Hur psykiskt dåligt mår ni när det går dåligt?

[mr_telefon]

Blir du aggressiv om jag påstår att whiskey stavas whiskey?

 

eller Whisky

 

"Två stavningar förekommer, whisky och whiskey. Det vanliga är att skottar och kanadensare stavar utan "e" medan irländare och amerikaner använder den längre stavningen med "e"."

[grandyz]

Brukar mest slå och skrika. Kasta saker på skärmen också. Kastat pokermarker några gånger, ingen bra idé. Dom går sönder

[honest99]

Brukar mest slå och skrika. Kasta saker på skärmen också. Kastat pokermarker några gånger, ingen bra idé. Dom går sönder

 

Intressant. Betyder det att din skärm är skottsäker?

[Kidder]

-Jag blir aggresiv: Nix aldrig, kan skriva nåt i excelbladet efter sessionen, typ " Jävla aptur han hade, ffs" Thats it.

 

-Jag blir apatisk: Apatisk är inte rätt ord men det kan ta lite längre tid innan saker o ting blir gjorda.

 

-Jag blir osocial: Absolut, drar mig gärna undan sällskap, tyvärr

 

-Jag blir deprimerad: Nix, onani är ångestdämpande.

[_Zodiac_]

Jag börjar grina och gnälla om hur orättvist allting är. Sedan brukar jag försöka klämma ett par finnar och kolla på tecknat

[asfalten]

-Jag blir aggresiv: när de allra sjukaste runner runner-färgstegarna sitter mot mina fyrtal har stolen jag sitter på flugit in i nån annan möbel -som är mjuk dock, typ säng eller soffa. Detta har bara hänt en 5 gånger kanske.

Avskiljdhet är enförutsättning naturligtvis.

Har flygit nån mus i väggen nån gång också. Och så slängde jag ett headset på golvet som jag sedan stampade på och sedan tog upp och slängde i väggen och sparkade på igen...vilket är mitt överlägset längsta utbrott hittills.

Normalt sett muttrar jag bara något i stil med "din dumjävla pajas, hur fan kan du spela så där, det värsta är att du tror du är så jävla bra bara för att du råkade ha tur den här gång din förbannade idiot". Nån gång har jag sagt i skärmens riktning: jag hatar dig. Men sedan har jag ångrat mig, men understrykit att den lycklige var en åsna.

 

-Jag blir apatisk: Om jag multitablar och blir utdragen i varje 70-30 eller bättre gång efter annan, så kan jag lägga mig på sängen och pilla mig i naveln och anstränga mig på att inte tänka på poker, men då det är det enda jag tänker på så blir jag ju helt tom.

 

-Jag blir osocial: vänta nu, det var jag ju när jag spelade.

 

-Jag blir deprimerad: Aldrig av ett bad beat eller två eller tio i rad. Om proceduren upprepas dag efter dag kan jag emellertid känna mig nere av tiden man "kastar bort" på något man bara blir förbannad på. Vet att det är feltänk, men så känns det.

 

-Annat: Angående när vidriga suckouts drabbar mig så har jag hittat en hyfsad medicin på gamla dar. Jag surfar helt enkelt in på pokertube.com och kollar på när de rikaste av proffs blir utdragna. Det får mig att känna mig mindre ensam om mitt elände.

[Zozzzo]

Jag kan säga att jag upplevt alla moment gällande högtider och nederlag i poker men nu efter att ha spelat upp mig till 200.000 kr från ingenting och sedan bränt allt har jag väll nått klimax. Det känns märkligt att plötsligt behöva slita i sin vardag och jag betraktar de flesta människorna i min omgivning som ordinära idioter med vilka jag delar intet. Det enda som gör att man orkar ta kampen igen är min underbara tjej som älskar och förstår en trots den enorma idiotin som det krävs för att elda upp 200000kr på en månad. Depression är bara förnamnet.De mest drastiska åtgärder funderar man över innan man inser att det är minst 1 års omänskligt slit som väntar en (igen). Tack för kaffet ,god dammit:cry:

[Jocke_G]

-Jag blir aggresiv: Får jag en Bad Beat så kommer de ofta fram "vilken donkey" sen skriver jag ofta i chatten om jag tycker han spelade helt fel. Men sen går de över efter 1 min.

 

-Jag blir apatisk: De första jag tänker när man blir utdragen "sidan är riggad" fast man vet att den inte är de hehe.

 

-Jag blir osocial: Nja bara några minuter känner jag mig lite osocial, men sen kommer jag över de och fortsätter spela bra poker.

 

-Jag blir deprimerad: Nej deprimerad blir jag inte.

[Dead-Inside]

-Jag blir aggresiv: Detta händer efter ett antal utdrag blandat med att jag spelar dåligt och inser detta samt fortsätter att missa varje flopp. Normalt brukar jag kunna balansera det, men jag tar aldrig ut det över någon annan eller något utan sitter bara med lysande ögon för mig själv och frustar.

 

-Jag blir apatisk: Bah, aldrig. Analytisk kanske.

 

-Jag blir osocial: Blir? Är ja, blir nej.

