Klykas studiedagbok - Multipla normaldistributioner och annat sexigt

[Klyka]

The Mother of All Bumps!

 

Doclame har rätt.

 

---

 

Den här gamla godingtråden skulle man ju kunna blåsa liv i igen. Får se om jag hittar på nåt kul att posta här..

[kossan]

Var håller du hus,din gamla get?

[Klyka]

Hej Kossan,

 

Jag tittar in här då och då. Just nu har jag inga pengar, pga studier med praktik (oavlönat jobb) och ingen tid till att jobba. Därför tillåter jag mig inte riktigt att spela nån poker (inte råd att förlora) och då blir det inte så mycket häng här.

 

Dessutom vågar jag inte visa mig här så mycket innan jag haft råd att betala in mina utlovade 1000 kr till KungKroons välgörenhetsinsamling.

 

Tack för att du bumpade min favvotråd.

[Klyka]

Kära studiekamrater!

 

I mitt examensarbete i energi- och miljörätt har jag stött på en fundering av rättsekonomisk karaktär. Då mina ekonomiska kunskaper är begränsade så slänger jag ut min fråga här, i hopp om att nån slipad ekonom ska hjälpa mig i mina resonemang.

 

 

Miljöbalken har regler som gör att den som driver en miljöfarlig verksamhet kan föreläggas att på egen bekostnad vidta åtgärder enligt tillsynsbeslut enligt miljöbalken (till exempel att flytta verksamheten, att vidta skyddsåtgärder för miljön, mm). Det brukar ju sägas att sådana kostnader i slutändan drabbar kundkollektivet, dvs om ett pappersbruk åläggs att vidta en skyddsåtgärd, så täcks kostnaderna för detta i slutänden av papperskonsumenterna genom att priserna på papper ökar. Men verkligheten är ju inte så enkel. Pappersföretagen torde rimligen redan innan de påfördes extra kostnader ha sett till att få ut så mycket pengar som de bara kan från sina kunder (snarare än det som är den vanliga uppfattningen, att de tänker "oj, nu har vi en massa kostnader här, bäst vi höjer priserna så vi får in mer pengar" - hade det funkat så så hade de redan tidigare höjt priserna). I en fungerande marknadsekonomi torde det inte vara kunderna som får bära kostnaden, utan snarare ägarna till företaget (även om marknadsbilden påverkas i viss mån - när papersbrukets kostnadssida ökar så ändras prisekvationen. Jag tror att det leder till högre priser men mindre utbud, dvs i slutänden ändå en ekonomisk förlust för ägarna och inte för konsumenterna, även om kundkollektivet lider förlust i form av sämre tillgång till billigt papper).

 

Kontentan så långt: På fungerande marknader så är det företagsägarna som drabbas av extra kostnader på grund av tillsynsbeslut enligt miljöbalken. Detta för att företagen inte som svar på tillsynsrelaterade kostnader kan göra något som de inte kunde göra redan innan kostnaden uppstod.

 

Nu över till enätsföretag. Eftersom Energimarknadsinspektionen har tillsyn över tarifferna och nätbolagen bara får ta ut vad som är skäligt i förhållande till vilka kostnader de haft för driften av nätet (jag kan inte tariffreglerna, så här skulle jag kanske behöva lite mer upplysning om hur det fungerar och hur väl de tillåtna tarifferna korrelerar med de faktiska kostnaderna, etc, men låt oss utgå från att de korrelerar ganska väl), så har de inte samma möjlighet att a priori ta ut de vinster de anser sig kunna ta ut från kundkollektivet. När de drabbas av ett tillsynsbeslut som medför kostnader (till exempel att de föreläggs flytta en kraftledning), så torde dessa kostnader ligga till grund för en ökning av den tillåtna tariffen, vilket innebär att nätföretaget får täckning för kostnaden från kundkollektivet.

 

Kontentan: Tarifftillsynen (det faktum att elnät inte är en fungerande marknad och att företagens intäktssida bestäms utifrån deras utgiftssida) gör att kostnader som påförs ett nätföretag genom tillsynen enligt miljöbalken belastar kundkollektivet. På marknader som inte är reglerade på detta sätt belastar kostnaderna i första hand ägarkollektivet.

