Spelat bort alla mina pengar på internetpoker

[Yurrrf]

Jag har precis spelat bort alla mina pengar. Jag är helt tom och vet inte vad jag ska ta mig till. Jag har spelat internetpoker sedan jag var 18, dvs 2008, och sedan dess spelat bort runt 70000:-, pengar jag inte haft råd att spela bort. För drygt en månad sedan började jag bygga rulle igen och denna gången gick allt fint. Efter en månad hade jag plussat över 15000:-, men sen kom tilten och då började jag skotta HU NL400€ och sen var det kört.. Rullen försvann och då bestämde jag mig att testa HU enbart så jag satt in 1000 dollar på Full Tilt och spelade upp det till ca 1500 dollar. Sedan tiltade jag bort det på höga nivåer. Sen satt jag in runt 5000:- på en annan site och tilta bort det och idag satt jag in mina sista 15000 kronor och nu efter 4 timmar är dom borta. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vågar inte berätta för min flickvän eller föräldrar. Jag klarar det bara inte. Igår när min flickvän undrade varför jag varit så tyst och deppad sa jag bara att det var familjeproblem. Jag vet inte om jag ska bara ställa mig framför tåget eller vad jag ska göra. Vill aldrig mer spela, men nu har jag spelat bort så sjukt mycket pengar. Har studielån osv och spelat bort allt. Jag kan inte berätta för min familj och flickvän, jag måste få andra tips än det. Snälla hjälp mig med tips jag är evigt tacksam om ni kan hjälpa mig på nåt sätt, jag vill aldrig mer spela poker, och vill lyckas hålla mig undan på riktigt den här gången. Jag klarar inte att spela. Hjälp mig snälla....

[Juggler]

Ring stödlinjen på 020-819100 så får du prata med någon som inte är familj. Lycka till.

[Hjort]

Kort sagt, din situation är inte särskilt speciell, du är en dumskalle bland andra och du bör berätta för din familj att du gjort bort dig istället för att gröta in dig i destruktiva tankemönster som är ganska typiska för människor som begår självmord eller gör något annat dumt.

[Yurrrf]

Kort sagt, din situation är inte särskilt speciell, du är en dumskalle bland andra och du bör berätta för din familj att du gjort bort dig istället för att gröta in dig i destruktiva tankemönster som är ganska typiska för människor som begår självmord eller gör något annat dumt.

 

Jag vet att jag inte är speciell, och jag vet att det jag gjort är omoget, dumt och att jag är en riktig dumskalle som inte kan hålla mina löften till mig själv om att lägga ner pokern. Jag behöver bara tips som kan hjälpa mig att sluta spela i framtiden. Jag kan lägga ner nu i 1-2 månader, sen börjar det bara om igen.... Vet inte vad jag ska göra. Ska nog ringa stödlinjen nu iaf och fråga om tips.

[sammy2cheeks]

1) Prata med familjen och berätta, det är vid sådana tider man behöver de som mest. Du har problem och det bör de veta. 70.000 kr är inga större summor och över tid löser det sig alltid på ngt. vänster.

 

2) Ring stödlinjen efter att familj och anhöriga fått veta om dina problem för att jobba bort pokern, suget etc.

 

3) kom ihåg att det finns så jvla mycket kul i livet förutom pengar och poker. Hitta ngt du tycker är kul och stimulerande och gör det bästa du kan på det!

 

Du inser troligtvs inte det just nu, men om ett par dagar kommer det kännas betydligt bättre speciellt när du delat med dig och fått bort skammen och skuldkänslorna och ångesten.

 

Lycka till och berätta gjärna hur det går.

[Joeduck]

Som ovan plus att detta är det viktigaste:

Jag kan inte berätta för min familj och flickvän, jag måste få andra tips än det.

Ibland måste man göra det som är jobbigast. Det blir bara värre annars. Gör det idag.

[Fredde]

Som 18-åring känns 70000:- som omöjligt mycket pengar. Det kommer antagligen ta tid att tjäna ihop de pengarna igen men det kommer att ske. Pengar är av ytterst liten vikt för ens liv. De behövs men är överskattade. Om du har en förstående familj så kommer de hjälpa dig att ta ditt ansvar snarare än att trycka ner dig ytterligare för nog lär de inse att du mår dåligt.

