Signaler på spelmissbruk - en pokeranpassning!

[parre]

Jag tänkte kopiera in diagnoskriterierna för spelmissbruk och kanske påbörja en diskussion om hur man skulle kunna anpassa dessa för poker, då jag anser att flera av dem inte kan passa in på just pokerspelare.

 

Taget från http://www.spelberoende.se

 

EDIT: Ett tecken är väl att mer än hälften av alla trådar i Spelberoende-forumet är skapade av dig själv

 

Mina kommentarer i kursiv stil.

 

Varningssignaler:

 

* Du spelar för mer pengar än du från början tänkt.

Inget fel på detta. Tänker du att du ska spela för 1000 kronor och spelar bort 3000 istället så kan det vara ett tecken på att du har problem.

 

* Du tappar tidsuppfattningen när du spelar och upptäcker att det gått flera timmar trots att du bara tänkt spela en kort stund.

Lite osäker kring detta. Tidsuppfattningen tappar man GARANTERAT när man spelar poker - eller? Är det verkligen bara jag som tycker att timmarna flyger förbi när man spelar (iaf livepoker)?

 

* Du slutar inte spela när du vinner, utan tänker att du nu har ”flyt” och ska vinna ännu mera och spelar på så sätt bort hela vinsten igen.

Detta är väl ett tecken.

 

* Du blir irriterad när någon eller något stör ditt spel.

Lite situationsbaserat. Man blir ju lack ibland om någon kommer och är grinig när man spelar, men trots det så borde man ju inte bli irriterad. Bara att ta sit out och fortsätta senare. Problem kan uppstå vid t.ex. finalbord i turneringar - då är man verkligen fast.

 

* Du återvänder till spel för att vinna igen pengar du tidigare förlorat.

 

Inget snack om saken, klassiskt tecken.

 

* Du ägnar allt mer tid åt att spela, tänka på spel, förbereda spel, ordna pengar till spel.

 

Att man ägnar mer tid åt att spela och tänka på spel är ganska naturligt ifall man vill bli bra på poker. Om man däremot ägnar tid åt att fixa pengar för spel så är det en klar varningssignal.

 

* Du ökar dina insatser för att uppleva samma känsla av upphetsning och spänning.

 

Jagar man kickar och måste öka insatserna för att få samma kickar är man torsk.

 

* Du ökar dina insatser när du vinner.

 

Pokerspelare gör ju detta i takt med att de går upp i nivåer. Inget konstigt med det. Fast det är nog relaterat mer till ovanstående.

 

* Du har en stark tro på att du ska vinna en större vinst när du börjar spela, trots att chansen egentligen är mycket, mycket liten.

 

Hmm. Spelar man en stor turnering ska man ju tro på chansen att vinna.

 

* Du tror att din förlust beror på att du inte förberett dig tillräckligt eller att du inte lärt dig spelet ännu. Du underskattar slumpens betydelse i spelet.

 

Vad jag har märkt stämmer detta in på väldigt många pokerspelare. Om det ska tas som en varningssignal eller inte är en annan fråga. Däremot underskattar många slumpens betydelse och kortsiktig varians känns det som.

 

* Du spelar mer än vad du vill berätta för dina familj och/eller dina vänner.

Både ett tecken och ett icke-tecken.

 

* Du börjar ljuga eller berättar bara ”halva sanningar” för dina närmaste.

Se ovan. Kan vara ett tecken på spelmissbruk, men kan även vara ett hyfsat normalt beteende.

 

* Du prioriterar spelet före din familj, vänner, arbete. Du har svårt att avstå från att se spelprogram på TV, ett bingobesök eller liknande.

 

Ja du. Prioriterar man pokern för familj, vänner och arbete kan man ha ett problem.

 

Kommentarer? Är jag helt ute och cyklar? Tänkte att det skulle vara bra att sammanställa en lista i stil med denna fast mer anpassad för pokerspelare, så att folk lättare kan identifiera begynnande problem.

