Gå till innehåll

Debatt om Matematik


Jennez

Recommended Posts

Jag ”dissar” inte matte öht. Det är ett viktigt ämne. Om man, som Joe Falk säger, använder sig av det i andra ämnen blir det ännu viktigare. Samhällsvetare har inte den nyttan av just Ma C eftersom de inte deriverar särskilt mycket i övriga ämnen de läser. Därav diskussionen.

 

Är matte C verkligen ett krav för samhällsvetare? Har för mig att diverse vänner endast läste matte B i gymnasiet och tyckte det var svårt.

 

Fö angående inlägget om att det är mer sannolikt att hamna i en diskussion angående grekisk poesi(lol) än derivata så kan jag säga att där gör du nog en missbedömning.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • Svars 175
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

Mattevalet är ju lite retarderat, men är väl troligen bara ett sätt att se om studenterna klarar av någon kvantitativ tråkkurs eller är helt förtappade. Vore 100 ggr bättre att filtrera efter basal kunskapsteori och statistisk förmåga.

Typ högskoleprovet?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Är matte C verkligen ett krav för samhällsvetare?

 

Jag ska villigt erkänna att jag inte vet. För 10 år sedan var det iaf en del av Sam-sam (ej humanistisk linje alltså). När jag ville byta ut skiten mot något mer vettigt fick jag svaret att jag då inte skulle få ett slutbetyg som det stod Sam-sam på utan ”personligt program”. Varför jag brydde mig om det då vet jag inte, det spelar ju verkligen ingen roll.

Hur som helst var det iaf ett jävla meck eftersom studievägledarna med alla medel ville få en att läsa Ma C och jag förstår än idag inte varför det var så.

 

Edit: Hade jag vetat vad jag vet idag hade jag sprungit direkt till Komvux, läst in kärnämnena + lite andra viktiga kurser (ja, inklusive Ma A & B) och sedan fyllt ut med tramskurser och varit klar med hela skiten på 3-4 terminer. Då hade man ju till och med hunnit slappa lite.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

WHY GOOOOD... WHYYY????

Men tänk efter lite nu. Jag har de andar kunskaper som krävs för att bygga en byggnad eller en bro, så varför ska jag av den anledningen läsa (och nödvändigtvis inte kunna) matte c?

 

Hur sjutton kan du förstå den hållfasthetslära som krävs för att bygga en bro utan att ens ha läst matte c?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Hur sjutton kan du förstå den hållfasthetslära som krävs för att bygga en bro utan att ens ha läst matte c?

 

vilka moment av matte c,d,e var det man använde i hållfasthetsläran? någon integral i någon härledning möjligtvis, men mest var väl lineär algebra, ekvationslösning och mekanik? känns som man skulle kunna klara kursen utan vetskap om vad derivator, integraler, komplexa tal är så länge man lyckats ta sig igenom algebran och mekaniken...

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det var väl knappt en uppgift man inte deriverade och integrerade i när man hoppade mellan moment och kraft? Om du inte tänkte på gymnasiehållfen?

 

var visserligen 3år sedan jag läste den(gröna lund som bok), men jag minns var det mest skjuvkrafter. och det var väl mest vanlig mekanik? var kanske någon brouppgift där man fick integrera, men det mesta var väl bara lite krafter, lite moment, lite kända storheter, ställ upp alla ekvationer, lös? har jag supit bort all kunskapen? (skrev 4 på enbart tentaplugg)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Kan inte påstå att mitt minne är perfekt heller då det var 3 år sen med. Jag pluggade också bara gamla tentor så kan inte svara på vad det var för uppgifter i Gröna Lund. På tentorna så var det knappt några uppgifter med bara en punktlast och sträcka utan oftast någon form av skevt utbredd last vilket bör bli mycket jobbigare att lösa utan integrering. Vad jag minns så var hållfen den kurs tillsammans med konstruktionstekniken som vi integrerade mest i av kurserna på maskinbasen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Kan inte påstå att mitt minne är perfekt heller då det var 3 år sen med. Jag pluggade också bara gamla tentor så kan inte svara på vad det var för uppgifter i Gröna Lund. På tentorna så var det knappt några uppgifter med bara en punktlast och sträcka utan oftast någon form av skevt utbredd last vilket bör bli mycket jobbigare att lösa utan integrering. Vad jag minns så var hållfen den kurs tillsammans med konstruktionstekniken som vi integrerade mest i av kurserna på maskinbasen.

