Gå till innehåll

Wellbok - well...


heltok

Vad ska wellboken diskutera 2015?  

117 medlemmar har röstat

  1. 1. Vad ska wellboken diskutera 2015?

    • Bitcoin & Kryptovalutor
      32
    • Politik
      32
    • Filosofi
      26
    • Kost & Träning
      32
    • Personlig utveckling
      31
    • Brudar
      30
    • Teknik, vetenskap och nörderi
      38
    • Prylar
      18
    • TVserier, filmer, böcker
      28
    • Allt som är contrarian
      17


Recommended Posts

Hela systemet de är del av är så bisarrt och obv gjort för att lura folk. Höga hus med pelare, skumma kläder, märkliga eder, krångligt språk etc, allt bara för att lura folk att tro att de har auktoritet. Känns så brutalt omodernt, märkligt att fler inte reagerar på det?

 

Fast allra värst är ju dom där "läkarna" med sina konstiga kläder, krångliga språk etc.. Allt för att lura folk att tro att dom kan behandla dom som är sjuka.

 

EDIT: Bara för att ta en liten fyi vad gäller domarkåpor, stor del av poängen med dom är att dom ska vara respektingivande, lite tråkigt att dom inte används här i Sverige dock. :(

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Har länge hört flera tradez-spekulationer med tre korrektionsvågor efter bitcoinbubblan, just nu ser det inte helt orimligt ut; en skvalpande c-våg och sedan lugn. Då kan vi förvänta oss en ny begynnande bubbla - givet att marknaden då fortfarande är intresserade av att bubbla bitcoins. Än så länge ser jag inget stoppa det.

 

I samma andetag har jag hört bottnar nedåt 200-250. Vilket känns främmande, men jag trodde å andra sidan inte vi skulle bryta 540 senast.

 

//Analysera TA:s - lite sämre version av dåligt. :-)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

FUP från sirkroadsäljaren som åkte dit:

https://www.flashback.org/sp48420394

https://www.flashback.org/sp48424509

Rätt fascinerande läsning :shock:

 

---

 

Kostnaden för svensk invandring:

http://www.lasningen.se/wp-content/uploads/2014/04/Lasningen-Tullberg.pdf

För drygt tio år sedan uppskattade ekonomiprofessor Bo Södersten (DN 2003-12-28) att nettokostnaden för invandringen uppgick till 2-3 procent av bruttonationalprodukten (BNP), eller en årlig kostnad på 40-50 miljarder kronor. Några år senare, i en studie publicerad 2009, kom professor Jan Ekberg fram till en nettokostnad på mellan 1,5 och 2 procent av BNP för år 2006, motsvarande 45-60 miljarder kronor.

 

Nu sällar sig ekonomen Jan Tullberg, tidigare forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och docent i ekonomi, till skaran av ekonomer som gjort försök att beräkna invandringens kostnader. I den nyutgivna boken ”Låsningen – en analys av svensk invandringspolitik” uppskattar Tullberg att nettokostnaden för invandringen under 2013 uppgick till 250 miljarder kronor, vilket är ungefär 7 procent av Sveriges BNP.

 

Att Tullbergs siffra är väsentligt högre än den Ekberg kom fram till 2009, baserat på data från 2006, beror till viss del på att det fanns fler invandrare i Sverige år 2013, som Tullberg tar till utgångspunkt. Men skillnaden beror framförallt på att Tullberg har beaktat en rad faktorer som Ekberg valt att bortse från.

 

Den största kostnadsposten som Tullberg försökt uppskatta, men som Ekberg inte tar med, avser så kallade undanträngningseffekter. Dessa utgör hälften – 125 miljarder kronor – av den nettokostnad Tullberg räknat fram. Det handlar om kostnader som uppstår genom att svenskar i viss utsträckning ”trängs undan” när invandrare tar i anspråk resurser som annars hade kunnat disponeras av svenskar, som till exempel jobb och bostäder.