 

Det enda rätta är att berätta så snart som möjligt för det finns ingen bra anledning att gå ner sig över pengar. Det hade varit betydligt värre om du bedragit din flickvän med en annan tjej eller rentav lagt ut pengarna på sex (oavsett om det är sexsiter eller värre).

 

Sen finns det många som kommit ut ur spelberoendet genom att kontakta stödkanaler så ring numret som du fick ovan.

 

Tror du löser detta men att det kan bli en jobbig tid framöver men såna har man alltid i olika delar av ens liv.

[valterego]

Jag har suttit i samma sits, fast det handlade om alkohol för mig. Det jobbigaste är att ta beslutet att berätta. Därifrån är det en en process där livet - i allmänhet - blir lättare och lättare. Man tror att livet ska ta slut för att man erkänner för andra att man tappat kontrollet, men egentligen är det nog tvärtom. Ska du kunna ta tag i ditt liv, måste du erkänna både för dig och för andra att du tappat kontrollen.

 

Att berätta för din omgivning är troligen ofrånkomligt om du vill sluta spela helt.

 

Lycka till.

[Yurrrf]

Som 18-åring känns 70000:- som omöjligt mycket pengar. Det kommer antagligen ta tid att tjäna ihop de pengarna igen men det kommer att ske. Pengar är av ytterst liten vikt för ens liv. De behövs men är överskattade. Om du har en förstående familj så kommer de hjälpa dig att ta ditt ansvar snarare än att trycka ner dig ytterligare för nog lär de inse att du mår dåligt.

 

Det enda rätta är att berätta så snart som möjligt för det finns ingen bra anledning att gå ner sig över pengar. Det hade varit betydligt värre om du bedragit din flickvän med en annan tjej eller rentav lagt ut pengarna på sex (oavsett om det är sexsiter eller värre).

 

Sen finns det många som kommit ut ur spelberoendet genom att kontakta stödkanaler så ring numret som du fick ovan.

 

Tror du löser detta men att det kan bli en jobbig tid framöver men såna har man alltid i olika delar av ens liv.

 

 

Tack så mycket för dina ord. Jag ska försöka prata med flickvännen men jag ska först försöka att gå vidare utan det. Jag har spelat i smyg och inte berättat att jag spelat och jag sa för över ett halvår sedan att jag aldrig skulle spela internetpoker igen. Och jag vill inte berätta att jag inte lyckades hålla det löftet för mig själv. Jag måste sluta spela nu och jag ska göra mitt absolut bästa. Min flickvän finns som stöd för mig och om jag känner att jag vågar ska jag berätta, men känner att jag måste ta mig i kragen och ändra mitt tänk ang. pokern och sluta själv. Det finns ingen annan än jag själv som kan sluta spela. Om jag berättar kommer hon ge mig stöd och jag kommer skämmas och sedan när hon tycker synd om mig kommer jag säkert belöna mig själv med mer poker, eftersom det är så "synd" om mig. Men det är inte synd om mig. Jag har haft en jobbig uppväxt och det finns säkert psykologiska förklaringar till mitt spelande, och har spelat många gånger för att dämpa sorger. Men nu måste jag sluta tycka synd om mig själv och inse värdet i pengar igen. Pengar är som sagt inte allt, utan de kommer och går. Jag måste bara ta mitt spelberoende som en erfarenhet som jag kanske kan hjälpa någon vän i framtiden eller ge råd ang. det till mina framtida barn... Jag har spelat bort extremt mycket pengar för mig, helt i onödan, men jag har bara mig själv att skylla. Nu har jag gått från att ha runt 40000 i början av sommaren, till att ha i stort sett 0 kr på kontot. Men livet går vidare antar jag. Jag vill verkligen hålla det för mig själv den här gången och ska varje tillfälle suget/erbjudandet kommer påminna mig själv att jag inte har det som krävs att bli vinnande i längden. Det kommer jag ALDRIG ha. Jag hoppas så innerligt att jag inte ska glömma det i framtiden.

[Fredde]

Tror det absolut enda du kan göra är att berätta. Vare sig du vill det eller inte. Tror du får det mycket jobbigare om du väntar tills det ändå kommer fram. Sen tror jag du ska våga ringa stödlinjen. De kan mest troligt ge dig värdefulla tips.

 

Själv är jag lite försiktig i att berätta hur mycket jag torskat på poker i år men för egen del har jag spelvinster som mer än väl täcker mina förluster så behöver inte må dåligt över beloppet jag torskat utan mer för att jag slänger bort så mycket tid på något som så uppenbart inte funkar och då är främsta problemet att spela när man är för trött men möjligt man inte ens utan ursäkter skulle torska en del.