[psykologen]

Man skall inte läsa de där varningsymptomen bokstavligen. Det är alltid så hårddraget och ger inte ytrymme för individuella variationer.

 

Det finns ett ett ganska enkelt sett att se på det hela och det är om spelandet orsakar större problem ekonomiskt eller relationsmässigt.

 

Det är helt enkelt ett problem när man själv anser att det är ett problem.

 

Tyvärr så har inte alla människor självinsikt och då måste man hitta på olika kriterier för att hjälpa till. Förnekelse är ett avgörande tecken.

 

Själv så känner jag av flera av de där tecknen men vet att jag inte är beroende. Jag är mer "hocked".

[liggat]

* Du ökar dina insatser för att uppleva samma känsla av upphetsning och spänning.

 

Jagar man kickar och måste öka insatserna för att få samma kickar är man torsk.

 

sen är ju frågan om man spelar för kickar? jag kan säga att man får ju en ordentlig kick när man är inne i en stor pott. men det är ju inte för dom tillfällena man spelar, iaf från min synvinkel.

 

live spelar jag i stort sett endast av sociala skäl. det är jävligt roligt

 

jag spelade ju poker 10h per dag förut.. jag va utan jobb och levde på pokern ett tag.. ytterst osäker inkomst. till slut sa en polare åt mig, om du nu spelar poker 24/h så får du inget annat gjort! tänk på karriär osv..

 

då lovade jag att inte lira mer poker på nätet förrän jag hade en stabil livssituation (jobb osv). känns som ett helt rätt beslut måste jag säga.. nu lirar jag bara när jag verkligen är sugen. eller måste hämta upp lite förluster från livespel

 

fan när man lirade poker så hade man ju bara 10h-dygn varav 8 av dom va till o sova.. nu har man upptäckt att det faktiskt finns 24h att göra nåt med

[MaLiik]

När ditt spelande påverkar ditt övriga liv och dina förhållanden negativt har du ett spelproblem.

[Stridsman]

Måste man vara en förlorare för att vara spelmissbrukare?

Om man tex vinner flera tusen i veckan och bara spelar poker är man då en "arbetsnarkoman" eller en spelmissbrukare?

[parre]

Om man tex vinner flera tusen i veckan och bara spelar poker är man då en "arbetsnarkoman" eller en spelmissbrukare?

 

Jag tror att man mycket väl kan vara missbrukare trots att man vinner.

[Big Less]

Håller med om det mesta, men inte allt. Tror att detta till stor del beror på att man, när det gäller turbaserade spel, kan sätta likhetstecken mellan missbruk och beroende. När det gäller poker är det väl inte riktigt så? Jag är definitivt beroende av pokerspel, jag är pokerspelare 24 timmar om dygnet, men jag är inte missbrukare i så motto att det leder till några problem för mig. Jag har slutat kolla på TV sedan jag började spela poker, men det känns som en ringa uppoffring.

 

EDIT: Ett tecken är väl att mer än hälften av alla trådar i Spelberoende-forumet är skapade av dig själv

 

Hehe, den känns hyfsat klockren, ehuru det snarare tyder på tillfrisknande än insjuknande.

 

* Du tappar tidsuppfattningen när du spelar och upptäcker att det gått flera timmar trots att du bara tänkt spela en kort stund.

 

Kan väl hända med allt som är kul? Oavsett om det handlar om poker, en trevlig fest eller ett samlag.

 

* Du slutar inte spela när du vinner, utan tänker att du nu har ”flyt” och ska vinna ännu mera och spelar på så sätt bort hela vinsten igen.

 

Det ser jag som ett sundhetstecken snarare än en belastning. Vinner man så har man uppenbarligen hamnat i gott sällskap och där vill man vara kvar. Jag är lite dåligt på detta, men försöker bli bättre. Jag känner mig ofta nöjd när jag vunnit en del och lämnar bordet, trots att jag borde sitta kvar.

