Gå till innehåll
TotalFarsa

Ögonoperation - Keratoconus

Recommended Posts

Hej alla!

 

Vad skönt det känns att det finns andra i samma situation som jag.

Tänkte berätta lite om vad jag varit med om med keratoconus så här långt.

 

Fick diagnosen när jag var 16 (är idag 26). I början gick det bra att justera synfelet med glasögon men nånstans i 20-års åldern började det gradvis försämras. Läkaren rekommenderade mig att börja med hårda linser och jag fick tips om en optiker som skulle vara duktig på området.

 

Besökte denne optiker kanske ett hundratal gånger och provade det mesta som finns. Alltifrån små hårda till större mjuka, klack, partiellt mjuka osv. Fick ett par hårda som funkade drägligt ett tag men efter en tid uppstod en skada på en av linserna så jag rispade upp en massa sår i ena hornhinnan. Det gjorde vansinnigt ont och efter det så vägrade jag använda den typen av linser mer. Optikern blev då lite sur och jag bestämde mig för att köra med glasögon men se ruttet istället. Orkade inte hålla på mer.

 

Gradvis försämrades synen än mer och jag fick kontakt med en annan optiker i en annan stad som började prova ut på samma sätt som den tidigare. Hon insåg dock ganska snart att det var ett hopplöst fall och jag remitterades till sjukhuset.

 

Jag har alltså kört med glasögon i stort sett hela tiden men haft en ganska rutten syn. Klarar inte av linser så det har inte funnits något alternativ.

 

Fick komma till nån slags überläkare på Umeå Universitetssjukhus som direkt förordade transplantation. Jag hade pratat med mina andra läkare om det tidigare också men man ansåg att jag var för ung.

 

Om fyra veckor transplanterar jag min högra hornhinna för att sedan ta den vänstra när man sett resultatet.

 

Har ett par frågor till er som gjort denna operation (inte laser och annat bjäfs). Jag gör också en partiell transplantation - alltså man byter ut "centrum" av hinnan.

 

1. Hur länge kan jag räkna med att vara sjukskriven? Jag sitter vid sex dataskärmar och kan inte jobba med endast mitt vänstra öga. Hur länge tror ni jag kommer behöva vara borta?

 

2. Har man ont efteråt? Får man nån slags smärtstillande med sig hem eller är det bara droppar som gäller?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Har ett par frågor till er som gjort denna operation (inte laser och annat bjäfs). Jag gör också en partiell transplantation - alltså man byter ut "centrum" av hinnan.

 

1. Hur länge kan jag räkna med att vara sjukskriven? Jag sitter vid sex dataskärmar och kan inte jobba med endast mitt vänstra öga. Hur länge tror ni jag kommer behöva vara borta?

 

2. Har man ont efteråt? Får man nån slags smärtstillande med sig hem eller är det bara droppar som gäller?

 

Tjena! låter som du ska göra exakt samma operation som jag genomgått. Kika efter mina inlägg bakåt i tråden (där jag tror att jag beskrivit mina upplevelser).

 

Som svar på dina frågor:

 

1. Det sades att jag skulle vara borta 4 veckor men eftersom jag återhämtade mig väl och dessutom kunde arbeta från kontoret så var jag tillbaka efter tre. Tillhör att jag bär hård lins på vänster öga (opererade höger) och ser såpass bra på det att det hitills har kompenserat för hur dåligt jag sett på högra. Vet inte riktigt hur det påverkar dig om du nu bär glasögon. Men vad gäller återhämtning/sjukskrivning så var jag bara borta tre veckor iaf. Fråga på om nåt är oklart här :-D

 

2. Hade inte speciellt ont om jag ska vara ärlig. Låg kvar på sjukan nån dag eller två efter OP och sen skeppades jag hem. På sjukhuset fick jag finfina tabletter mot värken (som jag då alltså inte upplevde som speciellt jobbig). Fick två st sorters ögondroppar. En som var desinficerande och en som ska förhindra bortstötning av implantatet. Den senare kör jag fortfarande med än idag, ca 11 månader efter operationen. Men ska in på konsultation om ca en månad och då tas den förmodligen bort. Ser bättre på det ögat idag förresten. Kan nästan läsa undertexten på tvn på fem meters håll. Det har jag inte kunnat göra på 15 år.

 

Fråga på och läs bakåt i tråden.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Tjena! låter som du ska göra exakt samma operation som jag genomgått. Kika efter mina inlägg bakåt i tråden (där jag tror att jag beskrivit mina upplevelser).

