Wellbok - well...

[Slaktavfall]

om det är någon annan som läser posterna ovan och inser att den nog har något tankefel(A=stimulanser dåligt, B=förstöra pengar dåligt, stimulanser är motsats till att förstöra pengar A=inte B, dåligt=inte dåligt) i sin bild om ekonomi och vill rätta till sin bild om ekonomi så kan jag förklara vad som har hänt.

 

Normalt sett orkar jag inte ens försöka förstå hur du tänker eftersom vi inte riktigt har samma syn på logik. Men nu är jag uppriktigt nyfiken, visst måste det finnas någon idé med ovanstående text och om hur den kopplar till vår diskussion?

 

Du gör om jag förstår följande påståenden:

 

A: stimulanser är dåligt.

B: förstöra pengar är dåligt

 

Två utsagor jag helt köper!

 

Vad händer sen?

[carl_nica]

Sjukt underhållande läsning de senaste dagarna! Hoppas debatten fortsätter! Skulle även vara intressant med ytterliggare diskussioner slaktis vs slaktis! (Dagboksförslag!)

[heltok]

Denna enda gången det är bra att skjuta in penningmedel är när marknaden tydligt signalerar att den vuxit och att den penningmängd som finns inte klarar av fylla det utökade behovet av medel för att på ett effektivt sätt utbyta varor och tjänster.

 

varför kan inte godtyckligt stor tillräckligt delbar mängd pengar fylla behovet av medel för att att på ett effektivt sätt utbyta varor och tjänster?

 

Att du förstör dina pengar innebär att du inte längre har möjlighet att tillfredsställa ett behov. Marknaden anpassar sig till den nya nivå av behov som ska tillgodoses, den minskar.

jag har samma behov som innan. inga resurser förstörs, enda skillnaden är att köpkraften har flyttas till alla andra som har pengar som har andra behov. marknaden är den samma, den minskar inte. hästresearrangörer får lite mindre omsättning, sockerbolagen får lite ökad.

 

jag upprepar. du förstår inte vad pengar är. du tror att pengar har ett värde utöver att folk använder det som transaktionsmedel, det har det inte(förutom pappersmassan). godtycklig mängd pengar fungerar att använda som transaktionsmedel.

[heltok]

Normalt sett orkar jag inte ens försöka förstå hur du tänker eftersom vi inte riktigt har samma syn på logik. Men nu är jag uppriktigt nyfiken, visst måste det finnas någon idé med ovanstående text och om hur den kopplar till vår diskussion?

 

Du gör om jag förstår följande påståenden:

 

A: stimulans är dåligt.

B: förstöra pengar är dåligt

 

Två utsagor jag helt köper!

 

Vad händer sen?

 

A:stimulanser=dåligt

B:förstöra pengar=dåligt

C:att ge pengar till någon som förstört pengar = stimulans = bra

C->A

dåligt=bra

 

eller bara förenklat

 

B: förstöra pengar är dåligt -> skapa pengar är bra

[Slaktavfall]

men lol. nu börjar din kognitiva dissonans bli lite väl stor. vad är det magiska i att gräva ner pengar som gör att det helt plötsligt blir lönsamt för riksbanken att trycka pengar och dela ut dem? varför skulle den inte kunna göra samma sak även om jag inte hade grävt ner pengar?

 

Skillnaden är att du i det ena fallet bytt till dig varor och tjänster till ett överskott inom den befintliga ekonomin, du har alltså svarat på ett marknadsbehov och blivit belönad.

 

I det andra fallet trycker riksbanken låtsaspengar som inte motsvarar någon aktivitet / prestation inom marknaden.

 

Det är en enorm skillnad.

 

är det kanske för att vi får inflation(som ni har hävdat är bra)

Nu tror jag du har missuppfattat något, inflation är dåligt.

 

eller för att vi när jag gräver ner pengarna får deflation(som ni har hävdat är dåligt)? ska ni vara envisa med att ni har haft rätt hela tiden och nu börja försvara det med att det är bara i specialfall när riksbanken kan vara säker på att man grävt ner pengarna som de leder till ökad tillväxt att dela ut pengar.