[LuckyStar5.1]

70 000 är inte mycket men stå för vad du gjort nu och du kommer må så otroligt mycket bättre.

Du vill inte fortsätta spela ...jag tror att om du berättar för dina föräldrar och flickvän kommer det bli mycket lättare att hålla dej borta från det.

 

Har du förstående föräldrar och flickvän så kommer du få ut mycket av detta...

 

.....70 000 är inte mycke men det kan bli otroligt mycke mer om du inte tar tag i det. Som i alla andra missbruk så är bästa vägen ur det att dels förstå att det är ett problem, vilket du gör, men nästa steg är att prata om det !

 

Lycka till !

[henk1s]

...

[petla]

Kort sagt, din situation är inte särskilt speciell, du är en dumskalle bland andra och du bör berätta för din familj att du gjort bort dig istället för att gröta in dig i destruktiva tankemönster som är ganska typiska för människor som begår självmord eller gör något annat dumt.

 

Här har en man du ska lyssna på, så här det bara: du måste berätta om ska bryta mönstret

[AccessGranted]

Du måste inte berätta för dina anhöriga men det kommer förmodligen lätta din börda enormt, göra det lättare för dig att återhämta dig/bryta mönstret samt göra det mycket svårare för dig att åter vända dig till speldjävulen när suget kommer tillbaka. Det enda jobbiga är ju själva akten att berätta men du kommer tjäna in på det i längden.

[Nice Hand GG]

Jag kände en person som ungefär som dig hade spelat bort en summa på runt 70-100k kr. Jag vet väl egentligen inte varför men han berättade inte om sitt problem för någon, han berättade inte om sina skulder och han precis som du var ganska ung. Jag hade väl inte någon jättebra kontakt med denna person men dom som hade kunde inte ana att han skulle ha sådana problem med spelandet.

 

Att inte berätta det för någon gör det bara värre, för du kan uppenbarligen inte få kontroll över ditt spelande på egen hand, du behöver stöd från vänner, familj och antagligen professionella.

 

Själv tror jag du lägger för storvikt på pengarna och tycka synd om dig själv, du går i väldigt destruktiva tankar försök istället fokusera på det viktigare. Få kontroll över ditt spelande.

 

Ring några som vet vad du skall göra,

 

Stödlinjen

020-81 91 00

[boman]

även om det är riktigt tungt ibland är det allra bäst att prata med sina närmaste. stödlinjen är ett skämt imo jämfört med det. du kommer känna dig så sjukt lättad och kommer få nya krafter till en omstart på ditt nya liv. det lovar jag.

[Yurrrf]

Det är så jäkla lätt att säga till nån "prata med familj om det", eller att säga till sig själv "IMORN ska jag berätta", men jag klarar bara inte av det. Jag är så rädd att min flickvän kommer bli ledsen att jag hållt något så här stort ifrån henne så länge, när jag själv tjatar på henne att prata med mig om hon mår dåligt. Och för mina föräldrar är jag så rädd att det kommer bli kommentarer som "se till att hålla i pengarna nu" om jag skulle få en tusenlapp i present någon gång i framtiden. Jag vill inte att dom ska gå runt och fundera om jag spelar igen eller så fort jag låter ledsen ska fråga om det är nåt med internetpoker igen. Jag känner att det skulle vara värre än att hålla inne det.

 

För några månader sen satt jag och farsan och snacka om min storebrorsa. Då sa han när vi snacka om nåt han hade köpt: "ja, din bror har ju aldrig varit så rädd om sina pengar, han spenderar dom så fort han får dom, han är inte alls lika sparsam och rädd om pengar som du". Då fick jag en sån jävla klump i halsen och mumlade nervöst fram nåt som "hehehmmm ja precis..". Jag klarar verkligen inte av att berätta, även om jag skulle vilja. Men det är så mycket svårare än det låter. Jag mår rätt dåligt just nu men jag försöker ge sken av att allt är bra, och jag vet att allt kommer kännas bra igen om ett tag. Jag kommer gå vidare, men det är just DÅ jag har hamnat i pokerträsket igen: när jag gått vidare. Jag ska försöka påminna mig så starkt om hur jävla illa det gått den här gången och försöka se till att vara så stark jag kan.

