Gå till innehåll

Wellbok - well...


heltok

Vad ska wellboken diskutera 2015?  

117 medlemmar har röstat

  1. 1. Vad ska wellboken diskutera 2015?

    • Bitcoin & Kryptovalutor
      32
    • Politik
      32
    • Filosofi
      26
    • Kost & Träning
      32
    • Personlig utveckling
      31
    • Brudar
      30
    • Teknik, vetenskap och nörderi
      38
    • Prylar
      18
    • TVserier, filmer, böcker
      28
    • Allt som är contrarian
      17


Recommended Posts

Säkert försent nu, men jag jobbar hemifrån en del, ogillar att resa om det verkligen inte behövs osv. Men att faktiskt klä upp sig som om du skulle på möte/intervju trotts att du bara talar över telefon (även utan video) gör en hel del skillnad.

 

Försent nu, men var semi-uppklädd med rutig skjorta (verkar vara en genomgående trend bland konstruktörer).

 

Det gick nog helt okej trots allt. Fick inga kluriga problemlösningsuppgifter :-)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Huvudprincipen i det nordiska skatteavtalet är att du skattar i det land där du jobbar (källstatsprincip). Bör medföra att du skattar även för kapitalinkomster i det land där du jobbar, om jag förstått det rätt.

 

Jobbar du både i det land där du bor och i ett annat nordiskt land blir det säkert mer komplicerat.

Det är lite mer komplicerat än så när det gäller kapitalinkomst. Man kan hamna "mellan stolarna" då man begär avräkning, där svenska skatteverket hänvisar en till den utländska skattemyndigheten som givetvis ger ännu mer fan i utländska medborgare. Detta leder till att man ofta kommer att betala en högre skattesats än de 30% som är avsikten (källstaten tar ut mer än 15% och Sverige lägger sedan på sina 15% alldeles oavsett vad man har betalat i utlandet). RSV hänvisar en sedan till den utländska myndigheten för avräkning av den utländska skatten, något det givetvis inte finns en rimlig funktion för att göra för en utlänning :)

 

Kan vara så att jag har missförstått något här nu eftersom jag inte är någon skatteexpert, men har sett svar från olika banker som indikerar att så här är fallet iaf.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det är lite mer komplicerat än så när det gäller kapitalinkomst. Man kan hamna "mellan stolarna" då man begär avräkning, där svenska skatteverket hänvisar en till den utländska skattemyndigheten som givetvis ger ännu mer fan i utländska medborgare. Detta leder till att man ofta kommer att betala en högre skattesats än de 30% som är avsikten (källstaten tar ut mer än 15% och Sverige lägger sedan på sina 15% alldeles oavsett vad man har betalat i utlandet). RSV hänvisar en sedan till den utländska myndigheten för avräkning av den utländska skatten, något det givetvis inte finns en rimlig funktion för att göra för en utlänning :)

 

Kan vara så att jag har missförstått något här nu eftersom jag inte är någon skatteexpert, men har sett svar från olika banker som indikerar att så här är fallet iaf.

 

Att man rent praktiskt kan hamna mellan stolar är helt korrekt. Sedan är då frågan om det rent juridiskt är korrekt, vilket det sällan är (men det finns fall gällande exempelvis arv där dubbelbeskattning har varit ok enligt EU-domstolen när en stat beskattar där arvet utgår medan en annan stat beskattar där arvsmottagaren har sin hemvist). Utifrån din beskrivning låter det inte otroligt att SKV har rätt i sin beskattning och att det är den andra staten som gjort fel. Men sen är det ju då en annan sak att få rätt i verkligheten.

 

Ska dessutom ändra mig gällande beskatttning av kapitalinkomster och det nordiska skatteavtalet. Istället för att prata med någon som påstod sig veta så frågade jag någon som vet.

