Cleburne

Absolut. Du kan likställa det med precis vad du vill. För mig är det särkopplat från allt* och jag har inget behov av att försvara det, särskilt eftersom jag har noll behov av att övertyga dig eller någon annan vad gäller detta. *Eftersom det är något helt personligt som enbart angår mig. Så länge "religiös" tro inte påverkar hur man tar sig an omvärlden är det enligt mig inte relevant att diskutera det.

Nej, det är inte ett dugg obekvämt. Ta inte illa upp nu, men för mig handlar "religion" enbart om tro och därför har jag inget behov av att försvara min "tro" eller övertyga dig om att det stämmer, helt enkelt därför att det inte angår någon annan än mig, vilket jag har försökt förklara. Och det var ett ganska uselt klipp imo. Efter typ fem minuter stod det oerhört klart att han har som utgångspunkt att inget kan övergå vår fattningsförmåga och det är bara arrogant. Blind tro på "vetenskap" är inte ett dugg bättre än blind tro på vad som står i Bibeln.

Återigen, för mig är det inte särskilt intressant att diskutera, eftersom jag anser att det enbart angår mig och eftersom inget går att bevisa, men ta en sån sak som universums existens. Jag skulle påstå att det övergår människans fattningsförmåga. Hur kan något alltid ha existerat? Och om det är skapat, hur kan man skapa något ur inget? För mig är den enda förklaringen att det måste finnas något mer än enbart fysisk materia.

Jag vettefan om jag kan definiera vad "Gud" är för mig och jag tror inte att det är meningen att jag ska kunna göra det. Som jag ser det är det ett av grundproblemen med skrifter som Bibeln, man har haft för höga tankar om sig själv och fått för sig att man kan beskriva "Gud", men för mig är det en allomfattande kraft som övergår min fattningsförmåga.

Det är lugnt. Jag ville bara framhålla att "religiösa åsikter" i det här sammanhanget är irrelevant imo, det vore som att bedöma en politiker utifrån om han eller hon föredrar vanilj- eller chokladglass. Religion, till skillnad från saker som ekonomi eller politik, handlar (eller borde åtminstone handla) enbart om personlig "tro" och blir därför enligt mig ganska meningslöst att ens diskutera, eftersom det inte finns någon objektiv "sanning" eller "bevis". Nu finns det säkert vissa som vill påstå att även saker som ekonomi och politik enbart handlar om "tro", men skillnaden är att det är saker som angår oss alla och inte enbart är något personligt. En persons religiösa "tro" i sig påverkar inte någon annan, men om någon (som många tyvärr gör) förespråkar t.ex. den marxistiska läran så är en av grundförutsättningarna att det ska påverka oss alla eftersom de anser sig veta vad som är bäst för alla och känner sig tvungna att påtvinga andra detta. Det finns ett ord för sånt och det är hybris...

Jag tror själv på "Gud" (inte skäggig gubbe i himlen, men en högre kraft), men som jag ser det är det något högst personligt som enbart angår mig, och min religiösa åsikt skadar exakt noll personer. Jag har ingen anledning att försöka påtvinga någon mina "religiösa" åsikter och hela min grundinställning är att alla bör få leva som de själva vill och vara fria från tvång så länge de inte skadar någon annan, och det är i grund och botten därför som jag stöder Ron Paul. http://www.youtube.com/watch?v=mZ58AIhLH-4&feature=channel_page

Som jag ser det är det ganska stor skillnad mellan åsikt och handling. Religion är för mig något privat och skadar ingen, även om många har använt religion som ursäkt för att skada andra, men det är inte relevant i det här fallet. Att vara en aktiv pedofil är något helt annat eftersom en sådan person begår avskyvärda handlingar. Jämförelsen haltar därför ganska rejält.

Jag förstår inte riktigt. En person har en åsikt som inte påverkar hans arbete som politiker, särskilt som hans politiska åsikter är helt sekulära, och du jämför det med en seriemördare? Och vem är det som ska bryta mot lagen?

Vettefan alltså. Jag skrev ett ganska långt svar här, men så insåg jag att jag bara svamlade och raderade skiten. Det är ju väldigt basic men samtidigt så enormt att det är svårt att tackla det hela på ett vettigt sätt, känns det som.

Både komiskt och tragiskt på samma gång. Mest tragiskt dock.

