Har en språknörd i familjen som skrivit uppsats om det där, alltså adjektiv som saknar obestämd form neutrum singularis. Har fått förklarat för mig att man oftast formulerar om meningarna för att slippa skapa meningar med böjningsformer som saknas. Så krångligt och dumt tänker ju jag, men jag är å andra sidan inte språknörd. Kanske vi är på väg mot nåt paradigmskifte om fler och fler säger t ex ett räddt barn? Tydligen är den här luckan i vårt språk ganska ny och att svenskan tidigare har haft sådana böjningsformer. Svenska akademiens ordbok anger neutrum som "rätt", men skriver samtidigt "numera mindre br."