 

Huvudregeln är att du skattar i din hemviststat (som Starfitter sa) men om du arbetar i en annan nordisk stat så skattar du för dina tjänsteinkomster där. Dock inte för dina kapitalinkomster om det inte är så att dessa härstammar från den staten. Dessa beskattas som huvudregel i din hemviststat.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ny undersökning om svenska elever:

 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5825059

Svenska 15-åringar har sämre problemlösningsförmåga än OECD-genomsnittet, visar ett nytt digitalt Pisa-prov som 2 500 svenska elever gjort. Ekot direktrapporterade från Skolverkets presentation.

I PISA-provet som testar problemlösningsförmåga skiljer man på statiska och interaktiva uppgifter. I de statiska uppgifterna får eleven all information som behövs för att lösa problemet från början. I de interaktiva uppgifterna krävs att eleven bearbetar informationen för att kunna gå vidare och lösa problemet. Svenska elever klarar de statiska uppgifterna bättre men har svårare för de interaktiva uppgifterna som kräver att man kontrollerar och reflekterar.
Tabell 2.6 Resultat i problemlösning med avseende på migrationsbakgrund

För:

Sverige, Danmark, Norge Finland (Medel är 500)

Infödda elever

501, 505, 510, 526, (Sverige lägst)

Elever födda i landet med utländsk bakgrund

461, 436, 467, 461 (Sverige ligger hyfsat till)

Elever födda i utlandet med utländsk bakgrund:

417, 424, 446, 426 (Sverige ligger lägst)

 

Och det blir mycket färre som är riktigt bra på matte:

COsxwKW.png

 

Antar S och M kommer tävla i att göra mest av samma sak som failade innan.

 

 

---

 

Ulbricht tvättade inte pengar, för bitcoin är inte pengar:

“Count Four, which charges Mr. Ulbricht with participating in a money laundering conspiracy…must be dismissed because the allegation lacks an essential element: that the ‘financial transactions’ alleged involved ‘monetary instruments,’” the motion reads. “Bitcoins, the exclusive means of payment on Silk Road, do not qualify as ‘monetary instruments,’ and therefore cannot serve as the basis for a money laundering violation.”

 

Dratel goes on to cite both Internal Revenue Service and U.S. Treasury’s Financial Crimes Enforcement Network’s statements about Bitcoin to argue that neither has defined Bitcoin as either “funds” or monetary instruments.” In fact, the IRS issued a decision just last week stating that bitcoins should be treated as property rather than money.

As bold as it seems, Dratel’s argument against Bitcoin’s inclusion in money-laundering laws isn’t necessarily the most important for his client’s fate. He also argues that the majority of the charges against Ulbricht should be dropped because he didn’t actively participate in any of the narcotics trafficking, computer fraud, or money laundering prosecutors accuse the Silk Road of enabling. Instead, Dratel says, he’s merely accused of hosting the platform on which those illegal activities were carried out by the Silk Road’s users–After all, the site served as a third-party e-commerce marketplace, with a business model closer to e-Bay’s hosted sales rather than Amazon’s actual stocking and shipping of goods.

 

That means even if illegal activity occurred on the Silk Road, Dratel argues that it should be covered by Section 230 of the Communications Decency Act, which protects site owners and Internet Service Providers from liability against what users do or say on the sites and services they provide. If users of the Silk Road engaged in crimes like buying drugs or computer hacking software, Ulbricht shouldn’t be held responsible for merely providing the Silk Road as a platform for their actions, according to Dratel. Google GOOG +1.83%, Dratel notes, is the most common defendant in Section 230 cases.

http://www.forbes.com/sites/andygreenberg/2014/04/01/alleged-silk-road-creators-lawyer-denies-bitcoin-is-monetary-instrument-moves-to-drop-all-charges/

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Den huvudsakliga orsaken till att Sverige gick från att vara världsledande i andel elever med > 6.25 (base 5 se graf ovan) var att man 1994 avskaffade allmän- och särskild studiekurs i matematik under högstadietiden.

 

Orsaken var att man vid denna tid (och till viss del fortfarande) anser att nivågruppering skadar människor av lägre kvalitet.

 

Det är inte oproblematiskt att återinföra nivågrupperingar.

