Hämnd

[eurythmech]

Alltså självklart kan det finnas systemfel av typen "personer som döms till vård är redan till att börja med mer troliga att rehabiliteras än de som döms till fängelse", grupperna är inte homogena.

Å andra sidan kan det omvända fallet också gälla, så klart.

[Jennez]

Personligen låter jag det mesta rinna av mig, men när någon gått över en viss gräns så har jag exakt 0 och inga hämningar. Detta har inte hänt ofta men när det hänt så ifrågasätter jag inte ens mitt handlande med en uns av dåligt samvete och har ej heller drömt några mardrömmar efteråt.

 

Känns det igen?

[eurythmech]

Helt felaktig premiss. Någon som avtjänat ett straff är enormt mycket farligare än en randomperson ur befolkningen.

 

Lagstiftning som bygger på generaliseringar alltså?

 

Om det är data som finns så självklart. Jag anser att myndigheterna har en moralisk skyldighet att göra klart användbar information lättillgänglig. Information om brottsdomar är extremt användbar vad gäller val av bostad, personer man anställer och inte minst partnerval.

 

Du ser i varje fall andra sidan av myntet?

 

Ja, det är ju skitbra om en tjej kan få veta att killen hon dejtar är dömd för våldtäkt. Förstår inte hur du kan tycka något annat.

 

Klart det är bra för henne att veta, jag dejtar bara personligen hellre flickor som släppt sargen. Det är en lika avtändande sak som DNA-prov för koll av eventuella genetiska defekter på söndagsbrunchdejten, liksom.

 

Nej, de flesta bryr sig inte särskilt mycket om de flesta brott. Jag känner ett flertal personer dömda för misshandel och är vagt bekant med en mördare. Det är inte särskilt dramatiskt.

 

Jag är inte 100% på hur relevant det där var att veta, men tack. Din bedömning av vad "de flesta" är ger jag inte mycket för. Visst, jag är mer empatisk än snittmannen, men det innebär inte att jag är ensam om att må illa av att personer jag aldrig träffat drabbas av brott.

 

När det spelar roll är ju om det rör sig om oacceptabla risker. Exempelvis att bo i ett kriminellt belastat område, dejta en våldtäktsman eller ha en pedofil till granne. Mostly så spelar det ingen roll och det skadar inte personer som inte blir dömda för brott.

 

Jag förstår inte hur du inte kan se det som ett samhällsproblem om samhället blir märkbart sämre på att integrera frigivna fångar/mentalpatienter i arbets- och socialt liv.

[Hjort]

Lagstiftning som bygger på generaliseringar alltså?

Ja. Det är inte särskilt smart att ignorera all den kunskap vi har om hur människor som begår brott beter sig. Tvärtom är det rätt korkat att låtsas som om varje brottsling är ett undantag.

 

 

Du ser i varje fall andra sidan av myntet?

Diskriminering är ju uppsidan.

 

Klart det är bra för henne att veta, jag dejtar bara personligen hellre flickor som släppt sargen. Det är en lika avtändande sak som DNA-prov för koll av eventuella genetiska defekter på söndagsbrunchdejten, liksom.

Fint av dig att vara kamoflage åt kvinnomisshandlare.

 

Nevertheless så är det rätt lätt att låta alla personer som utsätts för brott av redan dömda få en rimlig chans att slippa det. Och det argumenterar du alltså emot för att man inte ska såra gärningsmännens känslor.

 

Jag är inte 100% på hur relevant det där var att veta

Poängen är att väldigt många känner dömda brottslingar, vet om det och inte bryr sig särskilt. Din oro över konsekvenserna för relativt ofarliga brottslingar är alltså väldigt överdrivna.

 

 

Jag förstår inte hur du inte kan se det som ett samhällsproblem om samhället blir märkbart sämre på att integrera frigivna fångar/mentalpatienter i arbets- och socialt liv.

För att det inte blir särskilt många som får problem samtidigt som säkerheten ökas dramatiskt och incitamentet att inte begå brott ökar. Socialt tryck är mycket bättre än ekonomiskt vad gäller att förändra beteende.

 

Summan av kardemumman är iaf att du vill undanhålla människor extremt relevant information om farliga människor för att de farliga människorna inte ska må dåligt.

