jello

:lol:

Vänstern har väl alltid älskat konspirationsteorier om olika "makteliter"? Om det skett något uppsving så relaterar jag nog det tillbaka till Zeitgeist, som ju var något som slog riktigt hårt även på svenne banan-nivå (dvs inte bara SSU Gävle osv), eller kanske till och med ända tillbaka till trutherrörelsens start. Sen underlättar det väl en hel del när karismatiska typer som Russell Brand ger uttryck för liknande så kallade tankegångar, men inte heller det är väl något nytt direkt. Har för övrigt aldrig hört talas om Carl Norberg eller Partiet De Fria så vet inte om de gjort något gigantiskt avtryck än i alla fall.

Aha!

och varför i hela friden vill man ta bort fluor ur vattnet i den mån det nu öht förekommer i sverige? extremt positiva effekter med få eller inga bieffekter

sa inte att det var tillräckligt heller. men du pratade om att det vore mer logiskt att avrätta bankmän än judar. så därför fick jag förklara att judarna var bankmännen, så din tilltro till mänskligheten kan förbli intakt. allt det andra du säger stämmer förstås. men hela anledningen till att de blev bankirer och siffernissar från första början var att de inte fick jobba med något annat. både förintelsen och folkmordet på armenier pekar hursomhelst på sprängkraften i folks sosseavundsjuka.

tidigare omfattande pogromer i öst (ortodoxt). nazisterna hade högre stöd bland protestanter än katoliker. man kan hata på religion men svårt att dra en linje mellan specifik religiös doktrin och antisemitism (i fallet kristna grupperingar). edit: dvs, judar var hatade över i princip hela linjen.

judarna är den västerländska historiens bankmän. armenier var turkarnas. i äldre tider sågs generellt alla lån till ränta som ocker, oavsett nytta, eftersom lån i första hand tillhandahölls av familj, vänner och grannar. endast i nödfall blandade man in "ockrare". extremt socialt tabu att blanda in vinst i något som ses som en icke-finansiell transaktion. prova själv att erbjuda pengar för maten om du varit på middag hos en vän. tips: om ni känner nån 90+ med någorlunda mental hälsa, fråga om de har lånat till något i sitt liv och lyssna på deras resonemang kring det.

libertarianism - vanligt sunt förnuft som fungerar i en bubbla

Det är lite mer komplicerat än så när det gäller kapitalinkomst. Man kan hamna "mellan stolarna" då man begär avräkning, där svenska skatteverket hänvisar en till den utländska skattemyndigheten som givetvis ger ännu mer fan i utländska medborgare. Detta leder till att man ofta kommer att betala en högre skattesats än de 30% som är avsikten (källstaten tar ut mer än 15% och Sverige lägger sedan på sina 15% alldeles oavsett vad man har betalat i utlandet). RSV hänvisar en sedan till den utländska myndigheten för avräkning av den utländska skatten, något det givetvis inte finns en rimlig funktion för att göra för en utlänning Kan vara så att jag har missförstått något här nu eftersom jag inte är någon skatteexpert, men har sett svar från olika banker som indikerar att så här är fallet iaf.

Det ena utesluter inte det andra. "Ha rätt" innefattar också att det är just den modellen som fansen dyrkar som kommer att vinna. Till exempel var det antagligen inte svårt att se att bilar skulle ersätta hästar en gång i tiden. Men det fanns tusentals biltillverkare då, varav i princip alla slutade i konkurs. Det krävdes inte heller ett geni för att se att flygtrafik skulle bli väldigt betydelsefullt. Men finansiärerna av flygbolag har genom alla tider sammantaget haft negativ avkastning på sitt kapital. IT skulle förändra världen, men... Fiber skulle förändra världen, men... osv osv Makrotrender är extremt svåra att profitera på till och med om man får de fundamentala faktorerna rätt. Tesla ska för att vara undervärderat idag realisera en tillväxt som i princip saknar motstycke i historien. Detta med en med nödvändighet kapitalintensiv (man måste investera i råvaror för att bygga bilar) modell. Och då har vi inte lagt någon som helst vikt vid de globala giganter som har R&D-budgetar som vida överstiger Teslas eller att någon helt annan kommer att tjäna på disruptionen. Det krävs enormt många antaganden för att få det rätt. Jag menar, som ingenjörsstudent och lite filosofiintresserad förstår du säkert att ju fler antaganden desto fler möjliga felkällor. Räcker liksom inte med kryptovalutor överlägsna -> profit bitcoin eller elbilar överlägsna -> profit Tesla. Om man nu ens kan vara 100% säker på att grundantagandet stämmer. Ni sitter här och diskuterar trading och graftolkningar av bitcoin (när blev det plötsligt vinnande att tradea med bitcoin men inte att tradea med guld eller omx-terminer?) och teknik, men inte värdering, när det kommer till Tesla. Det ter sig fasligt mycket som en ekokammare. De flesta bitcoinfansen verkar överens om att guld är överlägset fiatvalutor, men fiatvalutor har hållit stången mot guld i snart 100 år. Vad är det för tidsaxel som avses när man tror att kryptovalutor i stort ska ta över? Hur inkorporeras det i modellen? Ideologi och verklighet sammanblandas. "Teknik vinner alltid över politik". Återigen - vad är tidsaxeln? Och vad konstitueras en vinst av? Att reglerade nationella kryptovalutor tar över? Att lolcoin 2.4 som startar 2027 blir standarden? Vann internetpokern över politiken? Eller ligger den vinsten fortfarande i framtiden? På toppen av pokerboomen var det många som sa att boomen skulle räddas av att Kina kom in på marknaden och vad jag minns lät det ärligt talat inte stendumt då. Grundhistorian i en bubbla är alltid bra och sund, annars skulle bubblan aldrig skapas, men tendensen är att historian poleras över tid så att alla vassa kanter och problem försvinner. Kvar finns något som är totalt omöjligt att refutera och som självförstärks av ökade priser. Det enda motargumentet som kvarstår är if it walks like a duck, talks like a duck, quacks like a duck... Har inte mer att tillägga nu och orkar inte lägga mer tid på det här så kommer inte svara mer.