 

Som svar på dina frågor:

 

1. Det sades att jag skulle vara borta 4 veckor men eftersom jag återhämtade mig väl och dessutom kunde arbeta från kontoret så var jag tillbaka efter tre. Tillhör att jag bär hård lins på vänster öga (opererade höger) och ser såpass bra på det att det hitills har kompenserat för hur dåligt jag sett på högra. Vet inte riktigt hur det påverkar dig om du nu bär glasögon. Men vad gäller återhämtning/sjukskrivning så var jag bara borta tre veckor iaf. Fråga på om nåt är oklart här :-D

 

2. Hade inte speciellt ont om jag ska vara ärlig. Låg kvar på sjukan nån dag eller två efter OP och sen skeppades jag hem. På sjukhuset fick jag finfina tabletter mot värken (som jag då alltså inte upplevde som speciellt jobbig). Fick två st sorters ögondroppar. En som var desinficerande och en som ska förhindra bortstötning av implantatet. Den senare kör jag fortfarande med än idag, ca 11 månader efter operationen. Men ska in på konsultation om ca en månad och då tas den förmodligen bort. Ser bättre på det ögat idag förresten. Kan nästan läsa undertexten på tvn på fem meters håll. Det har jag inte kunnat göra på 15 år.

 

Fråga på och läs bakåt i tråden.

 

 

OK tack för svaren. :)

 

Man är ju bara livrädd att bli tvingad tillbaka till jobbet för tidigt när man redan nu har svårt att klara av det.

 

Men visst är det väl en sanslöst konstig sjukdom? Den är ju så bedräglig så till vida att man vissa dagar tycker att det funkar ganska hyfsat medan man andra dagar känner sig typ blind. Det är konstigt tycker jag. Sedan så är ju informationen skrämmande dålig - det här har varit den bästa informationskällan som jag hittat och det säger väl det mesta.

 

Min prognos ser i vart fall god ut enligt läkaren. Han tror att jag kommer kunna se i princip lika bra som vem som helst med glasögon efteråt, vilket känns heelt fantastiskt. Jag har ju dock förstått att det kan ta ett bra tag innan det blir ordning på grejorna men det är väl bara att bita ihop.

 

Såg också tidigare tråd om försäkringspengar. Jag har den här sjukdomen anmäld hos Trygg Hansa (morsan och farsan hade en sån där barnförsäkring) och det verkar inte uteslutet att jag kommer få någon slags ersättning därifrån. De har ju dock velat att jag ska vänta till operationen är genomförd för att därefter fastställa hur dåligt jag ser. Vore ju najs om man fick några loppor därifrån! :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Man är ju bara livrädd att bli tvingad tillbaka till jobbet för tidigt när man redan nu har svårt att klara av det.
Förklara din arbetssituation för läkarn så ska du se att han sjukskriver dig lämpligt länge :-D

 

Men visst är det väl en sanslöst konstig sjukdom? Den är ju så bedräglig så till vida att man vissa dagar tycker att det funkar ganska hyfsat medan man andra dagar känner sig typ blind. Det är konstigt tycker jag. Sedan så är ju informationen skrämmande dålig - det här har varit den bästa informationskällan som jag hittat och det säger väl det mesta.
Håller med, informationen är sjukt dålig. Säger ju en del att en liten tråd på ett pokerforum får högst googleresultat :ola: När det gäller synen så tycker jag inte att dagsformen är speciellt påtaglig för mig men så använder jag ju inte glasögon heller. Ärligt talat rätt förvånad att du klarar dig med det. Jag skulle vara totalt blind om jag försökt med glasögon iaf :-D

 

Min prognos ser i vart fall god ut enligt läkaren. Han tror att jag kommer kunna se i princip lika bra som vem som helst med glasögon efteråt, vilket känns heelt fantastiskt. Jag har ju dock förstått att det kan ta ett bra tag innan det blir ordning på grejorna men det är väl bara att bita ihop.
Rätt förvånad där med. Min läkare ville inte säga något om hur han såg på mina möjligheter att få tillbaka en godtagbar synförmåga post-op. För din egen skull, ha inte några höga förväntningar utan var realist. För mig har det blivit bättre och jag hoppas snart kunna börja bära lins på det opererade ögat vilket förmodligen borde leda till att jag ser riktigt bra igen. Men jag är ändå glad att läkarn inte haussade min förväntningar för då hade jag blivit sjukt deppig om det inte blev så bra som jag förväntat mig. Enligt min läkare så tar det ca ett år innan man kan säga "så här blev resultatet av operationen" just för att det tar så lång tid för hornhinnan att läka och "räta ut sig" efter operationen.

