Wellbok - well...

[heltok]

imo gör rätt från början. tar det lite extra tid lär det en att uppskatta det som kommer efteråt ännu mer. och har man iställningen att maximera upplevelsen under tiden blir det ofta minst lika kul ändå och tiden efteråt har man väldigt mycket av.

[ANGRYKOREAMAN]

Story: om jag ska ha en komplett civilingenjörsexamen inom närmsta året måste jag stanna i Sverige för att skriva tentor under hösten. Drar jag kommer jag ändå sitta där med 300hp, antagligen redan till nyår, men inte med en komplett examen.

 

Hur skulle ni resonera och värdera?

 

Hur gammal är du egentligen?

[Nstradamus]

Mycket akademiker och arbetsgivare och lite allt möjligt här av vad jag förstått. Hur ser ni på det där med att "stressa" fram examensdokument? Jag har hamnat i ett rätt otrevligt i-lands problem där min drivkraft, framtid och allmänna lycka kolliderar rätt hårt med min studieplan.

 

Story: om jag ska ha en komplett civilingenjörsexamen inom närmsta året måste jag stanna i Sverige för att skriva tentor under hösten. Drar jag kommer jag ändå sitta där med 300hp, antagligen redan till nyår, men inte med en komplett examen.

 

Hur skulle ni resonera och värdera?

.

 

Menar du allvar?

 

Har du studerat i fem år för att skaffa dig en utbildning och möjligheter eller har du studerat fem år för att fly verkligheten?

 

Väx upp och lär dig slutföra sådant du påbörjat..

[hubbahubba]

Mycket akademiker och arbetsgivare och lite allt möjligt här av vad jag förstått. Hur ser ni på det där med att "stressa" fram examensdokument?

Som arbetsgivarrepresentant bryr jag mig väldigt lite (läs inget) om exeamen skapats under stress. Att examen finns är prio ett, prio två är kvaliteten på publicerat material.

Jag har hamnat i ett rätt otrevligt i-lands problem där min drivkraft, framtid och allmänna lycka kolliderar rätt hårt med min studieplan.

Balans på kortsiktig och långsiktig lycka?

Story: om jag ska ha en komplett civilingenjörsexamen inom närmsta året måste jag stanna i Sverige för att skriva tentor under hösten. Drar jag kommer jag ändå sitta där med 300hp, antagligen redan till nyår, men inte med en komplett examen.

Och hur kommer lyckan in i bliden?

Hur skulle ni resonera och värdera?

Vad kommer du att försaka? Kommer du om ett antal år att ångra att du inte satt och drack öl på en uteservering i Valencia hösten 2013?

[heltok]

så nu vet vi vad OR kommer användas till...

 

 

also, double rainbow-snubben filmar en som rider en noshörning:

[Trillske]

Vad kommer du att försaka? Kommer du om ett antal år att ångra att du inte satt och drack öl på en uteservering i Valencia hösten 2013?

Nej nej nej, jag är ganska ointresserad av att "vara ledig" eller upptäcka mig själv eller vad man nu kan tänkas vilja glida runt med. Tvärt om vill jag jobba snarare än att studera (som student har man ju skapligt med fritid).

 

Mitt problem är alltså byråkratiskt; det är ganska strikt vad som ska utgöra de där 300hp (jag kommer tex ha 350 eller något) för att papperet ska vara klart.

 

Jag vill inte jobba mindre hösten 2013, jag vill jobba mer. Så ingen missförstår har jag ju ingen som helst intention att bli en dropout, det handlar bara om när det hela är klart på papperet.

 

Och hur kommer lyckan in i bliden?

Jag trivs när jag utmanas och drivs framåt. Det enda som lockar mig i linköping är att skriva tentor - inte jättestimulerande. Jag har däremot lite mer spännande möjligheter på andra ställen.

 

Tokboken verkar ju dock ganska enig i att prioritera att det blir klart snabbast möjligt.

