Drack Death by Coconut för nån timme sedan, och har sedan funderat på betyget. Det blir tudelat, nedan:
Som dryck tyckte jag mycket om den, precis som jodan skriver så är det som en efterrätt i sig. Och jag älskar ju efterrätter. Jänkare älskar ju söta drycker och den här var definitivt inget undantag. Jag jämför lite med Pepsis Black Cherry Vanilla cola, alltså blanda massa gott och hoppas att resultatet i sig blir gott. Det blir det inte alltid, men det blir alltid sött.
Den här påminner mycket (förutom då all kokos naturligtvis, men som en öl som är en efterrätt i sig) om min absoluta favoritöl: Stallhagen Black Vanilla Cinnamon. Jodan, du hade älskat den, om den gick att få tag på längre...
Men de beskriver den här ölen som en Irish Porter. Alltså, en porter ska smaka vörtlimpa och askkopp, den ska vara som att dricka ett julbord, med massa komplexa smaker. Death By Coconut har inga komplexa smaker, den är som att dricka en Bounty som sagt. Det här är precis som att jänkarna tänkt oj nu har vi för en gångs skull bryggt en riktigt mörk öl, hur i helvete ska vi kunna sälja den, ingen i USA dricker ju öl man inte kan se igenom, en porter är osäljbar? Jag vet, häll på kokos, och plocka bort lite alkohol... Så som porterdryck hatade jag den.
Min porter vill jag ha som dryck till efterrätten, inte att den är efterrätten i sig.
Vad är annars likheten mellan amerikanskt öl och att älska i en kanot? It is fucking close to water.