 

okej, misstänker att maskin hade rätt mycket svårare mekanik, hållf och konstruktionsteknik än vi hade. vi hade mest typ

 

 

F_,___,_F___,_I

.../\..../\....../\

 

där vi skulle beräkna om den plasticerades och hur stor vridningen blev. typ som mekanik A fast med lite koefficienter här och där.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det antagandet är fel. Derivata blir relevant så fort du ser en kurva, vilket du gör skitofta i pressen och Pythagoras så fort du ska bedöma avstånd eller bygga något.

 

Grekisk poesi blir aldrig relevant. Det är helt enkelt inget ämne som diskuteras. Skulle du mot förmodan stöta på någon som vill prata om det så beror det på att han vill berätta saker för dig, inte lyssna på dina föråldrade gymnasiekunskaper.

Jag antar att mitt antagande är fel och hoppas verkligen att svenskaundervisningen ändras så man inte behöver läsa så mycket grekisk och islänsk litteratur.

 

Det enda du får lära dig är hur samhället är uppbyggt. Vilket faktiskt råkar vara bra på riktigt. Resten är total bullshit helt utan förmildrande värde.

Du tror inte att de olika samhällsorienterade ämnena råkar ha en viss koppling med varandra? Om man vill förtså det demokratiska samhälle som Sverige är och engagera sig i det i alla fall vart fjärde år genom att gå och rösta så bör man ju veta vad de olika partierna står för och ha tillräckliga kunskaper för att förstå och kunna följa med i debbaten.

 

Det svenska samhället är grundat på demokrati. I samhällskunskap lär man sig vad demokrati är, dvs att folket "styr" landet genom folkvalda politiker osv...

Har man inte läst historia tar man bara det som vi nu har i Sverige och i stora delar av världen för givet eftersom man inte känner till något annat. Utan kunskaper om t.ex. andra världskriget ökar risken risken för att något sådant skulle hände igen.

 

Religion tillsammans med historia är också viktigt för att förstå olika folkslag, religioners och länders relationer med varandra.

 

Utan kunskaper i de samhällsorienterande ämnena är det skrämmande lätt att hamna i sin egen lilla värld och inte bry sig om hur andra har det eftersom man inte har den kunskapen som krävs för att förstå.

 

Nej, men va fan vi skiter i hur dom har det i Palestina och Isreal och varför det finns en konflikt eftersom vi inte känner till bakgrunden och parternas olika argument. Dom får klara sig själva och det ska även alla jävla flyktingar göra som vill komma hit till Sverige. Vem behöver dom, det är ju bara deras egna fel! Och muslimer vilka jävla idioter, dom är ju inte som du du och jag hjort. Dom sätter sig på nån matta ett par gånger om dagen och och slår huvudet i marken, vilka idioter. Ja några värre stollar får man leta efter om det inte vore för negrer, dom borde ju inte ens få sitta ner på bussen!

 

Man får inte lära sig något av detta på gymnasiet. Vidare är gymnasieformatet värdelöst för att få den typen av kunskap, och slutligen är den inte särskilt användbar. Vill du lära dig hur en snickare/muslim/whatever har det så snickrar/muslimar/whateverar du själv.

Ja, det är förvisso sant i viss mån. Men om du inte har några som helst kunskaper om islam så tror jag risken är otroligt mycket större att man får farligt stora fördommar om muslimer, för att bara ta ett exempel.

 

Jag skulle säga att den sortens dogmatiska, inflexibla tänkande är typiskt för mattehataren.

 

Tanken att en människas värde inte kan mätas av dess handlingar har antagligen inte slagit dig.

 

Diskussionen om dödsstraff påbörjades när någon hävdade att filosofi enbart var skitsnack, eftersom man ändå inte kan avgöra om något är rätt eller fel och då tog dödsstraff som ett lysande exempel.

Någon ekvation för om dödsstraff är rätt eller fel har jag fortfarande inte hittat, men den kanske kommer. Den lär i alla fall inte gå att hitta i läroboken för kursen matte c, som var den urspungliga diskussionen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja, det är förvisso sant i viss mån. Men om du inte har några som helst kunskaper om islam så tror jag risken är otroligt mycket större att man får farligt stora fördommar om muslimer, för att bara ta ett exempel.

 

kan det inte vara så att ju mer man lär sig om religion, desto mer fördomar får man om religiösa?