[KenHag]

Isf har jag inga invändningar, men det ser jag som så väldigt självklart att det inte behövs diskuterat.

Vad gäller myndigheters bemötande så tvivlar jag på att jag håller med dig, du får gärna utveckla.

 

 

 

Sry, jag har ingen aning om du varit inkonsekvent eller inte.

Men det enda sätt jag kan se Jennez påstående som vettigt är att hans "etikinkonsekvens" eller vad han nu kallade det, bara gällde dig.

 

 

 

Så myndigheterna ska agera på rykten?

 

 

 

Precis, den där approachen om att hänga ut pedofiler gör i princip rehabilitering och soning omöjlig. Det känns som horribel kriminalpolitik.

 

Med myndigheternas flathet menar jag dom senaste knivdåden mot barn,jag menar här släpps en dömd psykotisk idiot lös efter 3 månaders behandling och ett par dar senare dör en 8 årig grabb sammtidigt som läkaren förklarar att han ansåg att återfallbenägenheten är lika med noll.Vilket jävla hån mot grabbens föräldrar.Likadant med aktiva pedofiler när skadan redan är skedd,ja då ska det tillsättas utredning på utredning.Sedan lilltjejen och Anna Lindh blev mördade så har minst 3 barn till blivit mördade och regering och myndigheter fortsäter sina sketna utredningar,tror fan det att folk börjar bli förbannade och agerar både polis dommare och bödlar,sen om det är rätt eller inte det tänker inte jag avgöra.Dagens politiker vet att det skulle bli jävligt dyrt att ta hand om alla som skulle behöva vård till skydd för almänheten, därför får det kosta ett och annat liv,det blir billigare så.Jag har svårt att tolka det på annat sätt än att det är pengarna som styr,annars borde vi redan ha plats åt alla som behöver och ska ha vård/straff.

När det sen gällde att dagiset och skolan informerade alla föräldrar med brev om att ett par barn blivit överfallna av en känd pedofil så var det inga rykten.

Utan försök till bortförande av barn av en pedofil viket bekräftats av både polis under annmälan och cirkulerande civilpoliser,och i det fallet anser jag att en bild på vederbörande skulle ha underlättat både för alla föräldrar och att oskyldiga inte dras in i något bara för att dom kanske försöker hjälpa en unge som rammlat eller så.

[Fudge]

Poängen är att väldigt många känner dömda brottslingar, vet om det och inte bryr sig särskilt. Din oro över konsekvenserna för relativt ofarliga brottslingar är alltså väldigt överdrivna.

 

 

Självklart e de många som känner dömda brottslingar. Men e de inte rätt stor skillnad på om du vet att ngn i din närhet e tidigare dömd för misshandel och suttit av sitt straff, än att en förälder till 2små barn tittar i registret du språkar för och ser att deras nyinflyttade granne genomgått vård för sexualbrott mot minderåriga?

 

Känns som reaktionerna från de olika situationerna kommer skiljas rätt mycke åt. Sen spelar det nog ingen roll för 2barns mamman om grannen genomgått vård, är kemiskt kastrerad,(vet att de här e inge man kan veta, men är bara ett exempel!) är botad och kan leva ett fullt fungerande liv utan att få återfall..

[Andrew_W]

En ganska viktig fråga i den här diskussionen tycker jag handlar om hur man ser på människor som begår olika typer av brott, i det här fallet kanske främst olika typer av våldsbrott. Min utgångspunkt är att jag vill leva i ett samhälle där vi har ansvar för varandra, även inkluderat de som skadar eller tar livet av våra nära och kära. I det ligger att ha kunskap om mekanismerna bakom den här typen av brott, det är trots allt människor vi pratar om, inte en Hannibal Lecter på film. Det som kanske känns mest naturligt för människor är att lägga fokus på offret – den person som i första hand uppfattas som den traumatiserade. Men att ett samhälle konsekvent ska ignorera våldsbrottslingens verklighet och i det närmaste avpersonifiera och demonisera denne kan knappast sägas pyssla med (vettigt) brottspreventivt arbete (vare sig vi pratar vård eller t ex att förebygga återfall). En sådan syn kan knappast leda till något annat än att vi återgår till tider då vi spärrade in folk i små mörka hålor för resten av livet, tvingar dom bo i en stuga långt in i skogen, eller dödar folk för beteenden som vi för tillfället tycker är opassande och sjuka. Historiskt sett har ju gränserna för vad som anses vara ett grövre brott varit ganska flytande.