[Torsus]

Det är så jäkla lätt att säga till nån "prata med familj om det", eller att säga till sig själv "IMORN ska jag berätta", men jag klarar bara inte av det. Jag är så rädd att min flickvän kommer bli ledsen att jag hållt något så här stort ifrån henne så länge, när jag själv tjatar på henne att prata med mig om hon mår dåligt. Och för mina föräldrar är jag så rädd att det kommer bli kommentarer som "se till att hålla i pengarna nu" om jag skulle få en tusenlapp i present någon gång i framtiden. Jag vill inte att dom ska gå runt och fundera om jag spelar igen eller så fort jag låter ledsen ska fråga om det är nåt med internetpoker igen. Jag känner att det skulle vara värre än att hålla inne det.

 

För några månader sen satt jag och farsan och snacka om min storebrorsa. Då sa han när vi snacka om nåt han hade köpt: "ja, din bror har ju aldrig varit så rädd om sina pengar, han spenderar dom så fort han får dom, han är inte alls lika sparsam och rädd om pengar som du". Då fick jag en sån jävla klump i halsen och mumlade nervöst fram nåt som "hehehmmm ja precis..". Jag klarar verkligen inte av att berätta, även om jag skulle vilja. Men det är så mycket svårare än det låter. Jag mår rätt dåligt just nu men jag försöker ge sken av att allt är bra, och jag vet att allt kommer kännas bra igen om ett tag. Jag kommer gå vidare, men det är just DÅ jag har hamnat i pokerträsket igen: när jag gått vidare. Jag ska försöka påminna mig så starkt om hur jävla illa det gått den här gången och försöka se till att vara så stark jag kan.

 

 

Jag ska faktiskt sticka ut hakan en aning(med risk för att få på tafsen av många) och gå emot strömmen och säga så här:

 

Du ska inte behöva tala om för någon någonting om du inte vill!

 

Se det från ett högre perspektiv: Du är över 18 och alltså myndig. Då har du rätt att göra vad du vill(inte brottsliga handlingar förstås!) så gentemot vem har du skyldigheter egentligen? Definitivt inte inför en främling på gatan i varje fall! Föräldrer? Flickvän? Tja...varför ska du ha det? Du är en egen individ nu, med eget liv, egna beslut. Att det sedan har gått snett i poker är i och för sig tragiskt men om du vill tackla det på ditt sätt är faktiskt din ensak.

 

Det är väldigt individuellt hur man tacklar en sådan sak...en del kan behöva vara för sig själv, en del andra söka tröst hos kompisar...

 

Att sedan föredra att prata ut och söka hjälp hos någon utomstående(till exempel stödlinjen) i stället för sin egen familj kan faktiskt vara bättre!

 

Så slutsatsen är: lyssna till ditt inre! Därifrån får man den verkliga styrkan!

[Yurrrf]

Jag ska faktiskt sticka ut hakan en aning(med risk för att få på tafsen av många) och gå emot strömmen och säga så här:

 

Du ska inte behöva tala om för någon någonting om du inte vill!

 

Se det från ett högre perspektiv: Du är över 18 och alltså myndig. Då har du rätt att göra vad du vill(inte brottsliga handlingar förstås!) så gentemot vem har du skyldigheter egentligen? Definitivt inte inför en främling på gatan i varje fall! Föräldrer? Flickvän? Tja...varför ska du ha det? Du är en egen individ nu, med eget liv, egna beslut. Att det sedan har gått snett i poker är i och för sig tragiskt men om du vill tackla det på ditt sätt är faktiskt din ensak.

 

Det är väldigt individuellt hur man tacklar en sådan sak...en del kan behöva vara för sig själv, en del andra söka tröst hos kompisar...

 

Att sedan föredra att prata ut och söka hjälp hos någon utomstående(till exempel stödlinjen) i stället för sin egen familj kan faktiskt vara bättre!

 

Så slutsatsen är: lyssna till ditt inre! Därifrån får man den verkliga styrkan!