 

Diskutera!

[Ignatius]

Du resonerar ok, men behöver struktur från teori (och referenser).

 

Det centrala begreppet är "Tax incidence" http://en.wikipedia.org/wiki/Tax_incidence, "Skatteincidens" på svenska, men den svenska wikipediaartikeln suger tyvärr.

 

Skatteincidens (vem den egentliga skattebördan faller på) är välanalyserat inom nationalekonomin och man kan använda dessa teorier för att analysera incidens av en miljöreglering eller-påbud.

 

De viktigaste principerna är att:

1. Den ekonomiska skatteincidensen är oberoende av den lagstadgade incidensen.

2. Skatteincidensen beror på utbuds- och efterfrågeelasticiteterna.

 

Exempel på 1 är att arbetsgivaravgiften inte helt drabbar arbetsgivarna och momsen inte helt drabbar handeln. Exempel på 2 är att varor som människor "måste" ha (dvs konsumenternas priselasticitet är låg) men där producenterna är flexibla (dvs producenternas priselasticitet är hög), som bensin, bara kommer att bli dyrare för konsumenterna om de beskattas eller regleras.

 

Även om du resonerar rätt ok har du alltså fel när du skriver att "På marknader som inte är reglerade på detta sätt belastar kostnaderna i första hand ägarkollektivet." Vem kostnaderna belastar beror alltså på köparnas och säljarna priselasticitet (vilka framgår av efterfråge- och utbudskurvans lutning).

[Klyka]

Tack Ignatius, ska kolla närmare på den där artikeln sen, men så länge: Vad tror du rent konkret i fallet med elnät?

 

Observera att det inte är ellhandelsföretag, alltså de som säljer el per kWh, utan distributören, dvs den som äger nätet och (ofta för annans räkning) levererar elen som det handlar om. Dessa har monopol på eldistributionen i sitt koncessionsområde. Kunderna har ju inget annat val än att köpa oavsett priset (ja, så länge de inte ska vara helt utan el), det är väl vad man kallar låg elasticitet va? Vad gäller nätägarens elasticitet vet jag inte riktigt hur man kan resonera. Dels är det svårt att tänka i kvantitet, därför att de har en skyldighet att leverera till alla i sitt koncessionsområde och för att de inte styr över elmängden, dels som sagt, så sätter de inte priserna själva.

 

Kan man verkligen använda sig av utbud/efterfråge-kurvor på monopolmarknader? På den vanliga marknaden förstår jag att dina resonemang är högst relevanta, men vad ska jag tänka på elnätsmarknaden?

[Ignatius]

Tack Ignatius, ska kolla närmare på den där artikeln sen, men så länge: Vad tror du rent konkret i fallet med elnät?

 

Observera att det inte är ellhandelsföretag, alltså de som säljer el per kWh, utan distributören, dvs den som äger nätet och (ofta för annans räkning) levererar elen som det handlar om. Dessa har monopol på eldistributionen i sitt koncessionsområde. Kunderna har ju inget annat val än att köpa oavsett priset (ja, så länge de inte ska vara helt utan el), det är väl vad man kallar låg elasticitet va? Vad gäller nätägarens elasticitet vet jag inte riktigt hur man kan resonera. Dels är det svårt att tänka i kvantitet, därför att de har en skyldighet att leverera till alla i sitt koncessionsområde och för att de inte styr över elmängden, dels som sagt, så sätter de inte priserna själva.

 

Kan man verkligen använda sig av utbud/efterfråge-kurvor på monopolmarknader? På den vanliga marknaden förstår jag att dina resonemang är högst relevanta, men vad ska jag tänka på elnätsmarknaden?

 

Om priserna är administrativt satta gäller förstås inte modeller som utgår från att säljaren fritt bestämmer priset. I sådant fall, som elnät, måste du istället ta reda på de administrativa regler och rutiner som priset bestäms med. Även om kundernas priselaticitet på el är relativt låg har det begränsad betydelse i det här fallet. Enklast är förmodligen att du läser in dig på hur den administrativa prissättningen fungerar och intervjuar någon som jobbar med den.