 

– I de fall som invandrare arbetar skulle de arbetena kunnat gå till svenskar istället, om jobben inte är vad man kallar komplementära, det vill säga sådant som svenskar inte kan göra. Men det är sällan fallet, det handlar för det mesta om jobb av substitutkaraktär som svenskar hade kunnat ta, förklarar Tullberg när Fria Tider ringer upp. Han utvecklar resonemanget i sin nya bok:

 

”Invandrare har sällan en unik kompetens utan de flesta har högst normala jobb som att köra taxi eller jobba som biträde i vården. Tanken att invandrares yrkeskompetens och därmed arbetsinsatser är unika bygger på ett missförstånd. Amerikaner skulle inte bli utan tomater om farmarna inte längre hade tillgång till illegal mexikansk arbetskraft. Tomaterna skulle troligtvis öka i pris så att inkomsterna för odlarna räcker till löner som lockar amerikanska arbetare, men konsumenten skulle också behöva betala mindre i skatt till arbetslösa amerikaner.”

 

Ekberg väljer emellertid att helt bortse från sådana effekter.

 

En annan skillnad mellan Tullbergs och Ekbergs analyser är att Tullberg har tagit i beaktande att invandrare tar mer resurser i anspråk på områden som skola, sjukvård och rättsväsende. Ekbergs uppskattning bygger däremot på antagandet att invandrare inte är överrepresenterade i brottslighet eller kostar mer i skola och omsorg.

 

När det gäller kriminalitet konstaterar Tullberg att de studier som gjorts på området klart visar att invandrare är klart mer brottsbenägna än svenskar. Överrepresentationen är särskilt stor när det gäller grov brottslighet, som medför stora kostnader. Enligt Tullberg hamnar man fel om man inte beaktar det. I sina beräkningar viktar han därför, till skillnad från Ekberg, upp invandrarnas andel av rättsväsendets kostnader.

 

”[Jag viktar] upp kostnader för kriminalitet till 2 för invandrare och behåller vikten 1 för svenskar. Motiveringen är att invandrarna är proportionellt mer kriminella än svenskar med en faktor 2,5 för generell kriminalitet och drygt 4 för tung kriminalitet”, skriver Tullberg.

 

Detsamma gäller vården och skolan. Där viktar Tullberg upp invandrarnas kostnader med en faktor på 1,25, vilket innebär att en invandrare i snitt beräknas kosta 25 % mer än en svensk på de områdena.

 

– Det finns många tecken på att det finns merkostnader här, även om de är svåra att kvantifiera. Inom vården allokerar man mer pengar till primärvårdsenheter som ligger i invandrartäta områden. Och samma sak med skolan. Här finns kostnader, bland annat i form av att skolor med hög invandrarandel får extra anslag, säger Tullberg, som tror att den faktor på 1,25 som han har valt är en konservativ uppskattning av merkostnaderna.

 

Ekberg och Tullberg skiljer sig också åt när det gäller synen på hur barn med en invandrad och en svensk förälder bör behandlas i statistiken. Ekberg väljer att hänföra kostnaderna för sådana barn helt och hållet till gruppen svenskar. Tullberg anser däremot att det logiska är att fördela kostnaderna lika mellan invandrarkollektivet och svenskarna.

 

”Både mina och Ekbergs fördelningsnycklar är grova och utan anspråk på exakthet. Att inte justera genom olika viktningar är att acceptera en neutral uppdelning, alla ges vikten ett, trots att gruppers offentliga konsumtion skiljer sig åt. Det finns överväldigande data på att skillnader finns, men att konkretisera dessa till enkla fördelningsregler blir ungefärligt. Men att blunda för problem är ingen lösning. Det är bättre att ha ungefär rätt än att ha exakt fel”, sammanfattar Tullberg.

Era tankar?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Hur räknas kostnaden för invandringen?

 

Räknas jag in där så här 28 år efter min ankomst?

 

Räknas gruppen där vårt företag ingår där alla är invandrare, omsätter ca en halv miljard kronor, sysselsätter direkt runt 100 personer, och indirekt föder ca 400 personer?