 

Oavsett vad de som saknar examen hoppas och tror hamnar deras jobbansökan oftast i fel hög hos McKinsey / Accenture.

Om jag förstått McKinsey rätt hamnar jag nog i fel hög där ändå. Den där spikraka linjen och toppbetyg är inte riktigt mitt CV, om det är något som utmärker mig är det snarare viss bredd.

[Katt3n]

Nej nej nej, jag är ganska ointresserad av att "vara ledig" eller upptäcka mig själv eller vad man nu kan tänkas vilja glida runt med. Tvärt om vill jag jobba snarare än att studera (som student har man ju skapligt med fritid).

 

Mitt problem är alltså byråkratiskt; det är ganska strikt vad som ska utgöra de där 300hp (jag kommer tex ha 350 eller något) för att papperet ska vara klart.

 

Jag vill inte jobba mindre hösten 2013, jag vill jobba mer.

 

Bit ihop och gör som systemet dikterar då?

Förstår inte vad problemet är (såvida inte.... nä det är för enkelt)

[Trillske]

Förstår inte vad problemet är (såvida inte.... nä det är för enkelt)

?

 

Problemet kallar jag för i-lands problem just för att det inte är ett problem egentligen, bara värdering av olika alternativ. Jag har ju hittat ett (inte minst socialt) klimat jag mår mycket bättre i än jag gör i Sverige, det vill säga CA. Tar jag mig dit och studerar i 3 månader till kan jag ordna opt och söka amerikanska företag, annars är alternativet H1B via svenska företag. Hittills har det dessutom blivit väldigt mycket mer aktivt kontaktbyggande och liknande på den sidan atlanten.

 

Det handlar ju som sagt inte om att jag vill glida runt och leka sabbatsår, tvärt om. Visst lockar det med kompisar man har kvar där borta, men är ju liksom inte prio ett.

 

Lutar iaf mer och mer åt att fixa tentorna, tack för input hursom!

[baller]

Lutar iaf mer och mer åt att fixa tentorna, tack för input hursom!

 

Do it.

CA, kompisar mm finns kvar när du är klar.

Att göra klart senare blir sällan av.

[Trillske]

Att göra klart senare blir sällan av.

Mhm, man har ju sett ett och annat exempel på folk som inser vid 35 att det vore bra att ha det där papperet klart. Sitter där fullständigt hjärndöda under tenta-studierna och begriper ingenting, knappt hur man öppnar boken.

 

Sen får man såklart för sig att man minsann inte kommer få samma problem, men det är väl antagligen hybris med tanke på hur vanligt det är.

[Katt3n]

Mhm, man har ju sett ett och annat exempel på folk som inser vid 35 att det vore bra att ha det där papperet klart. Sitter där fullständigt hjärndöda under tenta-studierna och begriper ingenting, knappt hur man öppnar boken.

 

Sen får man såklart för sig att man minsann inte kommer få samma problem, men det är väl antagligen hybris med tanke på hur vanligt det är.

 

Om man som 35åring på fullt allvar tror att det hjälper med att fixa det där sista för att få en examen så är man lååångt ute och cyklar. Får man inte jobb baserat på ens arbetslivserfarenhet vid det laget så har man en character flaw.

Och omvänt, tror man att hela livet hänger på att fatta rätt beslut som förvuxen tonåring (20-29) så ska man nog fälla ner pungen och landa.

 

Summering: Är du orolig, följ utbildningsplanen. Annars, gör det som känns vettigt och ta det därifrån. Gör inte misstaget att tro att du är färdigutvecklad som människa nu. Om tio år kommer du att se tillbaks och skratta över din naivitet.

[erik_d]

Om man som 35åring på fullt allvar tror att det hjälper med att fixa det där sista för att få en examen så är man lååångt ute och cyklar. Får man inte jobb baserat på ens arbetslivserfarenhet vid det laget så har man en character flaw.