 

En annan tydligt bidragande orsak är de sänkta kraven för "godkänt" som tidigare stipulerats av det relativa betygssystemets "3:a" numera ligger i linje med en svag "2:a".

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Den huvudsakliga orsaken till att Sverige gick från att vara världsledande i andel elever med > 6.25 (base 5 se graf ovan) var att man 1994 avskaffade allmän- och särskild studiekurs i matematik under högstadietiden.

 

Orsaken var att man vid denna tid (och till viss del fortfarande) anser att nivågruppering skadar människor av lägre kvalitet.

 

Det är inte oproblematiskt att återinföra nivågrupperingar.

 

En annan tydligt bidragande orsak är de sänkta kraven för "godkänt" som tidigare stipulerats av det relativa betygssystemets "3:a" numera ligger i linje med en svag "2:a".

 

Är inte insatt i hur undervisningen ser ut idag, men när jag gick högstadiet ( tio år sen knappt) så blev vi indelade i 4 olika matematik-grupper/klasser beroende på hur vi presterade.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Är inte insatt i hur undervisningen ser ut idag, men när jag gick högstadiet ( tio år sen knappt) så blev vi indelade i 4 olika matematik-grupper/klasser beroende på hur vi presterade.

 

Nivågruppering innebär att det är olika studieplaner och olika behörigheter till högre studier, inte bara att man delar upp eleverna i grupper där några går "snabbare" fram men där eleverna ändå har samma mål och ska lära sig samma sak för samma betyg.

 

Skillnaden mellan allmän och särskild kurs i matematik var i jämförelse enorm.

 

Edit: Det är dessutom förbjudet att cappa betyg och dela upp elever i grupper där vissa automatiskt hamnar på efterkälken. Jmfr skolverkets kritik av Björnaskolan 2007 och Minvervaskolan 2004.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Den huvudsakliga orsaken till att Sverige gick från att vara världsledande i andel elever med > 6.25 (base 5 se graf ovan) var att man 1994 avskaffade allmän- och särskild studiekurs i matematik under högstadietiden.

 

Orsaken var att man vid denna tid (och till viss del fortfarande) anser att nivågruppering skadar människor av lägre kvalitet.

 

Det är inte oproblematiskt att återinföra nivågrupperingar.

 

En annan tydligt bidragande orsak är de sänkta kraven för "godkänt" som tidigare stipulerats av det relativa betygssystemets "3:a" numera ligger i linje med en svag "2:a".

 

Vi hade två olika nivåer och två olika böcker. Vår bok innehöll lite mer komplicerade uppgifter (2*2 istället för 2+2) och vi kunde få MVG medans den nivån under maximalt kunde få VG. Man hade olika prov och den nivån under hoppade helt enkelt över att lära sig mycket av det vi lärde oss. 80% gick väl i grundnivån och 20% i den högre. Man gjorde tester i årskurs 6 där det avgjordes vilken nivå man skulle komma till. Man kunde även få hoppa ner alternativt upp om det visade sig att ens förmåga inte passade för nivån men det var inget som skedde lättvindigt. Detta var för 14-15 år sedan typ.

 

(Förövrigt så tillhörde årskurs 6 högstadiet på min ort, vad jag förstått räknas det som mellanstadiet på andra orter.)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Fint citat av NNT:

Nitpicking is the unmistakable mark of cluelessness.

 

---

 

Fascinerande hur alla kan hitta sina narrative för att förklara varför skolan gick fel. Exempelvis:

http://www.varldenidag.se/nyhet/2014/03/26/Aterupprattad-familj-ar-basta-skolmedicinen/

 

Alltid samma form på debatten:

1. Du har en åsikt

2. Jag har en åsikt

3. Alltså har jag rätt och samhället borde göra som jag säger

 

Alltid detta top-down vs top-down helt utan analys om likheterna mellan 1 och 2.

 

Imo är svaret på skolan att erkänna att vi inte vet hur man ska driva skola, testa experiment och se vad som händer istället för att testa en ny top-down.