 

Min uppfattning är att sådana kostnadsberäkningars resultat är högst beroende på vad man väljer att ta med in i beräkningen och att man gärna tar bort faktorer som ligger på plussidan. För att ha ett korrekt resultat ska man egentligen följa samtliga invandrare under deras livstid och räkna ut nettovinsten/nettokostnaden per person. När det gäller den här specifika studien, ska man ju även ta mina barns livstidsnetto i anspråk. Det har knappast gjorts eftersom mina barn inte existerar än.

 

 

Man bör även inräkna den större bilden. Vad jag som person betalar i skatt idag reflekterar inte hela mitt ekonomiska värde. Man bör även ta hänsyn till vad mina företag, som är egna juridiska personer, men inte kunde ha existerat, eller kan existera utan mig, skapar för värden, och vad samhällsekonomin får för värde genom mina företags existens (i form av intäkter pga utbetalda löner som omsätts i samhället, moms, mm).

 

Beräkningarna har alltså en bias för kostnadssidan och för en tidig period där merdelen av kostnadsnettot uppstår.

 

Undanträngningseffekten han snackar om är löjlig och högst marginell och bygger på en förlegad socialistisk planekonomisk tanke.

 

 

Sådana beräkningar är ett farligt verktyg som inte speglar verkligheten och i fel händer kan skapa icke önskvärda och direkt felaktiga resultat och argument.

 

Det är helt enkelt ett stort fail på den här studien och för den delen samtliga liknande studier som bara väljer att ta med ett begränsat fält av helhetsbilden.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Siffran var för 2013, inte 1986 så antar du inte räknas med.

 

Vi började sälja restaurangmöbler 2012.

 

År 2012 var produkten en förlust på säg 100K pga initialkostnader (inköp, lager, marknadsförings mm).

 

År 2013 var det en vinst på ca 200K.

 

År 2014 ser det ut som att det kommer att bli vinst runt 1 mille.

 

Gör du en studie på 2012 var produkten en nettokostnad.

År 2014 är produkten en jättevinst, både beräknat på året och på dess "livstid".

 

Hoppas du ser varför det blir helt jävla vidrigt fel när en studie inriktar sig på en begränsad period i en fråga vilket gör att man inte kan dra några som helst korrekta slutsatser.

 

Med åtanke på att invandringen är en het politisk fråga (särskilt just nu) och att samhällsekonomiska resultat missvisas så kraftigt i studien (han gör det lätt för sig med brasklappen att det bara avser ett specifikt år) gör att jag ifrågasätter forskarens motiv och politiska hemvist.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Vi började sälja restaurangmöbler 2012.

 

År 2012 var produkten en förlust på säg 100K pga initialkostnader (inköp, lager, marknadsförings mm).

 

År 2013 var det en vinst på ca 200K.

 

År 2014 ser det ut som att det kommer att bli vinst runt 1 mille.

 

Gör du en studie på 2012 var produkten en nettokostnad.

År 2014 är produkten en jättevinst, både beräknat på året och på dess "livstid".

 

Hoppas du ser varför det blir helt jävla vidrigt fel när en studie inriktar sig på en begränsad period i en fråga vilket gör att man inte kan dra några som helst korrekta slutsatser.

 

Med åtanke på att invandringen är en het politisk fråga (särskilt just nu) och att samhällsekonomiska resultat missvisas så kraftigt i studien (han gör det lätt för sig med brasklappen att det bara avser ett specifikt år) gör att jag ifrågasätter forskarens motiv och politiska hemvist.

 

Fast om du gör studien ett givet år borde du väl få med företag i alla livscykler? Några som är i startup, några som är i sina gyllene år, och några som är i slutfasen. Givet att sample sizen är stor nog borde det väl ändå ge ett bra medelvärde väl?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Förs det någon invandrings-debatt av de andra partierna eller har SD ensamrätt på den frågan? Har aldrig hört det debatterats utan det är alltid samma skola, omsorg skatter osv

 

IMO:

 

Vill sossarna inte krossa SD just nu.

Det är ingen större hemlighet att den övervägande majoriteten av nya anhängare som SD fått kommer från högern. Sossarna ser sin chans att enkelt ta regeringsmakten vid nästa val när någon annan gör jobbet åt dem och snor väljare från högern.

Sen att detta någon är ett luftparti vars argument man efter valet lätt kan bemöta gör ju saken ännu sötare.

