Waggho

Lösningen på problemet med köttberget?

Du kan med andra ord bättre avgöra vilka åsikter en person har, än personen själv. Bravo! Så du har inget emot dem som är uttalade rasister? Då respekterar du deras åsikter? Ungefär så här: Detta har förstås inget att göra med hur nervös man blir när man ser ett invandrargäng på stan.

Du har tre principiella alternativ. 1. Acceptera att alla har fördomar om det mesta, inkluderat människor med annan hudfärg än de själva. Inse att det inte innebär att de är onda. 2. Bannlys alla fördomar och lev ett jobbigt liv som Legheliel i min text eftersom du inte tillåter dig att bilda dig en uppfattning om nånting på förhand. 3. Acceptera de flesta fördomar, bannlys några. Kalla dem som hyser de förbjudna fördomarna för något som de inte vill kalla sig själva. Var en hycklare. Så vitt jag kan se har du valt trean. Själv är jag inne på ettan.

Jag ska förklara för dig. Jag gjorde en metafor med något annat än invandrare/svenskar för att visa hur befängt det är att kalla folk rasister så fort de har fördomar. Fördomar och generaliseringar är något vi använder varje dag när vi gör bedömningar av allting i vår omvärld. Jag har t ex en fördom om att om någon har mörka ringar under ögonen så har denne ofta sovit dåligt. Nu är det inte säkert att det är så, personen kanske ser ut så normalt. Men jag utgår ändå från att personen har sovit dåligt om jag ser någon som har mörka ringar, ganska ofta har jag rätt och ingen tycker att det är konstigt med denna fördom. Sen är det vissa fördomar som man enligt den politiska korrekthetens alla regler inte får ha. Alla fördomar kring kön, etnicitet och sexuell läggning är belagda med förbud. De flesta andra fördomar är mer eller mindre ok. Värst anses trots allt just detta att ha fördomar om människor med annan bakgrund än en själv vara, åtminstone om man själv är infödd svensk. För att belysa det orimliga i att "förbjuda" vissa fördomar valde jag en metafor med hundar, eftersom det är i princip helt och hållet accepterat att ha fördomar om hundraser och deras egenskaper. Politiskt korrekta åsikter har ju den svagheten att om man generaliserar dem blir de motstridiga, vilket avslöjar att den som har dessa åsikter inte har funderat ordentligt kring problemen utan valt att anamma en åsikt som passar in för tillfället. Hela denna poäng missar du och ser bara framför dig en jämställning mellan invandrare och pitbullterriers. Om det nu vore på det viset, skulle det innebära att jag även jämställer svenskar med mopsar och då är det väl ganska jämnt skägg (jag skulle nog iofs hellre liknas vid en pitbullterrier än en mops). Men jag antar att du tycker att det är okej att jämställa svenskar men inte andra folkslag med djur? Återigen missar du poängen totalt.

Att vissa gör det beror ju på att om de inte gör det kommer nån och förklarar för dem att deras metaforer betyder att de likställer invandrare och djur eller något annat befängt.

Tja, i så fall jämförde jag svenskar med mopsar också.

Legheliel är ute på en promenad och ser en pitbullterrier komma mot sig. Han märker att han blir nervös, mer än han skulle blivit om det var en mops som kom emot honom. Oops! Han måste förtränga den känslan och säga till sig själv att anledningen till att han blir nervös är för att media och personer i hans omgivning har målat upp en bild av att pitbullterriers ofta biter folk. Innerst inne vet han ju att de flesta pitbullterriers inte bits. I och för sig har han läst att pitbullterriers är överrepresenterade i statistiken över vilka hundar som oftast biter folk. Men det har säkert sin orsak i att de som köper pitbulls oftare än vanligt är sådana som slår sina hundar och behandlar dem illa. De stackars hundarna kan ju inte lastas för det. Pitbullterriern kommer närmare och stirrar in i Legheliels ögon. Han kan inte hjälpa att han känner sig nervös. Han blir arg på sig själv! Vad håller han på med? Han håller på att göra sig skyldig till diskriminering! Han dömer hunden efter håren! Han måste göra något. Han har svårt att göra något åt sitt adrenalinpåslag, men han kan kämpa för att det utåt ska verka som att han inte har några fördomar mot den stackars hunden. Han tänker: "Hur skulle jag ha gjort om det var en mops som kom där? Jag måste göra likadant! Annars diskriminerar jag!" Legheliel ställer sig på huk och börjar tala gulligt. "Åh vilken söt! Vad heter han? Jaaa är du en fin hund!" Hunden biter näsan av Legheliel. Leheliel åker ambulans in till sjukhuset med ett leende på läpparna. Han klarade det! Ingen kan anklaga honom för att ha fördomar kring hundraser! Ett par år senare är han ute och går på stan med en vän och sin näsprotes. Han ser en pitbullterrier komma emot sig. Ångesten kommer som en knytnäve i magen och han ber sin kompis att de ska ta en annan väg. Kompisen, som umgås i samma kretsar som han själv, blir förbannad. "Vad har du emot pitbulllterriers egentligen? Ska den där hunden behöva lastas för vad nån helt annan pitbullterrier gjorde mot dig för flera år sen? Jävla hundrasist. Äckligt är vad det är. Fy fan."