 

just det.

 

varför skulle rikbanken ge just mig pengarna, riksbanken kan ju lika gärna använda sedlarna till att köpa saab-bilar, vill ingen ha dem är det ju bara att skrota dem men vi har ju iaf räddat saab. bättre det än att jag slösar mina pengar på massa hästresor i afrika?

 

Med tanke på din besatthet av gropgrävande kan det mycket väl vara bättre för ekonomin om vi omfördelade pengar från dig och gav till någon smartare. Det är dock inte statens uppgift att omfördela förvärvad rikedom.

 

Har du arbetat och tjänat ihop pengar genom att tillgodose något behov på marknaden bör du få konsumera dessa pengar som du vill, oavsett om du väljer att skapa behov av gropgrävande eller att köpa vin och hälla ut i poolen.

[Slaktavfall]

A:stimulanser=dåligt

B:förstöra pengar=dåligt

C:att ge pengar till någon som förstört pengar = stimulans = bra

C->A

dåligt=bra

 

Nej, tanken med att ge den som glömt bort var han grävt ned sina pengar en exakt ersättning för de förlorade pengarna är att hålla penningmängden och beslutspreferensen hos marknaden intakt, dvs den som förvärvat pengarna är den som ska bestämma hur / vilka behov som ska skapas med dessa medel. Det är inte en stimulans.

[Slaktavfall]

varför kan inte godtyckligt stor tillräckligt delbar mängd pengar fylla behovet av medel för att att på ett effektivt sätt utbyta varor och tjänster?

 

Det skulle det och ingen har påstått något annat. Vad du inte tycks förstå är att anpassningen kostar tid och tillväxt samt skapar osäkerhet.

 

jag har samma behov som innan. inga resurser förstörs, enda skillnaden är att köpkraften har flyttas till alla andra som har pengar. marknaden är den samma, den minskar inte. hästresearrangörer får lite mindre omsättning, sockerbolagen får lite ökad.

 

Nej, marknaden är inte den samma.

 

Låt säga att du har två behov, hästresor och mat. Du arbetar och tjänar pengar. Du har nu råd att äta och att resa. Du köper mat och konsumerar resor.

 

Om du nu istället väljer att gräva ned dina pengar och glömma bort gropen; Hur ska du nu stilla ditt behov av mat och hästresa? Det kan du inte. Marknaden kommer anpassa sig efter den minskade efterfrågan, marknaden minskar. Hästhandlare och matproducent får mindre omsättning. du svälter ihjäl osv osv.

 

 

 

jag upprepar. du förstår inte vad pengar är.

 

Ska vi kallad det här the broken tok fallacy?

[heltok]

Skillnaden är att du i det ena fallet bytt till dig varor och tjänster till ett överskott inom den befintliga ekonomin, du har alltså svarat på ett marknadsbehov och blivit belönad.

 

japp, att jag har köpkraft är tecken på att jag har gjort saker som uppskattas. vad som händer sedan spelar mindre roll. jag fiskar 100 fiskar säljer dem. bränner upp pengarna. samhället är 100 fiskar rikare. om jag köper 100 fiskar för mina pengar och eldar upp dem blir samhället 100 fiskar fattigare. konsumtion gör inte samhället rikare.

 

 

Med tanke på din besatthet av gropgrävande kan det mycket väl vara bättre för ekonomin om vi omfördelade pengar från dig och gav till någon smartare. Det är dock inte statens uppgift att omfördela förvärvad rikedom.

lol som att staten som skulle vara bättre lämpad. men vi är eniga, oavsett vad folk gör med sina surt förvärvade pengar är det inte inte statens uppgift att omfördela dem genom att öka penningmängden.

 

Har du arbetat och tjänat ihop pengar genom att tillgodose något behov på marknaden bör du få konsumera dessa pengar som du vill, oavsett om du väljer att skapa behov av gropgrävande eller att köpa vin och hälla ut i poolen.

japp, men samhället blir rikare om jag gräver ner dem än om jag köper vin och häller ut det.

[Slaktavfall]

konsumtion gör inte samhället rikare.