 

 

Tack! Så känner jag också faktiskt. Det är dags för mig att sluta tycka synd om mig själv och inse att jag inte kommer kunna tjäna tillbaka mina förluster den enkla vägen. Det jobbiga är tanken "OM..." som ständigt återkommer efter några veckors pokerpaus. OM jag bara slutade tilta kunde jag vunnit stora pengar i pokern. OM jag bara stannade på rätt nivå skulle jag varit plus nu, osv... Jag vet att detta stämmer då jag spelat poker tillräckligt mycket för att veta att jag har edge på nl10-nl20, även nl50 har jag plussat stadigt i nån månads tid. Men sen när tilten kommer kan jag inte kontrollera mig själv. Då spelar det ingen roll vad pengarna är värda. Det slutar alltid på samma sätt: skottning på höga nivåer och tillslut GER jag bort pengarna för att jag bara vill gula och sluta poker för alltid. Istället för att ta bort de sista hundra- eller tusenlapparna så slänger jag bort dom när jag vet att jag kommer bli synad för att helt enkelt känna att jag kan starta om. Jag blir en av dom fiskarna jag själv garvar åt några dagar tidigare, jag blir en sån som jag älskar att så lätt ta pengar av. Det är förjävligt, och när jag ser på det hela i "nyktert" tillstånd kan jag inte förstå hur jag kan vara så dum. Det jag måste påminna mig själv om och inse är att det ALLTID slutar på samma sätt. Hur stora rullar jag än lyckas bygga, hur många månader med koncentrerat spel jag än klarar av, tillslut kommer tilten och in med alla pengar på NL400 HU. Även om jag ofta lirar mitt bästa vid sådana tillfällen, och faktiskt är favorit att vinna de flesta gångerna när pengarna går i mitten innan river och turn, för att sedan bli utdragen, så spelar det ingen roll. För jag har inget på den nivån att göra, jag har inte rulle för det, inte spelat tillräckligt mycket osv. Jag förtjänar att förlora då. Och jag har bevisligen inte det om krävs för pokern i längden. Att berätta för mina nära och kära förändrar inte det faktumet och det gör det inte omöjligt att göra en insättning igen i framtiden. Det ligger hos mig och ingen annan och den här gången ska jag FAN klara det och starta från 0 (bokstavligt talat)...

 

Tack torsus att du bekräftade det jag själv kände, får det att inte kännas som att jag gör fel nu.

[petla]

jag vill inte låta som bror duktig och jag klankar absolut inte ner på dig. Men din histotia låter som vilken missbrukare som helst. Du tycker inte du har nåt stort problem och du vill gömma det för dina nära och kära.

 

Om din familj och flickvän älskar dig kommer dom hjälpa dig. Ju snabbare du får hjälp att sluta spela desto bättre. Lättnaden efter du berättat kommer vara enorm. Lös det här nu innan du gör nåt riktigt dumt

[Yurrrf]

jag vill inte låta som bror duktig och jag klankar absolut inte ner på dig. Men din histotia låter som vilken missbrukare som helst. Du tycker inte du har nåt stort problem och du vill gömma det för dina nära och kära.

 

Om din familj och flickvän älskar dig kommer dom hjälpa dig. Ju snabbare du får hjälp att sluta spela desto bättre. Lättnaden efter du berättat kommer vara enorm. Lös det här nu innan du gör nåt riktigt dumt

 

 

 

Nej, nej. Jag vet MYCKET VÄL att jag har ett STORT problem. Att spela bort alla mina pengar, så sjukt mycket pengar för mig, är förjävligt och det svider. Jag har inte spelat bort detta av otur, att spela för alla sina pengar är inte otur, det är vansinne. Jag har problem när det gäller spelandet och jag vill verkligen få ett slut på det innan det blir ÄNNU värre. Det kan alltid blir värre och det vet jag. Jag vet vad förnekelse är och även missbruk då jag har en familjemedlem som är alkoholberoende, så jag tänker inte förneka för jag vet hur dumt det är. Jag är spelberoende och det är inget som man kan träna bort bara så där, därför måste jag sluta spela nu. Men jag kan inte berätta för min familj. Jag vet att dom älskar mig och skulle stötta mig, men jag kan bara inte, det går inte att få läpparna att röra sig och säga orden.