Detsamma kan ju faktiskt sägas om kön och ålder också. Rubriken "Flickan kördes på av en 25-årig man som var rattfull" ger kommentaren "Ja unga män borde inte få släppas ut i trafiken så som de håller på". Kön och ålder är väl ungefär lika relevant som etnisk bakgrund. Säkerligen är inte feministerna sena med att framhålla vilket kön förövaren hade när misshandel inom ett förhållande har skett, så länge det är en man. Frågan är om vi därför alla måste vara försiktiga med att nämna könet på brottslingarna? Kanske alla våldsrapporter skapar avsmak mot själv arten människa och vi därför borde uttrycka oss i stil med "en kolbaserad livsform misshandlade igår en annan." Vi kan ju inte nämna var det skedde heller eftersom det kan spä på fördomar mot en viss ort etc. Nu kanske jag drog det lite väl långt men det jag vill visa på är att man inte kan hålla på att välja sina ord med försiktighet i rädsla för att någon imbecill ska få vatten på sin fördomskvarn av det man säger. Ansvaret måste ligga hos den egna individen att förstå, tänka kritiskt och ta ställning.

Jag tycker att det här, förutom resten av din post, säger ganska mycket om din personlighet när det gäller pengar. Nej, vem som helst skulle inte ha spenderat hela summan på krogen. Med den typen av personlighet skulle jag rekommendera att du säkrar upp pengarna ofta. Du kan ju t ex ge vinsterna till din mamma att hålla koll på med jämna mellanrum, det skulle hon nog uppskatta också. Poker är väldigt hal is med den typen av beteendemönster som du har beskrivit.

Okej. Att du skulle förlora väldigt många sådana lägen under en period på 100 k händer låter dock inte särskilt sannolikt. Då är det rimligare att anta att du minns dessa mycket tydligare än du minns de gånger du har vunnit handen i liknande situationer, och att det därför i efterhand känns som att du har förlorat dessa lägen oftare än du borde. Detta är ett fenomen som jag tror att alla pokerspelare känner igen i högre eller lägre grad. Om du har de 100k händerna i en PT-databas kan du köra dem i programmet Poker EV. Där kan man se kurvor på ens faktiska resultat vid all in-situationer jämfört med det förväntade värdet. www.pokerevsoftware.com Notera också att i handen du beskriver kommer motståndaren statistiskt sett att vinna ungefär var fjärde gång.

Ja, det är ju det som är problemet. Alla hamnar vi ständigt i situationer där vi har en bra hand men motståndaren har en bättre. Då är det naturligt att man stoppar in pengarna med den sämsta handen. Ett exempel är när båda floppar ett set, men motståndarens är högre. Då ska man i regel förlora ett inköp, annars har man spelat konstigt. Man bör också bluffa ibland, även i stora potter, och om man blir synad då har man ju nästan garanterat sämst hand. Går du nånsin all in som bluff? Du går med andra ord bara med i stora potter när du är nästan säker på att ha bäst hand. Om du nästan aldrig har sämst hand när pengarna åker in, tyder det på att du alldeles för ofta lägger den bästa handen och förlorar pengar på så sätt. Är du med? Det är som att en domare skulle säga "Det har i princip aldrig hänt att jag har dömt någon som sedan har visat sig vara oskyldig". Det tyder på att han hellre friar än fäller, vilket i sin tur troligen innebär att han har försatt många skyldiga på fri fot. Mitt exempel var en extrem variant av hur jag tror du spelar för att tydliggöra att man kan förlora trots att man aldrig spelar stora potter med den sämsta handen. Det verkar alltså som att du fokuserar väldigt mycket på att inte förlora de stora potterna, medan du inte bryr dig så mycket om att du förlorar många mindre. Ens totalvinst är naturligtvis beroende av både små och stora potter.