 

Innan vi tar den här diskussionen bör vi definiera vad som menas med "rikare". Klart är att konsumtion ökar marknaden förmåga att tillfredsställa behov (dvs ekonomisk tillväxt)

 

japp, men samhället blir rikare om jag gräver ner dem än om jag köper vin och häller ut det.

 

Aaa, the token brokebottle fallacy! Låt oss fortsätta när vi klurat ut vad du menar med rikare

[Slaktavfall]

The broken TokBottle Fallacy

 

Om priset på vete och de svältande negrerna i afrika

 

Ibland verkar det vansinnigt att konsumtion skulle öka välstånd och vi har alla värderingar om hur pengar ska användas.

 

Det viktiga att förstå är att marknadens integritet, och i det här fallet beslutspreferens gällande konsumtion, måste skyddas för att säkra marknadskrafternas grundläggande förmåga att tillgodose våra behov.

 

Exempel: Vete kan användas till produktion av energi (t.ex. värmeverk, etanoldrift av bilar osv). Det kan också användas till mat av svältande negrer i afrika.

 

Det verkar ju onekligen snällare att använda vete till mat än att elda upp det.

 

Nu till dagens viktigaste poäng:

 

Det är varken din, min eller statens rätt att avgöra till vad vete ska användas. Marknaden fattar själv beslut om till vilket pris maten tillhandahålls, oavsett om din definition av "rikedom" försöker bestämma vad som ska eldas upp för att stilla behov av bilåkande och vad ska förtäras för att stilla behov av mat.

 

Är en värld där resurser frigörs så att vete användas till mat rikare än en värld där vetet eldas upp i våra bilar? Det beror på din definition av rikedom men det är definitivt knutet till en etisk och i allra värsta fall moralisk värdering av hur resurser ska användas inom ekonomin.

 

Marknadens beslutspreferens ska inte manipuleras. Finns det ett behov av att elda upp fiskar för att hålla huset varmt eller för att det är kul att titta på fisk som brinner stiger efterfrågan på fisk. Det något varken du, jag eller staten ska lägga oss i. Hur många fiskar som finns i ett samhälle är ett dåligt mått på rikedom. Hur många behov fiskarna kan tillfredsställa och till vilket pris är ett bättre mått.

 

Lösningen för de svältdrabbade i afrika är att de kammar till sig och skaffar ett jobb så att veteproducenterna vinner mer på att sälja vete till bagerier än till någon som gillar att elda.

 

Antar dock att din LCHF-preferens är att gräva ned vetet i en grop.

[urmy]

breaking fucking bad säger jag bara. fyfan.

[affe2000]

The broken TokBottle Fallacy

 

Om priset på vete och de svältande negrerna i afrika

 

Ibland verkar det vansinnigt att konsumtion skulle öka välstånd och vi har alla värderingar om hur pengar ska användas.

 

Det viktiga att förstå är att marknadens integritet, och i det här fallet beslutspreferens gällande konsumtion, måste skyddas för att säkra marknadskrafternas grundläggande förmåga att tillgodose våra behov.

 

Exempel: Vete kan användas till produktion av energi (t.ex. värmeverk, etanoldrift av bilar osv). Det kan också användas till mat av svältande negrer i afrika.

 

Det verkar ju onekligen snällare att använda vete till mat än att elda upp det.

 

Nu till dagens viktigaste poäng:

 

Det är varken din, min eller statens rätt att avgöra till vad vete ska användas. Marknaden fattar själv beslut om till vilket pris maten tillhandahålls, oavsett om din definition av "rikedom" försöker bestämma vad som ska eldas upp för att stilla behov av bilåkande och vad ska förtäras för att stilla behov av mat.

 

Är en värld där resurser frigörs så att vete användas till mat rikare än en värld där vetet eldas upp i våra bilar? Det beror på din definition av rikedom men det är definitivt knutet till en etisk och i allra värsta fall moralisk värdering av hur resurser ska användas inom ekonomin.