 

Såg också tidigare tråd om försäkringspengar. Jag har den här sjukdomen anmäld hos Trygg Hansa (morsan och farsan hade en sån där barnförsäkring) och det verkar inte uteslutet att jag kommer få någon slags ersättning därifrån. De har ju dock velat att jag ska vänta till operationen är genomförd för att därefter fastställa hur dåligt jag ser. Vore ju najs om man fick några loppor därifrån!
Hehe, gratz o lycka till.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej, kul med en tråd som behandlar denna sjukdom.

Jag är 30 år gammal och fick diagnosen för ca 2 1/2 år sedan. Det började med att jag för ca 5-8år sedan, minns inte exakt, började se dåligt på vänster-ögat. Optikern skickade en remiss till Mölndal sjukhus, fick där träffa en katastrofal ögon-läkare, som inte kunde hantera apparaterna där, utan fick fråga sjuksyrrorna hur man ställer in dem..

 

Han skickade mig tillbaka till optikern (Brill-Man, supernöjd med dem), med ordinationen om en starkare lins, men optikern som redan misstänkt keratocunus, men som inte sagt något till mig, skickade mig till en läkare i centrum, minns inte vilken.. men han sa att det är keratocunos. Eftersom Brill-man inte har hårda linser så skickade de mig till Ulf Brunlöf. Provade först en sån där liten mini, som var hård, och den hade jag ca ett år. Men den skavde och hade sig eftersom jag vistades i dammiga miljöer..

 

För lite drygt ett halv-år sedan fick jag en större hård, som sitter kvar bättre och som varit helt oky. Men på sista tiden har jag fått jädrans ont i ögan och det fastnar en massa klet (pollen?) på linsen som gör att jag tappar fokus och ser kasst.

 

Har funderat på nån form av operation, vart vänder jag mig för steg ett, dvs komma i kontakt med en operationsvillig och trevlig ögonläkare, gärna i Gbg-trakten?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej alla!

Kan säga att detta e första gången jag nånsin skriver i ett forum, men tycker det e viktigt att jag delar med mig vad jag upplevt. Opererades för fjärde gången i höger öga förra veckan. Lite backgrund till det hela, Sammanfattar lätt:

 

Jag fick sjukdomen som de flesta andra i 13 års åldern. Höger öga totalt borta, såg inget med den alls efter ett par år. Vänstern lite bättre men såg inget heller utan hård lins. När jag var 23 gick det inte längre med lins i höger öga, Den hade buktat ut så mycket att lisen satte sig inte på ögat. Bestämdes för transplantation. Tog bort en "liten" bit av hornhinna "metoden". Efter att stygnen suttit i ca 2 år togs de bort. Jag såg bättre nu, men tro mig det var inte mycket. 6 månader (2005) efter att stygnen tagits bort opererades jag genom att man gjorde "snitt" för att jämna ut brytningarna. Lyssna o häpna nu, jag hade 100% syn i ögat dagen efter denna operation och nån vecka framåt, tom läkaren blev lite förvånad. Tyvär så blev synen sämre sakta sakta.. slutresultat var 50% synskärpa efter 2 månader, men synen fortsatte försämras, hornhinnan hade inte läkte "snyggt", denna sistnämda operation gjorde jag om 2 gånger efter det. och senast förra veckan, nu går jag o droppar kortison. Slut resultat om 2 månader säger de. Skillnaden denna gång är att jag ser inte 100% efter 1 dag som i de 2 tidigare operationerna, nu ser jag dåligt men märker efter en vecka att synen förbättrats lite, inget wow resultat vilket jag inte förväntar mig heller men hoppet finns där. Orsaken till sista opertion kan jag tillläga att ögat är känslig för hård lins som jag faktiskt såg bra med men kunde inte bära så länge. Vänster öga har jag lins i och vill inte operera. Det har kommit ut en ny hård lins nyligen som är "större". Jag har fått bättre syn med den linsen och inget skräp kommer in och irriterar längre. Alltså detta var en kort sammafattning av sju år efter operation. Jag kommer uppdatera om resultatet. Har ni frågor så fråga på bara.. Jag går hos Ulf Brunlöv I gbg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tjena! Jag har också keraktokonus och har fram tills nu aldrig varit i kontakt med någon annan som har det.