Så hur blir det next time around? USA:s ekonomi lär ju gå rakt ner i skittanken och det är inte alls givet på förhand att det blir fyra år till med BHO. - lite för träffande för att vara roligt egentligen, men ändå... Så vilken frihetssinnad kandidat kan bli aktuell hos republikanerna? Tja, många vill att Ron Paul ska ställa upp en gång till, men även om jag mer än gärna skulle se det bli verklighet så kommer han ju vara 76 år nästa gång och han har kämpat i motvind i typ 30 år för att "restore the republic". Vettefan om man kan begära så mycket mer nu... Ett annat intressant namn är Gary Johnson, f.d. guvernör i New Mexico. http://en.wikipedia.org/wiki/Gary_E._Johnson Ser man till frågorna är han väl kanske den bästa efterträdaren för RP just nu, men han skulle få en del problem med att bli känd (name recognition) och verkar en aning träig vilket innebär att han precis som RP inte är en optimal kandidat. Jeff Flake, kanske? http://en.wikipedia.org/wiki/Jeff_Flake Historiskt sett har det dock varit nästintill omöjligt gå från representanthuset till presidentposten i ett steg. Vettefan om inte den mest lovande kandidaten just nu är Mark Sanford. http://en.wikipedia.org/wiki/Mark_Sanford Precis som alla andra alternativ är det svårt att hitta någon som är lika genomhederlig och principfast som RP, men även om det finns vissa frågetecken, i stort sett enbart vad gäller var han står vad gäller utrikespolitik, så ligger han nära nog vad man kan begära och skulle dessutom vara en utmärkt kandidat. Rätt ålder, karismatisk och tillräckligt känd. Om jag fick välja nu skulle jag satsa på honom, om nu inte RP vill köra en gång till d.v.s. http://www.youtube.com/watch?v=gmI8iiqq1ok

Som tur är är utvecklingslära något helt annat än det vi pratar om här och Ron Paul vill absolut inte blanda in religion i myndighetssammanhang. Han vill ju inte ens att staten ska ha något med äktenskap att göra öht. Han ser det som en rent religiös funktion, d.v.s. man ska slippa ansöka om tillstånd från staten för att gifta sig och man ska inte få några privilegier (som främst gäller skatter i dagsläget) bara för att man är gift. Staten ska inte ens ha någon definition av "äktenskap" eftersom det enbart angår de inblandade individerna och "kyrkan" som de väljer att tillhöra.

Det var väl honom han syftade på, eller har jag fel? Men hur som helst, fruktansvärt irrelevant imo.

Inte ens värt en failboat-bild. Next, please.

Hmm, är du medveten om att staten växte ganska rejält under Reagans tid som president, hans fina retorik till trots. Ja, man sänkte skatterna, men man drog inte ned på utgifterna. Man körde bara med ännu större budgetunderskott. Vilka "enorma" nedskärningar gjorde han? Öh... Men hur som helst, vad jag pratar om är verkligt behövande, människor som inte har råd att köpa mat om de inte får hjälp, inte personer som räknar med stöd från andra för att låta ungarna följa med på skolresor. Jag kan nog garantera dig att exakt noll personer skulle svälta ihjäl om vi förlitade oss på privat välgörenhet. I grund och botten handlar det dock om du inte har rätt att bestämma över mig eller över andra. Att med stöd av argumentet "vi är fler än er" ta från en grupp för att ge till en annan är vidrigt beteende. Det står dig fritt att donera pengar till vilket ändamål du vill eller att gå samman med andra och finansiera saker kollektivt, men vad ger dig rätten att bestämma vad som är rätt för alla och tvinga personer att bidra till det du vill ha? Tänk dig följande scenario (jag har använt detta exempel tidigare): Tre av dina grannar ringer på dörren. Granne 1: "Tjena, vi ska köpa en parabolantenn så att vi kan få in ESPN." Du: "Jaha." Granne 2: "Ja, och din del av notan blir 5 000 kr. Betala senast på måndag." Du: "Va? Varför ska jag betala för er parabolantenn? Jag är inte ett dugg sportintresserad." Granne 3: "Det spelar ju ingen roll vad du tycker. Vi är fler än dig och har fattat ett majoritetsbeslut. Betala eller få besök av kronofogden." Du: Det är så samhället är uppbyggt i dag och jag väljer att förkasta en så orättvis samhällsmodell.