 

Marknadens beslutspreferens ska inte manipuleras. Finns det ett behov av att elda upp fiskar för att hålla huset varmt eller för att det är kul att titta på fisk som brinner stiger efterfrågan på fisk. Det något varken du, jag eller staten ska lägga oss i. Hur många fiskar som finns i ett samhälle är ett dåligt mått på rikedom. Hur många behov fiskarna kan tillfredsställa och till vilket pris är ett bättre mått.

 

Lösningen för de svältdrabbade i afrika är att de kammar till sig och skaffar ett jobb så att veteproducenterna vinner mer på att sälja vete till bagerier än till någon som gillar att elda.

 

Antar dock att din preferens är att gräva ned vetet i en grop.

 

En inte helt relaterad fråga.

 

Hur löser man problemet med ändliga resurser i en helt fri marknad (utfiske, utrotande av tigrar och elefanter etc.)?

 

Ska man ha överstatliga regleringar som kontrollerar att bestånden inte minskar (för mycket) eller tycker man att det är sånt som händer och låter folk jaga och fiska bäst de vill?

[Slaktavfall]

Ska man ha överstatliga regleringar som kontrollerar att bestånden inte minskar (för mycket) eller tycker man att det är sånt som händer och låter folk jaga och fiska bäst de vill?

 

Självklart måste det finnas regleringar. Utfiske är ju ett sorts utökat marknadsmisslyckade. Jag är för statlig intervention vid marknadsmisslyckanden

 

Det viktiga är att de utformas så att marknadens integritet kränks i så liten utsträckning som möjligt givet att målet uppnås. (t.ex. miljöskydd och krav på tillstånd / kompetens för att driva kärnkraftverk osv)

 

Gällande nativitetsproblemet och Malthus; det finns ju tecken på att ökat välstånd leder till sjunkande nativitet. I värsta fall måste vi ju hantera det här problemet genom intervention, men man kan ju börja med att dra in barnbidrag och gratis skolgång

 

Heltok skulle lösa problemet genom att flytta till en ny planet tror jag

[Rebonius]

Hur löser man problemet med ändliga resurser i en helt fri marknad (utfiske, utrotande av tigrar och elefanter etc.)?

 

Ska man ha överstatliga regleringar som kontrollerar att bestånden inte minskar (för mycket) eller tycker man att det är sånt som händer och låter folk jaga och fiska bäst de vill?

 

Text

 

Jag håller inte med. Privat egendom löser om inte allt så i alla fall nära alla av de problemen. Jag rekommenderar att googla The Tragedy of Commons och om du vill veta mer så titta på anarkokapitalisters lösningar.

 

Slaktavfall kommer säkert att såga mig för att ekonomin som helhet kanske mår bättre om en allvetande gud (staten?) skulle införa vissa perfekta regleringar för negativa externaliteter, men jag ser individen som ett mål snarare än medel och håller tills vidare fast vid min åsikt.

[affe2000]

Självklart måste det finnas regleringar. Utfiske är ju ett sorts utökat marknadsmisslyckade. Jag är för statlig intervention vid marknadsmisslyckanden

 

Det viktiga är att de utformas så att marknadens integritet kränks i så liten utsträckning som möjligt givet att målet uppnås. (t.ex. miljöskydd och krav på tillstånd / kompetens för att driva kärnkraftverk osv)

 

Gällande nativitetsproblemet och Malthus; det finns ju tecken på att ökat välstånd leder till sjunkande nativitet. Men i värsta fall måste vi ju hantera det här problemet genom intervention, men man kan ju börja med att dra in barnbidrag och gratis skolgång

 

Heltok skulle lösa problemet genom att flytta till en ny planet tror jag

 

Tack för svaret. Hur ser Heltok på det? Du är väl emot alla statliga intrång och vill att marknaden ska lösa det själv? Hur tror du att en sån lösning ser ut eller tror du att man helt enkelt får ta smällen att vissa saker försvinner som utbud? Hur blir det med miljöförstöring etc?