 

Synen på människor som innebär att man reducerar någon till att vara endast pedofil, endast schizofren, endast kommunist, endast häxa, endast psykopat etc är jäkligt korkad och ignorant. Det handlar inte om att acceptera eller ursäkta våldsbrottslingars handlingar utan snarare om frågan om vi ska leva i ett samhälle som totalt saknar kunskap om våldsbrottslingars ageranden och problematik och där vi istället väljer att lägga all kraft på att hämnas, slå ihjäl "pedofilen", låsa in "psykfallet" eller helt enkelt försvåra eller omöjliggöra rehabilitering för vissa. Är det så svårt att förstå att ingen tjänar på det? Inom vissa områden vad gäller vård har vi ganska stora kunskaper idag, inom andra områden är det sjukt mycket tunnare. Jag har åsikten att det viktigaste måste vara att öka kunskapen, inte att lägga fokus på att straffa, hämnas och försvåra rehabilitering.

[KenHag]

En ganska viktig fråga i den här diskussionen tycker jag handlar om hur man ser på människor som begår olika typer av brott, i det här fallet kanske främst olika typer av våldsbrott. Min utgångspunkt är att jag vill leva i ett samhälle där vi har ansvar för varandra, även inkluderat de som skadar eller tar livet av våra nära och kära. I det ligger att ha kunskap om mekanismerna bakom den här typen av brott, det är trots allt människor vi pratar om, inte en Hannibal Lecter på film. Det som kanske känns mest naturligt för människor är att lägga fokus på offret – den person som i första hand uppfattas som den traumatiserade. Men att ett samhälle konsekvent ska ignorera våldsbrottslingens verklighet och i det närmaste avpersonifiera och demonisera denne kan knappast sägas pyssla med (vettigt) brottspreventivt arbete (vare sig vi pratar vård eller t ex att förebygga återfall). En sådan syn kan knappast leda till något annat än att vi återgår till tider då vi spärrade in folk i små mörka hålor för resten av livet, tvingar dom bo i en stuga långt in i skogen, eller dödar folk för beteenden som vi för tillfället tycker är opassande och sjuka. Historiskt sett har ju gränserna för vad som anses vara ett grövre brott varit ganska flytande.

 

Synen på människor som innebär att man reducerar någon till att vara endast pedofil, endast schizofren, endast kommunist, endast häxa, endast psykopat etc är jäkligt korkad och ignorant. Det handlar inte om att acceptera eller ursäkta våldsbrottslingars handlingar utan snarare om frågan om vi ska leva i ett samhälle som totalt saknar kunskap om våldsbrottslingars ageranden och problematik och där vi istället väljer att lägga all kraft på att hämnas, slå ihjäl "pedofilen", låsa in "psykfallet" eller helt enkelt försvåra eller omöjliggöra rehabilitering för vissa. Är det så svårt att förstå att ingen tjänar på det? Inom vissa områden vad gäller vård har vi ganska stora kunskaper idag, inom andra områden är det sjukt mycket tunnare. Jag har åsikten att det viktigaste måste vara att öka kunskapen, inte att lägga fokus på att straffa, hämnas och försvåra rehabilitering.

 

 

Men visst,släpp fångarna loss det är vår eller vad då.Om staten vore beredd att hosta upp vad det kostar att (vårda) alla som behöver det kanske din tes håller,men hur många till måste bli av med en annhörig eller vän innan beslutsfattarna fattar att det är just pengar som saknas.Kommpetensen finns nog att vårda och bota sjuka mäniskor men inte pengarna.Och så länge vård och straffsattser ser ut som idag får vi nog räkna med att fler och fler tar lagen i egna händer.

[Gummo]

Känns det igen?

 

Ja.

 

Men du skrev om mig och pedofiljakt som om jag förespråkade det eller själv skulle ägna mig åt det och i den bemärkelsen känner jag inte igen det. Det käns uppdiktat från din sida.

[Hjort]

Min utgångspunkt är att jag vill leva i ett samhälle där vi har ansvar för varandra, även inkluderat de som skadar eller tar livet av våra nära och kära.

Och det är ungefär här våra åsikter är oförenliga.

