Riggdevil

Om man har förmågan att ha stenkoll på flera bord samtidigt ja

Upp till 0.50/1 dollarsnivån är onlinepoker inte särskilt roligt alls eftersom det ger för lite för att sitta och invänta hyfsade träffar mot tråkiga feggrinders som bara spelar när de känner sig på säkra sidan. Det är förstås därför många (som jag) fortfarande har svårt för att hålla sig till ett lämpligt MM. Om jag håller mig till rätt nivå i förhållande till min rulle så spelar jag istället lite för löst därför att det annars blir så vansinnigt trist. Jag medger att min personlighet inte lämpar sig för poker eftersom man måste ha en tråkighetuthållighetsfaktor av Guds nåde. Det går dock ofta bra tills jag får ett riktigt coldseat där det inte längre spelar någon roll vad jag gör eller vad jag har på hand. När jag äntligen träffar riktigt bra och tror mig ha potten i hamn så är jag antingen ändå slagen eller blir utdragen. Sådant drabbar mig så förbaskat ofta att jag inte har lyckats bygga någon rulle på flera år. Jag kan dock ändå inte sluta eftersom jag vet att jag stundtals spelar riktigt bra och har t o m fått beröm från motspelare (inte sarkasmer). Oflyt drabbar ju alla men för mig har det med tärningssymbolik blivit alltför många ettor tvåor och treor istället för fyror femmor och sexor. Då kan man helt enkelt inte gå plus i längden så jag önskar att jag hade slutat redan samma år som jag började med nätpoker. Variansen sägs ju i det långa loppet vara detsamma för alla spelare men det är få som tar upp det faktum att en del har en väldigt ojämn varians. Om man under lång tid har sin oflytsandel av variansen innan man "får" sin flytandel så har det ofta hunnit gå för långt åt det negativa att man redan har hunnit sluta med poker när det skulle börja gå bra . Jag vet att beskrivningen ser lite naiv ut men ni förstår säkert hur jag menar. Ett fåtal människor har t ex träffats av blixten över 15 gånger medan de flesta aldrig har träffats. Några har faktiskt nästan alltid oflyt i poker medan de flesta har en hyfsat jämn varians. Mitt spelberoende bygger på att hoppet ännu inte har övergett mig om variansteorin, för nu borde väl snart den goda tiden komma? Jag var lite ironisk nu för korten kommer ju även fortsättningsvis att hamna som de vill och det finns ingen pokerskäl som bestämmer att det nu är min tur att få några hotseats på raken.

Ahaa!! Är det det som är att vara spelberoende!

Är det många i forumet så ligger på den här nivån? . Det där lät ju som ett uttalande av en pokerlegendar. Själv lyckas jag inte ens få ihop en vettig bankrulle p g a alla utdragningar och annan skit som tar inköp efter inköp. Kom nu inte och säg att det beror på att jag spelar på för hög nivå för med sådant oflyt hade jag inte lyckats bygga en BR ens på micronivå. Man måste ju plussa både kortsiktigt och långsiktigt för att få ihop en stabil grundplåt.

Live skulle Ivey troligtvis vinna mycket på sitt psykologiska övertag, d v s förmågan att läsa och handla efter sina motspelares kroppspråk m.m. Online däremot tror jag att han hade hamnat i underläge mot många motspelarkvaliteter som skulle ha position i 100000 händer (vilket är oerhört mycket). Han är väldigt skicklig men ingen nätpokergud.

Jag och troligtvis de flesta här har varit med om många händer där motspelaren har desperationsbluffat precis så som jag menade (men oftast färg och stege). Visst kan jag vara slagen av mycket annat men i det här fallet kunde motspelaren mycket väl ha velat att jag skulle tänka KKK. Även på den högsta proffsnivån skulle många ha misstänkt och synat en potentiell bluff där så du ska inte vara så jäkla kaxig bara för att du själv hade fegat ur.

Ännu ett av de få vettiga svaren i den här tråden så jag tackar och bockar. Men hur skaffar man en sån där coach då? . Jag har inga proffsvänner iallafall så det är inget jag gör utan vidare. Möjligtvis online i så fall men vem har lust att ställa upp gratis på att se mig sitta och spela tillräckligt länge för att han ska kunna bedöma min spelstil?