 

Min historia börjar sommaren 2006, när jag alltså va 13 år, och klagade till mamma att det var stora ljusringar runt alla lampor när jag kollade med vänsterögat. Hon ringde möldahl sjukhus och 1 timme senare satt jag på akuten och fick diagnosen keraktokonus, jag såg inte tavlan man gör syntestet på. Fick tid hos optikern Ulf Brunlöv som sa att jag var det konstigaste fallet han haft under sin tid som expert på sjukdommen, jag hade perfekt syn på ena ögat men bland den värsta keraktokunus han sett på andra. Och det hade utvecklats sedan en spikad ögonkontroll 1-2 år tidigare. Jag försökte med lins i ett halvår tills hornhinnan helt enkelt blev för "toppig" för att linsen skulle kunna fastna. Efter ett kort besök på möldahl fick jag en tid för operation redan ett par veckor senare då det var akut, honhinnan hade blivit så tunn att den kunde spricka om dom väntade längre, hade då 8% syn på vänsterögat. 24 April 2007 (14 år gammal) hyvlade dom av honhinnan och sparade bara det allra innersta mot ögongloben för att sy på transplantatet över. Vaknade och hade ont så in i helvete i ögat men lyckades knarka bort det med panodil och 2 andra roliga piller som jag tog så fort smärtan kom tillbaka. Åkte hem 2 dagar senare och droppade kortison och nån annan droppe 6 gånger om dan i 2-3 veckor för att sedan trappa ner och körde 1 gång/dag tills nån vecka efter att jag tog bort stygnen, 6 månader efter operationen. Har aldrig riktigt tyckt att jag sett särskillt bra men det blir bättre. Eftersom jag nästan ser perfekt på andra ögat så tänker jag ju inte på hur jag ser med det dåliga så det har inte spelat så stor roll. Jag gjorde operationen mest av anledninge att hornhinnan hade spuckit och jag hade blivit helt blind om jag bangat.

 

Har sedan dess kört med hårda linser på västra ögat och det blir en riktigt fet skillnad. Utan linns kan jag knappt läsa att det står Arla på ett mjölkpaket om det står på bekvämt läsavstånd för andra ögat, om ens det. Med linns ser jag nästan perfekt nu och det har sakta blivit bättre sen jag började med den för 3 år sen. Nu väntar jag bara på att högerögat ska fucka nån gång i framtiden också, men de ska vi förhoppningsvis kunna undvika ett tag. :D

 

Nu 17 år gammal har jag märkt att det har kommit en del sköna biverkningar med denna sjukdommen som antagligen är väldigt unika för mina ögon. Jag är väldigt intresserad av abstrakt och psykadelisk konst och eftersom jag har noll avståndsbedömning utan lins så kan jag se helt sjuka bilder och mönster i naturen när allt djup tas bort och allt får en lite ofokuserad touch, vilket är grymt häftigt. Det enda dåliga jag upplever förutom att det är sjukt jobbigt att ha linsen är att jag inte har något djupséende, antagligen just för att jag undviker linsen och aldrig vänjer mig

 

För er som ska göra en transplanation så vill jag verkligen råda er att ta de lugnt under återhämtningen. Eftersom jag bara va 14 år och alltid har haft en no worries attityd till livet och inte fattade eller fattar att vad jag gör kan göra stor skilland senare så va jag inte jätteförsiktig utan va uppe en del och pilla i ögonen rätt tidigt efter transplantationen. De kan mycke väl ha påverkat resultatet, vilket jag är lite missnöjd med nu. Annars är de inget att va orolig för. Visst fan är det jobbigt men det är inget att tänka på. Det är också en cool upplevelsev. Har inte riktigt koll på försäkringen men har hört nått om att dom vill vänta och se hur invalidiserad jag blir först.

 

One Love!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bra stories, najs att ni delar med er.

 

Är numera uppsatt på transplantationslista för att plocka hela hornhinnan inom nåt år. Går också till Brunlöv i Gbg men opereras på Mölndal.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Till Tbille: Du har säkert hört talas om "crosslinking", vilket är det senaste inom Keratoconus behandling. Varför skyddar du inte ditt andra öga redan nu? Crosslinking är typ "stopp av sjukdomen i ögat".

 

Har ni andra hört att man kan transplanetera med konstgjord hornihinna, försök har gjorts i Linköping har jag för mig. Mkt mindre risk för avstötning åbla. Kan ni vänta s tycker jag inte ni ska förhasta er utan avvakta och ta bästa behandlingen.