Och omvänt, tror man att hela livet hänger på att fatta rätt beslut som förvuxen tonåring (20-29) så ska man nog fälla ner pungen och landa.

 

Summering: Är du orolig, följ utbildningsplanen. Annars, gör det som känns vettigt och ta det därifrån. Gör inte misstaget att tro att du är färdigutvecklad som människa nu. Om tio år kommer du att se tillbaks och skratta över din naivitet.

 

Jag har bara varit ute i arbetslivet i två år efter ~4 år som student, men amen på det.

[heltok]

tycker de högre ser lite magra ut. kanske har haft fel strategi när jag har valt biffar, man ska alltså sikta på de rödaste bitarna och bland dem välja den med mest insprängt fett?

[issen]

Hade gärna snurrat in bacon på biffen själv och spara $8, eller är det ngn skillnad på filet mignon o tenderloin som jag inte känner till?

 

Tipset man fått höra är ju att kika efter så fin marmorering som möjligt, men när jag frågade en slaktare efter loin så valde han ut klart mindre marmorerat kött med fin färg till fördel för annat som såg run of the mill-ish ut och sa att fett var överskattat och att hans filé hade ovanligt fin röd färg, vilket syntes men krävde lite granskning. Det var närmare körsbär än hallon kan man säga, vilket tydligen var ett plus. Jag skulle inte äta skiten själv, annars hade jag brytt mig tillr. mycket för att stanna och be om en kort lektion lr mer djupvadande förklaring. Vore kul att alltid käka det bästa man kan få tag i, om skillnaden är så påtaglig som man fått höra att den är.

 

Bli tjenis med en slaktare, läs på eller gå för marmoreringen, antar jag. Jag tycker tenderloinen näst längst till höger 2a uppifrån under skylten ser riktigt bra ut.

[Katt3n]

tycker de högre ser lite magra ut. kanske har haft fel strategi när jag har valt biffar, man ska alltså sikta på de rödaste bitarna och bland dem välja den med mest insprängt fett?

 

Har du nån teori om varför slaktarna försvann från Sverige? Visst har dt väl börjat poppa upp igen i storstäderna, men då är det ju oftast top end-sortiment som inte är riktat till genomsnittskonsumenten.

I Danmark har man ju fortfarande slaktare i minsta lilla håla.

[heltok]

Har du nån teori om varför slaktarna försvann från Sverige? Visst har dt väl börjat poppa upp igen i storstäderna, men då är det ju oftast top end-sortiment som inte är riktat till genomsnittskonsumenten.

I Danmark har man ju fortfarande slaktare i minsta lilla håla.

 

ren gissning. sverige blev socialistiskt, socialismen handlar om centralisering och one-size-fits-all. i takt med det slutade folk bry sig om kvalite utan ville bara ha standardiserade billiga saker. gå till matbutiken och de säljer "smör" i tre varianter:

-arla lättsaltat

-arla normalsaltat

-arla ekologiskt

alla i samma fyrkantiga förpackning. folk nöjer sig med det, hur skulle något kunna vara bättre? ungefär som att gå till sjukhuset, varför välja bästa sjukhuset, räcker att det är ett sjukhus.

 

folk har helt vaggats in i att ingen kan erbjuda något bättre än standard-alternativen.

 

går vi upp en nivå i tänket, varför blev det så i just Sverige? var antagligen för att vi kom undan med det och för att vi var så självgoda. vi hade efter liberaliseringen på 1800-1950talet byggt upp ett välstånd och resten av världen var i ruiner. folk var nöjda, nu räckte det med att se till att alla hade rätt till samma nivå. och få det till samma nivå gjorde man bäst med centralisering och standardisering. sedan kom givetvis problemen på löpande band, men folk trodde att mer via positiva var lösningen så det blev bara värre. men tack vare vårt försprång, tack vare den enorma teknikrevolutionen gick det inte märkbart åt skogen ändå. de få som fattade vad som hände hade ofta råd att lura systemet, välja privata alternativ eller köpa i de få högkvalite-butikerna som finns.