[Klyka]

Japps, jag har skickat en fråga till en på Energimarknadsinspektionen, som sköter tillsynen (jag gjorde min praktik där).

 

Men: Om vi gör antagandet att han kommer att säga att den totala avgift de får ta ut från hela kundkollektivet är exakt lika med deras kostnader + 10% (så enkelt är det ju inte, men låt säga), skulle man kunna dra slutsatsen att kostnader belastar kundkollektivet i det fallet? Givet att efterfrågeelasticiteten är mycket låg.

[Klyka]

Kom på en grej. Incidence-resonemangen borde inte göra sig gällande alls. En skatt eller avgift, eller ett miljöpåbud som företagen måste förhålla sig till, innebär kostnader vid varje ny försäljning. Därför påverkar de efterfråge- och utbudskurvorna.

 

Men så är det inte i detta fall. Här handlar det om att företaget får ett föreläggande att vidta en åtgärd som kostar pengar. Det är inte i sig kopplat till framtida försäljning, utan är en engångskostnad. Frågan är hur notan kommer att täckas, och vem som i slutänden får betala.

 

Jo, företaget kommer naturligtvis att maximera sin vinst, för att försöka täcka kostnaden så långt det är möjligt. Men detta är ju ingenting nytt pga kostnaden - företaget har ju alltid försökt maximera sin vinst. Det var detta jag menade med att "företagen inte som svar på tillsynsrelaterade kostnader kan göra något som de inte kunde göra redan innan kostnaden uppstod". Marknadsbilden förändras alltså inte av att kostnaden uppstått, så kunderna kan inte förlora på det - alltså är det ägarna som får stå för notan.

 

Men på elnätsmarknaden ser det annorlunda ut. Där KAN bolaget inte maximera sin vinst, för de får inte fritt bestäma vilka priser de ska ta ut. Priserna bestäms utifrån vad som är skäligt utifrån deras kostnader för driften av elnätet. Men när de påförs en engångskostnad så får (tror jag iaf) de höja sina tariffer för att spegla även den kostnaden. Och eftersom kunderna inte har något annat val än att betala, så hamnar incidensen hos dem.

 

Verkar mina resonemang mer klara nu?

[JNL]

Utbudskurvan lär väl förändras om kostnaderna att tillverka något förändras?

 

Vem det slår på förklarade väl Ignatius mkt bra.

[Klyka]

Utbudskurvan lär väl förändras om kostnaderna att tillverka något förändras?

I beg to differ.

Utbudskurvan påverkas när leverantören bedömer att hans framtida tillverkningskostnader blir högre, så som sker när de åläggs en skatt. Kostnader som är hänförliga till det förflutna och inte påverkar varken intäkts- eller kostnadssidan av framtida transaktioner, såsom ett föreläggande att flytta en kraftledning, har ingen inverkan.

 

Right?

 

Edit: Jämför med att företagets VD spelar bort en miljon av företagets pengar på poker. Påverkas utbudskurvan av det?

[JNL]

"...att tillverka..." var menat framåtriktat, läste kanske lite för snabbt. Jag trodde att kostnaderna även framåt skulle påverkas.

 

 

 

Nedan lite lösryckta tankar som plottras ned utan eftertanke (läs på egen risk)

 

Hur blir det om företaget aktiverar kostnaderna (går det ens?) och/eller om det finansierar utbetalningen med ett lån? Nån sorts framåtriktad effekt lär du kunna hitta, om inte annat så är kapitalstrukturen annorlunda?

 

Dessutom så lär väl företagets bedömning över risken att åka på oväntade kostnader man inte kan styra över förändras av denna händelse? Det skulle väl i så fall leda till att bedömda framtida kostnader ökar?

[Klyka]

Hur blir det om företaget aktiverar kostnaderna (går det ens?) och/eller om det finansierar utbetalningen med ett lån? Nån sorts framåtriktad effekt lär du kunna hitta, om inte annat så är kapitalstrukturen annorlunda?