[Drivet]

Bara spontant; du är vuxen. Varför skulle det vara dåligt att få stöd av personerna som älskar dig mest? Tror nog dina nära kommer hjälpa dig mer än du tror

[zlaja82]

Jag ÄR spelberoende och jag har spelat bort en mycket större summa än du, men det spelar ingen roll hur mycket pengar det hadlar om det som spelar roll är hur mycket den summan påverkar dig. Jag har spelat sen jag va 12år gammal, det började med 8kr på styktipset och slutade med att man förlorar hela måndslönen på en kväll när man är 26 år.är gift och har hållit mina spelproblem hemligt både för frugan och resten av min familj,jag började må riktig dåligt av mina spelproblem för cirka 2 år sedan och för cirka 1år sedan bröt jag ihop totalt och berättade allting för familjen.OCH DET ÅNGRAR JAG IDAG FÖR HADE JAG BERÄTTAD OM MINA PROBLEM TIDIGARE SÅ HADE DET INTE GÅTT SÅ LÅNGT.

 

Ingen kan hjälpa dig mer än människor som älskar dig. DU KAN INTE SLUTA SJÄLV TRO MIG, det finns ingen människa som är beroenda vare sig av alkohol,droger eller spel som har slutat själv. DU MÅSTE FÅ PROFFESIONELL HJÄLP och du måste få stöd av människor du älskar. Du behöver inte berätta det för dina polare och sånt för jag vet skamkänslan som man har. Idag mår jag mycket bättre fast jag har skuldr som kommer att ta mig minst 10 år att bli kvitt med fast jag har ett jobb som projektledar inom byggbranchen och tjänar bra med pengar, men pengar är inte allt. SKJUT INTE UPP DET OUNDVIKLIGA SÖK HJÄLP NU. Annars kan det gå riktigt åt skogen.och du kommer att tänka tänk om jag hade slutat spela DEN 29 JUNI 2010

[fsista]

Ett par saker.

 

Pengar är inte allt. Du har haft en flickvän som litat på dig när du ljugit henne rakt upp i ansiktet. Att jobba tillbaka 70 000 SEK är ingenting mot att återgälda den förtroendskulden, som förövrigt växer för varje dag. Du är en enormt egocentrisk människa som utsätter en tjej, som förmodligen älskar dig eller i alla fall tycker väldigt mycket om dig, för denna dimridå. Det är faktiskt fullt möjligt att den tjejen ger dig sitt yttersta, och hon förtjänar bättre än att behandlas på det sättet du behandlat henne. Varje dag som du inte berättar om detta problem, missleder du henne. Att du nämner att fly från dina bekymmer med hjälp av självmord eller liknande, visar ytterligare på vilket plan du ser dina egna intressen som vida mer viktiga än de personer som har dig i sin närhet. Att gå bort från denna värld eller att inte berätta för de du ljugit för, är inte ett alternativ ifall du vill göra rätt för dig, vilket jag antar att du vill.

 

Jag upplever däremot inte att du behöver berätta för dina föräldrar om dina problem, ifall du klarar dig utan deras ekonomiska stöd. Ifall din pappa någon gång gör som han gjorde tidigare, är det förstås inte ok att insinuera att man skulle vara sparsam - däremot kan du naturligtvis avleda diskussionen genom att säga att "jag är inte lika sparsam som du tror, bränner mycket på nöjen!". Realistiskt sett så borde du nog ändå berätta för föräldrarna, i och med att de kan vara ett viktigt stöd. Ifall de skulle skämta om ditt missbruk genom att ge dig en tusenlapp och hinta om att du inte ska spela bort den, så är de fullkomliga idioter som du inte ska känna dig nödbedd att ha att göra med framöver.

 

Ring stödlinjen. En sak du kan göra beträffande flickvännen, är att skriva ett brev till henne och sedan antingen använda brevet som utgångspunkt för ett samtal där du berättar för henne där du poängterar att det är viktigt att hon lyssnar hela vägen, eller så överräcker du brevet till henne när du står i samma rum och säger att det står något mycket viktigt i det. Ni kommer att behöva prata om det här, och det är hon som avgör ifall hon därefter vill ha dig kvar i sitt liv eller inte. Det finns professionell hjälp som inte lämnar dig, prata ofta och mycket med dem, och få hjälp av de människor som finns kvar i din närhet efter att du berättat - för jag är övertygad om att sådana människor finns.

[Yurrrf]

Jag har valt att följa Torsus råd att inte berätta. Många kanske hoppar på mig nu men det skiter jag i. Och kanske var det fel att söka råd på en pokersida, men det kändes som bästa alternativet igår. Jag ska klara detta själv. Jag ska gå vidare och lära mig av misstagen. Men det finns inte en chans i världen att jag berättar nu. Det är för sent för mig, och även om många säger att det inte är det så känner jag det. Tack för alla tips!