 

---

 

Tesla alltså. känns lite Apple-kärlek från kunderna. se t ex: 8.30 och 53.30 etc:

 

och jag är inte förvånad, bilen verkar så mycket bättre att jag kan förstå att kunder verkligen fastnar för bilen. ungefär som en bilfantatiker kan falla för sin BMW M3 eller Porsche 911, kanske vanligt folk kan falla för en Tesla. för Tesla har tänkt på vad vanligt folk faktiskt vill ha, gjort riktigt bra lösning, snygga kompromisser och erbjuder en helhet som passar kunderna riktigt jävla bra.

 

kom igen nu då, ta $100!

 

det känns som att kursen är påväg uppåt:

[Trillske]

går vi upp en nivå i tänket, varför blev det så i just Sverige? var antagligen för att vi kom undan med det och för att vi var så självgoda. vi hade efter liberaliseringen på 1800-1950talet byggt upp ett välstånd och resten av världen var i ruiner. folk var nöjda, nu räckte det med att se till att alla hade rätt till samma nivå. och få det till samma nivå gjorde man bäst med centralisering och standardisering. sedan kom givetvis problemen på löpande band, men folk trodde att mer via positiva var lösningen så det blev bara värre. men tack vare vårt försprång, tack vare den enorma teknikrevolutionen gick det inte märkbart åt skogen ändå. de få som fattade vad som hände hade ofta råd att lura systemet, välja privata alternativ eller köpa i de få högkvalite-butikerna som finns.

Skeptisk på några punkter, blir väl enklast om jag bara radar dem (och skippar det jag håller med om):

 

- Standardisering och centralisering är fundamentala pusselbitar i den industriella revolutionen. 1) Standardisera, 2) centralisera logistik, 3) profit. Hur blev centralisering och standardisering plötsligt något dåligt bara det där Sverige pysslade med? Utvecklingen (ledarna idag) som jag upplever den går inte heller ifrån vare sig standardisering eller centralisering, snarare mot flexibilitet. Enligt mig en viktig skillnad.

 

- Vad är egentligen dessa "problem på löpande band" Sverige lider av? Landet går väl okej (ta i trä).

 

hade efter liberaliseringen på 1800-1950talet byggt upp ett välstånd

Vi hade efter lite tur, lite skill och skapligt skev moral undvikit (och gjort massvis med pengar på) världskrig på 1800-1950-talet och byggt upp ett välstånd.

(säger inte att detta är någon intressant förklaringsmodell, vill bara påpeka att den ändå känns rimligare än att peka på "liberaliseringen"; det här fallet ger nada vad gäller liberalism kontra socialism).

[heltok]

Skeptisk på några punkter, blir väl enklast om jag bara radar dem (och skippar det jag håller med om):

 

- Standardisering och centralisering är fundamentala pusselbitar i den industriella revolutionen. 1) Standardisera, 2) centralisera logistik, 3) profit. Hur blev centralisering och standardisering plötsligt något dåligt bara det där Sverige pysslade med? Utvecklingen (ledarna idag) som jag upplever den går inte heller ifrån vare sig standardisering eller centralisering, snarare mot flexibilitet. Enligt mig en viktig skillnad.

 

det är skillnad på att standardisera tillbehör och att standardisera slutsprodukter och framförallt det är skillnad på att standardisera för att det är praktiskt och att standardisera oavsett resultat.

 

tänk Trabant vs mutter.

 

 

Vi hade efter lite tur, lite skill och skapligt skev moral undvikit (och gjort massvis med pengar på) världskrig på 1800-1950-talet och byggt upp ett välstånd.