 

Jag vet inte riktigt vad det här betyder, men nån form av periodisering? Hur menar du att det inverkar?

 

Dessutom så lär väl företagets bedömning över risken att åka på oväntade kostnader man inte kan styra över förändras av denna händelse? Det skulle väl i så fall leda till att bedömda framtida kostnader ökar?

 

Jag har funderat lite i liknande termer, men då mer strukturellt utan avseende på enskilda beslut - den över huvud tagna möjligheten att åka på förelägganden om man skadar människor/miljö innebär ett ständigt närvarande "tvång" att vidta försiktighetsåtgärder, för att slippa sådana konsekvenser. Detta innebär i sig en framåtverkande kostnad som bör påverka utbudskurvan.

[JNL]

Kan inte ge dig nåt bra svar på vad jag menar för jag gissar bara hejvilt men vad jag menade var nåt i stil med.

 

Aktivering: Företaget aktiverar kostnaden och skriver av på den under en viss tid - påverkar marginalen under den tiden. Kanske omöjligt att aktivera något sånt här dock. Känns långsökt.

 

Lån: Om företaget måste ta ett lån för att betala denna kostnad så kommer det att ha räntekostnader framöver. Om de inte måste ta lån så kommer de i vilket fall som helst att ha mindre pengar och därmed inte kunna investera lika mycket utan att låna, nån sorts alternativkostnad har pengarna man nu fick lägga på vad det nu var.

[Ignatius]

Ni för väl vettiga diskussionen båda två, men eftersom priset i det här fallet tycks bestämmas av en myndighet blir det bara spekulationer fram till dess att Klyka kollar upp hur myndigheten gör när de bestämmer reglerat pris. Om priset regleras efter rörlig kostnad spelar en engångsinvestering i bättre miljö ingen roll för reglerat pris (och kostnaden för miljöförbättringen att falla på elproducenterna). Om priset däremot regleras efter genomsnittskostnad i bättre miljö kommer engångsinvesteringen att slås ut på antalet sålda enheter (och kostnaden för miljöförbättringen att falla på elkonsumenterna). Bara att kolla upp vad som gäller med andra ord.

[Dayfly]

Ska försöka beta lite i det här.

 

I första frågan där det inte råder monopol så kan vi ju lära oss en del av Cournot. Om du inte vet vad det är så är det två företag A och B som samtidigt bestämmer vilken kvantitet q dom ska tillverka på en marknad där dom är enda aktörer. Deras totalkostnad är cq där c är marginalkostnaden. Vinsten är priset * kvantitet - kostnad av uppenbara skäl. Priset på varan sätts av efterfrågan/utbudet. Utbudskurvan är linjär och ges av k-x(qA + qB). För att förstå vad k och x är kan vi skissa skiten:

 

 

Den röda kurvan är utbudskurvan (lutning -x). Den gröna kurvan har lutning -2x och är därför marginalvinstkurvan. Jag har markerat några viktiga punkter men glöm dom för en stund.

 

För att hitta företagens bästa beslut gentemot det andra företaget så kan vi kolla på det fall där företag B tillverkar 0 och företag A:s bästa svar på det. Dom är då i monopolsituation och deras bästa svar är precis där marginalvinstkurvan möter marginalkostnaden i grafen ovanför. Den punkten är därför vid q = (k-c)/2x som vi kan se.

 

Vi kan också se att om motsatsen till monopol (perfekt konkurrens) råder så ges bästa svaret istället av där utbudskurvan möter marginalkostnadskurvan, dvs vid q = (k-c)/x.

 

Detsamma gäller för företag B (för tillfället).

 

Så vi kan skissa upp bägge företags bästa svar gentemot varandra såhär:

 

[/img]

 

Notera att jag löst ut var Nash-jämvikten är också: (k-c)/3x. Och notera totala kvantiteten i de tre olika situationerna:

 

Perfekt konkurrens: (k-c)/x

Cournot: 2/3[(k-c)/x]

Monopol: 1/2[(k-c)/x]

 

Vilket betyder att priset går upp desto närmare monopol vi kommer.

