Cleburne

.

En stor del av problemet är ju att det bara är siffror för politiker. Yrkespolitiker förlorar kontakten med verkligheten och inser inte att det är folks arbete som man slösar bort på idiotsaker. Man sitter och leker Monopol med våra pengar. "Va fan, ta en miljard till. Det är ju inte som om det är riktiga pengar som någon har fått slita för att tjäna."

http://www.expressen.se/noje/film/1.1132916/svenska-filminstitutet-ger-stod-till-porr

Öh, va? Det ska ju som sagt inte vara offentligt finansierade stipendier så om det är "rättvist" eller inte är ju irrelevant. Och eftersom du inte kommer att tvångsfinansiera verksamheten så angår det ju inte dig (eller mig) om "det är mycket jobb med ansökningar och administration". Dessutom känns det som ett fjantigt påstående med tanke på hur mycket byråkrati vi får dras med i dagsläget. Jag tror knappast att någon privat organisation kan överträffa staten på det området.

Japp, men ett barn kapar till slut navelsträngen. När det gäller vårt förhållande till staten så har navelsträngen förvandlats till en titankedja som vi inte får kapa. Gör vi det blir vi bestraffade. Visst får du tycka vad du vill, men barnet är föräldrarnas ansvar. Om barn far illa vore det bäst om släkt eller vänner ingrep i första hand, men om barn kommer till skada (verklig skada, inte "Jag får inte några Nike-skor") kan man argumentera för att lyfta bort barnet från föräldrarna. Du får mer än gärna skänka pengar frivilligt till välgörenhetsorganisationer som skulle rycka in i såna lägen, men du kan inte säga: "Du ska betala för dittan och dattan eftersom jag tycker att det är bra. Om du inte gör det hamnar du i fängelse." WTF liksom! Tänk dig följande scenario: Tre av dina grannar ringer på dörren. Granne 1: "Tjena, vi ska köpa en parabolantenn så att vi kan få in ESPN." Du: "Jaha." Granne 2: "Ja, och din del av notan blir 5 000 kr. Betala senast på måndag." Du: "Va? Varför ska jag betala för er parabolantenn? Jag är inte ett dugg sportintresserad." Granne 3: "Det spelar ju ingen roll vad du tycker. Vi är fler än dig och har fattat ett majoritetsbeslut. Betala eller få besök av kronofogden." Du: Det är exakt så samhället är uppbyggt i dag. Man påstår att det majoriteten anser är bra ska kunna påtvingas alla, även om det är skadligt för vissa. Med den logiken var förintelsen moralisk eftersom en majoritet av tyskarna stödde Hitler. Inse att det måste finnas begränsningar för vad staten får göra. Allt som inte leder till allvarliga fysiska skador (skoskav räknas inte). Ja. Ja.

Vilket är precis vad jag gör. Anledningen till att staten över huvud taget finns är ju att det finns vissa saker som individer inte kan hantera själva. Man måste avstå från vissa friheter för att kunna leva tillsammans. Men det finns absolut ingen anledning att gå längre än så. Inte nog med att det är moraliskt förkastligt eftersom det är förtryck, det är även korkat eftersom offentlig verksamhet alltid präglas av slöseri och ineffektivitet. Man har ingen anledning att göra saker kostnadseffektiva eftersom man inte har något personligt intresse och främst försöker roffa åt sig en så stor del av skattemedlen som möjligt. Har du någonsin hört talas om att en myndighet skulle påtala att man får för mycket resurser och försöka lämna tillbaka dem? Nej, om det blir pengar över gör man allt för att spendera dem så att myndighetens budget inte bir mindre nästa gång. Tyvärr funkar det inte riktigt så. Vi indoktrineras ju i stort sett från födseln och de flesta försvarar ett system som de inte alls förstår sig på eftersom de har hört hela livet att "det är bra för dem". Man uppmuntrar ju inte direkt kritiskt tänkande i vår offentligt finansierade skola. Undrar varför...