Nej. Det kostar pengar att blanka. Man kan förlora pengar på att blanka fast man har fundamentalt rätt (priset rör sig emot din trade). Man tar också på sig opportunity cost. Det är rätt basic grejer, det här. Den "insikten" har en betydligt större del av marknaden. Annars skulle vi inte se de värderingar som Amazon, Tesla, Twitter, Facebook etc har. Japp, kanske det. Men statistiken talar som sagt emot. Nä, det är riktigt. Jag vet inget, men allt jag lärt mig om ämnet säger mig att stay the hell away. Tesla luktar ordentligt av bubbelmani och new era economics. Jag är också optimistisk när det kommer till Tesla. Det är ju en självklarhet att det har en fin produkt. Men än så länge är de en nischspelare på en extremt konkurrensutsatt och kapitalintensiv marknad. Inte ens de i dagsläget mest lönsamma spelarna på bilmarknaden har någon avundsvärd avkastning på eget kapital. Därför är värderingen ännu mer intressant än till exempel FB och Twitter, som åtminstone i teorin skulle kunna öka sin vinst ofantligt mycket utan att behöva bränna av i princip någonting på capex.

Citat: The car could be awesome and the stock could stink. Ickepåstående. Väldigt viktigt påpekande. Otroligt många förstår inte distinktionen. Citat: A higher price isnt a better price Beror ju helt på hur man definierar bra och vad som diskuteras. Ickepåstående. Aktier diskuteras på en finanskanal. För en köpare är ett högre pris per definition ett sämre pris eftersom det minskar förväntad avkastning. Why is it that we like inflation when it comes to stock prices but not when it comes to milk prices Ja, kan ju vara för att vi som ägare gillar att bli rikare och för att vi som konsumenter gillar att få mycket saker. Sedan är we odefinerat, high är relativt etc. Bönder gillar ju höga priser på mjölk, och Krugman gillar hög inflation. Det är ett iakttagande av de psykologiska aspekter av aktiemarknaden. Du verkar inte ha förstått poängen. Åter diskuterar han ur en köpares perspektiv. Översättning: aktien är inte ett bra köp för att den har gått upp i pris. Det är ingen fantom han fäktas mot heller. Momentum existerar på finansmarknader. Citat: Any price isn't a good price Beror ju helt på hur man definerar bra. Men påståendet är helt ointressant. Samma sak igen, han diskuterar värdering kontra pris ur en köpares perspektiv. Det är väl bara att kolla in flashbacktråden om Tesla för att inse att folk inte kan hålla isär framtida avkastning och historisk avkastning eller produkt och aktie. Märk den fantastiska rubriken. Läste nånstans (eller om de sa det i inslaget) att Tesla värderas till 60x sales. Är inte intresserad nog av aktien för att kolla upp det själv, men om det stämmer är det statistiskt sett vansinne att köpa aktien nu och tro att man ska tjäna pengar på det, än mindre slå index. Och det är totalt okontroversiellt. Finns mängder av data som visar att den dyraste kvartilen (med olika metrics, p/b, p/e, p/s etc) på marknaden underperformar över tid, bland annat framtaget av Eugene Fama. Det behöver förstås inte betyda att Tesla inte vissar sig vara ett undantag, men det krävs sannolikt större insikter än att de har en bra produkt för att räkna hem det.

Berätta gärna vad som var fel med "snacket om inflation".

glöm inte alla masspsykoser: 1. apple 2. guld 3 bitcoin 4. tesla

skummade du bara? tror du skrev några fler lysande inlägg.

http://www.washingtonpost.com/blogs/wonkblog/wp/2013/05/24/these-31-charts-will-destroy-your-faith-in-humanity/

nedförhandlad ränta/amortering är standard procedure (och ofta mkt långtgående) före man tar över och börjar sälja av underliggande equity.