 

* Du blir irriterad när någon eller något stör ditt spel.

Jag blir irriterad när folk stör mig. Punkt. Det ligger väl i själva definitionen av ordet "störa"?

 

* Du ägnar allt mer tid åt att spela, tänka på spel, förbereda spel, ordna pengar till spel.

 

Hell yeah! (Förutom då den sista.) Det gäller väl för vilken hobby som helst, segling, frimärkssamling, samlag eller vad som helst?

 

* Du har en stark tro på att du ska vinna en större vinst när du börjar spela, trots att chansen egentligen är mycket, mycket liten.

 

Turneringar är, som du säger, ett bra motexempel. Man kan vara +EV trots att chansen att vinna är mycket, mycket liten.

 

* Du tror att din förlust beror på att du inte förberett dig tillräckligt eller att du inte lärt dig spelet ännu. Du underskattar slumpens betydelse i spelet.

 

Tror man att förlusterna beror på att man är för dålig är man oftast helt rätt ute. Sunt!

 

* Du prioriterar spelet före din familj, vänner, arbete. Du har svårt att avstå från att se spelprogram på TV, ett bingobesök eller liknande.

 

Jomen, bingon missar jag på inga villkor.

 

Övriga låter rätt bra. Men som den gamla klyschan säger måste man skilja på bruk och missbruk. Poker är faktiskt en hobby som väldigt många tycker är väldigt kul. Det man tycker är väldigt kul vill man oftast göra väldigt mycket. Det är inte samma sak som att det är något hemskt eller farligt.

 

Du har skrivit en hel del om spelmissbruk här på pf.nu. Mycket av det låter jävligt vettigt. Varför inte renodla det? Kanske rent av göra en hemsida om pokerspecifikt spelberoende? Det behövs nog. Dessutom kanske det kan funka som terapi för dig.

[parre]

Du har skrivit en hel del om spelmissbruk här på pf.nu. Mycket av det låter jävligt vettigt. Varför inte renodla det? Kanske rent av göra en hemsida om pokerspecifikt spelberoende? Det behövs nog. Dessutom kanske det kan funka som terapi för dig.

 

Det är nog tyvärr inte aktuellt på ett bra tag.

 

Jag jobbar på 70% och pluggar samtidigt. Jag har tyvärr inte mer tid än vad jag redan lägger ner här på forumet.

 

Men jag håller med om att det behövs. Jag tror att mörkertalet är riktigt stort när det gäller nätpoker, dessutom krävs det oftast jävligt mycket för att du ska inse i vilken situation du är i. Läs t.ex. mina gamla inlägg, problemen har ju varit uppenbara från första början. Läs gärna ocskå Se7ens inlägg.

 

Båda vi har inte slutat spela förräns ett bra jävla tag och mycket pengar gått åt.

 

Dessutom skulle jag tro, enbart av att ha hängt på detta forum ett bra tag samt på IRC, att många befinner sig i gråzonen och att några säkert förr eller senare kommer gå över gränsen för vad som kan räknas som "normalt" spelande och vad som kan räknas som missbruk.

 

Det får räcka med terapi för min del genom att vara aktiv i detta forum. Hoppas det funkar. Bra idé av en moderator som kom med detta förslag iaf

[Micke_E]

Jag lägger väll också in mina kommentarer då.

* Du spelar för mer pengar än du från början tänkt.

Inget fel på detta. Tänker du att du ska spela för 1000 kronor och spelar bort 3000 istället så kan det vara ett tecken på att du har problem.

När man spelar poker så tänker man ju ofta att man ska spela en viss tid och inte för en viss summa pengar, sen beror ju summan pengar som det blir på hur bra spelet går. Dessutom så tänker jag aldrig att jag ska spela för ett visst antal kronor. Som exempel kan man ta senast homegamet (den kvällen som fick parre att besluta sig för att sluta med poker), jag hade naturligtvis inställningen att "den här gången ska jag vinna eftersom jag backade förra homegamet", men målet var endå att spela tills spelet dog (brukar bli runt 7 på morgonen, efter runt 12h spel). Att det sedan slutade med att jag låg back 6 inköp efter bara en dryg timme gör ju endå inte att jag har frångått min plan.