 

Nu kan vi tänka oss straffavgiften som Klyka snackade om, och jag har benämnt den med s i första grafen. Den gäller bara företag A.

 

Bästa svar för för företag A vid monopolsituation är nu därför inte vid q = (k-c)/2x utan vid (k-c-s)/2x. På samma sätt kan vi gå igenom vad som gäller vid perfekt konkurrens.

 

De röda linjerna i andra kurvan är dom uppdaterade kurvorna för c+s som marginalkostnad för företag A. Vi noterar att Nash-jämvikten flyttar sig närmare (k-c)/2x (monopol) på y-axeln. Det vill säga företag A tillverkar färre produkter och företag B fler. Men ration är knappast 1:1 (jämför ytorna A och B har att röra sig på). Eftersom vi går mot monopol så tillverkas färre varor och priserna går upp. Dom som straffas är ägarna av företag A samt konsumenterna.

 

Jag vet inte i vilken modell detta inte skulle gälla. Det är svårt att tänka sig att straffavgifter inte skulle ta en närmare monopolsituation som vi vet är absolut sämst för konsumenterna. Jag tror inte riktigt på priselasticitetsmodellerna eftersom dom ignorerar inverkan på andra företag i branschen.

 

Sen har vi då den tänkta situationen att priset OCH kvantiteten sätts av krafter som inte företagen rår på öht. Jag såg att priset skulle lägga sig på kostnaden + 10%. Detta är ju lite lol då i så fall företaget skulle tjäna på att bete sig så illa att straffavgifterna höjs så att dom kan ta ut ett högre pris och tjäna mer. Alltså om p = 1.1c så är vinsten = pq - cq där p = 1.1c => vinst = [1.1c]q - cq = 0.1cq. Är det bara jag som ser att problem att ha en del av kostnaden rakt i vinstfunktionen?

 

Oavsett den rent tekniska lösningen så är det ju konsumenterna som betalar i slutändan genom högre pris eller sämre kvalitet (lägre kostnader för att motverka straffet). Och med en bättre teknisk lösning drabbas antagligen även ägarna av företaget i monopolfallet också.

 

Kontentan: Var snäll mot företagen, tack.

[DocLame]

Elnätsföretag får i princip sätta vilka tariffer de vill, så länge deras totala intäkter inte överskrider en av nätmyndigheten på förhand fastställd intäktsram. Priserna sätts inte av den reglerande myndigheten.

 

Det som styr upp det hela är 5 kap i Ellagen (1997:857).

[Klyka]

Dayfly: Wow, tack för den ingående analysen. Om jag ska vara helt ärlig så är jag inte helt med på noterna, för jag är inte alls så kunnig i nationalekonomi som jag skulle vilja vara. Men ett litet Nash equilibrium för avgörandet av utbudskurvan gjorde min kväll! Och ja, jag har också tänkt på det galna i att ta med "straffavgifter" (det handlar inte riktigt om straffavgifter utan reparativa avgifter, men ändå) i prisfunktionen. Lyckligtvis hade jag fel, och det funkar inte så, vilket framgår nedan:

 

DocLame: Genom arbetet med mitt examensarbete, som går under arbetstiteln "Exklusivitet kontra parallellitet: Om ellagens ställning gentemot miljöbalken så vitt avser nätkoncession för linje", så kan man ju tycka att jag borde vetat detta, men icke. Jag visste att reglerna fanns där, men tryggt förvissad om att jag har bekanta på den ansvariga myndigheten som kan förklara läget för mig, så har jag inte grävt i dem. Jag rör mig mest i 2 kap om koncession.

 

Nåja, vid närmare påseende: Du har rätt. I princip ska hänsyn tas till vissa faktorer såsom vilka kostnader som kan förväntas, hur väl nätet sköts, etc, men i praktiken är det ganska schablonartat om jag förstår det hela rätt. Men helt fritt är det ju inte - det händer inte helt sällan att nätbolag åläggs betala tillbaka pengar till kunder.

 

En ny ordning med förhandsprövning av nättariffer är för övrigt på G.