 

I övrigt så är det inte så mycket "ta ansvar för" som "tvinga mig att betala för i många fall löjligt ineffektiv vård"* och "undanhålla kritisk information" du argumenterar för. In fact, det är raka motsatsen till "ta ansvar för" eftersom du inte lämnar något val angående till om man vill göra det eller ej.

 

Hela grejen med att skydda brottslingar från konsekvenserna av sina handlingar handlar ju om att låta dem undvika ansvar för sina handlingar.

 

Tror du menar något i stil "ett samhälle som är säkert för alla och där deras möjlighet till dåliga val minimeras", vilket har väldigt lite med ansvar att göra.

 

Det handlar inte om att acceptera eller ursäkta våldsbrottslingars handlingar utan snarare om frågan om vi ska leva i ett samhälle som totalt saknar kunskap om våldsbrottslingars ageranden och problematik och där vi istället väljer att lägga all kraft på att hämnas,

Bullshit, ingen utom eurytmech har argumenterat för att ignorera kunskap. Det verkar mest som om du tycker att kunskap är väldigt användbart i händerna på myndighetspersonerna när de utformar policy, men inte alls användbart i händerna på vanliga människor när de fattar viktiga beslut om sina liv.

 

Är det så svårt att förstå att ingen tjänar på det?

Personens omgivning tjänar som fan på att veta hur brottsbenägen han eller hon är. Har någon förskingrat så är det löjligt användbart att veta om det om man ska anställa personen ifråga. Samma sak med att dejta en hustrumisshandlare.

 

Inom vissa områden vad gäller vård har vi ganska stora kunskaper idag,

Ja, och inom kriminalvården så vet vi att människor som begår brott är tämeligen benägna att göra det igen. Varför det blir väldigt användbart att veta vilka det är som begått brott.

 

Det är också rätt lätt att utifrån en utredning själv avgöra om det verkar vara en engångsföreteelse eller om personen är helt väck. "36 sparkar i huvudet på en pensionär, antagligen aningen opålitlig", "slog flaska i ansiktet på jämnårig under krogbråk för 18 år sen, inte så stort problem".

 

Jag har åsikten att det viktigaste måste vara att öka kunskapen, inte att lägga fokus på att straffa, hämnas och försvåra rehabilitering.

Jag rankar ungefär: Samhällets säkerhet mot brottslingen, brottslingens rättigheter mot samhället, straffa, rehabilitering.

 

*Jag råkar ha rätt ok inblick i kriminalvård och socialtjänst, och i en hel del fall är den tragikomiskt ineffektiv och har egentligen inget särskilt tryck att prestera bra resultat. Bara att göra ett gäng ideologistyrda politiker utan någon direkt kunskap om verksamheten nöjda.

 

Vad menar du?

Nytto-kostnadsanalys. En hel del behandling är jävligt dyr, annan behandling (eg beteendeförändrande droger) anses oetisk men är mycket billigare.

 

Personligen tycker jag väl egentligen att denna typ av brottslingar borde stå under livstids bevakning.

Det är helt omöjligt att bevaka någon i frihet på ett ens halvt meningsfullt sätt. Faktiskt går det knappt inne i själva anstalterna.

 

Men e de inte rätt stor skillnad på om du vet att ngn i din närhet e tidigare dömd för misshandel och suttit av sitt straff, än att en förälder till 2små barn tittar i registret du språkar för och ser att deras nyinflyttade granne genomgått vård för sexualbrott mot minderåriga?

Ja, det är ju det som är så bra. Med den här metoden kan vi undvika att dejta misshandelskillen och antingen flytta ifrån pedofilen eller göra hans liv så miserabelt via socialt tryck att han sticker någon annanstans. Uppenbarligen så skulle de brottslingar som betraktas som allra vidrigast aldrig få ett bra liv om deras brott vore allmän kännedom, och det är ju jättebra i det stora hela.

 

är botad och kan leva ett fullt fungerande liv utan att få återfall..

Det är ingen snuva, "botad" är inte ett meningsfullt begrepp när vi talar om sexualbrottslingar. Det rör sig om en grundläggande del av deras sexualitet och personlighet.

[Andrew_W]

Och det är ungefär här våra åsikter är oförenliga.

Ja, det var ju ingen nyhet.