 

* Du tappar tidsuppfattningen när du spelar och upptäcker att det gått flera timmar trots att du bara tänkt spela en kort stund.

Lite osäker kring detta. Tidsuppfattningen tappar man GARANTERAT när man spelar poker - eller? Är det verkligen bara jag som tycker att timmarna flyger förbi när man spelar (iaf livepoker)?

Tappar man tidsuppfattningen trots att man bara har plannerat att spela en liten stund så är det nog ett dåligt tecken. Om man däremot har tänkt spela hela kvällen så tycker jag att det är ganska självklart att man tappar tidsuppfattningen, speciellt vid livespel när man sitter i ett rum utan fönster eller något annat som påminner en om tiden (tänker på Klubben nu). Dessutom så gör man inte av med så mycket energi så man blir inte påmind om att det börjar bli dags att äta heller vilket också gör att man tappar tidsuppfattningen.

 

* Du slutar inte spela när du vinner, utan tänker att du nu har ”flyt” och ska vinna ännu mera och spelar på så sätt bort hela vinsten igen.

Detta är väl ett tecken.

Är det mycket fisk vid bordet så är det ju klart att man inte vill sluta, om man har vunnit pengarna på utköp (dvs tur) så är det ju förståss en annan sak.

 

* Du blir irriterad när någon eller något stör ditt spel.

Lite situationsbaserat. Man blir ju lack ibland om någon kommer och är grinig när man spelar, men trots det så borde man ju inte bli irriterad. Bara att ta sit out och fortsätta senare. Problem kan uppstå vid t.ex. finalbord i turneringar - då är man verkligen fast.

Klart man kan bli irriterad om någon stör när man har något svårt beslut att ta.

 

* Du återvänder till spel för att vinna igen pengar du tidigare förlorat.

 

Inget snack om saken, klassiskt tecken.

Om man tänker "idag ska jag backa ännu mer" så kommer man ju inte heller att spela bra poker. Betyder det att man måste välja mellan att vara en spelmissbrukare eller en tomte?

 

* Du ökar dina insatser när du vinner.

 

Pokerspelare gör ju detta i takt med att de går upp i nivåer. Inget konstigt med det. Fast det är nog relaterat mer till ovanstående.

Men det händer ju även att man tar ett skott på en högre nivå när man har haft bra flyt, så länge man har pengar till det så tycker jag inte att det är någon fara. Sen kan man ju även se det som att insatserna nästan alltid ökar mot slutet av kvällen när man spelar livespel, frammåt småtimmarna så är ofta både potterna och stackarna 3ggr större än vad dom är i början av spelet.

 

* Du har en stark tro på att du ska vinna en större vinst när du börjar spela, trots att chansen egentligen är mycket, mycket liten.

 

Hmm. Spelar man en stor turnering ska man ju tro på chansen att vinna.

Det finns inte så många situationer i poker där chansen att vinna är "mycket, mycket liten", tror att dom främst syftar på sportsbetting, där man ofta har en väldigt liten chans att vinna men får en väldigt stor utbetalning när man väl gör det.

 

* Du tror att din förlust beror på att du inte förberett dig tillräckligt eller att du inte lärt dig spelet ännu. Du underskattar slumpens betydelse i spelet.

 

Vad jag har märkt stämmer detta in på väldigt många pokerspelare. Om det ska tas som en varningssignal eller inte är en annan fråga. Däremot underskattar många slumpens betydelse och kortsiktig varians känns det som.

Jag tror det finns en annan risk i poker också, att ÖVERSKATTA slumpens betydelse. "Aja, jag hade bara otur idag igen, jag är en vinnande spelare egentligen".