 

Högern i sin tur att har svårt att bemöta SD eftersom de vill ha tillbaks de väljare de tappat, och de inser att just dessa väljare inte kommer att sympatisera med en argumentationslinje som belyser humanism och invandrares riktiga positiva värde i samhället. Tvärtom riskerar högern att tappa fler väljare till SD. Samtidigt kan de inte heller tydligt närma sig SD utan att förarga den stora majoriteten högerväljare som inte gillar SD som då skulle reagera negativt.

 

Resultatet blir en ljummen protest och högern sitter i ett moment 22.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Fast om du gör studien ett givet år borde du väl få med företag i alla livscykler? Några som är i startup, några som är i sina gyllene år, och några som är i slutfasen. Givet att sample sizen är stor nog borde det väl ändå ge ett bra medelvärde väl?

 

ja men det gör knappast studien i det här fallet.

 

Som Heltok skrev, sådana som mig räknas inte.

 

Tror knappast heller att 2013 års resultat från arbetskraftsinvandringen från 70-talet som genererat pengar alltsedan de kom hit kvalificerade sig.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Fattar inte hur det kan vara relevant att räkna med vad en invandrare kostar första året? Inte så att man gör det med någon annan grupp som starfitter sa, jag har är 25 år född svensk och har totalt kanske betalat 50kkr i skatt max. Däremot pluggat i 9 år i grundskola och gymnasie och 3 år på Chalmers so far. Ska vi räkna på vad ungdomar kostar skicka iväg dom?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det handlar om kostnader som uppstår genom att svenskar i viss utsträckning ”trängs undan” när invandrare tar i anspråk resurser som annars hade kunnat disponeras av svenskar, som till exempel jobb och bostäder.

 

Sen när blev "jobb" en resurs? Får inte ihop resonemanget.

 

”Invandrare har sällan en unik kompetens utan de flesta har högst normala jobb som att köra taxi eller jobba som biträde i vården. Tanken att invandrares yrkeskompetens och därmed arbetsinsatser är unika bygger på ett missförstånd. Amerikaner skulle inte bli utan tomater om farmarna inte längre hade tillgång till illegal mexikansk arbetskraft. Tomaterna skulle troligtvis öka i pris så att inkomsterna för odlarna räcker till löner som lockar amerikanska arbetare, men konsumenten skulle också behöva betala mindre i skatt till arbetslösa amerikaner.”

 

Här har vi väl samma tanktefel som exemplifierats tidigare i tokboken?

Vad menar man egentligen med detta stycke? Försöker man jämföra illegal arbetskraft med laglig invandring? Varför tror man att skattminskningen skulle kompensera för löneskillnaden? Vad vill man optimera?

 

Man bör även inräkna den större bilden. Vad jag som person betalar i skatt idag reflekterar inte hela mitt ekonomiska värde. Man bör även ta hänsyn till vad mina företag, som är egna juridiska personer, men inte kunde ha existerat, eller kan existera utan mig, skapar för värden, och vad samhällsekonomin får för värde genom mina företags existens (i form av intäkter pga utbetalda löner som omsätts i samhället, moms, mm).

 

Fast ska man räkna så detaljerat blir det extremt komplext och opraktiskt. Det är ju i princip omöjligt att ens uppskatta alternativkostnaden för ett visst scenario. En invandrare kanske hindrar en svensk från att skapa hundratusentals jobb av någon anledning. Det är av uppenbara skäl inte rimligt att räkna med den större bilden.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Fattar inte hur det kan vara relevant att räkna med vad en invandrare kostar första året? Inte så att man gör det med någon annan grupp som starfitter sa, jag har är 25 år född svensk och har totalt kanske betalat 50kkr i skatt max. Däremot pluggat i 9 år i grundskola och gymnasie och 3 år på Chalmers so far. Ska vi räkna på vad ungdomar kostar skicka iväg dom?

 

Betalar du inte moms när du köper varor och tjänster?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Uhm... Om ni säger att invandring har en initialkostnad som ska nonchaleras så säger ni att den äts upp av intäkt någonstans. Något av följande:

 

1) Svenskar är dåliga. Utlandsfödda producerar därför bättre än svenskfödda efter initialperioden.