 

:club:

 

In related news: Jag har seriöst börjat överväga att doktorera i juridik. Imorrn ska jag luncha med en bekant som är jur. doktorand. Det blir både trevligt och intressant.

[DocLame]

DocLame: Genom arbetet med mitt examensarbete, som går under arbetstiteln "Exklusivitet kontra parallellitet: Om ellagens ställning gentemot miljöbalken så vitt avser nätkoncession för linje", så kan man ju tycka att jag borde vetat detta, men icke. Jag visste att reglerna fanns där, men tryggt förvissad om att jag har bekanta på den ansvariga myndigheten som kan förklara läget för mig, så har jag inte grävt i dem. Jag rör mig mest i 2 kap om koncession.

 

Nåja, vid närmare påseende: Du har rätt. I princip ska hänsyn tas till vissa faktorer såsom vilka kostnader som kan förväntas, hur väl nätet sköts, etc, men i praktiken är det ganska schablonartat om jag förstår det hela rätt. Men helt fritt är det ju inte - det händer inte helt sällan att nätbolag åläggs betala tillbaka pengar till kunder.

 

Ja, självklart får ett nätbolag sota om de inte håller sig inom intäktsramen. Det är ju det som är grejen med en intäktsram. Men så länge de håller sig inom den så kan de prissätta typ som de vill.

 

(En intäktsram är imo f.ö. en regleringsmodell som aldrig borde användas eftersom den så lätt kan generera bisarra incitament. T.ex. krävs inte mycket för att det reglerade företaget på grund av intäktsramen får anledning att höja priset över den oreglerade monopolnivån, och det är ju knappast det som den reglerande myndigheten önskar.)

[Klyka]

Såna här underbara dokument står jag och flippar igenom i myndighetsarkiven:

 

 

Just den här är intressant för att den är en dinosaurie från den tid då nätkoncessioner för linje (dvs tillstånd att inneha och bruka en kraftledning) gavs tills vidare, dvs utan krav på omprövning. Idag ges koncession i regel för en tid på 40 år, men tillsvidarekoncessioner är på väg tillbaks, dock med möjlighet att väcka omprövning.

[Klyka]

Just nu läser jag alltså en kurs om 15 hp i skadeståndsrätt. Sjukt intressant och med en genialisk professor som befinner sig ett par mil över en annan i intellektuell kapacitet. Problemet är bara att kursmaterialet egentligen är för omfattande för en 30hp-kurs, och vi har alltså en halv termin på oss att läsa det hela. Nåja.

 

En del intressanta fall stöter man på inom skadeståndsrätten. Ett skolexempel är detta:

Anders ska ut och ökenvandra. I syfte att mörda Anders förgiftar Stina en del av hans vatten precis innan avfärd. Anders kommer att bli tvungen att dricka av vattnet, och därvid kommer han att dö. Emellertid kommer stråtrövaren Bengt och rånar Anders när han befinner sig långt ut i öknen. Anders har vid denna tidpunkt inte druckit av det förgiftade vattnet. I ett infall av ren ondska häller Bengt ut Anders vatten och lämnar Anders att törsta ihjäl ute i öknen. Strax därefter dör Anders av törst.

 

Vem (om någon) kan lastas för Anders död, och på vilka grunder?

[affe2000]

Såna här underbara dokument står jag och flippar igenom i myndighetsarkiven:

 

 

Just den här är intressant för [det här...]

 

Alltså, du måste börja fundera på vad ordet intressant betyder.

 

Just nu läser jag alltså en kurs om 15 hp i skadeståndsrätt. Sjukt intressant och med en genialisk professor som befinner sig ett par mil över en annan i intellektuell kapacitet. Problemet är bara att kursmaterialet egentligen är för omfattande för en 30hp-kurs, och vi har alltså en halv termin på oss att läsa det hela. Nåja.