 

edit: stavfel

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

vilka moment av matte c,d,e var det man använde i hållfasthetsläran? någon integral i någon härledning möjligtvis, men mest var väl lineär algebra, ekvationslösning och mekanik? känns som man skulle kunna klara kursen utan vetskap om vad derivator, integraler, komplexa tal är så länge man lyckats ta sig igenom algebran och mekaniken...

 

Det är ju en del integrerande, derivator och diff-ekvationer i hållfasthetläran. Och hur troligt är det att någon som bara läst till matte b ska kunna ta sig igenom algebra och mekanik (som ju också innehåller en massa diffar och integrerande)?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Matematik är jäkligt bra intellektuell träning, vilket knappast någon mår riktigt dåligt av. En djup matematisk förståelse gör det _betydligt_ lättare att greppa och ta del av många andra koncept inom andra ämnen som inte ens har med matematik (uttryckligen) att göra. För att ta ett exempel är matematisk logik väldigt applicerbart i argumentationer och debatter då man deduktivt lätt kan vederlägga bra många usla argument.

 

Huruvida MaC bör tillhöra grundkompetens för samtliga gymnasieelever är rätt knepigt att avgöra, beror av uppenbara skäl bland annat på i vilken riktning man vill styra sin befolkning. Jag är ganska övertygad om att det är bra och utvecklande för många att läsa mycket matematik på gymnasienivå, inte minst för att gymnasiet trots allt oftast görs när man inte ens fyllt 20, dvs man har knappt fått ordning på alla sina tankar och åsikter om vad man vill göra varför det kan vara klokt att läsa brett.

 

Dessutom är jag ganska övertygad om att personer med större matematikgrund har lättare att anamma nya koncept än personer utan dito, även om de har jämbördiga IQ:n.

 

Med detta sagt så tror jag inte man bör stirra sig blind på vad man skall med just derivationsfärdigheterna till då det finns en betydligt större bild än så som är viktig att komma ihåg.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Text

 

Problemet med det resonemanget är ju att det är ungefär lika applicerbart på alla ämnen (med vissa modifikationer naturligtvis, men med den gemensamma nämnaren övergripande nytta),

För övrigt är det ingen som hävdar att matematik skall uteslutas helt ur undervisningen (och du påstår inte att någon påstår det heller) men jag är fullkomligt övertygad om att effekten bättre (tillräckligt) logiskt tänkande uppnås med råge efter Ma B. Om man vill kan man dra argumentet att ju mer matte man läser desto mer stimuleras slutledningsförmåga/logik/argumentationsteknik/whatever men då sitter snart alla snorungar och läser Ma F. Poängen är att man inte kan lära sig allt och då måste avgränsningar göras, oftast genom yrkesval och innan dess via val av gymnasielinje. Ma C hör helt enkelt inte hemma på samhällsprogrammet lika lite som Litteraturhistoria B hör hemma på den naturvetenskapliga linjen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

när jag gick i 8an på högstadiet så ville min lärare se om han kunde lära mig en sak och bad mig stanna kvar efter en lektion. så han skrev typ x^3 på tavlan och sa deriverar man det blir det 3x^2 och x^4 blir 4x^3. sedan så fick jag göra samma sak på lite olika tal. sedan sa han typ att jag skulle göra det baklänges. 10min senare sa han "nu har jag lärt dig att derivera och integrera polynom". matte C(och D) är väl inte överdrivet mycket mer? :mrgreen:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Poängen är att man inte kan lära sig allt och då måste avgränsningar göras, oftast genom yrkesval och innan dess via val av gymnasielinje. Ma C hör helt enkelt inte hemma på samhällsprogrammet lika lite som Litteraturhistoria B hör hemma på den naturvetenskapliga linjen.
Ju bredare kunskap man får i de olika programmen desto bättre eftersom inga av de teoretiska programmen på GYMNASIET ger någon direkt yrkeskompetens.
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Problemet med det resonemanget är ju att det är ungefär lika applicerbart på alla ämnen [...]

Nej. Matematik är långt mer metaanvändbart än exempelvis GeA.

 

[...] logiskt tänkande uppnås med råge efter Ma B [...]

Du som uppenbarligen inte läst längre än MaC vet då kanske inte att man inte läst en gnutta logik fram tom MaB.

 

Ma C hör helt enkelt inte hemma på samhällsprogrammet [...]

Visserligen vet jag att det är tesen du här för och den vill jag egentligen inte direkt motsäga. Däremot tror jag mycket matematik tidigt i livet är nyttigt.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa nytt...