 

2) Svenska gener är dåliga. Utländska gener producerar därför bättre när familjen/släkten blivit helt assimilerad.

 

3) Mångkultur i största allmänhet innebär positiva effekter som äter upp initialkostnaden av invandring. (bred punkt, lämnar den så, så får ni fylla i själva)

 

4) Vi ökar inte befolkningen tillräckligt och invandringens initialkostnad äts upp av minskad alternativkostnad av att ha för låg befolkningstillväxt.

 

Samt:

 

X) Denna (alternativt dessa) faktorer är tillräckligt stark för att äta upp initialkostnaden för invandring av den mest förekommande typen, med avseende på ursprungsregion och anledning till invandring (duger som förenkling här, anser jag - vi räknar rimligen kostnaden av "fria portar vid behov" inte kostnaden av att Bill Gates kusin investerar sig hit).

 

Stämmer detta så gör ni en rimlig förenkling.

 

Vilken av dem stämmer in för er? Kan ni utveckla punkten? Har jag missat någon punkt ni vill lägga till? Är ni säkra på att ni tänkt igenom saken?

 

(notera att detta endast är kalkylering - hoppas tokboken kan hantera det. jag mer eller mindre saknar åsikt i den politiska frågan och skulle jag ha en åsikt skulle den garanterat inte genererats av en smådum kvantitativ kalkyl, likt ingen av mina åsikter om hantering av komplexa system skulle)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Uhm... Om ni säger att invandring har en initialkostnad som ska nonchaleras så säger ni att den äts upp av intäkt någonstans.

 

Den genomsnittliga invandraren är redan utbildad till viss del, till en kostnad för någon annan part (annat land). Tesen är att denna besparing som sker genom att "importera" folk utifrån överstiger kostnaden det medför att denna folkgrupp faktiskt utgör en lägre samhällsklass (vilka är dyrare för välfärdsstaten).

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det gör han väl inte heller? Siffrorna är en skattning av summan intäkter-kostnad över livet.

 

Jag förstod det som så eftersom du sa att ST inte räknades? När slutar man räknas som invandrare i annat fall?

 

Betalar du inte moms när du köper varor och tjänster?

 

Jo det gör jag förvisso 50kkr var förmodligen en dålig uppskattning då men jag har varit en stor belastning i vilket fall.

 

 

Och trillske syftar du på mig som ska förklara att vi ska nonchalera initialkostnaden?

 

Jag förstår faktist inte varför inte invandringen inte kan betala för sig självt utan att deras gener ska behöva vara bättre. Utveckla gärna.

 

Hur hade demografin sett ut i sverige utan invandring idag, om 10 och om 50 år? Svenskar föder väl mindre än 2,1 barn per kvinna?

 

Sen tror inte jag på välfärdsstaten i den utsträckning vi har den, men jag tror på invandringen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det gör han väl inte heller? Siffrorna är en skattning av summan intäkter-kostnad över livet.

 

Hur långt tillbaks får man gå i tiden för att få en rättvis bild av invandringens ekonomiska effekter på samhället? Får man räkna med Bernadottegänget som invandrare och därmed belastning/tillgång? Eller får han anpassa samplesizen så han får fram det resultat han egentligen vill visa?

 

Såna hära "studier" påminner mig om pokerspelare som springer bra 10K händer (bland 1 mille händer spelade med förlust) och direkt postar grafen på ett forum för att skryta att de är så jävla grymma, när de lifetime egentligen är förlorande.

 

Vad jag vill ha sagt är att det inte är rätt att producera en "vetenskaplig studie" på massa antaganden (hur fan vet han hur många ungar jag kommer att få och vad de kommer att generera under sin livstid) och baserat på en specifik begränsad sample size, när frågan i sig är oändligt mycket mer komplicerad med väldigt många faktorer som inte går att faktiskt (bevisat och ej uppskattat) räkna med förrän om många många år.

 

Detta är helt enkelt förtäckt propaganda för SD i form av en vetenskaplig studie. Finns en jävla massa smygrassar där ute bland oss och många av dem sysslar med propaganda.