 

---

 

LOLdåligt inslag om bitcoins:

http://finance.yahoo.com/blogs/talking-numbers/this-could-be-the-end-of-the-bitcoin-era-220746326.html

Dåligt samhälle där folk som de kan nå respektabla positioner.

 

---

 

Har du läst Primal Body, Primal Mind?

http://www.amazon.com/Primal-Body-Mind-Beyond-Health/dp/1594774137

 

Snubblat över den ett flertal tillfällen och fått intrycket av att det är lite av en primalbibel. Någon som läst och kan reka?

 

Nu har jag läst ca 100sidor av den. Är inte jätteimpad. Alltså, boken är givande att läsa och den får mig att vilja vara mer strikt och visst den är innehåller mycket bra fakta. Men det är mycket preaching to the choir och den ger något sken av att vara vetenskaplig men samtidigt presenterar den bara ofta lösa påståenden som kan vara sanna men ofta känns lite optimistiska. Och den går rakt på påståendena utan att direkt övertala skeptiker.

 

Så är man redan såld är väl boken bra för att ge en lite mer argument, lite mer anledning att köra hårdare och lite ny kunskap. Men för folk som inte alls tror på det hela eller är skeptiska vetefan om den kommer övertyga dem.

 

Även om Primal Blueprint känns lite gammal föredrar jag den. Och i Taleb-anda föredrar jag Paleo Manifesto som inte lägger så mycket energi på forskningsrapporter utan mer går på sunt förnuft och bottom up. Tycker fortfarande Durant är grym och detta är min favorit-talk om Paleo änsålänge:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Imo är svaret på skolan att erkänna att vi inte vet hur man ska driva skola, testa experiment och se vad som händer istället för att testa en ny top-down.

 

Ett problem med det är att länder med starkt centralstyrd utbildning och standardiserade krav vid antagning till högre studier (Korea, Kina, Singapore, Finland, USA) har bättre resultat än länder där varje skola får sätta egna betyg och göra lite som de vill (Sverige).

 

Ett annat problem är att man inte vet vad man ska mäta. Vad ska maximeras? Är det BNP, samhällsnytta, antal patent eller nobelpristagare per capita?

 

I Sverige tävlar skolor om att dela ut så höga betyg som möjligt (för att garantera studenterna maximalt val vid statligt finansierade högre studier) samtidigt som eleverna ska trivas (dvs inte slita ihjäl sig) vilket knappast är optimalt ur samhällsekonomisk synvinkel.

 

Det är intressant att jämföra Singapore med Sverige. Det finns ungefär lika många friskolor i dessa länder, men i Singapore är skolorna mer specialiserade och man uppmuntrar snarare än förbjuder nivå- och elitgrupperingar. Att studenterna hamnar på olika nivå inför högre studier löser man medelst antagningstest och täta samarbeten mellan universitet och grundskola. Det som gör att Singapore sopar mattan med andra länder i matematik är det statligt hyperspecialiserade GEP.

 

GEP (Gifted Education Programme) samlar upp den övre 1% av befolkningen (motsvarar IQ 135+) och sätter dem i en av 9 godkända elitskolor. GEP är extremt centralstyrt av Ministry of Education (MOE) med ungefär 1 lärare per 4 elever. Staten investerar 10 gånger så mycket i en GEP-student jämfört med en student av lägre kvalitet. Utvärderingar har visat att programmet lönar sig väl samhällsekonomiskt.

 

 

The mission statement of the Gifted Education Programme is to provide leadership in the education of the intellectually gifted. The programme is committed to nurturing gifted individuals to their full potential for the fulfilment of self and the betterment of society.

 

The vision is to make the Gifted Education Programme a model of excellence in the education of the intellectually gifted. This will be achieved by providing professional expertise and exemplary resources to develop intellectual rigour, humane values and creativity in gifted youths to prepare them for responsible leadership and service to country and society.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ett problem med det är att länder med starkt centralstyrd utbildning och standardiserade krav vid antagning till högre studier (Korea, Kina, Singapore, Finland, USA) har bättre resultat än länder där varje skola får sätta egna betyg och göra lite som de vill (Sverige).