 

Och nu helt orelaterat. Såg att Handels har presenterat en stuide om lägstalöner i vissa branscher. Slutsatsen är bland annat:

 

I rapporten undersöks också vilket resultat regeringens försöksverksamhet med sänkta socialavgifter för unga har gett. Sänkningen har till sin konstruktion en liknande effekt som en mycket kraftig sänkning av lägstalönerna för denna grupp. Trots att satsningen, enligt regeringens egna beräkningar, kostade 14 miljarder under 2011 går det inte att se någon ökning av antalet unga anställda inom detaljhandel och hotell och restaurang.

 

Rapporten landar i slutsatsen att sänkta eller frysta lägstalöner inte skulle öka sysselsättningen bland unga. Däremot skulle det kunna få stora strukturella effekter och öppna upp för extrema låglönemarknader liknande dem som finns i de anglosaxiska samhällsmodellerna.

 

När jag läser vidare i studien så framgår det att sänkningarna av sociala avgifter har sänkts i två steg från 2007. Är det inte troligt att sänkningen har räddat ett antal jobb/företag som annars hade försvunnit pga finanskrisen? Går det verkligen att dra slutsatsen sänkta social avgifter = inga fler jobb om man inte tar hänsyn till några yttre faktorer?

[heltok]

The broken TokBottle Fallacy

 

seriöst det är sjukt jobbigt att debattera med dig när du konstant säger att jag tycker saker jag skriver att jag inte gör och när du ignorerar obekväma påståenden och hugger på nya konstant.

 

Det viktiga att förstå är att marknadens integritet, och i det här fallet beslutspreferens gällande konsumtion, måste skyddas för att säkra marknadskrafternas grundläggande förmåga att tillgodose våra behov.

vilket jag hela tiden argumenterat för.

 

Exempel: Vete kan användas till produktion av energi (t.ex. värmeverk, etanoldrift av bilar osv). Det kan också användas till mat av svältande negrer i afrika.

 

Det verkar ju onekligen snällare att använda vete till mat än att elda upp det.

japp. det är väldigt snällt att ge välgörenhet.

 

 

Det är varken din, min eller statens rätt att avgöra till vad vete ska användas.

vilket jag har skrivit flera gånger.

 

Marknaden fattar själv beslut om till vilket pris maten tillhandahålls, oavsett om din definition av "rikedom" försöker bestämma vad som ska eldas upp för att stilla behov av bilåkande och vad ska förtäras för att stilla behov av mat.

om den får agera själv ja. och jag har hela tiden skrivit att jag inte ska bestämma. sluta få det att låta som att det var du som kom med poängen och att det är ett argument för din tes. det är du som tycker att staten ska bestämma genom att skapa 0-2% inflation genom att ge banker billiga krediter.

 

Det beror på din definition av rikedom men det är definitivt knutet till en etisk och i allra värsta fall moralisk värdering av hur resurser ska användas inom ekonomin.

wealth (wlth)

n.

1.

a. An abundance of valuable material possessions or resources; riches.

b. The state of being rich; affluence.

2. All goods and resources having value in terms of exchange or use.

3. A great amount; a profusion: a wealth of advice.

Wealth is the abundance of valuable resources or material possessions. The word wealth is derived from the old English wela, which is from an Indo-European word stem.[1] An individual, community, region or country that possesses an abundance of such possessions or resources is known as wealthy.

 

The concept of wealth is of significance in all areas of economics, especially development economics, yet the meaning of wealth is context-dependent and there is no universally agreed upon definition. Generally, economists define wealth as "anything of value" which captures both the subjective nature of the idea and the idea that it is not a fixed or static concept. Various definitions and concepts of wealth have been asserted by various individuals and in different contexts.[2] Defining wealth can be a normative process with various ethical implications, since often wealth maximization is seen as a goal or is thought to be a normative principle of its own.[3]

Although precise data is not available, the total household wealth in the world has been estimated at $125 trillion (USD 1.25 x1012) in year 2000[citation needed].

 

About 90% of global wealth is distributed in North America, Europe, and "rich Asia-Pacific" countries (not including India)[4], and 1% of adults are estimated to hold 40% of world wealth, a number which falls to 32% when adjusted for purchasing power parity.[5]

 

Marknadens beslutspreferens ska inte manipuleras.

vilket jag har sagt.