 

* Du spelar mer än vad du vill berätta för dina familj och/eller dina vänner.

Både ett tecken och ett icke-tecken.

Känns nästan som ett måste eftersom folk i allmänhet verkar vara för dumma för att förstå koncept som bankrulle och varians. Dessutom så beror det ju lite på hur man lägger fram det, vid dealers choice-bordet på klubben så är man ofta med i potter på uppåt 1000kr, men i slutet av kvällen är det sällan man har gått plus eller minus mer än ett par tusen. Trotts detta så anser folk helt klart att man spelar om större pengar om man säger att en del potter blir på över en tusenlapp än om man säger att man går plus eller minus ungefär en tusenlapp per kväll.

 

Då är frågan, är jag spelberoende och lever i självförnekelse? Nej, det tror jag inte, trots att många av punkterna stämmer väl in på mig så har jag en väldig disciplin och slutar alltid om jag har backat aldeles för mycket, skulle aldrig fylltetilta eller spela för pengar som jag inte har råd att förlora.

 

Texten ovanför är min tolkning, jag har hoppat över några punkter där parre redan har gett ett svar som stämmer väl överens med min uppfattning. Dessutom så är det säkert som psykologen säger: "Man skall inte läsa de där varningsymptomen bokstavligen".

[parre]

EDIT: Till er som inte orkar läsa långt inlägg.

 

Min poäng är att de flesta av dessa signaler kan med hjälp av pokertermer oerhört enkelt avfärdas, även om de i vissa fall kan ge en bra fignervisning ifall man är illa ute eller inte. Det är typ min enda jävla poäng, så pussochkram

 

man tänker "idag ska jag backa ännu mer" så kommer man ju inte heller att spela bra poker. Betyder det att man måste välja mellan att vara en spelmissbrukare eller en tomte?

 

Men det är skillnad på att tänka "Jag har förlorat x kr, men jag har spelat solid poker och det vänder snart. Torskar jag ett par inköp till blir jag dock tvungen att hoppa ner i nivå för att inte överspela rullen" och "Jag har förlorat x kr, helvete, fan, jag ligger back så jävla mycket, måste smeta in lite mer deg nu för att ta igen".

 

När man spelar poker så tänker man ju ofta att man ska spela en viss tid och inte för en viss summa pengar, sen beror ju summan pengar som det blir på hur bra spelet går.

 

Jo, det borde formuleras om till något i stil med: Spelar du för pengar som du inte har råd att förlora trots att du innan du börjat spela satt en gräns på hur mycket du kan backa.

 

Om jag har 3000 med mig till Klubben räknar jag med att risken finns att jag torskar allt. Gör jag det så visst, det är trist och svider lite, men det är pengar jag kan torska. Om man däremot tar med sig 3000 som man har råd att torska och sedan tar ut 3000 till på kortet (som man iaf i början av kvällen INTE ansåg sig ha råd att torska) ´så kan man ha ett problem.

 

Men det händer ju även att man tar ett skott på en högre nivå när man har haft bra flyt, så länge man har pengar till det så tycker jag inte att det är någon fara. Sen kan man ju även se det som att insatserna nästan alltid ökar mot slutet av kvällen när man spelar livespel, frammåt småtimmarna så är ofta både potterna och stackarna 3ggr större än vad dom är i början av spelet.

 

Jo, absolut. Också vagt formulerat, borde vara något i stil med: När du vinner så ökar du successivt dina insatser för att vinna ännu mer, trots att du spelar alldeles för högt.

 

Det är jävligt svårt att formulera en mening. Jag förklarar här vad ajg tänkte lite när jag skrev mina kommentarer. Att folk skottar när de har råd och att stackarna är 3xdjupare och en preflopraise på 25xBB i vårt slaskhomegame får tre syner (trots att man "vet" att fi har ett högt PP) är en annan sak.