 

Varför lägger man inte ner tiden och räknar ut det som faktiskt bör räknas på idag och justeras, nämligen det stora bovet Utanförskapet?

 

Övervägande del av de problem som är förknippade med invandringen idag (arbetslöshet, kriminalitet, etc) är främst pga utanförskap och det är något som "svenskar" har gjort mot invandrare, inte tvärtom.

 

Det handlar om ett systematiskt förtryck över lång tid som steg för steg, bit för bit, har brutit ner många invandrares möjligheter och stängt många dörrar vilket har gett effekter i form av kriminalitet, arbetslöshet, bidragsberoende och annat skit.

 

När en Abdullah nekas ett jobb pga sitt namn, när en Hussein inte får en lägenhet pga sitt namn, när en Fatima endast får halva sin berättigade ersättning från försäkringskassan pga sitt namn, när en Sean nekas entré till en nattklubb han har spenderat 40 lax i föregående månad pga att den nya vaktchefen inte känner honom personligen, utan bara fattar ett beslut baserat på att han är en utlänning; det är ett utanförskap som påtvingas dem av dessa "svenskar". Det är en aktion som skapar en reaktion.

 

(Det är som USA nu gnäller över att talibanerna är ute efter att knulla dem när det är de själva som har fött och uppfostrat och tränat ormen som nu biter dem själva i handen.)

 

Det är sjukdomen utanförskap som biter tillbaks med de syndrom ni ser idag. Att sedan diskutera syndromen utan att diskutera sjukdomen är som att ge en cancersjuk värkstillande tabletter när han har ont och aldrig behandla själva tumören.

 

Det är vad SD och dess anhängare gör. De sätter ramarna för debatten och diskuterar syndromen. De producerar fram lögner i form av studier som visar exakt det de vill ska visas. De skapar en Platons grotta där ni bara ser skuggorna på väggen och missar verkligheten bakom er.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag förstod det som så eftersom du sa att ST inte räknades? När slutar man räknas som invandrare i annat fall?

Man räknas det året man kom, för hela livet. Dvs de 7% av BNP som invandringen 2013 påstås kostaden, är kostnaden för de som kom 2013 sett till hela deras liv. Finns ju chans att vi inte kan förutspå framtiden, men det är den typen av skattningar som ekonomer gör.

 

Sen när blev "jobb" en resurs? Får inte ihop resonemanget.

Jag håller med, men givet den arbetsmarknadspolitiken som förs gör det svårt för ungdomar att ta sig in på marknaden misstänker jag att han kan ha rätt i vårt metagame. Ser många somalier som städar på Chalmers, dessa bidrar säkert positivt, men tidigare studier påstås ha ignorerat effekten på de 25% arbetslösa ungdomarna som kanske annars hade fått de jobben.

 

ST: Tesen är att invandring var ekonomiskt positivt på 70, 80, 90 talet men att vår nuvarande invandring skattas vara ekonomiskt negativ. Exakt vad det beror på är en annan fråga, svaret kan ju vara allt från allt från gängkrig till högre arbetslöshet snarare än kvalitén på invandringen. Och pengar kanske inte alltid är allt, men vi kan iaf för debatten försöka vara ärliga med vad kalaset kostar?

 

Btw, jag är för fri invandring, tycker nationella medborgarskap är rasistiskt och tror framtiden kommer håna oss för 1900-2000 talet när vi hade medborgarskap. Men tycker ni är lite väl snabba vid att såga honom bara för att har argument som folk ni ogillar gillar.

 

---

 

Angående Ericsson:

Det är inte alla Ericsson anställda som är med. Jag hittade bara 11909 personer

och den absoluta majoriteten anställdes tidigare eller under 2004 (8933) och 2005 (2663).