 

(säger inte att detta är någon intressant förklaringsmodell, vill bara påpeka att den ändå känns rimligare än att peka på "liberaliseringen"; det här fallet ger nada vad gäller liberalism kontra socialism).

men fuling, ta bort mitt i ruiner-citat och säg att det är din förklaringsmodell. och du kan väl inte förneka den enorma resa sverige gjorde i välstånd innan världskrigen vi klarade oss från? från att ha varit svältande och haft enorm utvandring till att bli bland de mest framgångsrika i världen och detta innan krigen och mycket skedde innan krigen.

I början av 1840-talet fick den liberala oppositionen övertaget i riksdagen, och reformerna av ekonomin tog fart. När den taktiskt skicklige liberalen J A Gripenstedt ett decennium senare tog över som finansminister intensifierades ansträngningarna, understödd av än radikalare anhängare i press och riksdag. Gripenstedts syn på ekonomin var tydlig:

 

"Handelsfrihet utgår från ett av de villkor, varpå hela den mänskliga odlingen vilar - Dessa villkor är: rättighet att äga, att förvärva dvs arbeta, till utbyte [...] De underbara resultaten av människofliten [...] utgår från följande enkla principer - Antingen: låt oss arbeta gemensamt och sedan dela - eller: Jag gör ett, gör du ett annat, och sedan byter vi [...] Om någon får utöva tvång härvid så är jämvikten och rättvisan bruten."

Inspirerationen kom ofta från utländska laissez-faire-tänkare, som manchesterliberalerna Cobden och Bright eller de franska ekonomerna med Frederic Bastiat i spetsen. Den nya politiken gick ut på att privatisera och avreglera och upprätta äganderätt och näringsfrihet. Kapitalmarknaderna befriades, fri konkurrens infördes i banksektorn och räntan släpptes fri. Sjöfarten, järn- och trähanteringen avreglerades. Det gamla skråväsendet avskaffades och närings- och etableringsfrihet infördes - även för kvinnor, som också fick samma arvsrätt som män.

Den geografiska rörligheten uppmuntrades med först fri rörlighet inom landet och snart även fri in- och utvandring på nationellt plan. Tullmurarna revs och frihandel blev regel. Samtidigt införde Sverige religionsfrihet och började vandra den långa vägen mot demokratisering och utsträckt rösträtt. Åren 1840-1870 markerar Sveriges liberala systemskifte då merkantilism och kungligt envälde äntligen föll och ersattes med marknadsekonomi och mer av individuell frihet.

 

100 år av tillväxt

 

Marknadsreformernas ekonomiska resultat framstod tydligt från och med början av 1870-talet. Effektiviteten i jordbruket och den ökande folkmängden frigjorde folk som kunde gå till industrin. Överskottet såldes bl a till England som just hade rivt sina tullmurar. Bergsindustrin, järn- och stålverken, befriades från kvoter och miljöregleringar och drog nytta av modern teknik. Skogsägandet privatiserades och avreglerades i stor utsträckning, och virke och de alltmer förädlade produkterna kunde exporteras i stor skala.

 

Den fria kapitalmarknaden slussade kapital till entreprenörer med goda idéer. Inkomsterna förstärkte penningekonomin och ökade arbetsdelningen. Hantverkarna blev företagare och hemmamarknaden växte. De olika näringsgrenarna industrialiserades och råvarorna förädlades. Man investerade i ny teknik, samtidigt som inhemska uppfinningar såg dagens ljus. Föregångarna till stora företag som Ericsson, ASEA, Aga, SKF, Electrolux, Alfa Laval, Atlas Copco grundades.

 

Moderniseringens huvudlinje innebar att regleringar och privilegier avskaffades och att marknaderna släpptes fria. De liberala idéernas dominans gjorde att alla försök till socialpolitik avvisades. Staten reglerade inte arbetsförhållanden, hygien, sjukvård, åldringsvård. Däremot uppmuntrades folket att själva organisera sig och sköta nödvändigheter. Det är under denna period folkrörelserna föds, civilsamhällets alternativ till den gamla överhetens organisation. Kooperativen, arbetarrörelsen, folkbildningsgrupperna, nykterhetsrörelsen och frikyrkorna blev den folkliga vägen att på frivillig basis organisera sig kring det man tyckte var viktigt. Samarbetsinriktade grupper såg till att det överallt spontant poppade upp hypoteksföreningar, försäkringsbolag och banker.