 

Hela grejen med att skydda brottslingar från konsekvenserna av sina handlingar handlar ju om att låta dem undvika ansvar för sina handlingar.

 

Tror du menar något i stil "ett samhälle som är säkert för alla och där deras möjlighet till dåliga val minimeras", vilket har väldigt lite med ansvar att göra.

 

Man kan ha lite olika uppfattningar om vad det innebär att "ta ansvar för sina handlingar". Någon kan ju tycka att ta ansvar för sina handlingar innebär att gå och hoppa från en bro. Sen är det ju också så att människor, av olika anledningar har lättare eller svårare att se konsekvenserna av sina handlingar och därför kan samma handling få olika konsekvenser för olika individer. I Sverige har vi ju t ex bestämt att personer som bedöms lida av en allvarlig psykisk störning (i sig inte ett absolut begrepp) inte ska kunna straffas med fängelse.

 

Ja, och inom kriminalvården så vet vi att människor som begår brott är tämeligen benägna att göra det igen. Varför det blir väldigt användbart att veta vilka det är som begått brott.

 

Well, när jag pratar om kunskap i det här fallet så syftar jag inte på kunskapen om att sannolikheten till återfall ökar för varje gång en person suttit inne. Snarare syftar jag på kunskap om hur en person kan sluta med beteenden som vi har definierat som kriminella eller anser är destruktiva. För övrigt ska jag kanske påpeka att det även behövs mer kunskap om brottsoffer, men det är en helt annan diskussion. Det är en ganska okunnigt och deterministiskt att kategoriskt se på människor som hopplösa fall utan att ställa lite större frågor kring det hela. Men visst, bryr man sig inte så gör man väl inte det. Inget jag kan ändra på. Jag är bara glad att inte alla har den inställningen, människor skulle i så fall ha väldigt svårt att få hjälp och möjlighet att förändra sina liv.

 

Förövrigt har jag inte skrivit någonstans att vården eller vårdpolitiken i Sverige är helt fantastisk, bara att förutsättningarna för bra vård måste innebära att man någonstans ifrån har ett fokus på kunskap om den som har begått brottet. Annars kan ett samhälle inte erbjuda någon som helst vård. Ett led i detta är att se den som har begått brottet som en människa värd att få vård och inte enbart som en cancersvulst (för att använda ett bekant uttryck).

[Fido]

Måste bara gå in med en liten flamebait här:

 

I övrigt så är det inte så mycket "ta ansvar för" som "tvinga mig att betala för i många fall löjligt ineffektiv vård"* och "undanhålla kritisk information" du argumenterar för. In fact, det är raka motsatsen till "ta ansvar för" eftersom du inte lämnar något val angående till om man vill göra det eller ej.

 

Hela grejen med att skydda brottslingar från konsekvenserna av sina handlingar handlar ju om att låta dem undvika ansvar för sina handlingar.

 

Hur långt ner i straffskalan ska vi gå med dödsstraff/livstid då? Om en dömd brottsling är så farlig, så kan han/hon ju inte släppas ut på lika villkor, eller hur? Då krävs endera att alla brottslingar deporteras till lämplig ort, där de som förtjänar varandra får bo, alternativt att de spärras in/avlivas.

 

Vad förespråkar du? Om vård inte är rätt väg att gå alltså? Tatuering i pannan?

[Hjort]

Hur långt ner i straffskalan ska vi gå med dödsstraff/livstid då? Om en dömd brottsling är så farlig, så kan han/hon ju inte släppas ut på lika villkor, eller hur? Då krävs endera att alla brottslingar deporteras till lämplig ort, där de som förtjänar varandra får bo, alternativt att de spärras in/avlivas.

Det varierar väldigt mycket med vilken sorts brott och under vilka omständigheter de begåtts.

 

En 18-åring som under affekt spöar någon under ett krogbråk kommer antagligen inte vara ett problem. Så där är det rätt effektivt att främst satsa på preventiva åtgärder och försöka hjälpa honom få ordning på sitt liv.

 

En snubbe med några misshandelsdomar under bältet och ett bankrån kan vi gott låsa in och slänga bort nyckeln.

 

Det jag främst förespråkar är att göra information om begångna brott mycket mer lättillgängliga så att de berörda människorna själva kan avgöra hur relevant den informationen är. Höjda straffskalor och liknande är rätt OT.