Jag fattar inte riktigt hur tankegången går här. Är det omoraliskt att låta människor fatta sina egna beslut? Det är ju vad följden blir av det du skriver och det kan jag inte acceptera. Varken du, jag, staten eller tomten har rätt att bestämma vad som är rätt och fel för andra, så länge de inte skadar någon. Och att ge staten monopol på utbildning är som vi alla har märkt genomkorkat. Jag förstår faktiskt inte riktigt hur folk tänker. I dag har vi offentligt finansierad skola och skolplikt. Om ni tycker att det är acceptabelt är ni tvungna att tycka att det vore acceptabelt med kyrkoplikt. Ni kan ju inte sitta och säga: "Det här gillar jag och därför måste alla göra så. Det där ogillar jag och därför måste inte alla göra så." Sluta försöka påtvinga andra era idéer ffs!

Jag vet inte om du märkte det, men jag sa faktiskt väldigt lite i eftermiddags. Jag ställde bara några frågor som jag redan "visste" svaret på eftersom jag ville försöka få folk att tänka efter själva.

Japp, hela poängen med "fiat-money" är ju att man hela tiden stjäl en liten del av allt kapital i samhället. Det går långsamt och nästan ingen lägger märke till det, men det är som att ha en blodigel på sig. Efter tillräckligt lång tid har man överfört nästan allt kapital från medborgarna till bankerna (via staten) och nästan ingen inser vad som har hänt.

Svaret jag var ute efter var: De som får använda pengarna först. Nu ska jag sova en stund, men ni kan ju fundera på varför det är så och vilka det är.

Nja, löneökningar är ju något bedrägligt. Om priserna inte stiger finns det ju ingen anledning att höja lönerna. Det är snarare något som man utnyttjar för att få folk att acceptera inflation. Varför ska du tjäna mer i år än förra året? I sig är det rätt fånigt, men det får folk att må bra. Jo, vissa tjänar på inflation. Frågan är vilka.

Jo, men beorendeställningen man föds till är ju naturlig medan beroendeställningen till staten är konstgjord. Om man vill dra paralleller mellan familjen och staten så är ju staten den äckliga farbrorn som kommer in mitt i natten och vill att man ska suga på hans klubba...

Stipendier ska självklart inte vara offentligt finansierade utan komma från privata organisationer som välgörenhetsstiftelser. Det har funkat rätt bra i USA och borde funka även här. Och det skulle inte angå varken dig eller mig hur de väljer ut stipendiater så den delen kan vi glömma. Vad gäller att födas av "rätt föräldrar" så är det ett icke-argument. Dels är det redan så i dag och dels ska det inte vara statens uppgift att utjämna samhället. Skulle du vilja att staten utjämnade saker som intelligens och skönhet? Det är bara en tidsfråga innan man kan göra det. Inse att alla föds med olika förutsättningar. Du föddes med bättre förutsättningar än en random somalier och Paris Hilton (urk!) föddes med bättre förutsättningar än dig. Utjämningspolitik syftar enbart till att göra oss alla till grå robotar som arbetar som kuggar i maskineriet och gynnar våra socialistiska härskare. 1600-talets adelsman=2000-talets välfärdspolitiker. "Ge oss dina pengar. Vi tar hand om dig."

Nja, min grundfilosofi är att man inte får skada andra. Jag skadar ingen genom att arbeta, men staten skadar mig genom att stjäla mina pengar. Du kan ju inte säga att "då får du flytta". Då vore det lika logiskt om jag sa "då får välfärdssförespråkarna flytta". Jag har inte rätt att tvinga bort dem genom att hota med bestraffning om de inte lyder mig och de har ingen rätt att hota mig med bestraffning om jag inte lyder dem, så länge ingen kommer till skada. Det rimligaste känns att sätta gränsen till när man kan försörja sig själv. Fram till dess har föräldrarna rätt att bestämma över en. Man kan sätta gränsen vid 18 år och ge individer möjlighet att ansöka om frigörelse från sina föräldrar när som helst. Vissa kanske är redo när de är 15 år. Man föds helt fri, men måste avstå från vissa friheter för att kunna leva tillsammans med andra människor i ett samhälle. Det handlar om att avstå från friheten att skada andra, men i dagsläget har vi gått så långt att vi kväver individer och fråntar dem i stort sett alla friheter. Vi är slavar och det sjuka är att de flesta inte inser det utan hyllar systemet som håller dem i bojor.

Nja, überrika tjänar på inflation, men inte som en direkt följd av att de är überrika. Fattiga förlorar inte mycket eftersom de inte har mycket att förlora. De stora förlorarna är vad man brukar kalla medelklassen, vars besparingar blir mindre värda. Men det var inte riktigt det jag var ute efter heller. Som sagt, man tjänar inte på inflation enbart för att man är megarik, så återigen, vem tjänar på inflation? Edit: Sorry att jag kluddar i din dagbok, Djens.