 

Finns det ett behov av att elda upp fiskar för att hålla huset varmt eller för att det är kul att titta på fisk som brinner stiger efterfrågan på fisk.

japp, vilket jag håller med om.

 

Det något varken du, jag eller staten ska lägga oss i.

vilket det hela tiden är jag som sagt.

 

Hur många fiskar som finns i ett samhälle är ett dåligt mått på rikedom.

okej, du får gärna använda dina egna definitioner men låtsas inte tolka om mina för att de är enklare att bemöta. visst det är opraktiskt om man ska summera allt, isåfall brukar man omvandla det till en valuta enligt marknadens prissättning vid tillfället.

 

Hur många behov fiskarna kan tillfredsställa och till vilket pris är ett bättre mått.

så om folks behov minskar och mängden resurser minskar är rikedomen oförändrad?

 

Lösningen för de svältdrabbade i afrika är att de kammar till sig och skaffar ett jobb så att veteproducenterna vinner mer på att sälja vete till bagerier än till någon som gillar att elda.

om det var ironi är den osmaklig. det är flera orsaker till att de inte haft samma välståndsökning som vi har haft i väst. t ex naturkatastrofer, inbördeskrig, sjukdomar och frågar du flashback kan du få ett antal till med mer eller mindre sanningshalt. ett problem man kan åtgärda är att äganderätten inte upphålls och att frivillig handel hindras med våld. om vi t ex slutar med vår handelsblockad mot afrika och tar bort handelshinder i form av tullar och importskatter skulle vi få det bättre och de få det bättre.

 

Antar dock att din LCHF-preferens är att gräva ned vetet i en grop.

vete är en resurs. om jag hade flera ton vete skulle jag försöka få sålt det. om afrikaner har vete får de göra vad de vill med vetet, lämpligast är att göra det som marknaden värderar högst av det och sedan använda pengarna till vad de själva värderar högst.

 

 

 

det är rätt tråkigt när du gör en stor berättelse om hur fel jag har när du i den sedan radar upp hur du tycker saker ska vara genom att upprepa allt jag har sagt. vi håller ju med varandra i det mesta, är det så kul att argumentera emot någon som håller med dig? får känslan av att du vill driva med mig trots att du håller med mig genom konstant flytta fokus.

 

 

Heltok skulle lösa problemet genom att flytta till en ny planet tror jag

hoppas ni andra ser hur dryg och oärlig slaktavfall är.

[heltok]

Tack för svaret. Hur ser Heltok på det?

det är en intressant fråga. jag rekommendera dig att läsa från sidan 307 här:

http://mises.org/resources/1010/For-a-New-Liberty-The-Libertarian-Manifesto

sid 314 om du vill komma till kärnan av frågan.

 

här är en film vår kära nielso(han med den grymt inlevelseorika rösten) la upp:

en till:

 

Du är väl emot alla statliga intrång och vill att marknaden ska lösa det själv?

nja, jag är emot initierande av våld men jag kan acceptera en stat vars syfte är att skydda individer mot initierande av våld finansierad genom en minimal tråkigt behövd skatt. detta för att jag ser ett civiliserat samhälle som krav för att etik ska gälla.

 

Hur tror du att en sån lösning ser ut eller tror du att man helt enkelt får ta smällen att vissa saker försvinner som utbud?

vissa saker har redan försvunnit. en del kanske kommer tillbaka, mammutar etc. det är en väldigt lurig fråga vilka resurser andra ska få använda och vilka de inte ska. jag har svårt att se en bra moralkompass att använda där vi gör något åt det. tror lösningen är att vi privatiserar det. vi har ju inte direkt en brist på kossor trots att vi äter så mycket biff.

 

Hur blir det med miljöförstöring etc?

negativa externaliteter tycker jag ska beskattas och det hyfsat hårt. men är ju inte helt enkelt att beräkna priset på att CO2 släpps ut. men det problemet har vi ju även idag med dagens system.

