydrater varierade mellan 38,6% – 61%, fettintaget från 26,6% – 41,5% och proteinintaget från 11,3% – 19,2%. Det borde vara uppenbart att ingen åt lågkolhydratkost. Dessutom så beskrev man populationen som åt lägre andel kolhydrater som att de var yngre, rökte mer, motionerade mindre, var mer överviktiga och drack mer alkohol.

 

Vad ser du för person framför dig med den beskrivningen. Och vad äter hen? Vad är det som innehåller ca 35% kolhydrater, 45% fett och 20% protein? Yes, det är pizza! Särskilt kebabpizza och skinka/ananas/ost-pizza kommer väldigt nära dessa siffror.

vilket ungefär är argumentet för att äta frukt. folk som äter mycket frukt röker mindre och äter mindre pizza, alltså är frukt nyttigt.

 

vad vi faktiskt vet är att vid rostning av kaffebönor etc bildas samma gifter som vid rökning eller vid bakning av bröd etc. AGE, ALE, akrylamid etc:

http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8397

http://hd.se/halsa/2008/02/04/laett-att-aeta-sig-sjuk/

 

kaffe innehåller dessutom rätt höga mängder av den skadliga och starkt beroendeframkallande drogen koffeine. exakt vad som är värst i kaffet vet vi väl inte, men sammanlagt är det antagligen inte bra iaf. min egen gissning är att den minskade insulinkänsligheten värst, den ökar inflammationen vilket sedan leder till försämrad hälsa och öka risk för cancer. men det är ren spekulation.

Postad
fast det mesta av det är ju extremt värdelös statistik. citerar:

http://diabetesdoc.bloggsida.se/kost/att-koka-soppa-pa-en-spik

 

vilket ungefär är argumentet för att äta frukt. folk som äter mycket frukt röker mindre och äter mindre pizza, alltså är frukt nyttigt.

Förstår inte och ser inte vad din länk har med rapporten att göra övht mer än att de studerat statistik som gjorts på stora populationer. Att statistik skulle vara perfekt annat än i matematikerns hjärna har jag aldrig inbillat mig.

 

Din tes är kanske att grönt&frukt inte skyddar mot cancer? En kan undra varför det saknas studier finns som tyder på detta då. F.ö tycker jag det är rätt fachinerande enkelt hur man kommer undan råd från stora cancerfonder med att skrika "observationsstudier".

 

 

Jo, möjligen är kaffe mer cancerogen än skyddande men isf har det nog mest med tilllagandet att göra.

 

Påståenden om att kaffedrickande snarare är nyttigt finns ju också men jag tvivlar. Gjorde en snabb googling och hittade följande makalösa lista.. 7:an bör vara ett rejält missförstånd för vad jag vet så är externa källor till antioxidanter t.om skadliga (dock summan som räknas vilket gör frukt nyttiga igen :)).

 

1. Reduced risk of Alzheimer’s disease

2. Reduced risk of gallstone disease

3. Reduced risk of Parkinson’s disease (80% less likely to develop for those regular coffee consumers)

4. Enhanced cognitive performance

5. Analgesic enhancement (increases the effectiveness of certain types of pain killers)

6. Reduced risk of Type 2 Diabetes

7. Coffee Antioxidants (many people get their only source of antioxidants from coffee)

8. Cardioprotective

9. Reduced risk of cancer (oral, esophageal, and pharyngeal cancer)

10. Reduced asthma attacks

http://www.bodybuildingsecretslive.com/current-health-news/coffee-nutrition-facts/
Postad
Din tes är kanske att grönt&frukt inte skyddar mot cancer?

nej, min tes är att observationsstudier som visar detta oftast är missledande.

 

F.ö tycker jag det är rätt fachinerande enkelt hur man kommer undan råd från stora cancerfonder med att skrika "observationsstudier".

men studierna är ju ofta helt värdelösa. många av dem ignorerar faktumet att de som äter "onyttigt" faktiskt röker mer och tränar mindre. ungefär som att kvinnor som äter östrogen inte får cancer lika ofta som kvinnor som inte äter östrogen trots att östrogentillskott ökar risken för cancer.

 

Jo, möjligen är kaffe mer cancerogen än skyddande men isf har det nog mest med tilllagandet att göra.

men hur många dricker kaffe på orostade kaffebönor?

 

1. Reduced risk

10min och framåt

 

 

någon expertgooglare här? behöver lyrics till:

Postad
nej, min tes är att observationsstudier som visar detta oftast är missledande.

 

 

men studierna är ju ofta helt värdelösa. många av dem ignorerar faktumet att de som äter "onyttigt" faktiskt röker och tränar mindre. ungefär som att kvinnor som äter östrogen inte får cancer lika ofta som kvinnor som inte äter östrogen trots att östrogentillskott ökar risken för cancer.

Men de går ju inte efter en studie och många studier tar ju själva hänsyn till andra faktorer när det finns skäl att göra så. Ett skäl är ju att överbevisa sin hypotes, inte minst från cancerfondens sida.

 

Jag tror ju personligen att det finns mer insatt och folk med makt på canceronfonderna som försöker göra missledningen så liten som möjligt än vad det är som är ute efter att missleda eller saknar kunskap i att kritisera studier. Detta trots att de flesta troligen är köttätare.

 

men hur många dricker kaffe på orostade kaffebönor?

Jo, precis.

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...