 

På vissa andra områden grep emellertid den svenska staten in offensivt för att understödja utvecklingen. Detta gällde infrastrukturen, då staten till skillnad från i t ex det ännu liberalare England byggde vägar och kanaler och stod för den största delen av det nationella järnvägsbygge som blev en tydlig symbol för utveckling och framtidstro. Det gällde även utbildningen då staten införde allmän folkskola och flera högre utbildningsinstitutioner. Redan innan detta skedde var läskunnigheten emellertid utbredd i landet, och även därefter ägde mycket utbildning rum direkt i företagen. Sammantaget ledde detta till en hög kunskapsnivå som bidrog till att svenskarna kunde konkurrera i den teknologiska frontlinjen.

 

I slutet av 1800-talet hade Sverige den snabbaste tillväxten i Europa. Från att ha varit ett av de fattigaste länderna hade Sverige blivit ett snabbt växande och förhållandevis rikt industriland. Det ökade välståndet gav folket bättre levnadsvillkor. Industriarbetarnas reallöner ökade ca 170 procent under en femtioårs period. (1860-1910) Den genomsnittliga livslängden ökade med 10 år. Samtidigt minskade spädbarnsdödligheten kraftigt. Den svenska välståndsrevolutionen var alltså långt gången redan innan de politiska partierna, t ex det socialdemokratiska, hade grundats. Orsaken var inte några kloka regleringar och absolut inte någon fördelningspolitk - orsaken var snarare att staten tog bort regleringar, och avstod från att bedriva fördelningspolitik.

[fjohansson]

Någon som är sugen? http://necsi.edu/education/antifragile.html?action=overview

[Trillske]

det är skillnad på att standardisera tillbehör och att standardisera slutsprodukter och framförallt det är skillnad på att standardisera för att det är praktiskt och att standardisera oavsett resultat.

 

tänk Trabant vs mutter.

vs T-ford osv. Jag förstår inte om du menar att Trabant var fail på något vis jag har missat? Såvitt jag vet var det megahit som stod sig en massa år tills utvecklingen sprang förbi konceptet. Jag menar ju alltså att bara för att vi fortsätter utvecklas betyder inte det att tidigare utveckling varit åt fel håll; jag tror inte vi kunde "hoppat" till framtiden på ett bra sätt. Utan standardisering och centralisering tror jag snarare många fortfarande skulle squattskita i skogarna i Sverige. Att vanligt smör, som länge varit en bas-produkt i Sverige, förpackas på samma vis och har få alternativ är (kanske framförallt var) snarare viktigt - det ger rent overkliga skalfördelar.

 

Vi verkar ha lite olika syn på Talebs uppslagsverk. Vad gäller via positiva vs via negativa får jag för mig att du ganska strikt förespråkar det senare. Jag ser det snarare som en metod att hantera det vi inte begriper; det verkar naturligt för de flesta människor att vilja göra något även om vi inte har en aning om vad vi gör, till och med när det inte finns något bra alternativ; det vill säga med fullständig träffsäkerhet gör vi situationen värre. Det kan handla om att vi inte begriper varför ekonomin går åt helvete så vi gör den värre via chansartad reglering, eller att vi inte begriper varför en människa mår dåligt så vi gör den värre med chansartad medicinering. Eller att vi inte fattar hur vi ska ragga tillbaka vårat ex, så vi ringer henne på fyllan.

 

I alla scenarion av den typen tycker jag via negativa-perspektivet är riktigt förnuftigt. Gör inget, eller sluta göra något du gör.