Tyvärr, men det där stämmer inte riktigt. Vissa tjänar på inflation och vissa förlorar. Då kan man inte säga att det "bara är en extra nolla eller två". Återigen, vem tjänar på inflation?

Inget är perfekt och du har rätt, men det är i alla fall en tänkbar lösning. Vi kan säkert reda ut det. Japp, det är helt klart en tänkbar utveckling, men även i ditt skräckexempel har man ett val. Det har man inte nu. Och även om det blir så "illa" så skulle det finnas möjlighet för folket att ändra på systemet (utan att behöva övertyga 51 procent av befolkningen samtidigt, vilket är omöjligt) eftersom bättre alternativ skulle dyka upp om det bildades "supersystem" som blev korrupta. Så fungerar nämligen den privata sektorn. I dagsläget har vi ett korrupt supersystem och vi är tvungna att ingå i det. Du har inget val, du måste ingå i pensionsystemet o.s.v. Som jag har skrivit i många andra trådar är tvånget den centrala frågan här. Edit: En eftertanke: Alla vet att monopol får negativa följder, men ändå vill man ge staten monopol när det gäller ett antal saker och tror att det ska vara bra.

Nja, det var inte riktigt svaret jag var ute efter. Staten i sig har ju inget vinstsyfte, men visst är staten med och bökar där.

Det andra alternativet.

Ledtråd: Vem tjänar på inflation?

Nope, det kommer alltid att finnas möjligheter för begåvade att slå sig fram i världen. Man kan t.ex. få stipendier. De verkligt begåvade kommer alltid att uppmärksammas. I dagsläget strävar man ju främst efter att få in så många varma kroppar som möjligt på universitet och högskolor när enbart ett fåtal av dem kan tillgodogöra sig högre utbildning och bidra med något. Alla som har läst på universitet måste ju inse att andelen "grönsaker" är abnormt hög i dagsläget.

Okej, jag ser ju självklart lite annorlunda på saken. Jag tänker mig ett samhälle där man slipper kvävas av byråkrati och skatter och där medborgarna strävar efter att förbättra sig och utbilda sig eftersom man faktiskt kan komma någonstans. Som läget är nu, varför ens anstränga sig när man får behålla en bråkdel av vad man tjänar och dessutom får behålla allt mindre ju mer man anstränger sig?

Det löser man ju ganska lätt. Tänk dig en variant av Nix - http://www.nix.nu/ Ja, ja och ja - så länge det inte skadar någon annan. Du får ju t.ex. inte spränga dig själv i tunnelbanan. Nej, inte myndigheter, men visst man kan ha konsumentorganisationer. Låt Sverker arbeta i privat regi i stället. Och om ICA stoppar bly i din köttfärs blir det åtal, straff och skadestånd. Absolut inte. Det ska föräldrarna bestämma över. Om du vill hemundervisa ditt barn ska du självklart få göra det. Precis. Allt kostar. Du kan välja att själv bekosta dina barns utbildning eller gå med i en frivillig utbildningskassa och bekosta det kollektivt.

En person som avsäger sig välfärdssystemet skulle ju inte vara berättigad till studiestöd. I mitt idealsamhälle skulle det inte ens finnas. Utbildning kan hanteras av individer, enskilt (hemundervisning) eller kollektivt (frivilliga skolkassor). Jo, absolut, men om man nu inte kan bli kvitt välfärdsamhället (våldtäktssamhället) så skulle ju momsen finnas kvar och om personer som väljer att ställa sig utanför alla tokigheter enbart betalade moms så skulle det täcka deras del av kostnaderna för det som alla utnyttjar.

Stämmer det verkligen? Varenda människa (nästan) som äger ett hus eller en bostadsrätt är ju miljonärer om man räknar sammanlagda tillgångar. OT: Något att suga på: Varför tror ni att penningvärdet har urholkats som det har gjort, d.v.s. att pengamängden har ökat som den har gjort? För hundra år sedan kunde man köpa ett hus för x antal kronor, i dag får man ett par byxor för samma summa. Jag "vet" ju vad det beror på, men kom gärna med teorier.