Det jag tänkte med hästar var av att det oförklarliga reaktionen som beskrivs så bra i tråden, av Ola bland flera. Att den kommer från någon sorts översitteri eller kanske mer troligt att man tror för lite om sin näste. Hos personer som konfronteras med uppdagade oegentligheter, men som inte visar den minsta tillstymmelse till vad jag anser vara det förståeliga i en sådan situation. Inte minst de gånger man är beroende av att uppfattas som likeable som ju politiker åtminstone borde vara mån om, för att få så stort förtroende som möjligt. Men det kanske också är så det funkar, att ynkryggar röstar på ynkryggar.. och att det är därför vinnande att reagera så.
Jag försöker jämföra med hur jag själv tänker i liknande situationer för snabbt går det ju: inte fan kan jag ljuga för den här
Tycker Vilja borde jobba med att avnormalisera julklappar istället