är man i 20-årsåldern så finns det ingen anledning enligt mig att inte ha allt sitt sparande på marknaden, med fördel i indexfonder. om man inte vet med sig att man flippar fullständigt så fort marknaden backar några procent, det vill säga. men då är man med största sannolikhet ändå för dum för att veta sitt eget bästa och hålla sig undan från marknaden, och kommer således inte lyssnat på någons råd åt endera håll.
givetvis, som tidigare sagts, får det skiljas mellan sparande på lång sikt och "levnadsbuffert" vari man vill ha största möjliga säkerhet i.e konto med insättningsgaranti. själv har jag ungefär ett års utgifter utanför placeringar, men det är förmodligen lite för konservativt för någon med en stadig inkomst. vikten av att inte plötsligt drabbas av en likviditetskris så man måste dra sig ur marknaden bör betonas, och därför är det viktigt att ha en buffert att ta av om det skulle krisa av någon anledning. bygg upp denna FÖRE det ens funderas på något aktiesparande.