 

En del intressanta fall stöter man på inom skadeståndsrätten. Ett skolexempel är detta:

Anders ska ut och ökenvandra. I syfte att mörda Anders förgiftar Stina en del av hans vatten precis innan avfärd. Anders kommer att bli tvungen att dricka av vattnet, och därvid kommer han att dö. Emellertid kommer stråtrövaren Bengt och rånar Anders när han befinner sig långt ut i öknen. Anders har vid denna tidpunkt inte druckit av det förgiftade vattnet. I ett infall av ren ondska häller Bengt ut Anders vatten och lämnar Anders att törsta ihjäl ute i öknen. Strax därefter dör Anders av törst.

 

Vem (om någon) kan lastas för Anders död, och på vilka grunder?

 

Straffrättsligt båda två då Stina har passerat försökspunkten och Bengt i alla fall kan fällas för likgiltighetsuppsåt till mord/dråp. Skadeståndsmässigt borde båda kunna ha ansvar (med reservation att jag bara skumläst skadeståndslagen någon gång sen jag läste den för ca 5 år sen (gud vad gammal jag är!)).

[Klyka]

Straffrättsligt båda två då Stina har passerat försökspunkten och Bengt i alla fall kan fällas för likgiltighetsuppsåt till mord/dråp. Skadeståndsmässigt borde båda kunna ha ansvar (med reservation att jag bara skumläst skadeståndslagen någon gång sen jag läste den för ca 5 år sen (gud vad gammal jag är!)).

 

Bengt är inte solklar ens i straffrättsligt hänseende. Försök är inte kriminaliserat om försöket är utsiktslöst; om jag exempelvis försöker mörda dig med svart magi så går jag fri från ansvar eftersom mitt försök saknar alla utsikter att lyckas. Man kan argumentera för att Bengts försök att mörda Anders är utsiktslöst, då han snarare räddar livet på Anders genom att hälla ut giftet. Du kan inte döda någon genom att beröva honom någonting som han inte behövde för sin överlevnads skull, oavsett hur mycket du själv tror att personen i fråga behöver det.

 

Vad gäller det skadeståndsrättsliga är även Stina oklar - hennes mordförsök avstyrdes ju av Bengt, varför skadeföljden av hennes gärning uteblev.

 

I doktrinen finns ingen samstämmighet om vad som ska gälla i sådana här fall. Man kan argumentera för alla möjliga ståndpunkter.

[Klyka]

Lite metatext från mitt examensarbete. Tänkte bara linechecka; förstår man wtf jag menar?

 

Förklaring: Begreppet koncessionslagarna använder jag som samlingsnamn för naturgaslagen och ellagen.

 

Förhållandet till miljöbalken

I denna del ska undersökas vilken ställning naturgaslagen och ellagen har i förhållande till miljöbalken. Det kommer att framgå att de båda koncessionslagarna i grunden har samma förhållande till miljöbalken, men att naturgaslagen i viss utsträckning har fått en särställning – en exklusivitet – gentemot denna. Framställningen i denna del kan antingen disponeras på så sätt att det grundläggande förhållande som råder mellan koncessionslagarna och miljöbalken först undersöks, varefter den bild som därvid träder fram justeras genom att det undantag, som naturgaslagens exklusivitet utgör, karvas ut, eller på så vis att naturgaslagens exklusivitet undersöks först och det grundläggande förhållande som råder mellan koncessionslagarna och miljöbalken undersöks först därefter. Här ska den senare dispositionen begagnas, ehuru det kan förefalla en smula bakvänt att först beakta undantaget och först därefter huvudregeln. Naturgaslagens exklusivitet är emellertid en ganska enkel konstruktion som justerar ett komplicerat förhållande. Det synes då mer praktiskt att först skaffa kunskap om undantaget och ha det för synen vid undersökningen av den mer komplicerade huvudregeln.

[Klyka]

Jobbar på en grej och har kommit in på lite statistikmojs som jag inte är jättehaj på. Handlar om att jämföra flera olika normaldistribuerade variabler med varandra och räkna ut sannolikheten att den ena eller den andra normaldistributionen ger ett utfall som är högre än de andra:

 

http://forumserver.twoplustwo.com/25/probability/problem-muliple-normal-distributions-1040760/#post26702161

 

Nån som är haj på det där?