Din kommentar är ett bra exempel på dålig reflektion över det faktiska budskapet i mina inlägg. Jag skrev ju att en bluff med QQ var mycket trolig i det läget eftersom han genom kungen lätt kunde få mig att tro att han satt med KK (med tanke på prehöjningen), d v s en desperat lösning på ess-problemet. Tänk efter några gånger så kanske du fattar till slut

Di tutti proffessionale

Du m fl har snarare svårt för att uppfatta och ta till er av budskapet i det jag skriver (måste jag bli ännu tydligare?). Jag struntar verkligen inte i konstruktiv kritik men de flesta kommentarerna i det här spydiga forumet har haft nedlåtande barnkaraktär, d v s sarkasmer utan egentlig relevans för mina frågeställningar.

Då kan man ju stjäla rätt många bbs och sbs m a o?

Det är sant att MM är viktigt men om jag har lika mycket oflyt på mikronivå så spelar det ju ingen roll om jag så har 5000 gånger bb. Om jag väldigt ofta förlorar stacken vid varje bord så bygger jag ju ingen bankrulle iallafall. Det är alltså inte i grunden bristande moneymanagement som gör att jag inte lyckas plussa i längden. MM ska ju i princip bara motverka att man spelar bort mer pengar än man har råd med. Det är ju ingen kur för att stötta själva byggandet, d v s det jag har problem med . För närvarande känns det som att jag bör skippa alla all ins där jag riskerar att förlora hela inköpet om mina odds är sämre än runt 70 %. Sjuka utdragningar har hänt mig lite för ofta för att jag inte ska ta dem på allvar och inse att jag måste motstå dyra frestelser där risken är lika med att hoppas på turen (luck is not an option). Pokern blir givetvis tristare men jag finner ingen annan utväg.

För några år sedan spelade jag ganska mycket på 2/4 euro-nivån och märkte en klar skillnad i respekt för återhöjningar och all ins såvida man inte råkade ut för en resursstark bully som utnyttjade alla små tells han kunde notera. Då var det lika bra att byta bord . Även på Svenska Spels 25/50 kronors har jag spelat en del men inte alls lika mycket. Fast det räckte med det lilla för att även där notera en tydlig skillnad i respekt för höjningar etc. Säkert inte bara för att spelarna där oftast är kunnigare utan p g a de betydligt större pengarna än vid de vanligare nivåerna (1/2, 2/5, 5/10). Jag tror långtifrån alla som spelar på 25/50 följer MM-reglerna och dessa känner en slags vördnad för riskerna, d v s vågar sällan utmana de riktigt stora stackarna vid bordet. Du har helt rätt i att man oftast slipper frustrerande idiot-utdragningar på högre nivåer. Skälen är just större kunskap och i vissa fall rädsla.

Tottyville the evil is shut up-commited . Forumets ärkedryging som skummar igenom texten och snabbt väljer ut en elakhet från sin lilla påse. Någon närmre reflektion om trådens faktiska budskap är för honom inte lika viktigt som att tänka fram en dräpande oneliner. Lite gulligt är det allt ändå och kanske var han mobbad i skolan så att han känner ett slags revanschbehov. Jag tar helt enkelt inte åt mig längre utan försöker tänka mig in i personligheten bakom alla dessa spydigheter. Vad A säger om B säger mer om A än om B.

Mycket sanna ord, i synnerhet om färgdraget. Samtidigt ska det mycket mod till för att själv ta det stora steget att sätta hela stacken på spel. Om den andre gör det så tvingas man ju till stor del ofrivilligt till syn om oddsen tycks vara runt 50-50 eller bättre (förvisso 34 % för att få färg). Inte för att man vill gå all in. Men i övrigt håller jag absolut med.

Med tanke på att "fullringare" oftare väntar tills de har en riktigt bra hand så borde väl swingsen bli desto större vid möten mellan sådana händer?