 

-Jag blir deprimerad: Nah, kanske om man backat en 25% av bankrullen på en dag.

[Maltico]

Med tiden har man blivit alltmer van vid större och större swings och därmed förluster. I början av min "karriär" blev jag helt knäckt efter att förlorat nyckelpotter i turneringar eller cashgames. Efter drygt 3 år ser situationen ganska annorlunda ut. Nuförtiden blir jag sällan extremt aggressiv vid grova utdragningar, däremot kan man då och då idiotförklara dessa nötter. Dock har allt mindre tid lagts på detta.

Vid långa förlustperioder, vilket jag hittills varit hyfsat skonad från, kan jag känna att jag blir ganska deprimerad. Det är tur att man inte insett vilka sjuka summor man spelar för, annars hade man antagligen gått och grävt ner sig i marken efter tunga sessioner.

 

Att jag blir osocial kan hända då och då, och man får lika mycket ångest över det varje gång. Gött att vinsterna överväger förlusterna - hittills

[robziolito]

Sjukaste saken hände mig för typ 2 månader sedan jag gick upp typ kl .7 på morgonen för att spela en timma innan jag skulle ta bussen till min polare var hur glad som helst för att jag hade spelat upp mig från 40$ till 7-800$ på bara några timmar dagen innan..

 

Sätter mig ner o lirar en stund och allt bara rasar 45 minuter senare har jag 0$ kvar på mitt Pokerstars konto och mår hur dåligt som helst hela dagen var helt förstörd och kunde inte släppa det på 3-4 dagar efter att jag hade förlorat hela rullen..

 

 

Så jag kan säga att jag mår ruskigt psykiskt dåligt när det går sämst..!

[Couchboy]

Det problemet jag har är att jag ofta lirar när jag är på dålig humör.Plud att förlorar jag mycket på nån riktig bad beat så går jag alltid upp en nivå.

 

Så lirar No Limit på större blindsnivå än jag egentligen har råd med.Vet inte varför egentligen. Är bara en känsla av att här kan man vinna mycket och tillbaka stort.Detä är inte logiskt det minsta lilla.Men är liksom som man blir tillfälligt blind.Har förlorat rejäla summor på detta sätt..

[Smocke_]

-Jag blir aggresiv: Nej

 

-Jag blir apatisk: Det är jag alltid

 

-Jag blir osocial: Det är jag alltid

 

-Jag blir deprimerad: Nej

[3lendil]

Jag blir aggressiv - Tydligen. I förrgår slog jag kallblodigt sönder min kära laptop som tjänat mig väl genom vått och torrti drygt ett år. Tangenter flög och tio sekunder senare dör den. Förhoppningsvis kommer jag åt backupfilerna så att jag får tag i mina pokerhänder och pokernotes, annars är betydligt mer värde än 10k sönderslaget Sån jävla ångest.

 

Jag blir apatisk - Ptja, efter händelsen gick jag från att stirra in i väggen till att tycka synd om mig själv, till att hata mig själv, till att slutligen inse att jag hatar pokervarians.

 

Jag blir osocial - Njae, först fick polarn höra ett och annat om hur dum jag varit, sen fick dörren sig en omgång, sedan kröp jag upp i knäet på tjejen och sörjde.

 

Jag blir deprimerad - Njae, kanske hittar "the-black-hole" och jag inte lyckas styra upp backupfilerna. (hieroglyfer för mig men nån data-snubbe ska gå loss)

 

Annat: Har nu skaffat mig en stationär dator. Känns jävligt mycket bättre, eftersom att jag denna gång kan gå loss på ett tangentbord värde 150:- istället för en hel dator

 

Edit: syftningsfel

[JohanLj]

När en fransman träffat 1-outaren tillräckligt många gånger eller en norrman synat ner min bluff med knekt hög händer följande:

1. Tiltcashout

2. Slänger internetkabel i sopnedkastet

3. Kör ett pass på sandsäcken/springer en mil

4. Sen brukar jag bli lugn och ha en riktigt skön vecka utan några pokerrelaterade beskymmer...

 

Efter en vecka sätter jag mig vid borden utvilad, sugen och laddad. Plussar fint och allt är frid och fröjd tills

frenchienr2 sätter sig och synar min reraise allin preflop med 22 ... och så upprepar sig proceduren...

[Waggho]

Jag blir osocial - Njae, först fick polarn höra ett och annat om hur dum jag varit, sen fick dörren sig en omgång, för att slutligen komma krypandes upp i knäet på tjejen.

Som om det inte vore nog med att det gick dåligt på pokern så kommer en dörr och snor din tjej också. Förjävligt.

[Qualified]

...

[Kontextus]

Jag kan säga att jag upplevt alla moment gällande högtider och nederlag i poker men nu efter att ha spelat upp mig till 200.000 kr från ingenting och sedan bränt allt har jag väll nått klimax. Det känns märkligt att plötsligt behöva slita i sin vardag och jag betraktar de flesta människorna i min omgivning som ordinära idioter med vilka jag delar intet. Det enda som gör att man orkar ta kampen igen är min underbara tjej som älskar och förstår en trots den enorma idiotin som det krävs för att elda upp 200000kr på en månad. Depression är bara förnamnet.De mest drastiska åtgärder funderar man över innan man inser att det är minst 1 års omänskligt slit som väntar en (igen). Tack för kaffet ,god dammit:cry:

Jösses.. på vilken nivå spelade du då och råkade du ut för en hel radda dyra utdragningar?