 

Det gör att personer som tycker det är oacceptabelt att bo bredvid en dömd pedofil slipper det och de som tycker det är lugnt kan göra det. Känns rätt win-win.

 

Vad förespråkar du? Om vård inte är rätt väg att gå alltså? Tatuering i pannan?

Jag har kommit fram till att jag gillar stympning som straff/förebyggande metod av våldsamma återfallsförbrytare. Typ förstöra några leder i benet så att effektivt våld blir i princip omöjligt.

 

Uppsida: Inga långa fängelsevistelser och mycket bra prevention vad gäller just den brottstypen.

 

Nedsida: Taskig image för handikappade och eventuell ekonomisk kostnad pga begränsning av brottslingens möjliga jobb.

 

Om du nu ville ha något kontroversiellt.

[Jennez]

KenHag,

Du skriver en del om hur staten snålar på psykvården och därför ”får det kosta ett par liv om året” eftersom det är billigare.

Samtidigt berättar du att du och din familj bor i ett område med minst en eller ett par pedofiler i närheten, X antal socialfall etc. Anledningen till att ni inte flyttar därifrån är enligt dig bl.a att dina barn har vänner där som de inte vill skiljas ifrån.

Vad säger detta om ditt ekonomiska engagemang för att skydda dina barn? Du utsätter dem, i likhet med staten, för en reell risk av anledningar som känns väldigt svaga.

[KenHag]

KenHag,

Du skriver en del om hur staten snålar på psykvården och därför ”får det kosta ett par liv om året” eftersom det är billigare.

Samtidigt berättar du att du och din familj bor i ett område med minst en eller ett par pedofiler i närheten, X antal socialfall etc. Anledningen till att ni inte flyttar därifrån är enligt dig bl.a att dina barn har vänner där som de inte vill skiljas ifrån.

Vad säger detta om ditt ekonomiska engagemang för att skydda dina barn? Du utsätter dem, i likhet med staten, för en reell risk av anledningar som känns väldigt svaga.

 

 

Nu är det ju just det att tack vare bra grannsämmja så hjälps vi alla åt att hålla koll på varandras ungar,bilar,uteplatser och förråd,och vi har lyckats rätt bra med att få ner både inbrott i lägenheter,bilar och dyl,dessutom har skadegörelsen i just kvarteret jag bor mer eller mindre upphört.Men jag anser ju att mycket av det vi har gort egentligen vilar på staten,kommunens ansvar.Jag har bidragit till skattekassan i 26 år och tycker att jag ska kunna bo med min familj precis där vi vill och trivs.Dessutom är det ju så att dårar kommer och dårar går och just nu är det väldigt lugnt på socialfallsklientelet runt området,men det är ju almänt känt att på grund av alla nerskärningar och nerläggningar av mentasjukhus och dyl så finns ju risken att springa på en idiot vevandes med kniv eller en barnkåt dåre i stort sett överallt i sammhället.Vi har diskuterat flytt ett antal ggr men ungarna skriker rätt ut och dessutom så blir dom äldre och äldre och med det bättre på att ta hand om sig själva. Så slutklämmen blir,är det vi barnfamiljer som ska slängas ut från ett annars fint område med mycket grönområden fotbollsplaner,skatebordramper och dyl,eller är det staten som ska se till att vanligt folk kan bo och leva där dom vill utan risk att få livet förstört.

[Fudge]

Nu är det ju just det att tack vare bra grannsämmja så hjälps vi alla åt att hålla koll på varandras ungar,bilar,uteplatser och förråd,och vi har lyckats rätt bra med att få ner både inbrott i lägenheter,bilar och dyl,dessutom har skadegörelsen i just kvarteret jag bor mer eller mindre upphört.Men jag anser ju att mycket av det vi har gort egentligen vilar på staten,kommunens ansvar.Jag har bidragit till skattekassan i 26 år och tycker att jag ska kunna bo med min familj precis där vi vill och trivs.Dessutom är det ju så att dårar kommer och dårar går och just nu är det väldigt lugnt på socialfallsklientelet runt området,men det är ju almänt känt att på grund av alla nerskärningar och nerläggningar av mentasjukhus och dyl så finns ju risken att springa på en idiot vevandes med kniv eller en barnkåt dåre i stort sett överallt i sammhället.Vi har diskuterat flytt ett antal ggr men ungarna skriker rätt ut och dessutom så blir dom äldre och äldre och med det bättre på att ta hand om sig själva. Så slutklämmen blir,är det vi barnfamiljer som ska slängas ut från ett annars fint område med mycket grönområden fotbollsplaner,skatebordramper och dyl,eller är det staten som ska se till att vanligt folk kan bo och leva där dom vill utan risk att få livet förstört.