Operations metoderna har utvecklats enormt på senare år och jag vet att i Usa (cedars i LA)så tar man bort gamla hornhinnan med laser så man får perfekta mått där den nya hornihinna passar in, därmed får man mindre brytningar för det är där stygnen sitter som det oftast läker ojämnt. Därför jag ej har opererat min vä öga ännu.

var inte för blyga att fråga ut läkaren om allt, sitt inte bara och säg ja ja till de.

 

Uppdatering om mig: Ska träffa optiker nästa vecka för fösta gng efter min Operation, det e 2 månader sen nu. Återkommer med resultat.

 

Nu har jag varit på kontroll och resultatet var inte speciellt lyckat, nästan samma som innan opration och ändå tycks det att jag ska prova med lins igen vilket var egentligen orsaken till operation..

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tar mig friheten att "uppa" tråden, och ner på förhand om ursäkt för det långa inlägget men jag måste verkligen skriva av mig. Fick för drygt tre månader sedan diagnosen keratokonus på LTV (ögonkliniken)...

 

Men min historia börjar egentligen för många år sedan, när min optiker, efter en synundersökning, kom fram till att jag hade ett, hör och häpna, "helt vanligt brytnignsfel" - utan eftertanke. Jag brydde mig inte nämnvärt, remissen uteblev, synen på det ena ögat blev gradvis sämre, åren gick. I våras planerades körkortet in, och en ny synundersökning (hos samma optiker) genomfördes. Resultatet var, minst sagt, skrämmande: under en femårsperiod hade synen på vänstra ögat försämrats avsevärt, från 0,6 till 0,1, och den lokala optikern stod nu där utan något svar och var märkbart förbryllad. Den här gången skickades remissen till landstingssjukhuset. Det var maj - och sommaren hade inte riktigt satt sig över Sverige än.

 

Den fantastiska - och efterlängtade - värmen kom till slut: sommaren var här. Jag hann uppleva "den varmaste sommaren i Sverige" sedan den förra och sista varmaste sommaren i Sverige, vilket enligt uppgifter (som jag fått på ryktesvägar) var samma år som Edgar Allan Poe smittades med syfilis. Eftersom jag är en eländig student, som lever på CSN och är determinerad att förr eller senare smittas med klamydia, börjar studierna i augusti. Jag klarar av att läsa studentlitteraturen, även om jag föredrar att hoppa över den (på grund av den alldeles för selektiva sorteringen och det alltid återkommande kvinnan-har-också-sin-plats-i-historia temat), tack vare mitt högra öga, som egentligen mer värt än någonting annat i mitt liv, hur sorgligt det kan tyckas. Jag såg fram till för några månader sen bara fullkomligt perfekt, men fick på det senaste syntestet runt 0,7...

 

Hursomhelst. Studentlitteraturen betades av trots sin uppenbara och redan nämnda brister, men det viktiga pappret, i vilket en inbokad tid hos en riktig ögonläkare stod att läsa, såg jag inte till. Jag tänkte inte mer på det. Det fixar väl sig. Om Sverige kan komma ur den ekonomiska depressionen, som vi motvilligt i efterhand måste erkänna faktiskt var ett verkligt fenomen, så kan väl mina ögon, dessa tappra soldater i frontlinjen, bland alla skyttegravar hålla fortet, och fortsätta utestänga det starka ljuset ett litet tag till. Vi lyckades. De vackra höstkvällarna värvades med diverse osedligheter, i form av musik, skönlitteratur och film (de två sistnämnda konstformerna uppfattas och upplevs väldigt lite eller ingenting alls av mitt vänstra öga).

 

Så till slut, en oktoberdag, vände postmannen uppochner på min värld: ett brev, adresserad till mig, från LTV, hamnade försiktigt och vackert på min slätvävda dörrmatta. Jag var inbokad. Äntligen! I slutet av oktober träffade jag upp med min ögonläkare, som efter noggrann iakttagelse visade sig vara en underläkare, och genomförde de olika momenten i vad som skulle komma att bli min definitiva synundersökning. Hon talade med sin kollega, tillika sjukhusoptiker, och kom gemensamt fram till att mina ögon var sjuka i keratoconus, en sjukdom som beskrevs knapphändigt och utan någon egentlig innebörd. Sjukhusoptikern, en i mina ögon guru i dessa sammanhang, beskrev ett ingrepp/behandling som gick under det diffusa spelnamnet "cross-linking"* (som jag av mer eller mindre rimliga anledningar inte kunde sluta förknippa med ett datorspel) - behandlingen hade gett goda resultat, i ett fall hette det att någon till och med fick förbättrad syn. Behandlingen stoppar helt enkelt sjukdomsutvecklingen. De frågade mig om jag var intresserad men bad mig lika snabbt att inte ge ett svar i detta nu, utan låta dagens fynd sjunka in och komma med ett definitivt besked först om tre dagar. Jag kunde inte behärska mig - vem f*n vill inte genomgå en behandling som mer eller mindre är risk- och smärtfri, om det öht. finns en liten möjlighet att sudda ut min suddiga syn, tänkte jag.

