Ok, först och främst; många som "gillar" den här dagboken och skriver att folk ska sluta gnälla/klaga/kritisera osv inser nog inte själva innerst inne att en ganska stor orsak till att de faktiskt sitter och läser och uppdaterar dagboken några gånger om dagen är just PÅ GRUND AV de hetsiga debatterna/småkriget.
Det låter väl förjävla krasst, men rannsaka er själva så inser ni nog det själva, utan dramatiken hade inte dagboken varit alltför rolig att läsa, och skriver man som CDS gör får man nog förvänta sig en del mothugg och kritik.
Det finns huvudsakligen två olika typer av postare på det här forumet; de som kritiserar, och de som hejar på alla "goda" och påstår att all kritik i grunden rotar sig i avundsjuka.
Det korta svaret på detta är förstås att det är ganska långt ifrån sanningen. Jag har egentligen inget emot CDS själv, och bryr mig egentligen föga om hur det går för honom, men som alla andra tycker jag det är lite kul att skriva lite om ditten och datten då och då, och att då få, som många andra här, femtielva mothugg om att man bara är avundsjuk blir i längden lite smått tröttsamt i ärlighetens namn.
Varför skulle jag vara avundsjuk? Exakt på vad jag skulle jag vara avundsjuk? Jag förstår inte riktigt det, kan någon hjälpa mig förstå? Huruvida andra "kritiker" är avundsjuka kan jag inte riktigt uttala mig om, men en god gissning är nog att inte ens en bråkdel av dem är i närheten så "avundsjuka" som "the defenders" här i dagboken vill göra gällande; detta uttalande grundar jag förstås i mångt och mycket på mina egna åsikter och vad som driver mig att skriva saker som exempelvis det här inlägget.
Se bara på det här:
Exakt vad är inte det här förutom en efterkonstruktion för att försöka avstyra tankarna från insikten att det faktiskt var så att man var running good, valde att ignorera de som sa det till en, och följaktligen fick smaka priset till slut, när den positiva variansen avtagit och istället blev utbytt mot negativ varians (vilket ironiskt nog förmodligen hade gjort att calle ganska fort kanske nått sitt förväntade värde över hela 10/20-perioden han spelat).
Förlora tajming? Tappa självförtroendet? Sluta.
Du tror att du helt enkelt mitt i all din framgång tappade all tajming och självförtroende och började förlora? Kom igen.
Försök väga den sannolikheten mot att du helt enkelt hade en jäkla massa tur och att den lika tvärt avtog och du började förlora, så inser du nog snart att det du pratar om helt enkelt inte är ett rimligt sätt att förklara dina resultat på.
Jag är trött all skenhelighet här, trött på att folk försöker agera goda/visa och försvara i alla situationer och påstå att andra förstör dagboken, när de i själva verket faktiskt dras till dagboken på grund av intrigerna, och jag är trött på att de som kritiserar genast anses göra detta på grund av avundsjuka.