 

 

Spelar väl ingen roll om du bor mitt i centrala sthlm lr ute på landet med 4mil till närmsta granne så finns de väl risk att få livet förstört av andra personer?

Kan inte förstå hur du tänker när du säger att staten ska skicka iväg "socialfall" från platser med grönområden, fotbolssplaner mm.. Vart ska vi skicka dem? Centrala sthlm..? För på landet finns det ju gott om grönområden mm..

[Jennez]

Så slutklämmen blir,är det vi barnfamiljer som ska slängas ut från ett annars fint område med mycket grönområden fotbollsplaner,skatebordramper och dyl,eller är det staten som ska se till att vanligt folk kan bo och leva där dom vill utan risk att få livet förstört.

 

Ingen skall slängas ut men jag blir lite fundersam när du, trots dina barns tårar, inte vill deras bästa. Nu säger du att allt börjar bli bättre i ert område, och det är ju bra, men nyligen hade ju dagisfröknarna varnat för pedofiler i området – till och med gått ut med namn verkade det som.

 

Att luta sig tillbaka och gnälla på staten och säga ”jag har minsann betalt skatt” hjälper ju tyvärr inte dina ungar när de utpekade pedofilerna har gett sig på dem. Boendet är ert eget ansvar, det är inte staten ansvarig för. Väljer ni att bo i ett ”taskigt område” är det ju lite att utmana ödet även om ingen skall behöva leva med risk för inbrott, skadegörelse m.m.

 

Staten kan inte garantera att man inte får ”livet förstört”, endast du kan förhindra det så gott det går. Börja med att flytta till ett bättre område om du känner dig otrygg.

[Hjort]

även om ingen skall behöva leva med risk för inbrott, skadegörelse m.m.

Det är ett uttalande i klass med "let them eat cakes" eller "alla borde få ha en egen lyxjakt". Inte riktigt applicerbart på verkligheten.

[KenHag]

Spelar väl ingen roll om du bor mitt i centrala sthlm lr ute på landet med 4mil till närmsta granne så finns de väl risk att få livet förstört av andra personer?

Kan inte förstå hur du tänker när du säger att staten ska skicka iväg "socialfall" från platser med grönområden, fotbolssplaner mm.. Vart ska vi skicka dem? Centrala sthlm..? För på landet finns det ju gott om grönområden mm..

 

 

Har aldrig sagt att staten ska skicka iväg nån men däremot ta sitt ansvar,fattar faktiskt inte vad du svammlar om.

[Jennez]

Det är ett uttalande i klass med "let them eat cakes" eller "alla borde få ha en egen lyxjakt". Inte riktigt applicerbart på verkligheten.

 

Men Hjort, nu är du ju verkligen bakom flötet. Alla borde ju ha en egen lyxjakt men det går ju inte, precis som du säger. Hela andemeningen med mitt inlägg är ju för f-n att man inte skall behöva leva med skadegörelse m.m men att det inte går eftersom verkligheten ser annorlunda ut. Är du full?

[Fudge]

Så slutklämmen blir,är det vi barnfamiljer som ska slängas ut från ett annars fint område med mycket grönområden fotbollsplaner,skatebordramper och dyl,eller är det staten som ska se till att vanligt folk kan bo och leva där dom vill utan risk att få livet förstört.

 

Hur menar du att staten ska kunna hjälpa dej annars med det problemet?

 

Tyckte bara det verkade på ditt inlägg som att de va så du mena, ber om ursäkt ifall jag missförstått!

[KenHag]

Ingen skall slängas ut men jag blir lite fundersam när du, trots dina barns tårar, inte vill deras bästa. Nu säger du att allt börjar bli bättre i ert område, och det är ju bra, men nyligen hade ju dagisfröknarna varnat för pedofiler i området – till och med gått ut med namn verkade det som.