 

Jag är övertygad om att ett avreglerat skolsystem oftare skulle ha standardiserade tester än vad Sverige har idag.

 

Fint att du anger Sverige som motexempel, missförstod du min kritik?

 

Ett annat problem är att man inte vet vad man ska mäta. Vad ska maximeras? Är det BNP, samhällsnytta, antal patent eller nobelpristagare per capita?

Fiskar du top down svar? Imo hittar vi svaret bottom up på den frågan.

 

Vi hade innan en debatt om vad som är bra. Eftersom ingen annan kom med bättre förslag är wellbokens definition på vad som ska optimeras:

max: Integral[nu->100år]SUM antal invånare*QALY*SWB dt

 

Antar kriteriet passar ok på skolor också och tror att ett bottom up skulle vara en relativt bra algoritm för att optimera det också.

 

I Sverige tävlar skolor om att dela ut så höga betyg som möjligt samtidigt som eleverna ska trivas (dvs inte slita ihjäl sig) vilket knappast är optimalt ur samhällsekonomisk synvinkel.

Jag ser det som ett resultat av att skolor exploaterar statiska top down regler som jag är emot.

 

Det är intressant att jämföra Singapore med Sverige.

Imo har Singapore mer bottom up tänk i sitt försök till top down. De har analyserat vad som funkat och kör det. Samtidigt bör man tänka på att singapore är en huvudstad, inte ett land. Jämför Singapore med Manhattan så blir antagligen skillnaden i matte inte alls lika stora som mellan Singapore och USA.

 

Det finns ungefär lika många friskolor i dessa länder, men i Singapore är skolorna mer specialiserade och man uppmuntrar snarare än förbjuder nivå- och elitgrupperingar. Det som gör att Singapore sopar mattan med andra länder i matematik är det statliga hyperspecialiserade GEP.

Det finns antagligen ett gäng andra bidragande orsaker också.

 

GEP (Gifted Education Programme) samlar upp den övre 1% av befolkningen (motsvarar ungefär IQ 135+) och sätter dem i en av 9 statligt godkända elitskolor. GEP är extremt centralstyrt av Ministry of Education (MOE) med ungefär 1 lärare per 4 elever. Staten investerar ungefär 10 gånger så mycket i en GEP-student jämfört med en student av lägre kvalitet.

Mm, det är ett intressant knep. Singapore gör massa annat roligt också, t ex högre barnbidrag för akademiker. Exakt vad som orsakar vad kan debatteras, men men vi kan tills vidare anta att något iaf spelar en ganska stor roll och att det vi gör i Sverige, att sticka huvudet i sanden, antagligen är rätt jävla negativt för utvecklingen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag är övertygad om att ett avreglerat skolsystem oftare skulle ha standardiserade tester än vad Sverige har idag.

 

Vi har olika utgångspunkter eftersom du som tokliberal förespråkar ett hjärtlöst kapitalistiskt system och jag som fascist förespråkar en auktoritär kommunitarism (eller asian communitarianism).

 

Men givet premissen om att vi söker en heltokig marknadsliberal lösning måste förändringar ske i rätt ordningsföljd.

 

Problemet med skolan liknar det som gäller vid äldrevård eller fri invandring.

 

Det måste vara den aktör som betalar kalaset som också utvärderar resultatet och gör valen.

 

Vid vård gäller att det är vårdtagaren som ska välja och betala.

 

Vid invandring gäller att det är den som invandrar som ska betala sina egna kostnader.

 

Vid utbildning gäller att det är den som utbildar sig som ska stå för utbildningskostnaden.

 

Just nu står staten för alla utbildningskostnader, samtidigt som skolor får sätta vilka betyg de vill. Staten allokerar utbildningsplatser efter söktryck, inte efter samhällsnytta. Betygsfördelning och söktryck får därmed mycket litet med marknadsekonomisk effektivitet att göra. Dvs styrmedel eller incitament för att skapa en "bra" skola saknas. Istället ägnar sig skolor åt att exploatera systemet (statiska topdown strategier som du kallar dem).