 

 

Och nu helt orelaterat. Såg att Handels har presenterat en stuide om lägstalöner i vissa branscher. Slutsatsen är bland annat:

 

 

När jag läser vidare i studien så framgår det att sänkningarna av sociala avgifter har sänkts i två steg från 2007. Är det inte troligt att sänkningen har räddat ett antal jobb/företag som annars hade försvunnit pga finanskrisen? Går det verkligen att dra slutsatsen sänkta social avgifter = inga fler jobb om man inte tar hänsyn till några yttre faktorer?

jo, antagligen hade det varit ännu värre om företagen fått mindre vinster. det tar också tid och hela osäkerheten att regler kan ändras gör arbetsgivare mindre benägna att ta risken att anställa någon. tror färre jobb skulle förstöras om det stod i konstitutionen att staten aldrig kommer lägga sig i lönesättning.

[Slaktavfall]

seriöst det är sjukt jobbigt att debattera med dig när du konstant säger att jag tycker saker jag skriver att jag inte gör och när du ignorerar obekväma påståenden och hugger på nya konstant.

 

Det låter jobbigt. Vi har kanske olika uppfattning om vad det är vi diskuterar.

 

För min del trodde jag det var ditt felaktiga påstående att det alltid är bättre för ekonomisk tillväxt att vänta med att konsumera. Har du ändrat inställning?

 

Senast du försökte bemöta kritik kring detta uppstod the broken grop fallacy.

 

 

så om folks behov minskar och mängden resurser minskar är rikedomen oförändrad?

 

Har svårt att följa logiken här. Kanske blandar du ihop aggregerad förmåga att tillgodose ett behov (flera gånger eller under lång tid) med förändring av samhällets behov över tid?

 

hoppas ni andra ser hur dryg och oärlig slaktavfall är.

 

 

oärlig är jag inte, dryg kan jag däremot skriva under på. Förmodligen otrevlig och hänsynslös också.

 

Antar att du tänker förklara vad min person har med saken att göra?

[AccessGranted]

Allt liv bygger i grunden på egoism och våld (egoism = tillfredsställa mina behov, våld = den starkes rätt/förmåga att driva igenom sin vilja med alla befintliga maktmedel).

 

Tänka bara säga det. Fortsätt diskussionen.

[hubbahubba]

Det var en kul serie du länkade till heltok.

 

I den finns följande citat:

"Without a supply of savings (capital) an economy cannot grow!"

 

Alldeles oavsett om detta är sant eller inte, det uppskjutna fiskande som möjliggjorde effektivare fiske var inte att ligga i hängmattan under en dag utan att faktiskt bygga en håv.

 

Det är skillnad på att spara genom att lägga i madrassen och att spara genom att investera.

[fjohansson]

inflation eller deflation. det är ju trotts allt barfota vi skall springa http://www.svd.se/sport/spring/webb-tv-darfor-ska-du-kasta-loparskorna_6509610.svd

[Barf]

inflation eller deflation. det är ju trotts allt barfota vi skall springa http://www.svd.se/sport/spring/webb-tv-darfor-ska-du-kasta-loparskorna_6509610.svd

 

Inte bra för tillväxten ...

[Mecklenburgare]

Salvia kanske vore något

 

http://www.liveleak.com/view?i=19f_1316100693

[heltok]

Jag är om det inte framgått anhängare av Mises

men inte i denna diskussionen?

http://wiki.mises.org/wiki/Hoarding#Hoarding_money

http://mises.org/daily/4446

http://mises.org/daily/3707

http://mises.org/Community/forums/p/2944/121842.aspx

http://mises.org/daily/2449

 

Perhaps it will be objected that there is a difference between saving (acknowledged to be productive in the process of capital accumulation) and hoarding (withholding money from consumption spending), and that while the saver channels his money into capital goods industries where it can do some good, hoarded money is completely barren. The hoarder, it will be claimed, reduces the money received by retailers, forcing them to fire employees and reduce orders from jobbers. Jobbers in turn are forced to reduce their staff and to cut back on orders from wholesalers. The whole process, under the influence of hoarders, will be repeated throughout the entire structure of production. As employees are fired, they will have less to spend on consumption goods, thus compounding the process. Hoarding is thus seen as completely sterile and destructive.