Det är väldigt lätt. T ex kan man välja att bara spela AA och lägga sig om man inte settar på floppen. Då går man väldigt sällan in med den sämsta handen men man kommer förlora rätt mycket pengar ändå. Om du "nästan aldrig går in med den sämre handen i de större potterna" tyder det faktiskt på att du spelar alldeles för tight postflop. Jag har inga data, men jag skulle tippa på att många vinnande spelare har den sämre handen i åtminstone 30-40 % av de stora potterna de spelar. LAG-spelare mer än så.

Du är ett lol som tycks tro att orsaken till Svenska Spels framgång beror enbart på rakenivån och att du är kapabel att avgöra detta.

Om ens låga betyg beror mer på att man är skoltrött än på ens bristande förmåga kan man i regel skriva ett högskoleprov som ger lika bra eller bättre möjligheter än ett hyfsat slutbetyg. Så jag skulle prioritera att få G i alla kurser, få ett slutbetyg och skriva högskoleprovet några gånger.

Där är vi alltså överens. Då återstår frågan: varför skulle en site välja att sänka raken och ta bort rakebacken om det är en åtgärd som sänker deras intäkter? Och om svaret är "det skulle de inte" - varför sitta och hoppas på att det sker? Är det inte lite som att hoppas på att ICA sänker priserna ner till självkostnadspris?

Varför skulle omsättningen öka? Grinders skulle inte få nån rabatt jämfört med nuläget utan betala samma pris. Fiskar vet inte om att/hur mycket de betalar. De kanske inte skulle halvera sina intäkter, men de skulle bli mindre. Och så länge lägre rake bara är lockande för en del av kunderna, är det en smart strategi att erbjuda lägre rake till just dessa. Att hoppas på att siterna skulle ge upp en del av sin vinst pga att vissa tycker att "spelet blir så tråkigt med en massa grinders" låter mest som en önskedröm.

Nu tror jag Klyka får hoppa in med en liten logiklektion igen...

Rakeback är ju ett sätt för siterna att sälja sin produkt till ett så bra pris som möjligt till så många som möjligt. Det innebär att man ser till att den konsument som är prismedveten får köpa produkten för ett lägre pris än den som är prisokänslig. Det här är inget konstigt alls utan en strategi som de flesta som säljer en vara eller tjänst utnyttjar. Ett exempel: SJ säljer tågbiljetter. Den prismedvetne kan välja att boka sin resa långt i förväg och får då sin biljett billigare (just nu-biljett - har dock avskaffats nu vad jag förstår). Prisskillnaden kan vara ganska rejäl och motsvarar knappast värdet som SJ har av att veta i förväg att du kommer åka, utan det hela är ett sätt att locka den sparsamme med ett billigare pris - samtidigt som man tar bra betalt av dem som inte bryr sig så mycket om priset och som bokar nära inpå resan. Man vill ju ha så få tomma platser som möjligt - de ger ju ingen inkomst - samtidigt som man inte vill sälja billigt till någon som är beredd att betala det dubbla eller mer. Även en sådan sak som pensionärsrabatt finns ju inte för att företagen vill vara snälla mot pensionärer utan för att de vet att pensionärer i allmänhet inte har så jättefet plånbok och därmed är ganska priskänsliga. Att sänka priset för dem kan då vara ett sätt att öka vinsten genom att antalet sålda produkter/tjänster ökar markant hos denna grupp medan man håller samma (höga) pris som innan för övriga kunder. Exemplen kan göras fler: kalla en hamburgare för "lyxburgare", lägg på något extra pålägg och ta tjugo kronor mer för den; skicka hem rabattkuponger till folk så kommer några priskänsliga individer komma och handla utan att man behöver sänka priset på de utvalda varorna för alla; satsa på att bygga upp ett coolt varumärke och sälj kläder dyrt till prisokänsliga, men trendkänsliga, individer. Så motsvarigheten i pokerbranschen har helt enkelt blivit rakeback: de prismedvetna spelarna som vet hur mycket de pungar ut med i rake erbjuds rabatt, medan de prisokänsliga nöjesspelarna får fortsätta betala standardrake. Jag håller inte med om att detta automatiskt är något dåligt och är osäker på om det skulle förbättras av att siterna sänkte raken rakt av för alla. Rimligen leder det till minskade intäkter för siterna på samma sätt som SJ skulle förlora på att tvingas sälja alla sina biljetter till samma pris. Minskar intäkterna måste de dra in på någon utgift, exempelvis marknadsföring vilket leder till mindre fisk. Hur det än är så tror jag inte att branschen kommer släppa rakebacken hur många artiklar Ola än skriver, eftersom den leder till högre vinster för den enskilda siten (det är möjligt att vinsterna minskar på sikt för pokerbranschen i stort, men det är inget incitament för en enskild site att avhålla sig från att erbjuda rakeback). Jag tycker för övrigt att det är intressant att se hur rakebacken har förskjutits från att ha varit en ljusskygg företeelse som enbart sköttes av affiliates, till att sidorna har insett vinstpotentialen i det och nu i många fall erbjuder den direkt till (den prismedvetne) kunden.

