Softish

Jag är väl medveten om att mitt moneymanagement inte är det bästa. Rådet att ta ett par dagars paus är alldeles utomordentligt. Att jag inte har följt det berodde på att jag ville hinna cleara min bonus och öka cashbacken före månadsskiftet (ett dilemma jag har skrivit om i en annan tråd). Ifråga om nivå och moneymanagement så är kruxet att jag inte kan låta bli att spela lösare än jag borde om nivån känns lite för låg, ex v 0.50/1 eller lägre. Det gäller ju att även känna sig "bekväm" med den nivå man spelar på. Inte bara med hänsyn till bankrullens storlek utan även till mentala aspekter. Som ett exempel på det har jag oftast spelat bättre och lyckats bättre på 2/4 än på 1/2 där folk vågar ta mer all in-chansningar. Men då under förutsättning att jag inte är frustrerad av stora förluster för då kan 2/4 vara förödande. Bästa rådet till mig själv är att aldrig fortsätta spela på den nivån om jag känner frustration, eller rättare sagt, ta några dagars paus och försöka strunta i cashbacken

Jag skriker som slagordstexten mot Vietnamkriget - WHY?! Igår hade jag ännu en fruktansvärd oturs- och tiltarkväll då allt gick fel så nu är min ursprungliga 2693 euro stora rulle (som mest) nedtryckt till 200 . Hur hämtar man kraft för att fortsätta grinda efter en sådan motgång? Jag satt bl a vid ett 2/4 bord och förlorade vad jag än hade. Satte in ett maxinköp till, d v s 400 euro. Direkt får jag ett esshögt färgdrag och återhöjer därför till 60 när någon bettar 25 redan på floppen. Då går han all in med sina 800 euro och jag som desperat vill vinna åtminstone en stor pott är dum nog att syna. Inte fick jag någon färg mot hans triss i treor . Jag hade aldrig synat om jag inte hade varit så trött och tiltad av djup frustration. Efter den tunga förlusten blev jag helt utflippad och satte in mina resterande 600 på 5/10 och backade ytterligare 200 innan jag gav upp där. Spelade sedan heads up på 2/4 och tog killens stack så att jag var uppe på över 500. Han satte in nya pengar och vann tillbaka allt plus 50 av mig. Därefter kom en aggressiv spelare som gjorde att jag slutade på 248. Gick in på 1/2 och gick ner mig med 100 euro men spelade upp mig till 206 innan jag gav upp. Har ni förslag på hur man kan eller bör göra för att återfinna glädjen för poker igen efter hemska badstreak?

Jag skriker som slagordstexten mot Vietnamkriget - WHY?! Igår hade jag ännu en fruktansvärd oturs- och tiltarkväll då allt gick fel så nu är min ursprungliga 2693 euro stora rulle (som mest) nedtryckt till 200 . Hur hämtar man kraft för att fortsätta grinda sig upp efter en sådan motgång? Jag satt bl a vid ett 2/4 bord och förlorade vad jag än hade. Satte in ett maxinköp till, d v s 400 euro. Direkt får jag ett esshögt färgdrag och återhöjer därför till 60 när någon bettar 25 redan på floppen. Då går han all in med sina 800 euro och jag som desperat vill vinna åtminstone en stor pott är dum nog att syna. Inte fick jag någon färg mot hans triss i treor Jag hade aldrig synat om jag inte hade varit så trött och tiltad av djup frustration. Efter den tunga förlusten blev jag helt utflippad och satte in mina resterande 600 på 5/10 och backade ytterligare 200 innan jag gav upp där. Spelade sedan heads up på 2/4 och tog killens stack så att jag var uppe på över 500. Han satte in nya pengar och vann tillbaka allt plus 50 av mig. Därefter kom en aggressiv spelare som gjorde att jag slutade på 248. Gick in på 1/2 och gick ner mig med 100 euro men spelade upp mig till 206 innan jag gav upp.

Men Cleburne, det handlar inte alltid om huruvida man är en duktig spelare eller ej för även välkända proffs har haft sina badstreaks, ibland under flera veckor. Om det då finns en bonus att cleara under en sådan period så kan det definitivt gå åt skogen om man inte skippar den. Till och med för en utomordentlig spelare som du

Ångrat inlägg (konstigt att man inte kan radera).

Jösses! Hur många bord har du spelat då och på vilken nivå?

Han skröt om att han hade spelat ihop 38000 euro vilket knappast antyder en nybörjare

Spelsiternas smarta huvudidé med bonusar och cashback är ju att hålla kvar spelare oavsett hur rätt det är att ta ut pengarna eller ej. För mig har denna lockelse fört mig mot fördärvet minst tre gånger under de fyra år jag har spelat. Det kan gå hur bra som helst och man känner att nu vill jag verkligen ta ut pengarna för att inte riskera hela vinsten. Men bonusen har fått mig att spela vidare in i dagar då allt går åt skogen. Kåk mot fyrtal och utdragningar mot två-outare o s v. Jag har då kanske förlorat 1200 euro i min jakt efter 200 i bonus.