 

Tre dagar senare ringde jag upp min sjukhusoptiker och bad om att få behandlingen. En ny tid kommer med posten, berättade han. Jag log. Drygt en månad senare dimper ännu ett vackert omslutet brev ner i min brevlåda, och det stod att läsa: "Välkommen till ögonkliniken! Du har erhållit tid enligt nedan: torsdagen den 9 december". Jag behövde inte förbereda mig på något vis, det var totalt meningslöst att tömma magen eller inte dricka vatten. Allt jag skulle göra var att vakna tidigt, komma dit, ta en lugnande, få lokalbedövning, ligga ned helt plant, låta läkaren skrapa bort det yttersta skiktet på hornhinnan, därefter låta honom droppa i vitamin B2-lösning under drygt 20 minuter, och, avslutningsvis, ligga still under ett UV-ljus i 30 minuter - och det gjorde jag. Ingreppet gick bra till, det gjorde inte nämnvärt ont, sjuksköterskan var förmodligen världens snällaste människa, och sjukhusoptikern gick bara runt där och viskade om det där fallet (ni vet, han som efter behandlingen fick förbättrad/tillbaka sin syn).

 

Efter behandlingen möttes jag av smärre komplikationer: det starka ljuset från alla lampor i sjukhushallarna och solljuset som studsade mot snöhögarna fångade min uppmärksamhet, mina blodsprängda ögon och de något skygga rörelserna i min gångstil väckte med stor sannolikhet allmänhetens harm. På vägen hem började små känningar, nästan omärkbara smärtor och irritationer i ögat. Jag droppade med min smärtstillande dropp, som jag fick efter ingreppet. Det var det. Efter ett par timmar slutade dropparna att värka, istället tog alla värkar över. Jag lyckades göra slut på dropparna, två hela flaskor, under det första dygnet. Fyf*n för smärtan - jag har aldrig i hela mitt liv upplevt sådan smärta. Ringde till min sjukhusoptiker på morgonen och bad om att få ytterligare en flaska, han ordnade med någonting starkare, samma slags droppar som jag hade fått under behandlingen. De två första dygnen knaprade jag på Alvedon och Ipren regelbundet, och droppade, enligt läkemedelsordinationen, också antibiotikaögondroppar var sjätte timme. Det har gått fem dagar nu. Ögat är fortfarande lite irriterat, småröda och jag försöker alltjämt vänja det vid ljus. Imorgon ska jag på återbesök. Återkommer med ännu ett inlägg vid tillfälle.

 

På den vägen var det. (Ni får ha överseende med, ja, allt som kan uppfattas som fel, irriterande eller tråkigt)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Cyann, bra inlägg och härlig dramatik i din tråkiga situation. Det där som hände dig hos optikern bli man arg av att höra, jag fick höra samma sak och glasögonen blev tjockare o tjockare tills det inte gick. Man kanske borde höja kraven för att kunna ta optiker examen. Nu fanns inte crosslinking för fem år sen men jag kan sätta att de missar det än idag. Man bör nog uppsöka läkare och inte optiker när man märker att synen börjar svikta.

 

Intressant att nån här har genomgått cross linking och du får se till att uppdatera oss framöver hur det har gått för dig. Jag tycker du gjorde helt rätt, hade inte själv tvekat en sekund men i mitt fall e det tyvär försent.

 

Själv har jag fått en lins till det senast opererade ögat, visst skärpan är grymm och jag ser jättebra med den linsen, men ögat pallar inte med den och säger oftast ifrån, det svider och blir irriterat och får vila den i dagar innan den går på igen. Ska försöka vara försiktig med den och öka timmarna gradvis med den på. Är inte optimistiskt kan jag säga er..

 

Tråden har dött eller??

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Tråden har dött eller??

 

Ska byta hela hornhinnan på höger öga inom ett år så lär väl inte ha så mkt att säga förns det är gjort. Har gjort lilla transplantationen på det ögat men de var inte nöjda med resultatet så nu kör vi på att byta hela.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Ska byta hela hornhinnan på höger öga inom ett år så lär väl inte ha så mkt att säga förns det är gjort. Har gjort lilla transplantationen på det ögat men de var inte nöjda med resultatet så nu kör vi på att byta hela.

