Ledartavla

Denna vecka har såklart också gått åt helvete. Har bara haft råd med /0,2 där jag också blir piskad av det tuffa motståndet. April: Har sålt min dyra mus för 600 kr. Köpte den för 1,5k. Hade nog kunna tagit mer betalt, för någon köpte den efter 5 min. Förhoppningsvis får jag de pengarna imorgon, så att jag i alla fall kan spela /0,5 igen. Zoomar man ut känns det lite bättre: Fan va jag längtar efter att få ett jävla jobb och kunna grinda ihop en rulle och klättra lite ...

varför skriver ni seriösa kommentarer

GOAT, jag har försökt hitta youtube-klipp av den intervjun många gånger för att skicka till folk som gnäller på spring. Verkligheten är att om man har hög winrate så ger det illusionen av att man alltid springer bra för även i perioder då man springer dåligt lyckas man hålla sig vinnande. Det får mig också att tänka på en gammal diskussion om OTB_Redbaron från kanske 10-12 år sedan. Han sprang alltid så bra hit och dit, men han var den enda som listat ut att man skulle checka bd-nötdrag och betta onötiga bd-drag på flop. Genom att checka höll han motståndarens dominerade drag kvar och kunde "coolra" de medans han foldade ut deras nötiga drag genom bets på flop med sina onötiga och blev på så vis mycket mindre ofta coolrad själv. Det visade sig att han inte hade tur, han var bara bättre än alla andra.

Lyckades sätta mig och grind 4.5h A-game, hoppas det kan vara början på lite volym framöver +11BI VamooS

Nästan två månader till har passerat. De innehöll bl.a. SCOOP - en av de två stora turneringsserierna under året på Pokerstars. Nuförtiden verkar det visserligen som alla de större pokersidorna har serier av olika slag igång upp emot hälften av året; pauserna emellan är inte långa. Spelade inte så många av själva SCOOP-turnleringarna dock, eftersom jag vill undvika att ha för stor andel turneringar med stora startfält. Några större framgångar under serien blev det inte den här gången heller. Det som gick bra var satelliterna. Jag lyckades satta in i två $109 och två $55 på bara något tiotal försök. Tyvärr ingen framgång i dem förutom en eller om det var två bountys. En Sunday Million kastade jag bort på ett överspel, ett totalmisslyckat försök att från BB bluffa en vad jag uppfattade som tänkande och aggressiv spelare på CO när det kom många låga kort på brädan, däribland två treor. Ska inte finnas alltför många treor i öppningsrangen på CO heller, men tyvärr för mig hade han öppnat med 53s. Som jag skrivit upplever jag att jag under hösten och vintern fått mer praktisk förståelse för flera viktiga koncept. I år har det börjat synas på BB/100, även om en del kan vara varians. Tyvärr har Pokerstars rånat mig på alltihop med ett kraftigt jävla under EV-spring som bara fortsätter och fortsätter. Det är inte många pass som slutat över EV i år. En stor del av backet ligger på de så viktiga stora allin-händerna med premiumhänder. Allt det här känns väldigt dubbelt. Å ena sidan inser jag att jag fortsatt dras med ett rejält attitydproblem som inte klarar av att acceptera att även för en bättre MTT-spelare än jag slutar de flesta grindpass i mer eller mindre besvikelser. Det är turneringspokerns natur, men något i mig vägrar acceptera det. Å andra sidan känner jag att nu får det väl för fan snart vara nog med negativ varians? Det har egentligen varit tungt sen tidigt i höstas. Vidare resultatanalys har lett till slutsatsen att jag verkligen hade det rejält motigt större delen av hösten med set-ups och att springa in i motspelare toppranger betydligt oftare än förväntat. Det kändes nästan förtrollat ibland. När det till slut efter 30-40 K händer gav med sig började jag istället bli utdragen i parti och minut. Jag har också gjort fler re-entrys under vintern än någonsin tidigare. En del av det kan nog visserligen skrivas på ett mer aggressivt spel som också resulterar i bättre stackar oftare när jag vinner flipparna. Men jag har också haft en närmast magiskt förmåga länge nu att så gott som varje pass åka ut de fem, tio första minuterna i en eller två turrar på händer av typen 4-bet allin för 45 bb (late reg) med KK mot en synare, en 3-betare och en kallsynare bakom denne. Antingen har 3-betaren AA och håller. Eller så synar kallsynaren med 77 och settar flopp. När 3 pass av 4 ser ut så och det 4e slutar som bäst BE klarar i alla fall inte jag att hålla humöret. De föregående 1½ åren bjöd i alla fall regelbundet på en eller rentav 2 hyggligt bra månader. Och den där lite större scoren... den vägrar fortfarande envist att infinna sig. Jag tänker att även med erkännandet att jag sannolikt fortfarande är en förlorande spelare så borde jag på ren normal varians åtminstone ha plockat något eller ett par finalbord för mellan 500 och 1000$. Men inte fan... Så på allra sista tiden har ilskan också kompletterats med en annan känsla: Jag har känt mig ledsen. Ledsen över det massiva och fortgående springet under EV. Ledsen att just inget resultatmässigt kommit ut än av de förbättringar som har skett i mitt spel. Det känns så orättvist. Samtidigt vet jag att det är meningslöst. Lika meningslöst som att bli arg på Jokerstars tombola-RNG, eller ens tänka på den som en sån. Tror jag på allvar att den är skev ska jag inte fortsätta spela. Kan jag inte hålla känslorna rimligt i styr ska jag inte fortsätta spela heller för både mitt välbefinnande och för att jag inte lär kunna prestera mitt A-game, oavsett hur långt det nu kan räcka om jag kan hamna lite mer på solsidan ibland åtminstone. Pengarna jag fortsätter att torska betyder dock mindre. Att lägga knappa 7% av sin nettoinkomst på poker (inräknat kostnaden för GTO-wizard och ett abonnemang på en strategi-podd) när man inte längre behöver försörja ungar och inte har några stora dyra fasta utgifter är egentligen inget att snacka om. Visst önskar jag att jag ska kunna bygga en rulle och fortsätta spela på den utan att reloada nästan varje månad. Att vinna och casha ut (som jag ändå kunde göra 2009-2011) betyder dock mindre. Det är den intellektuella utmaningen och spänningen som är grejen. Men någonstans går gränsen och blir det inte lite mer variansmässig uppsida snart är det inte omöjligt att jag lägger ner.