[Joeduck]

* Du prioriterar spelet före din familj, vänner, arbete. Du har svårt att avstå från att se spelprogram på TV, ett bingobesök eller liknande.

Om mitt intresse ligger i spel, samt tjänar mer pengar på det jmf med att vara o gosa med familjen så är det bara EV+.

Inget jävla missbruk.

[Kontextus]

Jag måste kommentera det där om att fortsätta spela när man har haft flyt under en längre stund. Hur många har inte åtskilliga gånger varit med om ett s k hotseat vilket de har velat utnyttja genom att "surfa vidare på vågen" tills det slutligen har vänt och inget funkar längre? Men faktum är att flera kända pokerförfattare och legendarer som t ex Doyle Brunson menar att det är ett vanligt nybörjarfel att sluta när det har gått bra ett tag. De rekomenderar alltså att man sitter kvar istället för att lämna när det har gått bra. Förvisso lätt för rika knösar att säga men ändå . Jag anser iallafall inte att följande av ett välkänt proffsråd ska tolkas som ett tecken på spelberoende och själva problematiken ligger inte där.

[badabing499]

Om mitt intresse ligger i spel, samt tjänar mer pengar på det jmf med att vara o gosa med familjen så är det bara EV+.

Inget jävla missbruk.

 

finns ju de som jobbar jämt och skiter i sin familj så visst...

[BFbanken]

Jag tror personligen att om man ska kunna bli en bra och vinnande pokerspelare i längden måste man veta om hur en spelmissbrukare är och jämföra sig själv med en om man har några likheter och försöka anpassa sig

 

/Martin

[Fred_J]

Måste spelmissbruk vara ekonomiskt relaterat? Kan man inte vara missbrukare av andra nätspel, exempelvis Counterstrike?

 

Är det drömmen om vad man kan göra med alla pengar man kan vinna samt vad man inte kan göra för de pengar man förlorar som gör att spelberoende blir så pass allvarligt? Om man tar bort denna aspekt, och tittar på spel som inte handlar om pengar, varför utvecklas det inte lika mycket beroende kring dessa?

[Andrew_W]

Måste spelmissbruk vara ekonomiskt relaterat? Kan man inte vara missbrukare av andra nätspel, exempelvis Counterstrike?

Man kan vara spelberoende av typen spel som du nämner, så det behöver inte handla om pengar. Det finns behandling idag riktad till personer med dataspelsberoende, så visst kan folk få problem med den typen av spel.

 

Är det drömmen om vad man kan göra med alla pengar man kan vinna samt vad man inte kan göra för de pengar man förlorar som gör att spelberoende blir så pass allvarligt? Om man tar bort denna aspekt, och tittar på spel som inte handlar om pengar, varför utvecklas det inte lika mycket beroende kring dessa?

 

Jag vet inte hur vanligt det är med dataspelsberoende jämfört med t ex spel som poker, men man kan väl anta att fördelningen skiljer sig åt beroende på vilken åldersgrupp man tittar på. Teoretiskt sett ska ju de yngre kidsen inte ha tillgång till spel om pengar.

 

Någon som spelar om pengar riskerar ju att få en massa skulder vilket kan få personen att spela ännu mer i hopp om att vinna tillbaka pengar. På så sätt kan själva spelandet om pengar hjälpa till att vidmakthålla spelberoendet. Spel om pengar innebär ju också oftast möjlighet till många och omedelbara belöningar vilket ökar risken för beroende.

 

Sen är det ju ganska uppenbart att det, oavsett speltyp, kan få ganska allvarliga konsekvenser för måendet om man t ex sitter instängd i ett rum dygnet runt och de enda sociala kontakterna är genom spelet och man dessutom slutat äta, sova och röra på sig regelbundet. Det som håller liv i spelandet är i princip att den enda strategin man har för att lindra ångesten är att spela ännu mer. På så sätt är det ganska likt substansberoenden.