[Kontextus]

Det problemet jag har är att jag ofta lirar när jag är på dålig humör.Plud att förlorar jag mycket på nån riktig bad beat så går jag alltid upp en nivå.

 

Så lirar No Limit på större blindsnivå än jag egentligen har råd med.Vet inte varför egentligen. Är bara en känsla av att här kan man vinna mycket och tillbaka stort.Detä är inte logiskt det minsta lilla.Men är liksom som man blir tillfälligt blind.Har förlorat rejäla summor på detta sätt..

You are not alone (Michael Jackson)

[Kontextus]

Jag blir aggressiv - Tydligen. I förrgår slog jag kallblodigt sönder min kära laptop som tjänat mig väl genom vått och torrti drygt ett år. Tangenter flög och tio sekunder senare dör den. Förhoppningsvis kommer jag åt backupfilerna så att jag får tag i mina pokerhänder och pokernotes, annars är betydligt mer värde än 10k sönderslaget Sån jävla ångest.

 

Jag blir apatisk - Ptja, efter händelsen gick jag från att stirra in i väggen till att tycka synd om mig själv, till att hata mig själv, till att slutligen inse att jag hatar pokervarians.

 

Jag blir osocial - Njae, först fick polarn höra ett och annat om hur dum jag varit, sen fick dörren sig en omgång, sedan kröp jag upp i knäet på tjejen och sörjde.

 

Jag blir deprimerad - Njae, kanske hittar "the-black-hole" och jag inte lyckas styra upp backupfilerna. (hieroglyfer för mig men nån data-snubbe ska gå loss)

 

Annat: Har nu skaffat mig en stationär dator. Känns jävligt mycket bättre, eftersom att jag denna gång kan gå loss på ett tangentbord värde 150:- istället för en hel dator

 

Edit: syftningsfel

Nästan +/- 0 ju

[Kontextus]

Som om det inte vore nog med att det gick dåligt på pokern så kommer en dörr och snor din tjej också. Förjävligt.

[BjornL1491910513]

-Jag blir aggresiv: Jodå, förstört en mus, ett tangentbord och stukat handen. Brukar skrika på morsan när jag bor hemma för hon kommer och snackar om någon oväsentlig dynga.

 

-Jag blir apatisk: Inte alls förutom tom blick.

 

-Jag blir osocial: Snarare tvärtom. Går och klagar hos någon eller tar en paus från pokern.

 

-Jag blir deprimerad: Jo en gång vart jag deprimerad när jag torskade 100000$ på en månad och var hyfsat gul. Depression ett par månader till sommaren räddade mig. Småförluster är lugnt.

 

-Annat: Att smälla igång en riktigt bra låt när tilten är på väg e nöten

[Leoo]

Blir bara sjukt trött på mig själv eftersom det i regel är tilt och dåligt som resulterar i backning..

 

Dock har jag lärt mej att det bara ät att rycka på axlarna när man torskar a,a mot k,k o.s.v blir bara värre efteråt när man tatt sönder halva rummet.

 

 

Undantag är dock coinflips på bubblan i större turningar! Dom kan jag mörda efter jag loosat!

 

 

 

 

Klara mig hyfsat med andra ord, länge sedan det gick riktigt dåligt dock!

[jozoa]

-Jag blir aggresiv:

Inte så att jag börjar kasta och slå på saker men skulle någon komma in och be mig slänga soporna eller klaga på något så kan jag spotta ur mig ett och annat.

 

-Jag blir apatisk:

Blir det en kort stund just efter eländet, men det går över kanska snabbt. Om jag åker på sjukt utdragningar frekvent under en kort period så brukar jag bara ställa mig upp och sen slappna och av dö ner i sängen. Där ligger jag ett tag och känner surrelealism.

 

-Jag blir osocial:

Stämmer halvt. Jag tar inte och ringer en polare direkt, men ringer han mig så är ställer jag alltid upp på det han vill.

 

-Jag blir deprimerad:

Inte direkt deprimerad, men jag blir ganska så ofta påmind under de kommande dagarna att jag har tokbackat. Typ impulser som "fan, jag backade ju som fan igår", sen går dom över och kommer tillbaka om en timme.

[folder]

När det går riktigt dåligt, t.ex. när man blivit 1-2 outad några gånger all in på turn inom en 30 minuter brukar jag börja känna mig vimmelkantig och få overklighetskännslor. Skulle kunna beskrivas som en utanförkroppenupplevelse. Det som skiljer männen från pojkarna i det läget är hur mycket man tiltar efter en sådan upplevelse. Kan säga att jag tyvärr tränat mycket på detta den senaste tiden och har väl inte alltid kommit ur det som en man även om jag vuxit ur tonåren den sista tiden.