Hur ska man kunna bygga bankrulle när man ständigt blir involverad i och förlorar stora all ins? I början går det lätt att öka på sin stack till dubbla inköpet eller strax därunder men så kommer den där förbannade situationen där man bara inte kan lägga sig. Som igår då jag spelade 0.25/50 dollars och satt med AQ. En kille återhöjde från mina 2 till 8,5 dollar (en ovanligt stor höjning där). Jag synade i tanken att han måste ha QQ eller KK och om det kommer ett ess så plockar jag av honom. Jajjemen, floppen gav ett ess och två lägre spader. Han bettade 12 vilket ju oftast är en tydlig tell på en essflopp av någon som har prebettat högt. Nu återhöjde jag bara till 24 vilket skulle visa sig bli ett jättemisstag eftersom turn gav en kung! Han gick omedelbart all in. Oerhört svårt att bedöma som uppenbar KKK eftersom han lika väl kunde desperat-bluffa med QQ så jag var i princip tvungen att syna de 24 dollarna extra. Han satt med KK . Senare lyckades jag ändå sno ihop runt 75 dollar. Fick A8 ruter och synade mot en kille som bettade 3 före floppen. Floppen gav 339, bl a två ruter. Han bettade 12 och då återhöjde jag till 25. En bluff i förhoppning om att vid syn bli räddad av färg. Då gick han all in med 67 dollar. Jag kände mig potcommited och synade med hjärtat i halsgropen. Det visade sig att han bara satt med QJ så även utan färgträff kände jag mig hyfsat lugn. Vad tror ni händer? Jo Turn: K, River: 10!! . Som om han visste vad som skulle komma. Jag blev vansinnig för det var den dummaste all in jag någonsin sett. Att bluffa utan egentligt stegdrag mot någon som har återhöjt till 25 på den nivån! Eftersom jag alltid råkar ut för liknande händelser efter 1-4 timmars spel så går det bara inte att bygga rulle. Jag kämpar mig upp och dimper sedan ner gång efter annan. Vad tror ni om att t ex alltid skippa dyra färgdrag etc. och att inte syna någon annans kraftiga all in även då man sitter med triss och riskerar att bli utdragen av färg? Det låter kanske löjeväckande men i mitt fall tycks det inte finnas någon annan utväg.

Det är iallafall för mig sjukt svårt att uppfatta och hålla reda på 5 andra spelares range när man bara har spelat i runt 1,5 timme och därför blir bedömningsgrunden i princip bara hur aggressivt eller defensivt han har spelat hittills plus hans presyn och betsize.

Med tanke på färgkorten och risken för A på river så är ett rejält blockbet en självklarhet.

Han satt med runt 110 och jag hade ca 75 dollar. Tidigare hade han spelat ett ganska neutralt och välbalanserat spel så han gav inte intryck av att vara någon bully. Men plötsligt så började han spela aggressivt i flera potter på raken. Han kanske var tiltad p g a tunga förluster vid något annat bord. Det stämmer ju att 22 var strax under pot men det var ett ovanligt kraftigt bet i jämförelse med den närmaste timmans spel. Uppenbarligen i skrämselsyfte men jag var rädd för att han satt med JJ-QQ och bara ville skydda sin hand.

Word

När jag sökte på Vargflock så stod det 64 winning streaks och 63 losing streaks HU (vilket förstås är skumt bara det). Vad fick du 92 ifrån?

Så mycket hotseat-sickness som jag har sett genom åren så är det inte ett dugg naivt att tro på ett riggat pokersystem. Inte för att backa upp individuella spelare utan generellt för att öka vinsterna och därmed raken (alla vet t ex att AA-KK misstänkt ofta möter QQ och JJ och att initiativ till all in i sngs väldigt ofta belönas mot bättre preflop-händer).

Jag spelade 0.25/50 dollars. Fick TT i sen position, höjde till 3 och fick syn av en kille. Floppen var låg så jag bettade 10 direkt. Kusligt nog så synade den andre vilket gjorde att jag fruktade JJ-AA eller en triss. Jag passade därför och då bettade han hela 22. Uppenbarligen i syfte att skrämma till fold med ett annat pp för med en triss vill man ju knappast skrämma iväg sin mjölkko. Men om jag "bara" hade synat hans 22 så hade potstorleken nog gjort honom så beslutsam om att vinna att han dessutom hade gått all in på river, oavsett kort, och det är inte kul att vara commited med en så osäker hand. Om jag istället hade återhöjt så hade han antingen lagt sig eller gått all in redan där. TT är helt enkelt en sjukt svårspelad hand i sådana lägen. Jag la mig där trots att han troligtvis bluffade med ett lägre pp men det är ju väldigt svårt att veta. Brukar ni andra spela TT med stor försiktighet?

En viktig fråga i sammanhanget är om även en missbrukare kan känna sig nöjd och belåten med tillvaron trots sin besatthet av t ex poker? I annat fall så är ju missbruk alltid förknippat med någon form av lidande. Om man jämför med alhoholister så kan ju de vara nöjda o glada så länge pengarna räcker till alkohol och levern inte krånglar. Problemen blir mer uppenbara i desperationen över att inte kunna stilla sitt trängande behov. Men inte desto mindre finns ju missbruket där även under "goda tider". Jag filosoferar lite för att försöka bena ut skillnaden mellan spelberoende och missbruk