Spelar det någon roll? För mig låter det ungefär som att fråga "Vilken cirkel är mest lik en fyrkant?"

Skulle vara intressant om det finns nån studie på jackpotvinnare och dylikt när det gäller det här med att pengarna försvinner snabbt igen. Jag kan tänka mig att många som vinner en miljon snabbt och lätt slösar bort dem men tio miljoner är ändå så pass mycket pengar att det borde vara svårt att slaska bort dem.

Dock verkar ju deras missnöje med servicen mest vara en efterhandskonstruktion, annars skulle ju det rimligen ha framgått i OP.

Med en BR på 30 inköp innebär det ca 10 inköp på två dagar, inte direkt en freak occurence. Ibland är man ju extremt känslig för bad beats och tiltar för ingenting. Det som brukar hjälpa för min del är a) att börja vinna igen eller b) att ta en paus som kan vara allt ifrån minuter till månader. Till sist handlar det väl om att begränsa tiden man spelar tiltad. Problemet är ju att man inte alltid är medveten om hur tiltad man är eller hur nära tilten man är. T ex kan man känna sig lugn och harmonisk men när nån höjer en på turn en andra gång får man spel och trycker in degen med ess hög och först efter detta förlorade inköp inser man att man inte bör spela.

Hoppar in i diskussionen lite. Jag tyckte Snabba cash var väldigt spännande och överlag en bra bok, men författaren kunde ha varit mer noggrann i sin research. Det blir inte så trovärdigt när han skriver om en av huvudpersonerna som gymmar och vill ha stora muskler "utan överhudsfett, snyggt som fan", eller när han spelar på cosmopol i Stockholm, har AhKh när motståndaren har AA och brädan ligger Ax Qh Jh Xx och får för sig att hans enda out är hjärter tio... Lite som med journalistik, så fort de skriver om nåt man har lite koll på så märker man att det är fullt av fel. Sen är den skrivet på lite konstigt språk också, korta meningar med ord som hoppas över och en massa kolon istället för sammanbindande ord, men det kommer man in i rätt snabbt tycker jag.

-$2k

Vad tar man för lån när man är 18? Och har hon ingen skam i kroppen som inte tar sitt ansvar för lånen? Har du öht pressat henne? Även om man är dumsnäll när man är kär så behöver man ju inte vara det när det har tagit slut... Hur som helst så verkar det inte som att du har någon långsiktig plan med ditt liv. Det känns som att du borde sätta dig ner och fundera på vad du kan göra för att komma ur din situation. Självklart ska man inte plugga bara för att kunna låna, men om du hittar någon vettig utbildning så har du ju en hyfsat trygg ekonomi medan du pluggar och sen kan du börja jobba och betala av dina lån. Det som verkar ligga närmast till hands tycker jag är någon form av KY-utbildning, de är rätt korta (ett par år) och mer praktiska än akademiska samt utformade i samverkan med näringslivet så det ska vara inom områden där det behövs folk. Kan vara värt att kolla upp i alla fall. Förstår inte varför du skulle ha inställningen att du aldrig kommer klara av kurserna du läser?