Tack själv för att du läser, och tack igen för frågan. Borde nog förstått mer om ordets innebörd innan jag svarade på frågan, inte minst med tanke på wiki-länken du hjälpte till med. Frågan sätter definitivt fingret på saker som jag ska försöka fundera vidare på och återkomma med.
Det har dessutom med poker att göra, för kortspelandet handlar väl mycket om just alla känslor kopplade till sporten. Jag har längre bak i den här journalen ganska klart avslöjat om diverse psykologiska svårigheter, i hanterandet av de olika momenten. Relevansen i att berätta om upplevelsen med en sådan anhörigsjukdom är väl den potentiella förändringen en sådan upplevelse nog kan föra med sig, när det kommer till känslorna kring mindre saker. Det är bland annat därför jag ligger i lite, att försöka spela live och prova hur det känns idag. SM var väldigt avslappnat, nästan häftigt och ser jättemycket fram emot att spela i Bratislava. Känner mig brutalt mindre blödig nu, än för två år sen. Nerverna känns vara i styr, har dragit mig för livepoker förut dels för det har varit så jäkla nervöst för mig. Fick en bok av en granne 2018, som handlade om känsloreglering. Tänker ofta på henne i djup tacksamhet.
Ikväll ska jag på PF-dejt, öl.