Jag sa tyvärr upp abonnemanget på Netflix. Tänkte att det räckte med HBO, men det skitet stod bara och buffrade, och jag har även hört att andra har haft liknande problem, så även dom är ur leken. Jag har SkyShowtime, men där verkar det inte finnas så mycket bra. Yellow Jacket är väl okej. SVT Play har ryckt upp sig och fungerar som ett alternativ. Är det någon som har sett From? Den har koppling till Lost, och Harold Perrineau, som var med i Lost, spelar även i From.

Har sett 3 avsnitt av Harry Hole på nettan och tycker den håller riktigt bra. Snygga scener och bra skådisar. Gillar verkligen klyschan med alkoholiserad detektiv och dom har lyckats fånga mycket som är bra. Sen får vi väl se då hur allt utspelar sig resterande avsnitt.

Igår var jag och fästmö på kyrkan och serverade mat och gav ut kläder till de som behöver. Det är nåt rekordoskönt att göra sånt och gapa ut det, men tänker att just detta forum är väldigt passande för att berätta om det. Med min logik kan det kanske vara svårt att vara gambler på heltid och samtidigt känna man fyller ett syfte, men då kan en sån grej vara väldigt lämplig. Det ger dessutom en himla ödmjukhet att se hur tuff värld en del lever i. Alltså något jag rekommenderar starkt, oavsett vilka incitament man nu än lyckas finna. Rent praktiskt så är det bara masa sig dit och säga man vill hjälpa till så kräver ingen större planering. — Det innebar iaf att jag köpte Harry Boy chans för ett par hundringar och slutade med 2 rätt. Att nån har smekt hela potten med det tillvägagångssättet är verkligen anmärkningsvärt.

Tjenare! Letar efter en eller flera för lite poker studier och allmänt gött snack. Sitter för tillfället själv och går igenom HH, databas, GTOwiz mm vilket kan vara lite långtråkigt och söker därför någon/några att studera med. Jag spelar enbart cash game på SVS, och huserar för tillfället på /2 samt /5 och ibland lite nos på /10. Om det är någon som är intresserad så tveka inte att dra iväg ett PM så tar vi det därifrån. Allt gott