 

Vad var det som inte funka med lilla transplantationen?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Vad var det som inte funka med lilla transplantationen?
Resultatet blev inte så bra som man hade hoppats på. Det är ju alltid en risk man tar med en sådan typ av transpantation. De har dock högre sucess-rate då de byter hela hornhinnan.

 

*snabbedit* Den nya linsen är lite grumlig vilket tar ner synskärpan en del.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tråkigt, suger att du ska behöva gå igenom en ny transplantation.. En sak som jag irriterar mig på e om de nu vet att ett visst ingrepp ger bättre reslutat så varför inte göra den från början.. Hoppas det blir bra denna gång!!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Tråkigt, suger att du ska behöva gå igenom en ny transplantation.. En sak som jag irriterar mig på e om de nu vet att ett visst ingrepp ger bättre reslutat så varför inte göra den från början.. Hoppas det blir bra denna gång!!

 

Troligtvis för att det inte är givet att den större operationen ger bättre resultat samt att den större operationen är en större operation.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Tråkigt, suger att du ska behöva gå igenom en ny transplantation.. En sak som jag irriterar mig på e om de nu vet att ett visst ingrepp ger bättre reslutat så varför inte göra den från början.. Hoppas det blir bra denna gång!!

Jo, affe, enligt läkarn så ökar chansen, för mig, att få ett bättre resultat givet att jag transplanterar hela hornhinnan. Men sen finns det ju aldrig några garantier, dock ger deras erfarenhet det.

 

De gör den lilla operationen för att de hoppas att den ska räcka eftersom det är precis som affe säger, större OP, större risk. Till exempel ökar risken för avstötning markant (läste en siffra på 0,7% vs 16% men vet inte om det stämmer).

 

Läggs in 9/3, opereras dan efter. Blir till att ladda padden med ljudböcker och Sveriges Radio-appen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Hej, hur upplever ni Ulf Brunlöf?
Hur menar du? :)

 

Har gått till honom de senaste 6-7 åren och har alltid fått bra hjälp med mina fasta kontaktlinser. Han verkar kunnig på området keratoconus, vilket har vart prio 1 för mig.

 

Gjorde komplett hornhinnetransplantation på Mölndal i torsdags och det kändes jäkligt ok from det att narkosen släppte. Till skillnad från andras upplevelser av denna sorts op så har jag inte haft någon nämnvärd smärta efter ingreppet utan det obehagliga sträcker sig till en ökad ljuskänslighet men det lär gå över med tiden. Rinner en del ur ögat också men det har minskat markant de senaste dagarna.

 

Har återbesök om en dryg vecka och då tar de bort skyddslinsen som sitter över ögat just nu. Först då lär man väl kunna säga något om eventuellt resultat även om det slutgiltiga resultatet inte visar sig förns sista stygnen tas bort om ca ett år.

 

Tar 6+6 ögondropper om dan nu, rätt bökigt...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Troligtvis för att det inte är givet att den större operationen ger bättre resultat samt att den större operationen är en större operation.

 

Det e samma sak om du går till en läkare, de testar sig oftast fram med olika mediciner för att se om nåt biter på sjukdomen, isåfall har de löst det. Ofta händer det att många får prova massa mediciner innan man vet säkert vad det är vilket jag tycker är onödigt. varför inte ge sig på problemet direkt istället för symptomen??

 

När det gäller hornhinnetransplantation så e vi efter i sverige, man skär fortfarande bort med "kniv" i andra länder så använder man laser vilket medför mer precist passande. därmed kanske slippa alla "snitt" operationer efter transplantationen för att ta bort brytningarna..

 

Jag har gått hos Ulf i 6 år och tycker att han är jäkligt bra faktiskt. Han e kunning som andra säger och är väldigt bra uppdaterad.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har gjort crosslinking operationen. Har gått cirka 3 månader sedan jag gjorde den. Gjorde hur ont som helst dagarna efter som om ni är påväg att göra detta så har gott om piller. Använde själv tramadol andra natten. Kan säga såhär att inte har det blivit bättre och känns lite onödigt att göra operationen om det enda inte blir bättre. Men tydligen så ska det ju stanna upp vare sig iallafall. Undrar nu ifall det är någon annan som har gjort denna metod och kan berätta lite om hur ni hade det?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Vad ska man göra för att få 100 % syn i ett öga med synfel pga keratoconus?