 

Att luta sig tillbaka och gnälla på staten och säga ”jag har minsann betalt skatt” hjälper ju tyvärr inte dina ungar när de utpekade pedofilerna har gett sig på dem. Boendet är ert eget ansvar, det är inte staten ansvarig för. Väljer ni att bo i ett ”taskigt område” är det ju lite att utmana ödet även om ingen skall behöva leva med risk för inbrott, skadegörelse m.m.

 

Staten kan inte garantera att man inte får ”livet förstört”, endast du kan förhindra det så gott det går. Börja med att flytta till ett bättre område om du känner dig otrygg.

 

Mina barns tårar ???

 

Händelsen med pedot var ett par år sen,jag har hela tiden pratat om barnens uppväxt under ett antal år inte i nutid eller att det hände härom dan.

 

Gått ut med namn är en sak du tagit ur luften,av polisen fick dom uppgiften känd pedofil,ingen på dagiset eller skolan visste vem det var eller vad han heter.

 

Jag lutar mig inte tillbaka och gnäller,vi jobbar stenhårt med föräldrakvällar ute på helgerna och försöker få så många som möjligt att ställa upp och gnäller på stat och kommun,men vi försöker iallafall.

 

Så du anser att man ska behöva flytta och riva upp alla kommpiskontakter skolkammrater bara för att staten och kommunen skiter i sina skyldigheter för det är deras ansvar i grunden inte barnfamiljernas.

[KenHag]

Hur menar du att staten ska kunna hjälpa dej annars med det problemet? Säga åt de personerna de tror kan begå brott att "så får ni inte göra"?

 

Tyckte bara det verkade på ditt inlägg som att de va så du mena, ber om ursäkt ifall jag missförstått!

 

 

Du behöver inte be om ursäkt,vad jag menar är att på grund av nerläggningar av mentalsjukhus och psykvård så slussas allt för många ut i ensamhet i lägenheter utan vare sig uppföljning eller kontrol att dom tar sina mediciner som dom ska och till slut flippar ur och ställer till en massa skit.Det kan aldrig bli min eller andra familjers huvudansvar,så vem har ansvaret då,enligt mig stat,landsting och kommun eller ???

[Jennez]

Så du anser att man ska behöva flytta och riva upp alla kommpiskontakter skolkammrater bara för att staten och kommunen skiter i sina skyldigheter för det är deras ansvar i grunden inte barnfamiljernas.

 

Håller med om att det är statens skyldighet att se till att lag och ordning upprätthålls - en omöjlig uppgift om man vill få bort all kriminalitet.

Det är väl upp till dig om du behöver flytta eller inte när staten inte sköter sina uppgifter men verkligheten ser ut som den gör och hade jag bott i ett område där det finns så mycket kriminalitet att man som enskild måste engagera sig så pass mycket att man måste ge sig ut på nattpatrull hade jag flyttat omedelbart.

Det verkar som att du av principskäl vill stanna kvar i ett område som du själv knappt verkar tycka vara en värdig mänsklig uppehållsplats.

[Fudge]

Du behöver inte be om ursäkt,vad jag menar är att på grund av nerläggningar av mentalsjukhus och psykvård så slussas allt för många ut i ensamhet i lägenheter utan vare sig uppföljning eller kontrol att dom tar sina mediciner som dom ska och till slut flippar ur och ställer till en massa skit.Det kan aldrig bli min eller andra familjers huvudansvar,så vem har ansvaret då,enligt mig stat,landsting och kommun eller ???

 

Då e jag med.. Men om du tittar på alla städer i Sverige så ser det nog likadant ut, mer lr mindre. Tyvärr..

Men behöver inte bara vara folk med sjukdomar, räcker med receptbelagda medel för att ska flippa och gå loss på omgivningen. Sånt går inte att skydda sej emot. Staten kan heller inte veta om alla personer som lider av olika psykiska sjukdomar, utan varje person måste skapa sin egen trygghet efter bästa förmån.

 

Så kan förstå att du tycker staten ska ta mer ansvar, men verkar vara på väg åt andra hållet som de ser ut nu, och då är det bara för oss att "gilla läget". Tycker du e på väg åt rätt håll med nattvakare mm.. Det är mer än vad de flesta av oss gör.