är du sjuk? mvh kanalen för oroliga medmänniskor

.

apropå politikers kompetens: http://www.washingtonpost.com/business/economy/obama-administration-pushes-banks-to-make-home-loans-to-people-with-weaker-credit/2013/04/02/a8b4370c-9aef-11e2-a941-a19bce7af755_story.html

1) sverige har inte exceptionellt låga bankräntor i ett internationellt perspektiv. den största anledningen till den låga bankräntan är den låga styrräntan, vilket du verkar vara införstådd med. 2) de har högre styrränta och/eller mindre utbud av finansiering - när banker kan låna mycket pengar extremt billigt av centralbanken behöver de inte locka kunder med högre räntor för de kan få en mer attraktiv nettoräntemarginal genom annan upplåning. 3) högst troligen inte. valutamarknaderna är bland de mest effektiva marknaderna i världen och det finns med största sannolikhet inga gratispengar att hämta om man inte heter george soros. valutarisken i sådana carry trades är stor om än ofta dold och någorlunda svårförståelig för svensson. tumregeln är att ha större delen av både dina tillgångar och dina skulder i den valuta du använder för konsumtion såvida du inte verkligen vet vad du sysslar med. har man väldigt mycket nettotillgångar kan det däremot finnas ett argument för valutadiversifiering. däremot kan du hitta betydligt bättre än 1% ränta på svenska bankkonton. se bara till att kontona har insättningsgaranti om du inte är okej med att ta företagsrisk, i vilket fall du antagligen hellre borde titta på företagsobligationer eller aktier.

försäkringsbolag som grupp tjänar ingenting på själva underwritingen. den vanligaste affärsmodellen är tvärtom att förlora pengar på underwritingen, eller gå even, för att sedan vinna tillbaka det på att investera floaten, det vill säga kundernas inbetalda medel, tills dess att utbetalningar måste ske, se combined ratio. vad det gäller vanliga försäkringar behöver man alltså inte vara rädd för att bli scammad så länge man är någorlunda prismedveten. mer exotiska specialförsäkringar av olika slag har däremot oftare mycket högre premier, dels för att det statistiskt är så att folk som försäkrar sina hemmabiosystem för 100k av någon lustig anledning oftare får dessa stulna (ärliga försäkringstagare subventionerar givetvis detta) och dels för att det är svårare med prisjämförelser. vanliga elektronikförsäkringar som tas i affär är väldigt lönsamma för affärerna av rent psykologiska skäl. dessa bör givetvis undvikas som pesten. mycket sällan är däremot försäkringar ev+, men att minska variansen kan vara nog så viktigt - även i fall där man faktiskt kan bära kostnaden kan det finnas bra argument för att försäkra saker, se till exempel storföretag som valutasäkrar.

om vi nu antar att det i stort är svårt/omöjligt att påverka sin lyckonivå (ett i sig ganska vågat påstående även om det kanske bör vara defaulthypotesen imo; forskaren gör hursomhelst en kommentar svagt i den riktningen), så hamnar ditt paleo blablabla under god of the gaps relativt det påståendet. jag har inte sett några studier som visar på att paleo blablabla genererar högre lycka, så tills vidare sluter jag mig till att paleo blablabla-hypotesen befinner sig i vetenskapens luckor, där även god of the gaps huserar. att snubbar på nätet har invändningar mot det baserat på personal revelations rör mig inte nämnvärt i den andra riktningen. det är till exempel fullt möjligt att de hade blivit precis lika lyckliga av att bo i jonestown eller något annat som rimmar väl med deras beteendemönster. problemet med att titta på paleofolk och säga "GUD VAD LYCKLIGA DE ÄR, BEVIS!" är bland annat givetvis att det är en magiskt hårt självselekterad grupp. övriga grejer har jag svårt att bemöta då jag inte läst litteraturen. har man överkommit selektionsproblemet när man hävdar att man blir lyckligast av att arbeta normalhårt kontra att människor som arbetar normalhårt är lyckligast? vi har ju ett massivt problem med enkätssvar här också oavsett... jämför faktumet att män på ålderns höst ofta säger att de ångrar att de inte lade mer tid för familjen (att detta mönster verkar gå igen faller nog under demonstrated preference-kategorin, annars torde man lära sig över generationerna?).

om vi lägger åt sidan halvsuspekta evolutionärpsykologiska antaganden och möjlig placebo så är det alltså rakt av ett god of the gaps-argument.

angående lyckodiskussionen tidigare: http://www.overcomingbias.com/2012/08/middle-aged-not-miserable-just-too-busy-to-answer-surveys.html så axiomen för vår diskussion tycks ogiltiga på det stora hela. även om det sistnämnda skulle stämma, lär det iofs inte hindra en enda människa från att rationalisera fram att det ändå inte skadar att prova