Ring mölndals sjukhus växel på 031 343 1000 och be att få komma till ögonavdelningen där du förklarar hur det ligger till. Om det är exakt rätt väg att gå är jag osäker på men det är en bra start.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tjena, har själv denna fördömda sjukdom vid namn keratokonus och har genomgått två olika behandlingar vid tre tillfällen. Fick sjukdomen när jag var en 13-14 år och fick hoppa omkring mellan en hel bunt olika optiker och idioter till läkare innan jag fick en vettig ögonläkare på st eriks som kunde konstatera vad det var för fel med mina ögon.

 

Crosslinking behandlingen har jag fått på båda mina ögon och förvånansvärt så har jag fått behålla större delen av min syn, åtminstone på mitt vänstra öga, mitt högra är desto värre men kan fortfarande se på det om än lite suddigt. Efter operationen var det jobbigt första dagen tyckte jag, sen var det bara att blunda med det opererade ögat om man ville titta på TV eller liknande för att ha något att göra. Smärtan var väl inte överdrivet farlig heller, men jag hade tur och blev opererad på kvällen så jag fick sova bort det värsta när jag kom hem. :)

 

Har även fått intacs på mitt högra öga, är dock väldigt sugen på att ta ut dessa för jag tror att det är de som gör mitt öga väldigt irriterat ibland. Vågar inte påstå att de har hjälpt så mycket, däremot är jag lite osäker eftersom att jag inte har gått på regelbundna kontroller och liknande.

 

Är lite sugen på att göra en så kallad ICL operation som går ut på att de opererar in en lins inunder hornhinnan som är helt oberoende av hur hornhinnan ser ut. Visst man kanske inte får hundraprocentig syn men lär ju få en hel del bättre syn än den man redan har. Är det någon här som gjort en sådan operation, hur gick det, fått något vettigt resultat eller var det bara onödigt?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej, är ny här på tråden, och fick också registrera mig här på pokerforumet för att kunna delge lite jag med och ställa frågor om keratokonus! Får kanske börja spela lite poker nu också ;-).

Jag fick reda på att jag har sjukdomen i höstas och har det på båda ögonen, men det är värst på det vänstra. Är 40+ och har alltså fått det senare i livet än vad som verkar vanligt här i tråden. Har förstått att jag har det ganska "lindrigt" när jag läser om er som har gjort transplantationer! Men mitt lilla problem är att jag har en annan ögonsjukdom bakom (AKC) vilket betyder atopiskt eksem på hornhinnorna. Detta medför att jag utöver keratokonus kan ha försämrad syn pga hur pass jobbigt eksemet är (pga stress, torra hornhinnor, pollen etc).

Jag gjorde crosslinking på båda ögonen i januari/februari nu i år, och håller med er andra som gjort den att eftervärken var det värsta att uthärda som jag öht genomgått (värre än att föda barn). När bedövningen släppte, höll plågan i sig i 12 timmar minst innan den gick över till att göra något mindre ont. Efter 3-4 dagar kändes det väl inte längre men jag hade dimmsyn i ca 10-14 dagar efter.

Är så glad att jag har det överstökat och hoppas att jag inte behöver göra om det om 10 år igen...

Men nu har jag precis fått stabila linser, och jag är inne på min första invänjningsvecka, och känner mig besviken. Jag har läst här i tråden att det tar ett tag att vänja sig, men det som känns värst är att det är så lätt att de halkar på fel plats under dagen, eller att man kanske tom tappar en lins!! Känns som jag inte vill gå utanför dörren för att man är rädd att tappa en lins om det blåser typ! Sen vet jag inte om det har med invänjningstiden att göra, men att typ titta åt sidorna, eller i ögonvrån är svårt, utan att det skaver och att det känns som om linser ska halka på fel plats. Känns som om jag måste vrida på hela huvudet för att se åt sidorna! Ska det vara så? kommer det att va så hela tiden.

Som sagt det är min första vecka bara, men jag hade nog trott att det skulle vara en befrielse att bära linser! (synen är ju klart mycket bättre än med glasögon, men det känns som att linsen måste sitta EXAKT för att det ska bli så, och inte sitta några mm fel, för att då ser jag lite suddigt).

Eftersom jag dessutom har atopiskt eksem på hornhinnorna kommer det kanske att bli en prövning med linser också....

(Jag går på St:Eriks i Stockholm och har för lindrig keratokonus för att kunna få ersättning och linserna betalda tyvärr...)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa nytt...