 

Men första åtgärden får inte bli att ge skolorna än mer frihet att experimentera med betygen. Det skulle bara leda till mer exploatering av skattebetalarnas påtvingade givmildhet.

 

Mer frihet är i det här fallet ungefär lika galet som att släppa invandringen fri med bibehållna sociala skyddsnät eller som att låta kommuner och landsting kostnadsoptimera äldre vårdtagares kundnöjdhet.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Vi har olika utgångspunkter eftersom du som tokliberal förespråkar ett hjärtlöst kapitalistiskt system och jag som fascist förespråkar en auktoritär kommunitarism (eller asian communitarianism).

Du måste ju inte ha KCNA-retorik bara för att vi tycker olika :P

 

Men givet premissen om att vi söker en heltokig marknadsliberal lösning måste förändringar ske i rätt ordningsföljd.

Måste och måste. "Rätt ordningsföljd" låter väldigt top down.

 

Det måste vara den aktör som betalar kalaset som också utvärderar resultatet och gör valen.

Måste och måste. Så är det ju inte direkt idag och idag funkar ju inte helt värdelöst. De som betalar är skattebetalarna och de som utvärderar är yrkespolitiker. Men man kan tro att i ett avreglerat samhälle skulle de som betalar ha större intresse i att det utvärderas effektivt.

 

Vid invandring gäller att det är den som invandrar som ska betala sina egna kostnader.

Det kan bli svårt att få fram en bra siffra då kostnad eller vinst antagligen skiljer sig rätt stort på individnivå. Vi kan nog anta att kostnaden utan välfärdssamhälle skulle bli lägre.

 

Vid utbildning gäller att det är den som utbildar sig som ska stå för utbildningskostnaden.

Kan se många alternativa lösningar, t ex att företag betalar, att Bill Gates betalar, att Volvo betalar, att frivilliga organisationer betalar. Att säga vem som ska betala känns väldigt top down.

 

Men första åtgärden får inte bli att ge skolorna än mer frihet att experimentera med betygen. Det skulle bara leda till mer exploatering av skattebetalarnas påtvingade givmildhet.

Du insinuerar att detta skulle vara långsiktigt negativt. Tycker det är oklart, kan mycket väl slå tillbaka och visa sig vara bra enligt definitionen på bra.

 

Ser ett problem med att högskolorna inte har full frihet att välja hur sin egen antagning ska gå till. Eliminera detta så tror jag problemet med att gymnasieskolor som har betygsinflation skulle minska.

 

 

Mer frihet är i det här fallet ungefär lika galet som att släppa invandringen fri med bibehållna sociala skyddsnät eller som att låta kommuner och landsting kostnadsoptimera äldre vårdtagares kundnöjdhet.

Yes, det är lite en "pick one" situation i både skola och äldrevård. Men tycker inte vi kan förkasta alternativet "don't pick" bara för att "pick two" failade.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

är "top down" en ny trend i wellboken likt barfotaskor, häst och Taleb?

 

Trend känns lite missvisande, brukar ju handla om beteenden. Skulle säga att top down mer är ett koncept vi utforskar än ett beteende. VFF var en trend, äta paleo en trend, men paleo-tänket ett koncept. Kanske är lite trendigt att använda det i resonemang här, Taleb, Trillske, Huemer, heltok och andra forumhjältar gillar det, men i grunden är det ett imo mer ett koncept.

 

Skulle vilja påstå Bottomups upp äventyr i wellboken gått ungefär

Taleb-Huemer-Bitcoin-Trillske-Taleb-Huemer-Durant-Taleb-heltok

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ang invandring tycker jag du missförstår Slaktis med flit. Är väl en enkel i grunden liberal tanke att man kapar alla sociala skyddsnät och öppnar gränserna totalt och låter individer komma hit fritt om de kan försörja sig själva?

 

Ang politiker som avgör vad som är bra och dåliga saker att spendera pengar på... http://www.sloseriombudsmannen.se

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...