 

Samma syn har jag egentligen på Taleb-läran överlag, det mesta är väldigt nyttigt, men drar man allt till sin spets blir det hela väldigt mycket mer teoretiskt än praktiskt. Skalfördelar, slack/redundans, options, etc; i vissa beslut är det inget stort problem att allt går åt helvete i svansen av fördelningen, för ibland är alternativet att du är körd redan i mitten.

[heltok]

Jag förstår inte om du menar att Trabant var fail på något vis jag har missat? Såvitt jag vet var det megahit som stod sig en massa år tills utvecklingen sprang förbi konceptet.

 

var du seriös nu?

 

enda anledningen att den såldes i så stor skala var att det i princip var den enda bilen man fick köpa i östtyskland under 30år och så fort muren föll och östtyskarna fick chansen att köpa andra bilar försvann efterfrågan nästan helt på bilen förutom lite hobbyköpare som tycker den är kult för den är så ful och dålig. utvald till sämsta bil någonsin av Time med flera.

 

att den knappt förbättrades på 30år ser du alltså som ett bevis på att den var en megahit?

 

 

 

btw trillske, vad säger du om föreläsning 1 till reglerteknikkursen jag ska läsa i höst:

http://balazskulcsar.eu/Courses_and_thesis_projects_files/SSY285_Lecture_1.pdf

 

ganska mastig introduktion eller vad säger du?

 

 

mer Tesla-spam:

http://www.slate.com/articles/technology/technology/2013/06/tesla_model_s_review_the_road_trip_problem_is_no_problem_at_all.html

 

träffande jämförelse av BMW i3 och Tesla:http://www.slate.com/blogs/future_tense/2013/07/29/bmw_i3_review_electric_car_is_a_cheap_ugly_tesla_model_s_with_an_suv_on.html

[brahimo]

http://www.btvguide.com/news/details/id/Game-of-Thrones-writer-Bryan-Cogman-talks-adapting-season-3-2337

 

taip pat http://www.films4streaming.com/ ir http://www.streamiz.us/

[Trillske]

att den knappt förbättrades på 30år ser du alltså som ett bevis på att den var en megahit?

De försökte förbättra den men misslyckades, jag ser det som ett bevis på att utvecklingen sprang förbi den - den behövdes inte längre. Att den var kallad världens sämsta bil visste jag dock inte.

 

btw trillske, vad säger du om föreläsning 1 till reglerteknikkursen jag ska läsa i höst:

http://balazskulcsar.eu/Courses_and_thesis_projects_files/SSY285_Lecture_1.pdf

 

ganska mastig introduktion eller vad säger du?

Mysig blandning ni har hittat, på LiTH kändes det lite mer uppdelat på system-modellering (grunderna i state space, DAE, ODE), signalbehandling (mycket LTI), optimering (taylor-utvecklingar och jacobianer jag tyvärr inte begriper)

 

Som ovanligt praktiskt lagd (för att vara någon som går den här typen av kurser) kan jag även visserligen tycka att det är roligt att utmana huvudet, men jag har egentligen bara fått med mig de delar där vi fått applicera samtidigt som vi lär oss. Jag har en ganska naturlig förståelse för de matematiska skillnaderna mellan auto regressive/AR-X/AR-MAX/state space/etc, och jag är övertygad om att det är för att jag fått sitta och fippla med täljar- och nämnarpolynomen när jag sökt bättre modeller. Man får inte bara snabb visuell respons, det blir dessutom en mental betalningsmekanism när man till slut lyckas trycka in residualer inom rätt konfidensintervall, och mer naturlig nyfikenhet när man märker att modellen är bedrövlig för simulering (dvs "oändlig" tid) och börjar fundera på varför.

(skriv "ident" i Matlab så får du upp en trevlig toolbox)

 

Misstänker dock att du kommer hantera den hårdare teorin bättre än vad jag gjorde.

[hubbahubba]

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.516682/stort-bakslag-for-bitcoin

[sulla]

Hej Tok.

 

Hur stor kommer bitcoin vara om 5-10 år från nu om du får sia?