Lite lönestatistik (som inte säger så mycket eftersom befattning inte beaktas)

Födelseår Antal Lägsta Medel Högsta

1938 0001 15911 15911 15911

1939 0002 41183 42991 44799

1940 0003 27150 35091 39889

1941 0008 8553 31274 61703

1942 0019 18951 42851 81333

1943 0030 12539 41248 68219

1944 0045 2517 44732 82405

1945 0113 5509 38343 128122

1946 0134 6859 38236 84477

1947 0216 10141 43999 207709

1948 0249 7927 41677 183750

1949 0244 8725 43929 161360

1950 0241 4948 46300 227084

1951 0244 4248 45245 341667

1952 0225 11087 55695 1312500

1953 0293 7503 44102 310417

1954 0258 4542 48430 216506

1955 0264 7613 48076 300000

1956 0298 10776 47833 360908

1957 0317 6052 46985 154113

1958 0340 8163 51698 520833

1959 0350 7222 50355 189280

1960 0380 8450 49460 372501

1961 0419 10883 48262 216645

1962 0406 5748 48946 243750

1963 0476 6379 48432 420420

1964 0533 8918 51714 1875000

1965 0501 11118 50625 1037500

1966 0551 9558 44988 145833

1967 0504 8162 45860 121729

1968 0554 8999 45467 137392

1969 0475 14452 43937 113653

1970 0471 8156 42580 218750

1971 0442 9510 40855 130000

1972 0464 9871 40639 98231

1973 0370 16019 40310 94500

1974 0364 7801 39724 113299

1975 0287 11786 36535 96313

1976 0212 15026 36837 64458

1977 0108 16497 33266 66541

1978 0079 6907 26724 56050

1979 0066 15064 27281 51868

1980 0052 10424 24467 43519

1981 0018 15829 25692 37543

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Den genomsnittliga invandraren är redan utbildad till viss del, till en kostnad för någon annan part (annat land). Tesen är att denna besparing som sker genom att "importera" folk utifrån överstiger kostnaden det medför att denna folkgrupp faktiskt utgör en lägre samhällsklass (vilka är dyrare för välfärdsstaten).

Ok:

5) Kostnaden blir mindre eftersom en del av den helt enkelt betalats av ett annat land. Detta täcker upp kostnaden assimilering i ny kultur medför.

 

?

 

Däremot bör vi om vi väljer den punkten inte längre prata om en initialkostnad för invandrare. Mitt inlägg formulerades utifrån att jag tolkade det som att flera ansåg att invandring visserligen innebär en trög start men att den kostnaden ska nonchaleras till företräde för den långsiktiga bilden. Det var så jag tolkade STs exempel med möbler.

 

Jag förstår faktist inte varför inte invandringen inte kan betala för sig självt utan att deras gener ska behöva vara bättre. Utveckla gärna.
Givet att vi får en initialkostnad, "trög start", vid invandring måste vi ju på något vis kompensera för den kostnaden. Självklart beroende på hur trög vi anser starten vara - om det handlar om år eller om generationer. Om vi ska skapa - eller som i det här fallet kritisera - en kalkyl tycker jag inte att det räcker med att bara säga något diffust om att det jämnar ut sig.

Hur hade demografin sett ut i sverige utan invandring idag, om 10 och om 50 år? Svenskar föder väl mindre än 2,1 barn per kvinna?

Då är du rimligen inne på 4) och möjligen 3). Men om vi ska kritisera en kalkyl, hur långt räcker egentligen de meningar jag citerar? Behöver vi inte var åtminstone något starkare i resonemangen?

 

I annat fall skulle man kunna kasta upp en random fråga till vilken komplex utredning som helst för att förstöra den.

 

Varför lägger man inte ner tiden och räknar ut det som faktiskt bör räknas på idag och justeras, nämligen det stora bovet Utanförskapet?
Det är i princip detta just SD riktar hela sin politiska slagkraft på. Kontrollerbar mängd och assimilering av den, istället för ohanterbar mängd och utanförskap. Det är därför de plockar så många röster. Rasister utgör en minoritetsgrupp som inte vinner några val. SD plockar idag mängder av röster av icke-rasister som tror på den enda lösning något parti presenterar i frågan utanförskap och dess problematik.

 

Jag förstår din sits, att det inte är så himla roligt att sitta och lyssna på vad SD säger, men det blir samtidigt väldigt olyckligt för du springer rakt in i famnen på SD-kramare med den typen av kommentarer.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...