Ben Stein in a screaming match: Fox Business går åtminstone att titta på. Jag är själv ganska förtjust i Cavuto. Vanliga Fox News går dock fetbort, bara att titta får mig att känna mig snuskig.

http://www.youtube.com/watch?v=B8r-nDBx5Jg Finns ju en uppsjö såna här, men det här är ett ganska bra hopklipp av ett par läskiga diskussioner. De är läskiga eftersom det är de som skrattar åt Peter Schiff i klippen som förespråkar den rådande ekonomiska politiken i USA med räddningsaktioner åt fan och hans mormor. Efter att ha haft tokfel i ett gäng år får man ändå bestämma vad som ska göras för att reda ut allt, och deras briljanta lösning är att göra exakt samma sak som orsakade problemen man dras med nu. Att man låter dem hållas... Själv får jag lust att greppa en högaffel.

Är du inte röd när du är 20 har du inget hjärta. Är du fortfarande röd när du är 40 har du ingen hjärna.

Och det är väl så de flesta vettiga personer fungerar. Det finns ju ingen poäng i att placera sig själv i ett fack och sedan argumentera utifrån det. Sånt ser man ju i maktlystna politiker som rättar in sig i ledet och inte har några egentliga principer. Jag ser mig inte själv som en "ren" någonting utan kan blanda åsikter en del, men min grundvärdering är att individer ska ha friheten att göra vad man vill så länge man inte skadar andra. Så om det är okej med dig tänker jag inte placera dig någonstans. Vi är väl ense om en del och oense om en del och det är bara bra. När någon dock för fram åsikter som att de har rätt att bestämma över andra och tror sig veta vad som är rätt för alla drar jag mig inte för att påpeka det och då blir etiketter som "marxist" ett sätt att sammanfatta idiotin. Att göra politiska "test" för att se var man hamnar har ju mest kuriosavärde, men prova det här i stället, Matfrid: http://www.politicalcompass.org/

Jag har ju en tendens att vara en aning dogmatisk i vissa lägen, men jag står fast vid min beskrivning av inlägget i fråga. Dock tror jag mig ana att du tillhör den vettigare delen av postarna här och det var inte meningen att vara förolämpande. Att låta sig begränsas av höger-vänster-skalan är för övrigt inte särskilt meningsfullt, särskilt inte i Sverige. http://www.politicalcompass.org/analysis2 http://en.wikipedia.org/wiki/Nolan_chart

Sluta subventionera invandring (vilket innebär att man måste skrota hela "välfärdsapparaten", vilket jag förespråkar) och vi kan mer eller mindre släppa invandringen fri, det har jag sagt hela tiden, men man kan ju inte överföra pengar från svenskar till invandrare och samtidigt låta hela världen komma hit. Antingen vill man ha ett fritt samhälle, eller så vill man ha ett samhälle präglat av statligt tvång och en del av detta tvång i dagsläget är att man överför välstånd från svenskar till invandrare. Vänstertyper som förespråkar mer eller mindre fri invandring och ett välfärdssamhälle har noll kontakt med verkligheten.

Mat, boende, sparande o.s.v. Jag tycker själv att jag har varit hyfsat konsekvent i mitt postande här. På vilket sätt pratar jag emot mig själv? Statens uppgifter ska ju i princip vara försvar + rättsväsende. Jag har inte sagt att man ska avskaffa polisen, men jag vidhåller att den trygghet som alla hyllar i stort sett är en ren illusion. Vi tvingas avstå från huvuddelen av vår inkomst, men när det kommer till kritan så är det ändå upp till oss själva att klara oss själva. Och nej, folk kommer inte att självdö om man inte håller dem i handen hela livet. I det fåtal fall där hjälp faktiskt behövs, frivilligt finansierad välgörenhet FTW. Slå ihop de medel som folk redan nu frivilligt skänker, som till Radiohjälpen, Lutherhjälpen o.s.v. o.s.v. och du lär upptäcka att svenskarna frivilligt avstår från tillräckligt mycket för att hålla de verkligt behövande ovanför ytan.

John Stossels Politically Incorrect Guide To Politics:

Bump for truthiness.

http://www.youtube.com/watch?v=8PIEGK0IbA4 Enjoy.