Jag tycker många gånger att erfarna proffs synar skummare än nybörjare som ofta är relativt tighta. Igår så synade t ex en erfaren snubbe hela 40 euro vid 2/4-nivån p g a sin träff med sin 6:a jämte en radda högre kort. Det kan inte bara handla om read för hur skulle han kunna veta att jag inte hade tvåpar eller t o m triss? Enligt min erfarenhet så synar fler rika spelare stora bets med låg träff än "fattiga" nybörjare, delvis beroende på större misstänksamhet.

Hej! Jag har ibland haft bra flyt vid pokerborden (nätpoker) och jag skulle i ett visst skede helst ha tagit ut pengarna för att jag kände att nu fick det räcka. Men, mina damer och herrar, något höll mig kvar.. bonusen! Jag måste nå upp till ett visst antal VIP-poäng för att få ut min bonus. Vad hände sedan, jo det började gå dåligt och ännu sämre tills jag hade förlorat allt. Okej, jag vet att mitt moneymanagement inte är var det borde men är det någon som känner igen sig i detta "bonus-självbedrägeri"? För mig är det ofta ett ganska onödigt stressmoment som jag hade tjänat mer på att strunta i. Man riskerar ju flera hundra eller tusen kronor/euro/dollar för att kanske vinna 200 i bonus. Snacka om dåligt EV+ egentligen

Tack för numret.. får väl se om jag slår det en dag.

Jaja.. håna mig bara! Trampa på mig med era blanka stövlar! . Jag gick från 600 euro till 2963 fram tills igår då precis allt gick fel. Synade mot fyrtal och en lång radda med annat jävelskap så att jag nu är nere på 1538. Till slut beroende på en tilt som blev oundviklig. Det är ju inte kört ännu men det känns grymt tungt kan jag lova.

Dina ord om entrepenörer tröstade och värmde litegrann, tack

Typ så är det för mig också och det beror nog på att man känner att "bygget" har börjat bli ett fint hus som man vill vårda ömt. Men börjar man däremot tilta p g a många och svåra förluster så blir det snarare tvärtom (råkade ut för det igår).

Det finns ett svenskt krigsstrategispel som heter World on war (märkligt nog inte at war) där det gäller att kombinera olika vapengrenar så som t ex flyg och stridsvagnar. Alltså du kan inte bara anfalla med flyg utan måste göra det ihop med ett annat vapenslag och då väljer du utifrån den aktuella fienden i landet du ska anfalla. Jag tycker att det verkar intressant.

Det är viktigt med en sund "money management-inställning" och däri kan mycket vara löst men det är väldigt lätt att säga innan man har åkt på några rejäla downsvings och tilten får det att slinta till i skallen. Kraftigt ökad benägenhet att riskera pengar kan stå en dyrt i vilket fall som helst, d v s oavsett hur vettig inställning man har från början.

Det var inte dåligt (du botar mig icke!)

Alla som har fått en mer nonchalant inställning till pengars faktiska värde sedan de började med nätpoker räcker upp en hand!

Hej! Jag som så många andra nätspelare har fått en osund inställning till pengars värde efter att jag började spela nätpoker. Det är ju delvis en inställning man måste ha för att våga ta risker i spelet men nackdelarna är ändå så mycket större eftersom riskbenägenheten inte så sällan övertrasserar ekonomin . Därför undrar jag om någon eller några här har tips på hur man ständigt kan påminna sig själv om att markerna inte är leksakspengar utan står för riktiga? Att lägga en hundring jämte tangentbordet är ett alternativ men finns det fler sätt för att tänka rätt? Ifråga om spelberoende så är "sluta spela!" ett väldigt utslitet begrepp (vilket tyvärr sällan fungerar) så nu efterlyser jag tips som kan bota eller åtminstone minska nätspelares ofta kraftigt ökade ekonomiska riskbenägenhet. Det är ju framförallt denna inställning till pengar som är farlig. Innan jag började spela var 1000:- en stor summa pengar.

Ja förlåt jag startade den här tråden när jag spelade limit men nu har jag gått tillbaka till NL och tänkte inte på att den avsåg fixed. Men jag tycker ändå att det är ungefär samma problematik även om du inte har tillgång till samma vapen i fixed som i NL.

Tack för det vettiga svaret. Faktum är bara att när du väl har synat 4-5 bb med t ex A9 så brukar en del stealers betta typ 6-7 bb i floppen i förhoppning om att man inte har träffat något (vilket man sällan har). Det blir då i princip omöjligt för att inte säga väldigt riskabelt att syna. Men det kan ju bli väldigt värdefullt om man själv verkligen träffar bra och snubben bettar hårt för att skrämmas . Då är det ju typ bara att slowspela och sätta hårt mot hårt på turn.

Jag tycker ärligt talat att frågan är idiotisk eftersom du knappast vill att fi ska få in sin efterlängtade stege. Du ska förstås blocka honom med alla medel!

Lite offtopic men själv tycker jag att det svåraste problemet vid pokerborden är att hantera de där jävlarna som ständigt stjäl blinds genom jättehöjningar från knappen. Ifall jag återhöjer med J 3 ofsuited, dvs bluffar, så är risken stor för att killen har träffat något eller verkligen har ett högt pp. Har någon av er något bra tips för att få bukt med dessa frustrerande spelare? Faktum är att många blindstealers sedan brukar betta 6-7 bb på floppen om du väl synar så om du inte träffar direkt så är det ofta kört.

Katjing!