 

The argument is plausible except for a crucial point that this Keynesian-inspired argument fails to take into account — the possibility of changes in prices. Before a retailer begins to lay off employees and cut back on orders because of unsold goods, he will usually try lowering his prices. He will hold a sale or use some other technique that will be equivalent to a decrease in price. Unless his troubles are due to the unsalability of his wares, this will suffice to end the vicious circle of unemployment and depression.

 

"It is to those people who refused to use up at once their entire store of wealth and chose rather to save it for a needy time that we owe the capital equipment that enables us to aspire to a civilized standard of living."

How so? In withholding money from the consumer's market, and not making it available for the purchase of capital equipment, the hoarder causes a decrease in the amount of money in circulation. The amount of available goods and services remains the same. Since one of the most important determinants of price in any economy is the relationship between the amount of money and the amount of goods and services, the hoarder succeeds in lowering the level of prices.

 

Consider a simplistic but not wholly inaccurate model in which all the dollars in the economy are bid against all its goods and services. Thus the fewer the dollars, the greater the purchasing power of each. Since hoarding can be defined as reducing the amount of money in circulation, and other things equal, less money means lower prices, it can readily be seen that hoarding leads to lower prices.

 

There is no harm in lowering the level of prices. Quite the contrary: one of the great benefits is that all other people, the nonmisers, benefit from cheaper goods and services.

 

Nor will lower prices cause depressions. Indeed, the course of the prices of some of our most successful machinery has followed a strong downward curve. When cars, televisions, and computers were first produced, they were priced far beyond the reach of the average consumer. But technical efficiency succeeded in lowering prices until they were within the reach of the mass of consumers. Needless to say, neither a depression nor recession was caused by these falling prices. In fact, the only businessmen who suffer in the face of such a trend are those who follow the Keynesian analysis and do not lower their prices in the face of falling demand.

 

But far from causing an ever widening depression, as the Keynesians contend, such businessmen only succeed in driving themselves into bankruptcy. For the rest, business continues as satisfactorily as before, but with a lower price level. The cause of depressions, therefore, exists elsewhere.[1]

 

There is likewise no substance in the objection to hoarding on the ground that it is disruptive, and continually forces the economy to adjust. Even if true, it would not constitute an indictment of hoarding, for the free market is preeminently an institution of adjustment and reconciliation of divergent and ever-changing tastes. To criticize hoarding on this ground, one would also have to criticize changing clothing styles as well, for they continually call on the market for "fine tuning" adjustment.

 

Hoarding is not even a very disruptive process because for every miser stuffing money into his mattress, there are numerous misers' heirs ferreting it out. This has always been the case, and it is not likely to change drastically.

 

Claims that the miser's hoard of cash is sterile because it does not draw interest as it would if it were banked are also without merit. Could the money held by individuals in their wallets be characterized as sterile since it does not draw interest either? If people voluntarily forbear to earn interest on their money and instead hold it in cash balances, the money may appear useless from our point of view, but it undoubtedly is not useless from theirs.

 

 

Print:

$15 $13

 

MP3

$20 $15

 

An Audiobook in MP3 Format

The miser may want his money not for later spending, not to bridge the gap between expenditures and payments, but rather for the pure joy of holding cash balances. How can the economist, educated in the utility maximization tradition, characterize joy as sterile? Art lovers who hoard rare paintings and sculpture are not characterized as engaging in a sterile enterprise. People who own dogs and cats, solely for the purpose of enjoyment and not investment, are not described as engaging in sterile activity. Tastes differ among people, and what is sterile for one person may be far from sterile for another.

 

The miser's hoarding of large cash balances can only be considered heroic. We benefit from lowered price levels, which result from it. The money that we have and are willing to spend becomes more valuable, enabling the purchaser to buy more with the same amount of money. Far from being harmful to society, the miser is a benefactor, increasing our buying power each time he engages in hoarding.

[greywolf]

What if the government attempts to raise the supply of money to stop the hoarding? More money will push to create higher prices, which may motivate the 'hoarders' to hoard even more.[2]

på samma sätt som skatt på arbete får folk att arbeta mera?